ÅRSREDOVISNING EN INTERNATIONELL HÖGTEKNOLOGISK MINERALKONCERN

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2006 EN INTERNATIONELL HÖGTEKNOLOGISK MINERALKONCERN

2 2 VD-KOMMENTAR Koncernchef Martin Iverts kommentar till verksamheten och bokslutet SÄKERHETEN FÖRST Säkerhetsarbetet har hög prioritet och syftar till att höja alla medarbetares kunskap och engagemang. 6 LKABs KLIMATPÅVERKAN Om utsläpp av koldioxid, LKAB-produkternas miljö fördelar och arbetet med att minska klimatpåverkan. 8 ENERGI EN AVGÖRANDE FRAMTIDSFRÅGA Energifrågan är strategiskt viktig för LKAB av kostnads-, processtekniska och klimatpåverkande skäl. 9 MARKNADER OCH KONKURRENS Om världshandeln med järnmalm, marknaden för industrimineraler och övrig verksamhet i koncernen. 12 VISION OCH STRATEGIER Övergripande koncernstrategier och strategiska aktiviteter i de operativa divisionerna. 15 DIVISIONERNAS VERKSAMHET 2006 Marknadsutveckling, produktion och resultat samt verksamhetsmål och utsikter för respektive division. 24 INVESTERINGAR OCH ANLÄGGNINGSPROJEKT Pågående investeringsprogram för att öka produktionen och förbättra logistiken i järnmalmsverksamheten. 26 FORSKNING OCH UTVECKLING LKAB befäster positionen som världsledande pellets - tillverkare genom fortsatt forskning och utveckling. 28 POLICYS OCH RIKTLINJER De grundläggande styrdokumenten för LKABs medarbetare: etikpolicy, miljö- och energipolicy, kvalitetspolicy och informationspolicy. 30 PERSONAL Kompetensutveckling, ledarutveckling, sjukfrånvaro, rekrytering, mångfald och jämställdhet. 33 YTTRE MILJÖ Miljöorganisation, miljöpåverkan, tillstånd, handeln med utsläppsrätter, deformationer och landskapsförändringar, samhällspåverkan och planfrågor. 40 MALMRESERVER OCH MINERALTILLGÅNGAR Mål för prospekteringsverksamheten på kort och lång sikt samt tillgången på järnmalm för framtida utvinning. 42 KONCERNÖVERSIKT Sammandrag och nyckeltal INNEHÅLL EKONOMISK REDOVISNING 44 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 52 FINANSIELLA RAPPORTER OCH NOTER 100 FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION 101 REVISIONSBERÄTTELSE 102 ORGANISATION, LEGAL STRUKTUR 103 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 108 STYRELSE OCH REVISORER 110 KONCERNLEDNING 111 ORGANISATION, OPERATIV 112 ADRESSER 113 FINANSIELL INFORMATION 2007 Omslag: Ett nytt pelletsverk i Malmberget (MK3) togs i drift i december 2006.

3 LKAB i korthet Affärsidé: LKABs verksamhet är att, med utgångspunkt från Malmfälten, för världsmarknaden tillverka och leverera förädlade järnmalmsprodukter och tjänster som skapar mervärden för kunderna. Andra när besläktade produkter och tjänster som bygger på LKABs kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksamheten. Vision: LKAB ska av kunderna uppfattas vara den leverantör som ger mest mer värde och därmed ledande inom sina utvalda marknads segment. Huvudprodukten är järnmalmspellets för råjärns tillverkning i masugnar och direkt reduktionsprocesser. I produktportföljen finns också ett 30-tal industri mineraler; främst magnetit, olivin, glimmer och mineraler med flamskyddande egenskaper. LKAB-koncernen består av ett 30-tal bolag i 15 länder. Verksamheten är organiserad i divisioner: Market Division säljer järnmalmsprodukter till stålindustrin. Mining Division bryter, förädlar och levererar järnmalmsprodukter. Minerals Division utvecklar, producerar och marknadsför industrimineraler. Special Businesses Division stödjer koncernen med tjänster och teknisk utveckling. Koncernen har cirka medarbetare, varav drygt 600 utanför Sverige. LKAB är helägt av svenska staten, företrädd av Näringsdepartementet. Styrelseordförande: Björn Sprängare. Verkställande direktör och koncernchef: Martin Ivert.

4 2006 i sammandrag Världens produktion av råstål och efterfrågan på järnmalm fortsatte att växa. LKABs totala leveranser av järnmalmsprodukter uppgick till 23,3 (23,2) Mt. Andelen pellets ökade till 15,9 (15,3) Mt. Marknaden för industrimineraler präglades också av fortsatt tillväxt. Begränsad tillgång på magnetitprodukter gjorde dock att Minerals Divisions totala leveranser var lägre än föregående år och uppgick till 0,7 (1,0) Mt. Koncernens nettoomsättning ökade med 2% till (14 337) Mkr, vilket främst för klaras av prishöjning på järnmalm och större andel pelletsprodukter. Rörelseresultatet förbättrades med 2% till (6 109) Mkr. Resultatet påverkades positivt av höjda priser och ökad pelletsvolym, negativt av högre kostnader för energi, material och köpta tjänster. Årets investeringar uppgick till nära 5 miljarder kronor, där byggandet av nya pelletsverk i Malmberget och Kiruna dominerade utbetalningarna. I oktober invigdes ett nytt pelletsverk i Malmberget. Verket togs i drift under december månad och beräknas producera 2,5 Mt pellets under LKAB i världen Huvudkontor Market Division Mining Division Minerals Division Special Businesses Division LKABs EXPORT AV JÄRNMALMSPRODUKTER sker i huvudsak till Nordeuropa, Nordafrika och Mellanöstern. Järnmalmsgruvor, förädlingsverk och malm hamnar finns i norra Sverige och Norge samt försäljnings kontor i Sverige, Belgien, Tyskland och Singapore. KONCERNENS FÖRSÄLJNING AV INDUSTRIMINERALER sker främst i Europa, och växer i Asien och USA. Bolag med processanläggningar finns i Sverige, Finland, på Grönland, i Stor britannien, Nederländerna, Grekland, Turkiet och Kina. Före taget har ytterligare bolag i Tyskland, USA och Hong Kong samt representationskontor i Slovakien och Thailand.

5 Olivingruvan på Grönland togs i drift, vilket innebär att LKAB nu är självförsörjande på olivin till pelletsproduktionen samt har börjat leverera olivin till stål industrin. Tillverkningen av glimmerprodukter i Finland och produktionen av mineraler med flamskyddande egenskaper i Turkiet har utökats med nya produktionslinjer. Anläggande av nytt anriknings- och pelletsverk i Kiruna samt ny malmhamn i Narvik pågår. Drifttagning beräknas ske våren 2008 respektive första kvartalet Dotterföretaget Wassara, som utvecklar och säljer borrsystem, blev under året helägt av LKAB och ska öka marknadsföringen mot andra gruvföretag samt mot bygg- och anläggningsbranschen. Medeltalet anställda ökade till (3 563). Nyrekryteringen var den högsta på 30 år och andelen kvinnor i koncernen fortsatte att öka. Fortfarande är den stora utmaningen att få fler kvinnliga med arbetare. Sjukfrånvaron fortsätter att minska, både kort- och långtidsfrånvaron. Antalet arbetsolyckor ökade dock, efter flera års nedgång. Säkerhetsarbetet har därför intensifierats och ska höja alla medarbetares kunskap och engagemang för en säker arbetsmiljö. LKABs expansion av gruvbrytningen i Malmfälten innebär en successiv utbredning av deformationszoner, som långsiktigt kommer att påverka samhällsstrukturen. LKAB bedriver ett aktivt arbete för att tillsammans med berörda intressenter finna praktiska och ekonomiska lösningar på dessa frågor. NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL Mkr 50 % ,5% Nettoomsättning Rörelseresultat Nettoomsättning och rörelseresultat förbättrades med 2%, främst beroende på prishöjningar och större andel pelletsprodukter Avkastning på eget kapital (efter skatt) Mål avkastning på eget kapital (efter skatt) Avkastningsmålet är 8,5% över en konjunkturcykel. KONCERNSAMMANDRAG Mkr Nettoomsättning Rörelseresultat rörelsemarginal, % 42,8 42,6 21,6 Resultat efter finansiella poster vinstmarginal, % 43,7 45,0 22,5 Skatt Årets resultat OMSÄTTNING PER MARKNADSOMRÅDE Asien 18% Övriga 8% Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Årets kassaflöde Avkastning på eget kapital, %* 27,1 36,6 16,5 Soliditet, % 73,8 72,0 73,6 Investeringar (matr. anläggn.) Medeltal anställda Europa 74% Både järnmalmsprodukter och industrimineraler säljs främst till Europa. * Efter skatt.

6 VD-kommentar 2006 blev åter ett mycket bra år för LKAB-koncernen. Marknaden för järnmalm fortsatte att växa och utvecklingen för övriga mineraler var också god. I kombination med bra produktion gav detta ett bättre rörelseresultat än föregående år och avkastningen på eget kapital var 27,1%. Inom ett område har vi dock misslyckats; att få ner olyckstalen. Produktion och leveranser från Mining Division nådde 23,3 Mt, samma nivå som 2005, men med högre andel pellets. Efter de senaste årens kraftiga prisökningar blev det 2006 en liten prissänkning på pellets, men totalt sett en nettoprisökning tack vare ökade priser på fines. Minerals Division har fortsatt sin koncentration på utvalda mineraler med stor tillväxtpotential. Det har inneburit att produktionen har koncentrerats till färre enheter. Divisionen försörjer nu järnmalmsproduktionen med olivin från fyndigheten på Grönland och de första externa leveransavtalen har tecknats. STABILARE OCH HÖGRE PRODUKTION Arbetet med att stabilisera järnmalmsproduktionen på en högre nivå fortsatte, bland annat genom en satsning på effektivt underhåll. Underhåll är en underskattad möjlighet i industrin, som LKAB har tagit vara på och som är en grund för vår resurssnåla tillväxt. Ett nytt pelletsverk i Malmberget togs i drift före tidplan och började producera i december. Ett större pelletsverk byggs i Kiruna med beräknad produktionsstart andra kvartalet 2008, samtidigt som ett antal kunder beräknas vara färdiga med sina kapacitetsutbyggnader. Det innebär att LKABs ökade pelletskapacitet kommer rätt i tid. En av våra strategier är att utveckla logistiken, inte minst transporterna på Malmbanan, bland annat genom nya större malmvagnar. Vagnarna levereras av ett svenskt konsortium där LKAB är en av parterna. OLYCKORNA MÅSTE MINSKAS Under 2006 inträffade 86 arbetsolyckor med sjukfrånvaro. Därmed bröts en flerårig positiv trend. Tyvärr inträffade även en tragisk dödsolycka på grund av fallande sten i underjordsverksamheten. Stor möda har lagts ner på att utreda olycksorsaken och vi måste fortsätta utvecklandet av brytnings- och förstärkningsmetoder samt genomföra utbildningsinsatser för att undvika att detta händer igen. Ambitionen är att uppnå en olycksfallsfri arbetsmiljö. Därför lanserades programmet Säkerheten först. En intensiv utbildning har skett under hösten och kom mer att fortsätta under våren Den primära drivkraften är naturligtvis omsorgen om våra anställda, men också för att attrahera morgon dagens arbets kraft. Det som är glädjande är att sjukfrånvaron ligger på en låg nivå och speciellt långtidsfrånvaron har en mycket positiv utveckling. PÅVERKAN PÅ SAMHÄLLET Gruvverksamhet påverkar omgivningen och berör många intressen, både samhället och enskilda. Inte minst är det mediala intresset mycket stort. Organisationen måste hantera såväl tekniska och ekonomiska frågor som kommunikationen med intressenter av alla de slag. Allt detta tar stor kraft varför vår organisation har för - stärkts för att kunna hantera alla dessa frågor på ett trovärdigt sätt och för att kunna föra den nödvändiga dialogen med kommuner, myndigheter, fastighetsägare och andra intressenter. I Malmberget pågår inlösen av villor. När detta är klart kan planeringen av en utökad produktion ta vid. I Kiruna är det främst infrastrukturen, bland annat järnvägen, som kommer att påverkas under de närmaste åren. Planeringen för en ny järnväg, som måste vara på plats om cirka fem år, går vidare. En aktiv dialog förs med Banverket och kommunen. MILJÖN OCH ENERGIN Införandet av miljö- och energiledningssystem fortsätter. Vid årsskiftet var förädlingsverk, hamnar och järnvägar i Mining Division certifierade, vilket lägger grunden för ett fortsatt systematiskt miljö- och energiarbete. LKABs pelletsproduktion är mycket miljöeffektiv i jämförelse med andra tillverkare. Det beror på vår speciella järnmalm; magnetit och femtioårig erfarenhet av pelletstillverkning. Användningen av LKAB-pellets i råjärnstillverkningen bidrar till lägre utsläpp av växthusgasen koldioxid än andra järnmalmsråvaror. Det är därför av stor vikt att handeln med utsläppsrätter blir global och att tilldelningar sker på ett miljömässigt rättvist och effektivt sätt. Energin är också en viktig framtidsfråga. I likhet med övrig svensk basindustri är vi i LKAB oroade över hur elmarknaden har utvecklats och hur vi ska kunna säkra en stabil elförsörjning som gör att vi kan behålla konkurrenskraften. Frågan har två aspekter. Det handlar såväl om priset som tillgången på el. Vår bedömning är att el- 2 VD-KOMMENTAR

7 priset inte kommer att gå ner, eftersom det sker en marginalprissättning och det är den kolbaserade elproduktionen som slår igenom på priset. Ett sätt att komma ifrån detta dilemma är att själv äga elproducerande enheter. Därför utreder vi ett flertal alternativ inom ramen för processindustrins gemensamma företag BasEl. HÅLLBAR UTVECKLING LKAB inväntar nya riktlinjer för hållbarhetsredovisning och har därför valt att ej redovisa enligt Global Reporting Initiative. Informationen i denna årsredovisning bör ändå ge en bra bild av hur LKAB hanterar dessa frågor. De grundläggande styrdokumenten för vårt arbete med hållbarhet är styrelsens fastställda policys. Etikpolicyn ansluter sig till Förenta Nationernas deklaration om mänskliga rättigheter och har tydliga riktlinjer om affärs etik, miljöhänsyn och relationer till de anställda och samhället. Denna har förtydligats i bland annat policys för information, kvalitet, miljö och energi. LKABs verksamhet är på många sätt en spegling av hållbarhetens tre dimensioner: de miljömässiga, de sociala och de ekonomiska. Brytning och förädling av mineraler påverkar miljön, främst genom förändringar av landskapet. Bebyggelse måste flyttas och ny infrastruktur skapas. Samtidigt har LKABs verksamhet stor betydelse för den lokala ekonomin och samhällsutvecklingen i gruvkommunerna. Det pågående investeringsprogrammet är en kraftfull injektion för hela norra Sverige. Säkerheten är som nämnts ett prioriterat område för att minska antalet arbetsolyckor och sjukfrånvaro. Med ökad jämställdhet ska antalet kvinnor i företaget bli fler. Rekrytering och kompetensförsörjning är nyckelområden för framtiden. Företaget har därför ett nära samarbete med skolor och universitet i regionen. UTSIKTER FÖR 2007 Efterfrågan på järnmalm och övriga mineraler bedöms vara fortsatt god med något ökande priser i US-dollar, som har valutasäkrats på en tillfredsställande nivå. Det nya pelletsverket i Malmberget närmar sig snabbt full kapacitet. Ambitionen är att öka produktionen med cirka 2 Mt under Det ekonomiska resultatet kommer dock att påverkas negativt av vissa engångskostnader för infrastruktur, bland annat flyttning av järnvägen i Kiruna. Kina har under flera år varit dragloket i marknaden. Nu tyder tecken på att Indien kommer att bli nästa motor i den mineral- och metallbaserade världsekonomin. När de folkrika länderna i Asien uppnår en viss inkomst per capita stiger behovet av bland annat stål markant. Detta tillskott i världens stålproduktion måste baseras på järnmalm och mot denna bakgrund tror vi på en fortsatt god utveckling under de närmaste åren. Martin Ivert Verkställande direktör VD-KOMMENTAR 3

8 Säkerheten först En säker arbetsmiljö där alla månar om varandras och den egna säkerheten är både en rättighet och en skyldighet för den som arbetar i LKAB. Säkerheten först är namnet på det långsiktiga arbete som inleddes 2005 för att bygga bort olyckorna i koncernen. Visionen är noll olycksfall. Säkerhetsarbetet har högsta prioritet, omfattar hela arbetsmiljöområdet och syftar till att höja alla medarbetares kunskap och engagemang. Målet är att arbeta in Säker heten först i medarbetarnas vardag genom allas delaktighet och vilja att ändra på felaktiga beteenden, såväl hos sig själva som hos andra. Därmed får en säkerhetskultur möjlighet att växa fram. Inom koncernens nationella och internationella verksamhet följs de lagar och föreskrifter som finns i de länder där verksamhet bedrivs. Koncernens miljöpolicy är ofta mer långtgående än lokal lagstiftning och policyn gäller som rättesnöre för alla LKABs anläggningar i världen var ur säkerhetssynpunkt ett dystert år. Det inträffade 86 (64) olycksfall med frånvaro inom koncernen och totalt 431 olycksfall med eller utan frånvaro. Den kortsiktigt negativa utvecklingen är oacceptabel, men får inte hindra arbetet och övertygelsen att visionen noll olycksfall är möjlig att nå. Efter många år utan svåra olyckor inträffade en dödsolycka på grund av stenras samt en allvarlig olycka där en ung medarbetare förlorade en arm. Dödsolyckan var den första på mer än tio år. LKAB arbetar uthålligt för att öka engagemanget för ökad säkerhet, vilket bland annat resulterat i en kraftigt ökad risk- och tillbudsrapportering. Under 2006 rapporterades tillbud, mot året innan. Risk- och tillbudsrapportering är grunden för ett långsiktigt systematiskt förbättringsarbete. Samtliga inrapporterade risker, tillbud och olyckor be arbetas på arbetsplatserna för att få kunskap om och kunna åtgärda riskerna. ANALYS AV OLYCKORNA Inom järnmalmsverksamheten har en arbetsgrupp analyserat frekvensen av olika olyckskategorier under 2006 och funnit tio kategorier. Tre av dessa stod tillsammans för cirka 40% av alla olycksfall med frånvaro; fallolyckor, stöt och slag samt egen hantering. Egen hantering är den klart vanligaste olycksorsaken, vilket visar vikten av att alltid göra en snabb riskbedömning innan man sätter igång ett arbete. Arbetsgruppens analyser följs nu upp med handlingsplaner och åtgärder för att minska olycksfallen. Under våren genomfördes en revision av arbets miljöarbetet av DuPont Safety Resources. Med denna som ARBETSMILJÖVÄRDERINGAR Vår övertygelse om säkerhet Alla skador och arbetsrelaterade sjukdomar kan förhindras. ARBETSOLYCKOR MED FRÅNVARO TILLBUDSRAPPORTERING Att arbeta på ett säkert sätt är ett villkor för anställning och uppdrag. Vi är alla ansvariga för att förhindra arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Alla är synligt och tydligt engagerade för att förbättra arbetsmiljön. Alla säkerhetsbrister skall åtgärdas snabbt. Kontinuerlig säkerhetsutbildning för alla är viktigt för att uppnå en säker arbets plats. Säkerheten är lika viktig på som utanför arbetet. Att förhindra arbetsrelaterade sjuk domar och skador är bra för verksamheten Antal olyckor Milj arbetstimmar Totalt antal olycksfall med frånvaro i koncernen. Antalet olycksfall per miljon arbetade timmar. Antal Antal rapporterade tillbud och risker. 4 SÄKERHETEN FÖRST

9 Säkerheten först är namnet på ett långsiktigt arbete för att minska antalet olyckor och höja alla medarbetares kunskap och engagemang för en säker arbetsmijö. grund genomförs ett systematiskt arbete med prioriterade åtgärder och förbättringar av arbetsmiljön inom hela koncernen. Under året har LKAB antagit gemensamma arbetsmiljövärderingar och sett över chefernas förutsättningar att hantera arbetsmiljöfrågorna, bland annat genom att minska deras administrativa uppgifter. Ledningens engagemang och vilja är en förutsättning för att lyckas. Merparten av LKABs chefer samt viktiga stödresurser och större entreprenörer har genomgått en 3-dagarsträning i säkerhetsarbete. Under 2007 planeras en utbildning för alla medarbetare. Arbete pågår med att ytterligare höja chefers kompetens och under 2007 införs bland annat ett arbets miljökörkort, vilket innebär att alla chefer måste genomgå en obligatorisk säkerhetsutbildning. Andra områden som ses över är regelverk, organisation och informationsstruktur. En ny aktivitet är de säkerhetsrundor som med arbe ta- re genomför som komplement till lagstadgade skyddsronder. Genom säkerhetsrundorna ser man bättre hur medarbetarna lever upp till föreskrifter, upptäcker brister samt hur kommunikation och dialog om säker het fungerar på arbetsplatserna. Ett annat exempel på en säkerhetshöjande åtgärd är busstransporter mellan verksamhetsorterna Kiruna, Svappa vaara och Malmberget. Därmed har trafiken med personbilar kraftigt reducerats. Bussarna är utrustade med dubbdäck, säker hetsbälten för alla passagerare och alkolås för föra ren. LKABs arbetsmiljöfokus ligger framförallt på förebyggande arbete. I arbetet mot alkohol och droger genomfördes 2005 en utbildning för alla chefer och skyddsombud. Under 2006 fortsatte detta arbete med att tidigt fånga upp personer i riskzonen. Slumpmässiga drogtester görs på LKABs arbetsplatser, såväl på anställda som entreprenörer. SÄKERHETEN FÖRST 5

10 LKABs klimatpåverkan Användningen av fossila bränslen och karbonatbaserade tillsatsmedel leder till att LKAB släpper ut den klimatpåverkande gasen koldioxid. Det är samtidigt viktigt att betona de stora miljöfördelar som LKABs produktion och produkter har när det gäller energianvändning och emissioner, både i ett regionalt och globalt perspektiv. Utsläppen kommer att öka med ökad pelletsproduktion. Samtidigt minskar användningen av fossila bränslen inom värmesektorn där alltmer spillenergi används. LKABs medverkan i EUs handelssystem med utsläppsrätter innebär att de ökade koldioxidutsläppen kompenseras med köp av utsläppsrätter från andra anläggningar, som har överskott av dessa. ENERGIEFFEKTIV JÄRNMALMSPRODUKTION Energiförbrukningen per ton producerad och förädlad järnmalmsprodukt har genom åren successivt minskat, samtidigt har en omfördelning skett av nyttjade energikällor. Den dominerande järnmalmen i LKABs gruvor är magnetit, som i jämförelse med hematitmalm har fördelen att energi frigörs i förädlings processen. Omkring 60% av den värmeenergi som behövs för pelletstillverkningen kommer från oxidation, vilket minskar behov av externa bränslen. De flesta andra pelletsproducenter i världen utgår från malmråvaran hematit. Denna kräver högre energitillförsel vid förädlingen, cirka 15 liter olja per ton färdig produkt. Som jämförelse förbrukar LKABs pelletsverk i Malmberget endast 5 liter olja per ton pellets. De stora energieffektiviseringarna för kol och olja gjordes under 70- och 80-talen då LKAB kunde halvera tillförseln av extern energi genom processförändringar. Under senare år har möjligheterna att nyttja spillvärme från processgaser för uppvärmning medfört rejäla minskningar av koldioxidutsläppen från oljeeldade panncentraler. Några viktiga åtgärder har varit installation av avgaspannor i pelletsverken, som reducerat energiförbrukningen. I pellets verken tas överskottsvärme tillvara från pelletsprocessen för uppvärmning av de egna anläggningarna. I Kiruna slussas dessutom en viss del ut i kommunens fjärrvärmesystem. Detta arbete i kombination med råvaran magnetit gör LKABs pelletsverk till de energieffektivaste i världen. Det innebär att LKAB har ett rejält försprång framför konkurrenternas hematitbaserade pellets när det gäller tillförsel av energi och utsläpp av koldioxid. I de nya pelletsverken förbättras möjligheterna till processtyrning, vilket kommer att innebära en jämn och energi effektiv produktion. Men LKAB är beroende av fossila bränslen och behovet av kol och olja ökar när pelletsproduktionen ökar. Energi effektivisering är ett av LKABs fokusområden, CO 2 -UTSLÄPP VID RÅJÄRNS- FRAMSTÄLLNING FRÅN JÄRNMALM LKAB-PRODUKTERNAS MILJÖFÖRDELAR LKABs järnmalm består till största delen av magnetit, vilket ger stora miljöfördelar: Vid sintring i pelletsprocessen sker en oxidation som frigör energi. 60% av värmeenergin för produktionen kommer från oxidationen. Mindre tillförsel av kol och olja krävs och innebär lägre utsläpp. Framställningen av LKAB-pellets genererar sju gånger lägre utsläpp av koldioxid än sintring vid stålverken. Minerals Division erbjuder produkter av naturligt förekommande mineraler: Mineraler med flamskyddande egenskaper ersätter syntetiska. Magnetit används för vattenrening och svavelrening av kol. Olivin förbättrar arbetsmiljön i gjuterier och minskar koldioxidutsläpp vid ståltillverkning Kg CO 2 /ton råstål 70 Sinter Hematitpellets LKAB-pellets De totala kodioxidutsläppen för framställningen av råstål, cirka kg CO 2 /ton, reduceras när LKAB-pellets används som järnråvara. Framställningen av LKAB-pellets genererar sju gånger lägre koldioxidutsläpp än sintring och tre gånger lägre än hematitbaserad pelletstillverkning. 6 LKABs KLIMATPÅVERKAN

11 men potentialen är inte lika stor som tidigare, med tanke på de effektiviseringar som redan är gjorda. Andra bränslen som innebär lägre utsläpp av koldioxid kan inom en femårsperiod bli möjliga att använda, men då måste de processtekniska och kommersiella förutsättningarna finnas. Användning av biobaserade bränslen ligger mycket långt borta, främst av processtekniska skäl. FORSKNINGSSAMARBETE LKAB arbetar på flera områden för att minska påverkan av klimatet, bland annat genom att delta i internationellt forskningsarbete. Projekt ULCOS är ett initiativ från International Iron & Steel Institute för att undersöka möjligheterna att minska koldioxidutsläppen från stålindustrin med 50%. LKAB har bidragit med experimentmasugnen i Luleå för att studera hur CO 2 -utsläppen från masugnar kan reduceras. Ett annat projekt handlar om en förstudie för att utveckla en metod för att binda koldioxid i gråbergsdeponier. Man låter koldioxiden reagera med vatten och gråberg så att mineralen löses upp och senare faller ut som karbonater, som långsiktigt binder koldioxiden. Ett tredje projekt handlar om att genom ökad skogsproduktion reducera koldioxidhalten i atmosfären. LKAB genomför tillsammans med andra aktörer praktiska försök som syftar till att fördubbla skogsproduktionen på avgränsade ytor. På längre sikt kan förmodligen LKABs utsläpp av koldioxid bindas i ökad skogsproduktion. Ett av LKABs utvecklingsprojekt ska finna en metod att binda koldioxid i gråbergsdeponier. BRÄNSLEFÖRBRUKNING I LKABs PELLETSVERK ENERGIFÖRBRUKNING ENERGIFÖRBRUKNING PER TON PELLETS MJ/ton pellets GWh Mt 21 0,25 MWh/ton pellets , , ,10 0, , Pelletsproduktion Olja Kol El Genom ett systematiskt förbättringsarbete har bränsleekonomin i pelletsverken blivit allt bättre. Energiförbrukningen har under flera år legat i linje med pelletsproduktionen. Effektiviseringar bidrar till att energiförbrukningen minskar i förhållande till antalet producerade ton pellets. Genom effektiviseringar har energiförbrukningen inte ökat i samma takt som pelletsproduktionen. LKABs KLIMATPÅVERKAN 7

12 Energi en avgörande framtidsfråga Energifrågan är strategiskt viktig för LKAB av kostnads-, processtekniska och klimatpåverkande skäl. Koncernens energikostnader riskerar inom kort att bli lika stora eller större än personalkostnaderna. Oron ökar kring den framtida tillgången på energi till konkurrenskraftiga priser. LKAB är en av Sveriges största elkonsumenter och står idag för drygt 1% av landets totala förbrukning av elenergi. När de planerade investeringarna i utökad produktion är genomförda 2009 beräknas LKABs behov öka till nära 1,5% av Sveriges elförbrukning. Samtidigt tenderar elpriserna att på sikt raka i höjden. Inom järnmalmsverksamheten används stora mängder elenergi, i huvudsak för gruvdrift och malmförädling. Inom något år kommer årsförbrukningen att stiga från cirka 1,7 till drygt 2 terawattimmar (TWh). Samtidigt har marknadspriserna på den nordiska elbörsen stigit kraftigt sedan avregleringen. LKAB har ett långsiktigt elavtal som säkrar leveranserna många år framåt, men de högre priserna på börsen får ett visst genomslag redan nu. Om nuvarande läge består kan det på längre sikt innebära avsevärt ökade produktionskostnader. Ett öres prishöjning per KWh innebär en kostnadsökning för LKAB på 20 Mkr. För att möta kraftbehovet har LKAB tillsammans med ett tjugotal elintensiva basindustrier bildat bolaget BasEl som ska generera kraftproducerande projekt som avsevärt kan öka tillgången på el till konkurrenskraftiga priser. Företagen i BasEl återfinns främst i skogs-, stål-, kemioch gruvindustrin med verksamheter i Sverige och utomlands. Sammanlagt använder bolagen elenergi som motsvarar cirka hälften av industrins elanvändning i Sverige. Ett av de projekt som LKAB har engagerat sig i har resulterat i vindkraftföretaget VindIn AB, som skall bygga och driva vindkraftverk i syfte att leverera elkraft till ägarföretagen. Ambitionen är att vindkraftprojekten inom fem år ska producera 1 TWh per år. ENERGIEFFEKTIVISERING Effektivisering av energianvändningen är ett av LKABs prioriterade områden. Energiledningssystemet (ELS) utgör grunden i det arbetet. LKAB har förbundit sig att effektivisera elanvändningen enligt Energimyndighetens program för energieffektivisering (PFE) och har i utbyte fått en elskattereduktion med 0,5 öre/kwh. LKAB deltar med fem verksamhetsområden; Svappavaara malmförädling, Kiruna malmförädling och gruvbrytning samt Malmberget malmförädling och gruvbrytning. Medverkan innebär att LKAB ska införa energiledningssystem enligt svensk standard (SS ) och genomföra en speciell energianalys, vilken innebär att beskriva energianvändningen och definiera åtgärder för att spara elenergi. Speciella rutiner finns för inköp och projektering, vilka innebär att de energieffektivaste lösningarna ska väljas när tekniken medger detta. Åtgärder och resultat ska successivt redovisas för Statens Energimyndighet som godkänner och beviljar fortsatt deltagande i programmet. LKAB har i juni 2006 certifierat energiledningssystemet inom malmförädlingen i Kiruna och Malmberget och valde då att låta PFE-kraven ingå. Sedan tidigare är certifiering genomförd i Svappavaara malmförädling. Arbetet har under 2006 påbörjats inom gruvorna och ledningssystemet beräknas att successivt införas i hela koncernen. LKAB och andra basindustrier har bildat vindkraftföretaget VindIn AB, som ska leverera elkraft till ägarföretagen. ENERGIUTBILDNING För att öka medvetandet och engagemanget i energifrågan har medarbetarna i Malmfälten deltagit i en energi - utbildning som har utvecklats i samarbete med Jernkontoret, Sandvik, SSAB och Energimyndig heten. 8 ENERGI EN AVGÖRANDE FRAMTIDSFRÅGA

13 Marknader och konkurrens LKABs huvudprodukt är järnmalmspellets för framställning av råjärn i masugnar och direktreduktionsprocesser. Koncernen levererar även järnmalmsprodukter för andra användningsområden samt industrimineraler till många olika branscher världen över. JÄRNMALMSPRODUKTER Världshandeln med järnmalm domineras av tre stora aktörer; de multinationella mine ralkoncernerna Rio Tinto och BHP Billiton med järnmalms gruvor i Australien samt CVRD i Brasilien. Dessa tre har mer än 70% av världsmarknaden. LKAB är globalt sett en liten aktör med en marknadsandel på endast 3%, men med en stark ställning i Nordeuropa och världsledande inom pelleti sering av järnmalm. LKAB levererar förädlade järnmalmsprodukter, främst pellets som är centimeterstora malm kulor med specifika egenskaper. Värdeskapandet ligger i att LKABs pelletsprodukter anpassas till kundernas processer, vilket höjer produktiviteten i råjärnstillverkningen. LKAB producerar två typer av pellets; masugnspellets som främst levereras till stålindustrin i Nordeuropa, och direktreduktionspellets (DR-pellets), vars huvudsakliga marknad finns i Nordafrika och Mellanöstern. Masugnspellets är den volymmässigt största produkten. LKABs bedömning är att råjärn från masugnar kommer att vara den dominerande råvaran för stålframställning under överskådlig tid. Produktiviteten i masugnarna ökar också med färre och större anläggningar. Direktreduktionsprocesserna utgör cirka 7% av den malmbaserade järnframställningen, men ökar i länder med tillgång till naturgas. Volymen DR-pellets väntas följa den utvecklingen. LKAB levererar även järnmalm i form av fines, som till skillnad från pellets måste bearbetas av kunderna före råjärnsprocessen. Volymen finesprodukter bedöms succes sivt minska och den framtida inriktningen är att leverera 100% pellets till stålindustrin. LKABs främsta styrkor är den högkvalitativa magnetitmalmen, som vid pelletisering är energieffektiv samt den stora malmreserven. Hög kompetens inom pelletisering och marknadspositionen som ledande pellets tillverkare är andra styrkefaktorer. LKABs gruvor är världens modernaste underjordsgruvor, men underjordsbrytningen innebär en nackdel då kon kur renterna bryter malm till betydligt lägre kostnad i Den sjöburna världshandeln med järnmalm domineras av gruvkoncerner i Brasilien och Australien, som skeppar merparten till de stora importregionerna Kina, Japan och EU. LKABs export sker i huvudsak till Nordeuropa, Nordafrika och Mellanöstern. VÄRLDSHANDELN MED JÄRNMALM Största exportländerna Australien Brasilien Indien Sydafrika Kanada Sverige Största importländerna Kina EU Japan Sydkorea Taiwan MARKNADER OCH KONKURRENS 9

14 Magnetit och dolomit för den europeiska industrimineralmarknaden lossas och bearbetas vid Minerals Divisions anläggning i Moerdjik, Nederländerna. dag brott. Andra nackdelar är US-dollarberoendet, energiberoendet, den trånga logistiken från gruvor till hamnar samt malmkropparnas läge under samhällena i Malm fälten. Framtidsmöjligheterna ligger i den goda utvecklingen på stål- och järnmalmsmarknaden, som ger utrymme för tillväxt genom ökad produktion. Det främsta hotet är en stagnation i den kinesiska utvecklingen. Andra hot är fallande dollarkurs och pelletspriser samt höga energipriser och nya miljölagar som kan snedvrida konkurrensen. Växthuseffekten är en stor utmaning för framtiden. LKAB arbetar på flera områden för att minska utsläppen, både i den egna produktionen och i kundernas processer vid järn- och ståltillverkningen. EUs handel med utsläppsrätter innebär att LKAB vid behov köper utsläppsrätter från andra del tagare i handels systemet. Produktionsökningar i LKABs befintliga anläggningar kan därmed ske utan att utsläppen i Sverige eller inom EU ökar. Systemet påverkar dock konkurrensen globalt då det inte omfattas av alla aktörer på världsmarknaden. INDUSTRIMINERALER Minerals Division har en bred och omfattande verksamhet på en internationell marknad under varumärket Minelco. Divisionen utvecklar, producerar och marknadsför mineralprodukter för olika industribranscher. För strategiskt viktiga mineraler har Minelco kontroll från råvarukälla till slutanvändare. De utvalda mineralerna är för närvarande magnetit, olivin, glimmer samt huntit och hydromagnesit. De två sistnämnda är mineraler med flamskyddande egen skaper, som marknadsförs under produktnamnet UltraCarb. Minelco är marknadsledande inom ett flertal användningsområden. En position som baseras på hög kompetens inom mineralteknologi, produktion och applikationer, god kännedom om lokala marknader samt utveckling av såväl material som processer i nära samarbete med kunderna. Världsmarknaden för divisionens produktområden uppskattas till över 20 miljarder kronor. Kunderna återfinns inom gummi- och plastindustri, kemisk industri, gjuterier och tillverkning av eldfasta material, bygg och anläggning, olje- och gasutvinning med flera. Magnetit är LKABs råvara för järnmalmsproduktion, men har även andra användningsområden. Det finns en stark efterfrågan på magnetitprodukter inom olje- och gasindustrin för gasrörledningar under vatten. Minelco är marknadsledande på magnetit. Marknaden för olivin kan delas in i tre huvudområden: stål-, eldfast- och gjuteriindustri. LKAB är själv en stor användare av olivin, som är en viktig insatsvara i pelletstillverkningen. Glimmer används främst som funktionellt fyllmedel i plast- och färgindustri, exempelvis för att göra plaster böjliga och ge färger slätare yta. Minelco är en betydande leverantör av glimmerprodukter och marknadsledare i Europa. Företaget har genom samarbets avtal ensamrätt till glimmer, som är en biprodukt från apatit gruvan i finländska Siilinjärvi. Potentialen för UltraCarb-produkter är mycket god. Framförallt väntas en fortsatt global tillväxt av miljövänliga flamskyddsmedel till kabelindustrin och övrig polymer industri. UltraCarb-produkterna levereras i huvudsak från en delägd fyndighet i Izmir, Turkiet, som är världens största samtidigt som den är ekonomiskt konkurrenskraftig tack vare en kostnadseffektiv produktion. I Kina har Minerals Division två produktionsanläggningar i Tianjin. Anläggningarna producerar keramiska eller eldfasta produkter huvudsakligen till den kinesiska stål- och gjuteriindustrin. Affärerna sker i partnerskap med två ledande producenter inom respektive område. 10 MARKNADER OCH KONKURRENS

15 KGS Mekaniska ingår i det svenska konsortium som bygger de nya malmvagnarna till LKAB. Divisionens viktigaste styrkor är en bred produktportfölj och stor geografisk spridning samt det kunnande om mineraler och processer som finns i koncernen. Möjligheterna bedöms finnas inom bland annat olivinproduktionen, ökad efterfrågan på magnetit, positiva miljötrender inom vatten rening och flamskyddsmedel samt tillväxten i Asien och USA. De främsta hoten är en större konjunkturnedgång, ökade fraktpriser och sämre växelkurser. ÖVRIG VERKSAMHET Verksamheten inom Special Businesses Division stödjer koncernen med borrsystem, berg- och betongarbeten, sprängämnen, verkstadstjänster och fastigheter. Divisionen gör även affärer utanför koncernen, både med andra gruvföretag samt med bygg- och anläggningsföretag. Wassara AB marknadsför sitt patenterade borrsystem till gruvindustrin i Sverige, Sydafrika och Syd amerika samt till företag som bygger tunnlar eller borrar efter olja och gas. Företaget har varit samägt med Sandvik, men under 2006 förvärvade LKAB samtliga aktier och Wassara är nu ett helägt dotterbolag. Wassaras främsta styrka är borrsystemets miljöfördelar. Wassarahammaren drivs av vatten utan några tillsatser, medan andra borrningsmetoder antingen drivs med hjälp av olja eller använder olja i spolmediet. AB KGS planerar för en ökad tunnelproduktion inom Mining Division och därmed ökad efterfrågan på betong och betongsprutning. Betong sprutning marknadsförs även till andra gruvor och mot anläggningsföretag och tunneldrivningar. KGS Mekaniska har tillsammans med K-Industrier/Kiruna Wagons uppdraget att tillverka LKABs nya malmvagnar. Kimits verksamhet är främst inriktad på att förse LKAB med effektiva sprängmedel och sprängämnestjänster. Kimit säljer även sina produkter till andra företag på den nordiska marknaden och har under 2006 ingått avtal med finländska branschkollegan Lapua om försäljning av sprängämnen till gruv- och byggindustrin i Finland. Fastighets AB Malmfälten förvaltar bostadsfastigheter och har en stark position på den lokala marknaden i Kiruna och Gällivare kommuner. MINERALPRODUKTER SPECIAL BUSINESSES DIVISION Produkter Marknader Företag Verksamhet Magnetit Olivin Glimmer UltraCarb Zirkon Olje- och gas-, gummi- och plastindustri, bygg och anläggning, kolrening, vattenrening Järn-, stål-, gjuteri-, eldfast industri Plast-, färgindustri, ytbeläggning, byggnadsmaterial Plast-, kabelindustri Keramisk, glas, kemi, eldfast industri KGS Kimit KGS Mekaniska FAB Wassara Berg, betong Sprängämnen Mek. verkstad Bostäder Borrsystem Bentonit Gjuteri, pappers-, färg-. kemisk-, livsmedelsindustri MARKNADER OCH KONKURRENS 11

16 Vision och strategier Den strategiska planen bygger på en årlig omvärlds analys av marknader, produkt- och processutveckling samt teknikutveckling. Affärsidé LKABs verksamhet är att, med utgångspunkt från Malmfälten, för världsmarknaden tillverka och leverera förädlade järnmalmsprodukter och tjänster som skapar mervärden för kunderna. Andra närbesläktade produkter och tjänster som bygger på LKABs kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksamheten. Vision LKAB ska av kunderna uppfattas vara den leverantör som ger mest mervärde och därmed ledande inom sina utvalda marknads segment. Strategier Koncernens övergripande strategier kan sammanfattas i följande punkter: Fortsatt nischstrategi baserad på pellets som produkt samt mervärde för kunden. Fullbeläggningsstrategi i grunden. Volymtillväxt genom bättre nyttjande av anläggningar och personal. Selektiv och fortsatt resurssnål expansion av pelletskapaciteten. Organisationsutveckling för ökad produktivitet och bättre arbetsmiljö. Utveckling av industrimineraler. Den allmänna bedömningen är att efterfrågan på järnmalm kommer att vara hög under de kommande åren, särskilt på pelletsprodukter. Det ger förutsättningar för LKAB att växa genom investeringar i nya förädlingsverk och nya huvudnivåer i järnmalmsgruvorna. Efterfrågan på koncernens övriga mineralprodukter; främst olivin, glimmer och UltraCarb (mineraler med flamskyddande egenskaper) bedöms också vara fortsatt god. En grundläggande förutsättning är tillgången på brytvärda malmer. När det gäller järnmalm har LKAB malmreserver och mineraltillgångar för brytning under överskådlig tid. Vad gäller industrimineraler har koncernen säkrat tillgångar av olivin, glimmer, huntit och hydromagnesit. En annan viktig förutsättning är att LKAB kan nyttja den starka finansiella plattform som företaget har skapat. Den finansiella strategin är att behålla hög soliditet för att både klara de stora investeringar som krävs och ha en buffert för en eventuell konjunktursvacka. En mängd strategiska aktiviteter pågår inom områdena miljö, personal, tillväxt och effektivitet. Det nya pelletsverket i Malmberget, som togs i drift under året, är en av de strategiska aktiviteter som uppfyller affärsidén, med riktning mot visionen. 12 VISION OCH STRATEGIER

17 En båt med olivin från Grönland lossar i Narvik. Mining Division producerar järnmalmsprodukter för framställning av råjärn till stål industrin. Divisionens främsta konkurrensfördelar är den magnetit malm som finns i Malmfälten och det pellets kunnande som byggts upp genom åren. Fortsatt nischstrategi baserad på pellets produkter och inriktning mot 100% pellets till stålindustrin. Fullbeläggning i produktionen för högsta möjliga kostnads effektivitet. Resurssnål volymtillväxt genom bättre nyttjande av anlägg ningar och personal. Ökning av leveranskapaciteten med förbättrad logistik; bland annat genom större järnvägsvagnar, ombyggnad av lastterminaler och malmhamnen i Narvik. Fortsatt fokus på underhållet för att stabilisera produktions volymen och säkerställa produkt kvaliteten. Långsiktig ökning av anläggningshastigheten utan att göra avkall på kvaliteten. Organisationsutveckling för att öka produktiviteten genom att delegera ansvar och befogen heter. Förbättrad arbetsmiljö, ökad säker het och attrak tivare arbetsplatser för att locka framtidens medarbetare och öka antalet kvinnor i företaget. Ständigt pågående energi effektivisering av kostnadsoch miljö skäl. Forskning och utveckling för att säkerställa ett fortsatt ledarskap inom pelletisering. VISION OCH STRATEGIER 13

18 Minerals Division utvecklar, producerar och marknadsför utvalda mineraler, kund anpassade för olika industri branscher. Verksamheten ska stödja järnmalmsaffären, söka andra användnings områden för järnmalm och nyttja mineralkunnandet i andra branscher. Utvalda mineraler är magnetit, olivin, glimmer och mineraler med flam skyddande egen skaper (UltraCarb). Strategin är att ha kontroll på de utvalda mine ralerna från råvarukälla till slutanvändare. Produktutveckling tillsammans med kunderna. Huvudmarknaden är Europa, medan den framtida tillväxten främst förväntas ske i Asien och Nordamerika. Tillväxtområden för magnetit är framför allt applikationer för tung betong, vattenrening och svavel - rening av kol. De externa olivinkunderna finns i första hand inom europeisk stål industri. Andra större användningsområden är inom gjuteri- och eldfast industri. I Turkiet har Minerals betydande fyndigheter av huntit och hydromagnesit för tillverkning av mineraler med flamskyddande egenskaper (UltraCarb-produkter). I Finland har divisionen en anläggning för tillverkning av glimmer och har ökat produktionskapaciteten för att växa på marknader som plast, färg, ytbeläggning, byggnads konstruktion och ljuddämpning. I Asien har divisionen i huvudsak arbetat med försäljning av externa leverantörers mineral produkter. Strategin är att succes sivt utöka produktportföljen med egna produkter. Special Businesses Division stödjer koncernen med tjänster och teknisk utveckling inom berg- och betongarbeten, verkstadstjänster, spräng ämnen, borrsystem och fastigheter. Verksamheten sker i dotter företagen AB KGS, Wassara AB och Fastighets AB Malmfälten (FAB). KGS förädlar delar av LKABs gråbergsavfall till vägoch betong ballast, spränger, krossar och transporterar mineral produkter, processar betong samt förstärker berg för gruv- och anläggnings industrin. KGS Mekaniska tillverkar stålkonstruktioner och maskin komponenter till verkstads-, gruv- och anläggningsindustrin. Wassara utvecklar och säljer borrsystem till gruvindustrin, bygg- och anläggnings branschen. Organisationen ska utvecklas mot större marknads orientering. Kimit stödjer järnmalmsverksamheten med sprängämnestillverkning, inköp, lagerhållning och leverans av sprängmedel. FAB tillhandhåller bostäder och lokaler på verksamhets orterna, med normala affärsmässiga avkastningskrav. FAB ska även vara en resurs i samhällsomdaningen i Kiruna och Malmberget. 14 VISION OCH STRATEGIER

19 Divisionernas verksamhet 2006 Mining Division Mining Division bryter, förädlar och transporterar järn malms produkter till stålindustrin, främst pellets som är divisionens huvudprodukt. Divisionen levererar även magnetitprodukter till Minerals Division. Försäljningen av järnmalmsprodukter till stål industrin sköts av Market Division. Stefan Hertil och Roland Paulsson arbetar vid det nya pelletsverket MK3 i Malmberget. DIVISIONERNAS VERKSAMHET 15

20 JÄRNMALMSMARKNADEN 2006 Världens produktion av råstål, som är drivkraften för efterfrågan på järnmalm, ökade 2006 till ett nytt rekord för åttonde året i rad. Enligt preliminär statistik från International Iron and Steel Institute ökade produktionen med 8,9% till över 1,2 miljarder ton. Starkast var ökningen i Kina, där råstålsproduktionen uppnådde omkring 423 Mt, en ökning med 18,8%. Produktionen ökade också i andra stora importregioner för järnmalm, exempelvis i Japan med 3,3% och i EU-25 med 6,0%. Den fortsatta ökningen av råstålsproduktionen i världen medförde stark efterfrågan på järnmalm under hela året. Världshandeln med sjöburen järnmalm torde ha ökat till omkring 740 Mt 2006 eller med 13,4% från föregående år. Kinas import ökade till 326 Mt eller med 18,6%. Inom EU-15, LKABs huvudmarknad för masugnsprodukter, ökade råstålsproduktionen med 4,9% till 173 Mt. Till dessa länder ökade LKABs leveranser med 10,5%. Råstålsproduktionen minskade i Nederländerna utan att LKABs leveranser påverkades, vilket indikerar en ökad mark nadsandel. I Sverige minskade produktionen på grund av underhållsarbeten och tekniska omständigheter, vilket för LKAB medförde minskade leveranser till den inhemska marknaden. Konsolideringen av världens stålindustri tog 2006 ytter ligare ett stort steg, när världens största stålföretag, Mittal Steel, förvärvade världens näst största stålföretag, Arcelor. Det fusionerade företaget, Arcelor Mittal, producerar omkring 120 Mt råstål per år. Under året inleddes också en budstrid om det brittisk-holländska stålföretaget Corus. Världens produktion av direktreducerat järn, järnsvamp, fortsatte att öka Ökningen skedde dock främst i Indien och Mexico, som i hög grad är självförsörjande på järnmalm. I Mellanöstern och Nordafrika, som är LKABs huvud - marknad för direktreduktionspellets, minskade pro duk - tionen bland annat på grund av pågående anlägg nings - projekt, som hämmade produktionen. Exportmark naden för DR-pellets stagnerade och LKABs leve ranser minskade till förmån för ökad export av mas ugns pellets. Fortsatt knapphet på järnmalm på världsmarknaden under 2006 bidrog till att priserna på fines och styckemalm från de stora producenterna höjdes med 19%. Den första mönsterbildande prisuppgörelsen träffades först i maj 2006 mellan brasilianska CVRD och tyska Thyssen Krupp Stahl. Efterfrågan på pellets var inte lika stark, vilket medförde att priserna på dessa produkter föll med 3%. LKAB missgynnades av sjöfraktutveck lingen och tvingades acceptera något sämre prisutfall än mer avlägsna leverantörer. I genomsnitt fick dock LKAB en nettoprisökning tack vare ökade priser på fines. PRODUKTION Processkedjan sträcker sig från gruvorna i Kiruna och Malmberget till hamnarna i Narvik och Luleå; från brytning av rå malm under jord, produktion av pellets i förädlingsverken ovan jord och järnvägstransport till Luleå och Narvik. Utifrån de senaste årens starka efterfrågan på järnmalm har de övergripande målen varit att öka produktionskapaciteten i alla led; brytning, förädling och logistik. Genom effektivisering och förbättrat underhåll har produktions volymen successivt höjts från 20 Mt till 23 Mt. Pågående investeringar i nya förädlingsverk och ökad transport kapacitet förväntas ytterligare höja produktionsvolymen till 30 Mt. Insatserna koncentreras på att förbättra utbytet i gruvbrytningen och få ut mesta möjliga järnenheter i förhållande till mängden bruten malm. Åtgärder vidtas bland NYCKELTAL MINING DIVISION Mkr Omsättning Rörelseresultat Rörelsemarginal, % 48,0 46,3 Tillgångar Skulder Investeringar Avskrivningar Medeltal anställda varav moderbolaget Produktion, Mt 23,3 23,3 Leveranser, Mt 23,3 23,2 Lager, Mt 1,8 1,9 RÅSTÅLSPRODUKTION, VIKTIGA KUNDLÄNDER Förändring Tyskland +6,1% 2. Sverige -4,5% 3. Finland +6,6% 4. Nederländerna -7,9% 5. Saudiarabien -5,1% 6. Turkiet +11,2% 7. Egypten +7,1% 8. Belgien +11,6% 9. Libyen -8,3% 10. Ungern +6,7% De tio största kundländerna svarade för 95 (94)% av Minings totala leveranser Mt VÄRLDENS EXPORT AV JÄRNMALM OCH PRODUKTION AV RÅSTÅL Världens export av järnmalm (prel 2006) Världens produktion av råstål 16 DIVISIONERNAS VERKSAMHET