Vad drar man in på om man får mindre pengar?

Vad drar man in på om man får mindre pengar? uari 29 SIFO Research International PROJEKTNUMMER 151712 Karna Larsson-Toll SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 ()8 57 42 FAX : +46 ()8 57 42 1 WWW.SIFO.RESEARCH-INT.SE 1

Innehåll 1. Om undersökningen 1 2. Resultat i sammandrag 1 Skandinavien uari 29 1 Sverige 2 Norge 3 Danmark 4 Största enskilda områden i respektive land 5 3. Frågeformulär 1 4. Appendix A. Pulbliceringsregler 3 1

1. Om undersökningen Följande rapport bygger på SIFO RIs Skandinaviska Tracker, som görs månatligen sedan januari 28 i Skandinavien, dvs. i Sverige, Norge och Danmark. Totalt görs cirka 1. intervjuer per land och månad. Undersökningen görs on-line. Urvalet dras slumpmässigt ur SIFO:s on-linepanel, som rekryterats riksrepresentativt via telefon och postala utskick och omfattar personer 15+ år. Urvalet är således inte till någon del självrekryterat. Under januari 29 genomfördes totalt 3 594 intervjuer i Skandinavien, uppdelat på 1 41 intervjuer i Sverige, 1 136 intervjuer i Norge och 1 48 intervjuer i Norge. uariintervjuerna genomfördes under perioden 16-28 januari 29. 2. Resultat i sammandrag Skandinavien uari 29 När vi nu går in i en lågkonjunktur vill folk i Skandinavien (Sverige, Norge, Danmark) i första hand dra in på semesterresor, restaurangbesök, klädinköp och sparande. Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle minska något (ungefär 5 procent mindre sedan skatten är dragen), vad skulle du i första hand dra in på? Bättre bostad Fritidshus. M öbler, heminredning TV, radio, stereo, DVD mm Skandinavien, 29 Totalt 3.594 intervjuer M obiltelefon, bredband mm Maskiner f kök o tvätt Ny bil Begagnad bil Båt. Semester Nya kläder Bättre mat hemma Krog, restaurang Tandläkare Annat. Spara pengarna Köpa aktier mm Köpa försäkring Betala skulder Gåva t barn. Tveksam, vet ej 5 1 15 2 % Här finns skillnader mellan män och kvinnor: Kvinnorna uppger i större utsträckning att de skulle dra in på klädinköp och semesterresor. Det är också en större andel kvinnor än män som säger att om de fick mindre pengar att röra sig med skulle de avstå från köp på området möbler och heminredning. Män skulle inte dra in lika mycket som kvinnor på klädköp, troligen för att de inte gör lika mycket klädköp att spara in på. De uppger istället i högre utsträckning att de skulle dra in på sparande och på skuldbetalning. De skulle också dra in mer på köp av TV, radio, stereo, DVD och liknande.

Att dra in på semesterresor är vanligare på landsbygden. Att dra in på kläder är vanligare i städer utanför storstäderna. I storstäderna är man istället mer benägen än i de övriga delarna av länderna att dra in på maten; faktiskt både på restaurang/ krog och på maten hemma. Unga i Skandinavien (15-29 år) är mer benägna än andra att dra in på klädköp och på uteätande om de får mindre pengar att röra sig med. De svarar också i högre utsträckning än andra att de skulle dra in på TV, stereo, DVD etc. Däremot skulle de i klart mindre utsträckning dra in på semesterresor. Personer i 3-49årsåldern har ungefär samma mönster som befolkningen i stort, men de är mindre benägna att spara in på kläder och mer benägna att spara in på ny bil. Det är i den här åldern som man ofta har växande barn och klädköp är en nödvändighet snarare än lyx. Personer över femtio svarar i större utsträckning än befolkningen i stort att de skulle dra in på semesterresor. Bland pensionärerna svara man också i högre utsträckning än övriga grupper att om man fick mindre pengar att röra sig med skulle man tvingas dra in på gåvor till barn och barnbarn. Sverige Allmänheten i Sverige drar i första hand in på konsumtion om de måste göra inskränkningar. Omkring varannan väljer att i så fall minska sin konsumtion på något sätt. I andra hand kommer investeringar i kapitalvaror, som ungefär var femte skulle dra in på. I tredje hand kommer normalt finansiellt sparande, som strax under var femte brukar säga att de skulle dra in på. Omkring var tionde vet inte vad de skulle dra in på först om de får mindre pengar att röra sig med. En mycket liten andel skulle dra in på bostad; permanentbostaden eller fritidshuset, om de fick inkomstbortfall. För den enskilde innebär det naturligtvis en enorm förändring om man måste flytta för att pengarna tryter, och det är lätt att förstå att man inte vidtar en sådan åtgärd om det finns andra att ta till. Prioriteringarna förändrade sig bara marginellt när finanskrisen briserade i oktober. Det blev då något fler som sa att man skulle minska sitt finansiella sparande. I november ökade också andelen som skulle dra in på investeringar i kapitalvaror av olika slag. Andelen som svarade att de skulle dra in på konsumtion av olika slag minskade. Den här utvecklingen fortsatte under finanskrisens oktobernovember-december. Möjligen upplevde man att en konsumtionsminskning inte skulle vara tillräcklig i det läget. I januari är man däremot mer benägen att dra in på någon slags konsumtion. Istället var man mindre benägen att dra in på investering av kapitalvaror.

Vad drar man in på om man får mindre pengar att röra sig med? Sverige 6 5 4 3 2 Bostad Kapitalvaror Konsumtion Finansiellt sparande Vet ej 1 Norge I Norge är det normalt en högre andel än i Sverige som vill dra in på konsumtion, men i januari 29 minskar andelen något. Istället är det fler som vill dra in på finansiellt sparande och kapitalvaror. Observera den höga andelen som inte vet vad de skulle dra in på. Tydligen är det många, som inte ställts inför det här dilemmat och inte behövt tänka efter här i Norge.

Vad drar man in på om man får mindre pengar att röra sig med? Norge 6 5 4 3 2 Bostad Kapitalvaror Konsumtion Finansiellt sparande Vet ej 1 Danmark Också i Danmark vill man helst parera en inkomstnedgång genom att dra ned på konsumtion. Den andelen ökar i januari 29, vilket har gjort att danskarna nu gått om Norge, som tidigare låg i topp i Skandinavien. I november 28, när finanskrisen kommit igång på allvar, var det en ovanligt hög andel i Danmark som i första hand skulle möta en eventuell inkomstminskning med att dra ned på finansiellt sparande. Sedan dess har den andelen sjunkit. Istället är det nu en ökande andel som skulle dra in på investeringar i kapitalvaror.

Vad drar man in på om man får mindre pengar att röra sig med? Danmark 6 5 4 3 2 Bostad Kapitalvaror Konsumtion Finansiellt sparande Vet ej 1 Största enskilda områden i respektive land I Sverige är krogbesök det första enskilda området man vill parera kris med. Det här kommer att slå hårt mot krogbranschen när vi går in i en lågkonjunktur. Tidigare har kläder varit det andra stora området. Just nu, efter en lång jul- och nyårsledighet och sommarsemestern långt borta, kan man i större utsträckning än tidigare tänka sig att dra in på semesterresa. Men jämfört med förra månaden är man mer benägen att dra in på kläder och sparande.

Vad drar man in på om man får mindre pengar att röra sig med? Sverige 25 2 15 1 Krogbesök Kläder Semester Sparande 5 I Norge tänkte man sig i början av år 28 i likhet med i Sverige i första hand att dra in på krogbesök om inkomsterna minskade. Men framåt sommaren ändrades detta och istället blev semesterresor det enskilda område som flest människor tänkte sig att dra in på först. Krogbesök blev istället nummer två. I tredje hand skulle man dra in på kläd- och skokontot. Först i fjärde hand skulle man dra in på sparande. Vad drar man in på om man får mindre pengar att röra sig med? Norge 25 2 15 1 Krogbesök Kläder Semester Sparande 5

I Danmark har semesterresor under hela 28, med undantag för juli månad, varit det enskilda område man först skulle dra ned på om man måste inskränka sig. Där har benägenheten att dra in ökat ytterligare i januari 29. I andra hand för inskränkningar i Danmark kommer normalt sparande. Andelen som svarade det låg särskilt högt i november, men har sedan dess sjunkit. I Danmark har man inte varit lika benägen som i Sverige och Norge att dra in på krogbesök eller på kläder. Krogbesöken brukar där komma på tredje plats som besparingsområde och kläder på fjärde plats. I januari 29 är det emellertid något fler i Danmark som först av allt skulle spara in på kläder och skor än som först skulle spara in på krogbesök. Vad drar man in på om man får mindre pengar att röra sig med? Danmark 25 2 15 1 Krogbesök Kläder Semester Sparande 5 I Danmark är man inte lika benägen att dra in på restaurang- och krogbesök som man är i Sverige och Norge. Det här är en tendens som hållit i sig över tid, men den är nu mer uttalad än i tidigare mätningar.

Andel som drar in på Restaurang- & krogbesök Skandinavien 25 2 15 1 Sverige Norge Danmark 5 Många i Skandinavien är modeintresserade och lägger ned en hel del pengar på kläder. Men vid kris kan man också spara en del pengar här. Kläder är därför ett av de områden som flest personer skulle dra in på först. Det gäller i både Sverige, Norge och Danmark. Och även om man generellt sett tycks snabbare att dra in på det i Sverige och Norge, så händer det att man i Danmark når upp i samma nivå. Andel som drar in på Kläder Skandinavien 25 2 15 1 5 Sverige Norge Danmark

Semesterresor är ett av de fyra områden som flest människor drar in på först, om de får mindre pengar att röra sig med. Mest benägen att göra det är man generellt i Danmark, och där har benägenheten dessutom ökat i januari 29. Minst benägen att dra in på sina semesterresor är man i Sverige. Men från december till januari har benägenheten ökat även här. Norge ligger normalt någonstans mellan Danmark och Sverige. Andel som drar in på Semester Skandinavien 25 2 15 1 Sverige Norge Danmark 5 Danmark drar i högre utsträckning än både Sverige och Norge in på sparandet när man får ont om pengar.

Andel som drar in på Spara pengar Skandinavien 25 2 15 1 Sverige Norge Danmark 5 3. Frågeformulär De frågor som ställs är förutom bakgrundsfrågor, följande: Fråga 1 Om din inkomst sedan skatten är dragen skulle öka så att du får lite mer pengar (ungefär 5 procent mer sedan skatten är dragen) att röra dig med, vad skulle du helst använda dessa pengar till? 1. Möbler, heminredning 2. TV, radio, stereo, DVD etc 3. Mobiltelefon, bredband, Mp3spelare 4. Maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt 5. Bättre bostad 6. Fritidshus 7. Fabriksny bil 8. Begagnad bil 9. Båt 1. Semesterresor 11. Tandläkare, läkarvård, medicin 12. Nya kläder 13. Bättre och godare mat hemma 14. Restaurangbesök, krogen 15. Spara pengarna 16. Köpa aktier eller andra värdepapper 17. Köpa försäkring 18. Betala skulder 19. Gåva till barn/ barnbarn 2. Annat vad? 21. Tveksam, vet ej

Fråga 2 Om din inkomst istället skulle minska något (ungefär 5 procent mindre sedan skatten är dragen), vad skulle du då i första hand dra in på? 1. Möbler, heminredning 2. TV, radio, stereo, DVD etc 3. Mobiltelefon, bredband, Mp3spelare 4. Maskiner för hushållsarbete, kök och tvätt 5. Bättre bostad 6. Fritidshus 7. Fabriksny bil 8. Begagnad bil 9. Båt 1. Semesterresor 11. Tandläkare, läkarvård, medicin 12. Nya kläder 13. Bättre och godare mat hemma 14. Restaurangbesök, krogen 15. Spara pengarna 16. Köpa aktier eller andra värdepapper 17. Köpa försäkring 18. Betala skulder 19. Gåva till barn/ barnbarn 2. Annat vad? 21. Tveksam, vet ej

4. Appendix A. Pulbliceringsregler Förtydligande av Research International Sweden AB:s allmänna villkor vid publicering Rapport som innehåller resultat från undersökning utförd av Företaget Research International Sweden AB (SIFO Research International), på en klients uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller Research International Sweden AB om ej annat överenskommits. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, data och annat material till samtliga undersökningar Research International Sweden AB:s egendom. Research International Sweden AB skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. I Research International Sweden AB:s intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersökningsresultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig Research International Sweden AB rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att redovisa en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande skall ingå i all publicering: frågornas exakta lydelse den intervjuform som använts i undersökningen, t ex telefonintervjuer, besöksintervjuer eller postala enkäter undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder antal intervjupersoner tiden för fältarbetet urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg Publicerade undersökningsresultat skall normalt ej vara baserade på mindre än 1 intervjuer. Kunden skall alltid ange SIFO Research International (Research International Sweden AB) eller dess kända varumärken som källa. När en klient publicerar resultat från en undersökning av Research International Sweden AB, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet förande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand i presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av Research International Sweden AB:s direktion. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen. Detta förtydligande vid publicering följer Research International Sweden ABs allmänna villkor, 26/4/2. 553