isfinspektionen FÖR SOCIALFÖRSÄKRINGEN Rapport 2016:1 Höjd grundnivå i föräldrapenningen Har uttaget av föräldrapenning påverkats? sf
Rapport 2016:1 Höjd grundnivå i föräldrapenningen Har uttaget av föräldrapenning påverkats? En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2016
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Systemtillsyn innebär att granska om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Effektivitetsgranskning innebär att granska om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. Publikationen kan läsas online, laddas ner och beställas på www.inspsf.se Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2016 ISBN: 978-91-88098-20-7
Innehåll Innehåll Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 Summary... 9 1 Inledning... 13 1.1 Bakgrund... 13 1.2 Syfte och frågeställningar... 16 2 Föräldrapenning... 17 2.1 Föräldrapenningens historik och regelverk... 17 2.2 Tidigare studier av användandet av föräldrapenning... 19 3 Data och undersökningsdesign... 21 4 Beskrivande analys... 23 4.1 Allt fler föräldrar får ersättning på grundnivå... 23 4.2 Sammansättning och beskrivning av gruppen som får ersättning på grundnivå... 26 5 Grundnivåhöjningens påverkan på uttag av föräldrapenning... 31 5.1 Uttag av föräldrapenning under barnets två första år... 32 5.2 Uttag av föräldrapenning under barnets andra respektive tredje halvår... 34 6 Avslutande diskussion... 43 Referenser... 45 Bilaga... 49 Tabeller till analys av uttag av föräldrapenning... 49 3
Innehåll Regressionsmodeller för analys av uttag av föräldrapenning... 49 Figur- & tabellförteckning... 55 4
Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord Föräldrapenning ger kompensation för inkomstbortfall när föräldrar är hemma med sina barn. Att det finns en minsta ersättningsnivå föräldrapenning på grundnivå innebär att även föräldrar med låg eller ingen arbetsinkomst får viss ekonomisk ersättning. Efter en lång period med konstant ersättningsnivå höjdes ersättningen i flera steg under perioden 2002 2016. Motiven till höjningarna var främst att skydda barn i familjer med svag ekonomi och att stärka ekonomin för grupper som löper högre risk för ekonomisk utsatthet, till exempel unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och hushåll där minst en förälder är född utomlands. Det har tidigare inte utretts vilka effekter dessa höjningar haft. I denna rapport undersöker ISF om de höjningar som genomfördes under perioden 2002 2004 påverkade uttaget av föräldrapenningdagar bland föräldrar som får ersättning på grundnivå. Innebar höjningarna att dessa föräldrar eller vissa grupper av dem tog ut flera dagar? Detta kan ha betydelse inför framtida ställningstaganden om ersättningen på föräldrapenningens grundnivå. Resultaten visar på effekter av höjningen av grundnivån för mammor men inte för pappor. Rapporten är skriven av Nicklas Korsell och Sara Thalberg. Stockholm i februari 2016 Catarina Eklundh Ahlgren 5
Sammanfattning Sammanfattning Under 2000-talet har grundnivån i föräldrapenningen höjts stegvis, från 60 kronor till 250 kronor om dagen. Parallellt med höjningarna har antalet och andelen utbetalade dagar på grundnivå ökat stadigt. Detsamma gäller både antalet och andelen personer som får ersättning på grundnivå. Syftet med denna rapport är att ta reda på om den höjda ersättningsnivån har påverkat uttag av föräldrapenning bland dem som får ersättning på grundnivå. Analysen baseras på registerdata från Försäkringskassan. Undersökningspopulation utgörs av alla föräldrar som fick barn i Sverige under åren 1995 2010 och som fanns registrerade i folkbokföringen hela tiden under barnets två första levnadsår. I materialet ingår uppgifter kring föräldrarnas uttag av föräldrapenning samt bakgrundsvariabler såsom föräldrarnas kön, ålder, födelseland, utbildningsnivå, hemmavarande barn, bruttoarbetsinkomst, sysselsättningsstatus och transfereringsinkomster. har också uppgifter om föräldrarnas SGI under olika perioder. Analysen visar tydligt att mammors genomsnittliga antal uttagna dagar med ersättning på grundnivå under barnets två första år ökade markant i samband med att grundnivån höjdes 2002. Ökningen hade ingen motsvarighet bland kvinnor med ersättning på sjukpenningnivå, där uttaget har fortsatt att sjunka under hela perioden. Bland papporna finns ingen ökning till följd av den höjda ersättningen. Analysen visar också att sammansättningen av gruppen med ersättning på grundnivå inte har förändrats på något avgörande sätt under den studerade perioden. Den observerade ökningen kan sannolikt inte förklaras av att gruppen med ersättning på grundnivå har förändrats. 7
Summary Summary Increased minimum level in parental leave benefit The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för socialförsäkringen, ISF) is an independent supervisory agency for the Swedish social insurance system. The objectives of the agency are to strengthen compliance with legislation and other statutes, and to improve the efficiency of the social insurance system through system supervision and efficiency analysis and evaluation. The ISF s work is mainly conducted on a project basis and is commissioned by the Government or initiated autonomously by the agency. This report has been initiated by the agency. Background Parental leave insurance is an integral part of Swedish family policy. The insurance encompasses a pregnancy benefit, a parental leave benefit and a temporary parental benefit. Parental leave benefit is an earnings-related benefit that is paid to parents so that they can care for their newborn child within the home. The primary purpose is to make it possible for parents to combine work and family life. The benefit presently entitles parents to 480 days of paid leave for each child: 390 days with 80 per cent wage replacement and an additional 90 days with a lower flat-rate benefit. Parents themselves decide which parent will claim the benefit, except for 90 days that are earmarked for each parent. Beside legislated parental insurance, many employers also provide extra benefits to employees on parental leave. However, to be entitled to this earnings-related insurance, one has to have worked a minimum of 240 days before birth of the child. Parents with low or no income, such as students, unemployed or recently 9
Summary arrived immigrants, are not eligible for the earnings-related parental leave benefit and instead receive a benefit at a low flat rate. This low flat rate, the minimum benefit (grundnivå), has been raised step-bystep since the beginning of the 2000s, from 60 SEK a day to 250 SEK a day as from 1 january 2016. During the same time the share of parents receiving the minimum benefit, as well as parental leave days paid at the minimum level, has increased substantially. Objectives The aim of this study is to analyze whether the raised benefit has had an effect on the use of parental leave days among parents receiving the minimum benefit. The report encompasses three parts. In the first part, we describe development in parental leave regulation in Sweden with a specific focus on changes during our period of study, 1995-2010. In the second part, we study the utilization of leave days over time, and gauge whether the composition of the group has changed over time. Thirdly, we examine whether the raised benefit has affected use of parental leave days among men and women receiving the minimum benefit. Methods and data To find out whether the raised benefit has affected the use of parental leave days we use a difference-in-differences -approach to compare the utilization of parental leave benefit among those parents receiving the minimum benefit with other parents before and after the benefit was raised. The analysis is also formulated as a regression model applied to individual level register data. The data covers all individuals who gave birth to a child during the period 1995-2010 and who reside or work in Sweden. Findings Our main result is that utilization of parental leave days shows a marked increase among mothers after the benefit was raised in 2002. This increase is a clear disruption in the downward trend among all mothers. There is thus no equivalent to the rise among mothers with minimum benefit among mothers receiving the earnings-related 10
Summary benefit. For fathers receiving the minimum benefit there is no visible increase in the utilization of leave days that can be attributed to the raised benefit. 11
Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under åren 2002 2004 höjdes grundnivån i föräldrapenningen kraftigt först till 120 kronor per dag år 2002, sedan till 150 kronor 2003 och till 180 kronor 2004. Ersättningen höjdes ytterligare till 225 kronor per dag år 2013 och från och med 1 januari 2016 är ersättningsnivån 250 kronor per dag. Före dessa höjningar hade ersättningsnivån legat på 60 kronor sedan 1987. Sett över perioden 1974 2002 devalverades värdet på ersättningen med cirka 50 procent, trots några mindre höjningar i slutet av 1970- respektive 1980-talet, se nedan. Motiven till höjningarna har varit flera: att skydda barn i familjer med svag ekonomi, att förbättra för de föräldrar som saknar inkomst, har låg inkomst eller inte uppfyller kvalifikationsvillkoren samt att stärka ekonomin för grupper som löper högre risk för ekonomisk utsatthet, till exempel unga föräldrar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och hushåll där minst en förälder är född utomlands. 1 1 Prop. 2002/03:1, utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, s. 15, SOU 2005:73 s. 317 och prop. 2012/13:1, utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, s. 29. 13
1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Kronor Inledning Figur 1. 250 Föräldrapenningens grundnivå i kronor per dag före skatt redovisat i löpande och i 2015 års prisnivå under perioden 1974 2015 200 150 100 50 0 Källa: ISF:s beräkningar. Löpande priser Fasta priser, basår 2015 Hade dessa höjningar någon effekt på uttaget av föräldrapenningdagar bland föräldrar med låga eller inga inkomster (lägre än föräldrapenningens kvalifikationsgräns)? Höjningarna bör ha inneburit en reell förbättring för ekonomiskt svaga föräldrar under de första småbarnsåren men innebar det också att denna föräldragrupp använde föräldrapenningen mer? Frågan är relevant, inte bara ur en samhällsekonomisk synvinkel utan även ur ett barnperspektiv. Föräldrapenning på grundnivå möjliggör ju även för föräldrar med låga förvärvsinkomster att vara föräldralediga med sina barn med bibehållen ekonomisk standard. Enligt den officiella statistiken ökade antal grundnivådagar per mottagare av föräldrapenning på alla ersättningsnivåer från och med år 2002 (samma år som den första större höjningen gjordes) och har därefter ökat varje år utom 2012 och 2014 (se Figur 2 nedan). Detta kan dock ha andra förklaringar än höjningen av ersättningen på grundnivån. En rimlig förklaring skulle till exempel kunna vara att den andel av befolkningen som inte uppfyller föräldraförsäkringens kvalifikationsvillkor har ökat under denna period. Andel unga i 14
Nettodagar Nettodagar/mottagare Inledning åldrarna 20 29 år som saknar en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) 2 har ökat från cirka 16 procent till 23 procent under 2000-talet. 3 En annan delförklaring är att fler personer får ersättning på grundnivå, trots att de uppfyller kvalifikationsvillkoret, eftersom grundnivån efter höjningarna blivit högre än vad en ersättning baserad på deras sjukpenninggrundande inkomst skulle ha blivit. Till exempel skulle cirka 9 procent av de föräldrar som fick barn år 2009 och som tog ut minst en dag på grundnivå under barnets sex första levnadsmånader ha fått ersättning på sjukpenningnivå om grundnivån fortfarande var 60 kronor per dag. 4 Figur 2. 9 000 000 8 000 000 7 000 000 6 000 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 0 Antal nettodagar på grundnivå och grundnivådagar per mottagare av föräldrapenning oavsett ersättningsnivå per kalenderår 1999 2014 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal nettodagar på grundnivå Grundnivådagar/mottagare FP (höger skala) Källa 1: Försäkringskassan: Föräldrapenning Antal nettodagar och utbetalt belopp efter dagtyp. Källa 2: Försäkringskassan: Föräldrapenning Antal mottagare och dagar efter omfattning. 12 10 8 6 4 2 0 2 Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. SGI fastställs av Försäkringskassan och används vid beräkningen av olika förmåner. 3 Försäkringskassan (2012 a). 4 Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. Egna beräkningar. 15
Inledning Det är emellertid tänkbart att ökningen till viss del även beror på beteendeförändringar i befolkningen, till exempel ett ökat uttag av föräldrapenning till följd av den höjda ersättningen på grundnivå. Det är denna sistnämnda effekt som är fokus i denna undersökning. För att kunna utvärdera grundnivåhöjningarnas effekt är det därför relevant att titta närmare på gruppen föräldrar som får föräldrapenning på grundnivå hur ser sammansättningen av gruppen ut och hur har sammansättningen förändrats över tid? 1.2 Syfte och frågeställningar Det huvudsakliga syftet med denna rapport är att undersöka om den höjda ersättningsnivån har påverkat grundnivåföräldrarnas uttag av föräldrapenning. I analysens första del beskrivs dels hur antal dagar och personer med föräldrapenning på grundnivå har utvecklats under perioden 1995 2010, dels hur sammansättningen av gruppen föräldrar med ersättning på grundnivå såg ut under samma period. Av särskilt intresse är om sammansättningen har förändrats över tid. I del två undersöks om den höjda grundnivån har påverkat uttag av föräldrapenning bland föräldrar med ersättning på grundnivå. Denna studie är motiverad av flera skäl. Ett skäl är att antalet personer som får ersättning på grundnivå har ökat kraftigt och kunskapen om denna grupp är begränsad. Ett annat skäl är att inga tidigare utvärderingar har gjorts av höjningarna av grundnivån, och dess eventuella påverkan på uttaget av föräldrapenning. Detta trots att det rör sig om en relativt stor förändring i föräldraförsäkringen som innebär ett skifte från en mer renodlad inkomstbortfallsförsäkring mot en mer allmän försäkring. Tidigare studier har visat att föräldraförsäkringens utformning och reformer av föräldraförsäkringen påverkar både hur föräldrapenningen används och fördelas mellan föräldrarna. 16
Föräldrapenning 2 Föräldrapenning I detta kapitel beskrivs först i avsnitt 2.1 den grundläggande utformningen av föräldrapenningen och de viktigaste förändringarna i regelverket sedan den infördes men med särskilt fokus på åren 1995 2010, som är rapportens undersökningsperiod. En viktig anledning till att 1995 är det första året i undersökningsperioden är de relativt stora regeländringar som gjordes detta år bland annat delad föräldrapenning vid gemensam vårdnad av barnet. I avsnitt 2.2 diskuteras sedan resultat från tidigare forskning om hur olika grupper av föräldrar använder föräldrapenning. 2.1 Föräldrapenningens historik och regelverk Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta och den är utformad som en individuell försäkring som ska ge skydd mot inkomstbortfall. Den är en av förmånerna i föräldraförsäkringen, vars övergripande syfte är att båda föräldrarna ska ha möjlighet att kombinera föräldraskap med arbete eller studier. De övriga förmånerna i föräldraförsäkringen är graviditetspenning (tidigare havandeskapspenning) och tillfällig föräldrapenning. 5 Föräldrapenningen har successivt byggts ut och dess regelverk har blivit allt mer komplicerat. 6 Vid införandet av föräldraförsäkringen 1974 kunde föräldrar som mest ta ut sammanlagt 180 föräldra- 5 SOU 2005:73, s. 77. 6 Reglerna om föräldrapenning finns sedan år 2011 i 12 kap. socialförsäkringsbalken. Reglerna fanns tidigare i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. I SOU 2005:73 finns en utförlig redogörelse för föräldraförsäkringens utveckling, s. 107 ff. 17
Föräldrapenning penningdagar per barn. Under 1970- och 1980-talen ökades antalet dagar vid flera tillfällen. Från och med 1995, det första året i undersökningsperioden, kunde som mest 450 föräldrapenningdagar betalas ut per barn. Samma år infördes också lika fördelning av dessa dagar mellan föräldrarna vid gemensam vårdnad av barnet. En månad reserverades dock för vardera föräldern, vilket innebar att en förälder kunde välja att överlåta alla föräldrapenningdagar utom 30 till den andra föräldern. År 2002 reserverades ytterligare 30 dagar per förälder, samtidigt som maximalt antal föräldrapenningdagar utökades till 480 dagar för barn födda den 1 januari 2002 och senare. I dag är 90 föräldrapenningdagar reserverade för vardera föräldern för barn som födda den 1 januari 2016 och senare. Även flexibiliteten i fråga om när och i vilken omfattning föräldrapenningdagarna kan tas ut har ökat. Från att bara kunna användas under barnets första 270 dagar och enbart som hela dagar kan man i dag ta ut föräldrapenning till dess barnet har fyllt 12 år eller har avslutat sitt femte skolår. Dagarna kan tas ut i form av en hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels ersättning. Redan från införandet 1974 fanns det olika ersättningsnivåer i föräldrapenningen. Då utgjorde ersättningen 90 procent av SGI men med en lägsta ersättningsnivå på 25 kronor per dag, så kallad garantinivå. SGI är den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare för eget arbete. År 1978 infördes 30 särskilda föräldrapenningdagar som alltid betalades ut på garantinivå, oavsett förälderns SGI. Dessa dagar kallades senare för garantidagar. Denna övergripande konstruktion av föräldrapenningen har sedan bestått, det vill säga en viss del av föräldrapenningdagarna med ersättning beräknad som andel av SGI men minst på en grundnivå och en annan del som betalas ut på en lägsta ersättningsnivå oavsett SGI. Sedan 2002 kallas de tre ovanstående ersättningsnivåerna för föräldrapenning på sjukpenningnivå, grundnivå respektive lägstanivå. För att få ersättning på sjukpenningnivån under de första 180 dagarna krävs dessutom att föräldern uppfyller en kvalifikationsregel som innebär att föräldern måste ha haft en inkomst som skulle ge rätt till ersättning över lägstanivån under minst 240 dagar före förlossning. De som har låg eller ingen inkomst eller som inte uppfyller kvalifikationsregeln ersätts på grundnivå. 18
Föräldrapenning Under 1970-, 1980- och början av 1990-talet ändrades ersättningsnivåerna i föräldrapenningen flera gånger. År 1995 sänktes ersättningen på föräldrapenning sjukpenningnivå till 80 procent av SGI. Ersättningen på både grundnivå och de 90 lägstanivådagarna (då kallat garantinivå respektive garantidagar ) var 60 kronor. År 1996 sänktes ersättningen tillfälligt till 75 procent av SGI i spåren av den ekonomiska krisen, men från och med 1998 är ersättningen 80 procent. I början av 2002 höjdes ersättningen på grundnivå till 120 kronor per dag. Ersättningen för grundnivådagarna har sedan höjts i flera steg till 150 kronor per dag 2003, 180 kronor per dag 2004 och 225 kronor per dag 2013. Från januari 2016 är ersättningsnivån 250 kronor per dag. Höjningarna har inneburit att grundnivån mer än fyrdubblats under perioden 2001 2016. Även i fasta priser är grundnivån högre än den någonsin varit tidigare. 7 2.2 Tidigare studier av användandet av föräldrapenning Tidigare studier har visat att föräldraförsäkringens utformning och reformer påverkar föräldrars användande av föräldrapenningen. Exempelvis ökade införandet av både den första och den andra reserverade månaden pappornas uttag av föräldrapenning. 8 Inkomsttaket är ett annat exempel som förefaller ha betydelse, eftersom pappor tar ut färre dagar om deras inkomster ligger över taket. 9 Tidigare studier har också pekat på att det finns stora skillnader i hur olika grupper använder föräldraförsäkringen. Den största skillnaden är den mellan mammor och pappor. Även om pappornas andel av uttagna föräldrapenningdagar har ökat från 0,5 till 25 procent sedan föräldraförsäkringen infördes år 1974, så tar mammorna fortfarande ut betydligt fler dagar och längre ledigheter än papporna. 10 Sedan år 2002 har emellertid andelen pappor som inte tar ut någon föräldrapenning alls varit relativt konstant. 11 År 2010 tog 18 procent av papporna inte ut någon föräldrapenning alls, att jämföra med cirka 7 Försäkringskassan (2015 b). 8 Se Riksförsäkringsverket (2002), ISF (2012), och Försäkringskassan (2011 b). 9 Sundström och Duvander (2002). 10 Dessa siffror gäller barnets fyra första levnadsår. 11 Försäkringskassan (2012 b). 19
Föräldrapenning 1 procent av alla mammor. 12 Män som inte tar ut någon föräldrapenning alls har oftare låg utbildning och en svag anknytning till arbetsmarknaden eller också står de helt utanför arbetsmarknaden, medan män med hög utbildning och hög inkomst tar ut mest föräldraledighet. 13 För mammor är mönstret det motsatta, vilket innebär att mammor med hög utbildning och mammor med hög inkomst tar ut kortare ledighet. Statistiken tyder på att utvecklingen går mot ett alltmer polariserat användande, där en grupp pappor inte tar ut någon föräldraledighet alls medan de pappor som tar ut föräldrapenning tar ut allt fler dagar. 14 En annan grupp som skiljer sig är utlandsfödda föräldrar, eftersom de tar ut kortare föräldraledighet och fler föräldrapenningdagar per vecka än inrikes födda. I genomsnitt tog utrikes födda mammor ut åtta veckors kortare föräldraledighet under barnets första fyra år. Utrikes födda mammor får betydligt oftare ersättning på grundnivån och använder också flexibiliteten i föräldraförsäkringen i lägre utsträckning än föräldrar födda i Sverige. 15 Det är också en större andel av de utrikes födda föräldrarna som inte tar ut föräldrapenning över huvud taget. 16 Att utrikes födda föräldrars uttag av föräldrapenning skiljer sig från inrikes födda föräldrars är till stor del en spegling av deras situation på arbetsmarknaden. Utrikes födda föräldrar som grupp har svårare att komma in på arbetsmarknaden, har oftare tidsbegränsade anställningar och har arbeten med sämre villkor. En osäker anställning kan vara anledning till en kortare föräldraledighet eller ingen alls. Utrikes födda föräldrar har även lägre lön i genomsnitt, vilket ger lägre ersättning som i sin tur kan innebära att de inte har råd att sprida ut dagarna. För en del kan också en osäker framtid i Sverige leda till ett snabbare uttag av dagar. 17 12 Försäkringskassan (2011 b). 13 Försäkringskassan (2011 b), ISF (2012). 14 Försäkringskassan (2012b). 15 ISF (2013). 16 SOU 2006:37. 17 Mussino och Duvander (2014), SOU 2005:56, SOU 2006:37. 20
Data och undersökningsdesign 3 Data och undersökningsdesign I detta kapitel ges en kort presentation av data och metodologiska avvägningar som rör alla, eller flera, av rapportens delar. En mer utförlig metoddiskussion finns i respektive delavsnitt. Samtliga analyser i rapporten baseras på registerdata från Försäkringskassans databaser SToRE och MiDAS. Undersökningspopulation utgörs av alla föräldrar som fick barn i Sverige under åren 1995 2010 och som fanns registrerade i folkbokföringen hela tiden under barnets två första levnadsår. Personer som avlidit eller utvandrat någon del av barnets två första levnadsår är alltså inte medtagna i analysen. Detsamma gäller föräldrar till tvillingar eller barn som avlidit under undersökningsperioden. I materialet ingår uppgifter kring föräldrarnas uttag av föräldrapenning, deras SGI under olika perioder samt bakgrundsvariabler såsom föräldrarnas kön, ålder, födelseland, utbildningsnivå, hemmavarande barn, bruttoarbetsinkomst, sysselsättningsstatus och transfereringsinkomster. 18 I alla delar av rapporten analyseras män och kvinnor i separata modeller, eftersom deras uttag av föräldrapenning skiljer sig åtskillligt. Undersökningen avgränsas också till föräldrarnas uttag under olika perioder under barnets två första levnadsår. Anledningen till detta är att cirka tre fjärdedelar av alla dagar tas ut under denna period. Om analysen istället omfattat uttaget av föräldrapenning under barnets fyra första år hade en större andel föräldrar fått ersättning på både grundnivå och sjukpenningnivå, vilket hade försvårat analysen. 19 En större andel av barnen hade då också hunnit få syskon, vilket innebär att föräldrarna kan ta ut föräldrapenning för båda 18 Uppgifter som kan identifiera om en person studerar finns inte med i data som används i denna undersökning. 19 Försäkringskassan (2012 b), s. 16. 21
Data och undersökningsdesign barnen. Detta kan i sin tur leda till en felaktig analys. I analysen räknas de uttagna föräldrapenningdagarna om till hela föräldrapenningdagar så kallade nettodagar. Att data bara sträcker sig fram till 2010 innebär att eventuella effekter av höjningarna åren 2013 och 2016 inte kan utvärderas, men de tidigare höjningarna, från 60 kronor till 180 kronor om dagen är tillräckligt omfattande för att vara relevanta att studera. Undersökningen gjordes genom att jämföra uttaget av föräldrapenning före och efter grundnivåhöjningen bland dem som i undersökningen definieras som behandlingsgrupp föräldrar som tar ut föräldrapenning på grundnivå och som har 0 kronor i SGI med förändringen i uttag hos en jämförelsegrupp under samma period. Jämförelsegruppen är de föräldrar som tar ut föräldrapenning på sjukpenningnivå och som alltså inte berördes av grundnivåhöjningen. 22
Beskrivande analys 4 Beskrivande analys I detta kapitel ges en övergripande bild över hur volymerna i grundnivån utvecklats över tid (avsnitt 4.1) och hur sammansättningen av gruppen föräldrar som tagit ut föräldrapenning på grundnivå förändrats under studieperioden 1995 2010 (avsnitt 4.2). 4.1 Allt fler föräldrar får ersättning på grundnivå Uttaget av grundnivådagar har ökat relativt mycket sedan 2002, alltså samma år som den första större höjningen av grundnivån gjordes. Volymerna har vuxit både i absoluta och relativa tal, oavsett om man tittar på antal uttagna dagar eller antal personer. Under perioden 2002 2010 ökade antalet personer som tagit ut åtminstone någon dag med ersättning på grundnivå under barnets två första levnadsår från cirka 12 300 till cirka 23 000 (se Figur 3). Under samma period ökade andelen personer som andel av alla med någon föräldrapenningdag på antingen grund- eller sjukpenningnivå som fått ersättning på grundnivå, från cirka 8 till 13 procent (se Figur 4). Det är rimligt att anta att en viss del av den snabba volymutvecklingen som illustreras i figurerna nedan är en direkt effekt av den stora reala ökningen av ersättningen på grundnivån under åren 2002 2004 (se Figur 1). Som nämndes i inledningen finns en bokföringsmässig volymeffekt på antalet personer när ersättningen på grundnivån höjdes så höjdes också gränsen för den inkomst som krävs för att man ska kunna ta ut föräldrapenning på sjukpenningnivå. Detta innebär att ett visst antal föräldrar som tidigare hade kunnat ta ut ersättning på sjukpenningnivån i stället fick ta ut ersättning på grundnivån. Till exempel skulle cirka 9 procent av de föräldrar som fick 23
Nettodagar Antal föräldrar Beskrivande analys barn år 2009 och som tog ut minst en dag på grundnivå under barnets sex första levnadsmånader ha fått ersättning på sjukpenningnivå om grundnivån fortfarande var 60 kronor per dag. 20 Figur 3. 6 000 000 Antal föräldrar och dagar (omräknat till heltidsdagar) med ersättning på grundnivå 1995 2010. Redovisat efter barnets födelseår 25 000 5 000 000 4 000 000 3 000 000 2 000 000 1 000 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Barnets födelseår Antal nettodagar Antal föräldrar (höger axel) Källa: Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. ISF:s beräkningar. Men den höjda grundersättningen kan också ha medfört vissa beteendemässiga effekter. Höjd ersättning på grundnivån innebär för det första att alternativkostnaden för föräldraledighet (jämfört med förvärvsarbete) minskar. Med detta menas att inkomstbortfallet på grund av att föräldern är föräldraledig med föräldrapenning istället för att förvärvsarbeta inte blir lika stort med en högre ersättning på grundnivå. Föräldrar med åtminstone någon förvärvsinkomst men med SGI under gränsen för sjukpenningnivå kan därför ha börjat ta ut fler föräldrapenningdagar på grundnivån än tidigare. För hushåll där den ena av föräldrarna hade SGI över gränsen för föräldrapenning på sjukpenningnivån och den andra hade lägre, minskade den ekonomiska drivkraften att spara dagar till den förstnämnda föräldern. Båda dessa förändringar av de ekonomiska drivkrafterna kan ha medfört ett 20 Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. ISF:s beräkningar. 24
Beskrivande analys högre uttag av dagar på grundnivå bland föräldrar som redan låg på grundnivå. I kapitel 5 utvärderas denna effekt genom att titta på antal grundnivådagar per förälder på grundnivå. Figur 4. 20% Andel utbetalade föräldrapenningdagar (omräknat till heltidsdagar) på grundnivå och andel personer med ersättning på grundnivå. 21 Redovisat efter barnets födelseår 15% 10% 5% 0% 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Barnets födelseår Andel nettodagar Andel föräldrar Källa: Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. ISF:s beräkningar. Men antal dagar fortsatte att öka även under åren 2005 2010, när det reala värdet på ersättningsnivån sjönk. Det verkar därför troligt att även andra faktorer har drivit på den trendmässiga ökningen av antal föräldrapenningdagar på grundnivå. En rimlig förklaring är att andelen i befolkningen som inte uppfyller föräldraförsäkringens kvalifikationsvillkor, det så kallade 240-dagarsvillkoret, har ökat under denna period. Data från Försäkringskassan visar till exempel att bland unga i åldern 20 29 år så har andelen som saknar SGI ökat från cirka 16 procent till 23 procent under 2000-talet. 22 Andelen utrikes födda personer med kort tid i Sverige har också ökat. Eftersom denna grupp i snitt har en lägre anknytning till arbetsmarknaden än övriga, kan även 21 Andel av summan av alla utbetalade dagar på sjukpenningnivå och grundnivå, respektive andel av alla som har tagit ut åtminstone någon dag på sjukpenningnivå och/eller grundnivå. 22 Försäkringskassan (2012 a). 25
Beskrivande analys detta ha bidragit till ökningen i antal dagar på grundnivå under 2000- talet. Att förklara hela volymökningen av dagar på grundnivån sedan 2002 är dock inte syftet med denna rapport utan kräver en egen undersökning. 4.2 Sammansättning och beskrivning av gruppen som får ersättning på grundnivå I detta avsnitt beskrivs sammansättningen av gruppen föräldrar som får ersättning på grundnivå har förändrats sedan mitten av 1990-talet. Att grundnivån har höjts innebär att det finns fler personer i gruppen med högre inkomster än tidigare, vilket i sin tur kan påverka gruppens sammansättning även i andra avseenden. Att känna till hur sammansättningen har förändrats över tid är centralt för analysen av gruppens uttag av föräldrapenning i kommande avsnitt. Om gruppen har förändrats vad gäller till exempel ålder och bakgrund är det svårare att med säkerhet härleda eventuella beteendeförändringar till den höjda ersättningsnivån. Kvinnor och män Med tanke på att pappornas uttag av föräldrapenning har ökat är det kanske inte förvånande att man kan se en omfördelning av föräldrapenningdagar från kvinnor till män. Figur 5 visar hur stor andel av föräldrapenningdagarna som tas ut av kvinnor redovisat efter barnets födelseår. Av figuren framgår att kvinnornas andel av sjukpenningdagar minskat mer än deras andel av grundnivådagar vilket betyder att männens andel av sjukpenningdagarna ökat mer än deras andel av grundnivådagarna. Under den studerade perioden ökade männens andel av grundnivådagar bara marginellt. År 2010 betalades fortfarande ca 97 procent av alla dagar på grundnivå ut till kvinnor. 26
Beskrivande analys Figur 5. 100% Andel föräldrapenningdagar uttagna av kvinnor på sjukpenningnivå respektive grundnivå, under barnets två första levnadsår, redovisat över barnets födelseår 1995 2010 80% 60% 40% 20% 0% 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Grundnivå Sjukpenningnivå Källa: Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. ISF:s beräkningar. Ålder När man studerar hur åldersfördelningen inom gruppen som tar ut föräldrapenning på grundnivå har förändrats, blir det tydligt att andelen mammor i åldern 16 24 år i grundnivågruppen har minskat något, trots att andelen mammor i denna ålder med ersättning på grundnivån har ökat kraftigt. Detta kan förklaras med att grundnivågruppen som helhet har blivit allt större, medan allt färre får barn före 25 års ålder. Eftersom antalet pappor som tar ut föräldrapenning på grundnivå är så pass få, är det svårt att se något tydligt mönster vid en ytterligare uppdelning i olika åldergrupper (se Figur 6). 27
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Beskrivande analys Figur 6. Mammor och pappor med ersättning på grundnivå fördelat på ålder, 1995 2010 60% Mammor 60% Pappor 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 0% 16-24 25-29 30-34 35-39 40-44 16-24 25-29 30-34 35-39 40-44 Källa: Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. ISF:s beräkningar. Utbildning Bland både kvinnor och män utgör personer med enbart grundskola en allt mindre andel i gruppen som får föräldrapenning på grundnivå under 2000-talet, medan personer med högskoleutbildning utgör en allt större del (se Figur 7). 23 Med tanke på att det i föregående avsnitt konstaterades att andelen mammor med ersättning på grundnivå har ökat kraftigt bland dem med enbart grundskola, men knappt alls bland dem med eftergymnasial utbildning, kan detta te sig något motsägelsefullt. Att dessa trender pekar åt olika håll beror emellertid på att allt fler personer i befolkningen har eftergymnasial utbildning och att den gruppen därför har vuxit, medan gruppen med grundskoleutbildning har blivit mindre. Bland det fåtal som enbart har grundskoleutbildning har det dock blivit vanligare att få ersättning på grundnivå. Att en större andel har eftergymnasial utbildning kan också bero på att personer med något högre inkomster har tillkommit i gruppen som en följd av den höjda ersättningen. 23 Här jämförs bara åren 2000 2009, eftersom utbildningsdefinitionerna ändrades under åren 1999 och 2000. 28
Beskrivande analys Figur 7. Mammor och pappor med ersättning på grundnivå fördelat på utbildningsnivå, redovisat efter barnets födelseår 2000 2009 24 60% Mammor 60% Pappor 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 0% 2000 2002 2004 2006 2008 Grundskola Gymnasieutbildning Eftergymnasial utb. 0% 2000 2002 2004 2006 2008 Grundskola Gymnasieutbildning Eftergymnasial utb. Källa: Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. ISF:s beräkningar. Inrikes födda och utrikes födda föräldrar Även om andelen utrikes födda personer i befolkningen har ökat under 1995 2010, så har andelen bland dem med ersättning på grundnivå legat relativt still eller sjunkit något. Bland mammor på grundnivå låg andelen utrikes födda kring 67 procent under perioden 1995 2001 för att därefter sjunka något under perioden 2002 2004 till drygt 62 procent (se Figur 8). En rimlig förklaring till detta är att när grundnivån höjdes i flera omgångar 2002 2004 innebar detta också att inkomstgränsen för att få föräldrapenning på sjukpenningnivå höjdes. Detta innebar att något fler föräldrar fick ta ut föräldrapenning på grundnivå i stället för på sjukpenningnivå. Av dessa föräldrar var det förmodligen en något större andel som var födda i Sverige än bland dem som skulle fått ersättning på grundnivå även 24 I gruppen gymnasieutbildning ingår även de som saknar slutbetyg från gymnasiet och i gruppen eftergymnasial utbildning inkluderas alla som påbörjat någon typ av eftergymnasial utbildning. 29
1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Beskrivande analys utan höjningen, eftersom svenskfödda har en i snitt högre inkomst än utrikes födda. Bland pappor med ersättning på grundnivå sjönk andelen utrikes födda med cirka 20 procentenheter under perioden 1995 2010. Detta beror på att antalet grundnivåpappor födda i Sverige ökat mer än antalet utrikes födda pappor. Det finns ingen entydig förklaring till detta. En hypotes är att medvetenheten om de reserverade dagarna är större bland svenskfödda pappor än bland utrikes födda så att de förra i högre grad använder sina dagar när de reserverade månaderna infördes. Figur 8. Andel utrikes födda bland alla föräldrar med ersättning på grund- respektive sjukpenningnivå, redovisat efter barnets födelseår 1995 2010 100% Utrikes födda mammor 100% Utrikes födda pappor 80% 80% 60% 60% 40% 40% 20% 20% 0% 0% Grundnivå Sjukpenningnivå Grundnivå Sjukpenningnivå Källa: Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. ISF:s beräkningar. 30
Grundnivåhöjningens påverkan på uttag av föräldrapenning 5 Grundnivåhöjningens påverkan på uttag av föräldrapenning Det går att se en tydlig effekt av grundnivåhöjningen 2002 på mammornas uttag av föräldrapenning men inte på pappornas uttag. Analysen kompliceras dock av flera faktorer till exempel ytterligare regeländringar som gjordes samtidigt som grundnivån höjdes. I detta kapitel redogörs för de analyser som gjorts för att utvärdera vilka effekter höjningarna av grundnivån år 2002, 2003 och 2004 har haft på uttaget av föräldrapenning. I analysen delades alla föräldrar som tog ut föräldrapenning in i tre grupper: Grundnivågruppen ( behandlingsgrupp ), inkluderar alla som tog ut minst en dag på grundnivå, ingen på sjukpenningnivå och hade 0 kronor i SGI ett halvår efter barnets födelse. Sjukpenningnivågruppen (jämförelsegrupp), består av alla som tog ut minst en dag på sjukpenningnivå, ingen på grundnivå och hade SGI > 0 ett halvår efter barnets födelse. Personer med ersättning på båda nivåerna. För att renodla jämförelsen exkluderades personer som hade tagit ut föräldrapenning på både grundnivå och sjukpenningnivå. Eftersom sjukpenningnivågruppen inte påverkades av höjningarna kan denna grupp fungera som en jämförelsegrupp för att man lättare ska kunna fånga upp förändringar och trender som inte beror på höjningarna av grundnivån. Ett exempel är mammornas och pappornas trendmässigt minskande respektive ökande uttag av föräldrapenning över tid. Genom att definiera grupperna utifrån om föräldern har 0 kronor i SGI eller inte, konstanthålls i en viss mening behandlingsgruppens sammansättning åtminstone med avseende på 31
Grundnivåhöjningens påverkan på uttag av föräldrapenning inkomst. Utan ett sådant villkor försvåras utvärderingen av effekten av grundnivåhöjningen. När grundnivån höjdes så höjdes också inkomstgränsen för när man kan få ersättning på sjukpenningnivå. De föräldrar vars inkomst innan höjningen låg över den gamla gränsen men under den nya tillkom alltså till grundnivågruppen vilket förändrade sammansättningen av behandlingsgruppen. Genom att definiera gruppen utifrån att de dessutom skulle ha 0 kronor i SGI undviks denna problematik. 5.1 Uttag av föräldrapenning under barnets två första år I Figur 9 och Figur 10 visas genomsnittligt antal uttagna nettodagar bland mammor respektive pappor under barnets två första levnadsår för barn födda i olika kalenderkvartal under perioden januari1995 december 2010. I figurerna framgår mammornas trendmässigt minskande uttag till förmån för papporna under hela perioden, både i grund- och sjukpenningnivågruppen. Men för mammorna syns också ett relativt tydligt nivåskifte i grundnivågruppens uttag från första kvartalet 2001 till och med första kvartalet 2002 för att sedan stabilisera sig vid ungefär samma trend som tidigare (se Figur 9). I sjukpenningnivågruppen ses inte någon uppgång under samma period. Däremot tycks nivån i denna grupp öka något från och med första kvartalet 2002. Rimligen är merparten av nivåskiftet i grundnivågruppens uttag en konsekvens av höjningen av ersättningsnivån år 2002. Anledningen till att ökningen börjar redan innan den 1 januari 2002 är att den nya ersättningsnivån gällde för alla barn även de som föddes innan höjningen trädde i kraft. De barn som föddes före men relativt nära årsskiftet 2001/2002 hade med andra ord en mindre del av sina två första levnadsår i perioden med den gamla ersättningsnivån och en stor del i perioden med den nya (högre) ersättningsnivån. Den gradvisa ökningen av genomsnittligt uttag för barn födda under 2001 kan alltså förklaras med att föräldrar till dessa barn tog ut fler dagar efter den 1 januari 2002 än vad de skulle ha gjort om ersättningen inte höjts. 32
Q1-1995 Q1-1996 Q1-1997 Q1-1998 Q1-1999 Q1-2000 Q1-2001 Q1-2002 Q1-2003 Q1-2004 Q1-2005 Q1-2006 Q1-2007 Q1-2008 Q1-2009 Grundnivåhöjningens påverkan på uttag av föräldrapenning Figur 9. 310 290 270 250 230 210 190 170 150 Nettodagar per mamma (genomsnitt) på grund respektive sjukpenningnivå under barnets två första levnadsår, 1995-2010. Redovisat per barnets födelsekvartal Grundnivå Sjukpenningnivå Källa: Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. ISF:s beräkningar. Nivåökningen bland mammor till barn födda det första kvartalet år 2002 med ersättning på sjukpenningnivå beror däremot rimligen på de 30 extra föräldrapenningdagarna. Även om den reformen innebar att ytterligare en månad samtidigt reserverades för vardera föräldern så har tidigare studier visat att den även ökade mammors uttag något. 25 Pappors uttag av föräldrapenning ökade trendmässigt under större delen av den studerade perioden och i Figur 10 ses också ett nivåskifte från första kvartalet 2002, både i grundnivågruppen och i sjukpenningnivågruppen. Det är rimligt att anta att större delen av denna nivåökning beror på utökningen av maximalt antal föräldrapenningdagar och att ytterligare 30 dagar reserverades för respektive förälder snarare än på det höjda grundnivåbeloppet. Någon ökning för barn födda i slutet av 2001, liknande den som observerats för mammor på grundnivå, finns inte för papporna. 25 ISF (2012). 33
Q1-1995 Q1-1996 Q1-1997 Q1-1998 Q1-1999 Q1-2000 Q1-2001 Q1-2002 Q1-2003 Q1-2004 Q1-2005 Q1-2006 Q1-2007 Q1-2008 Q1-2009 Grundnivåhöjningens påverkan på uttag av föräldrapenning Figur 10. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Nettodagar per pappa (genomsnitt) på grund - respektive sjukpenningnivå under barnets två första levnadsår. Redovisat per barnets födelsekvartal 1995-2010 Grundnivå Sjukpenningnivå Källa: Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. ISF:s beräkningar. 5.2 Uttag av föräldrapenning under barnets andra respektive tredje halvår För att kunna separera effekterna av de båda förändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2002 höjningen av grundnivån och utökningen av maximalt antal föräldrapenningdagar analyserades uttaget av föräldrapenningen med en annan skärning av statistiken än i avsnitt 5.1. Höjningen av grundnivån gällde för dagar som togs ut från och med 1 januari 2002 medan utökningen av det totala antalet föräldradagar gällde barn födda från och med detta datum. Genom att följa uttaget av föräldrapenning under barnets andra levnadshalvår (levnadsmånad 7 12) för barn födda i olika kalenderårhalvår får man uttagsperioder som ligger helt och hållet i perioder med antingen den gamla eller den nya ersättningsnivån. Då erhålls också grupper av barn halvårskohorter som under sitt andra levnadshalvår berörs av ingen av, en av eller båda regelförändringarna från och med den 1 januari 2002. I Figur 11 illustreras dessa uttagsperioder i grått för ett antal barnhalvårskohorter före och efter årsskiftet 2001/2002. Under barnens 7:e till och med 12:e levnadsmånad så berörs till 34
jan-1 1999 jul-1 1999 jan-1 2000 jul-1 2000 jan-1 2001 jul-1 2001 jan-1 2002 jul-1 2002 jan-1 2003 jul-1 2003 jan-1 2004 jul-1 2004 Levnadsmånad Grundnivåhöjningens påverkan på uttag av föräldrapenning exempel barn födda det andra halvåret 2000 (halvårskohorten 2000:2) varken av grundnivåhöjningen eller av de extra 30 dagarna. Halvårskohorten 2001:2 berörs endast av grundnivåhöjningen och barn i halvårskohorten 2002:2 berörs av båda reformerna under sin 7:e till och med 12:e levnadsmånad. Figur 11. Lexisdiagram för barnhalvårskohorter och deras levnadsmånader 7 12 Uttagsperiod 7-12 för barnhalvårs-kohorter < 2001:2. Omfattas ej av någon av regeländringarna 2002. Uttagsperiod 7-12 för barnhalvårskohorter > 2001:2. Omfattas både av höjda grundnivån och extra 30 föräldrapenningdagarna. 30 Uttagsperiod 7-12 för barnhalvårskohort = 2001:2. Omfattas endast av höjda grundnivån. 24 18 12 6 0 Det syns en tydlig effekt av grundnivåhöjningen 2002 på mammornas uttag av föräldrapenning när man beräknar det genomsnittliga uttaget under barnets andra levnadshalvår för de ovan beskrivna halvårskohorterna. Däremot syns ingen effekt på pappornas uttag. I Figur 12 visas mammors genomsnittliga uttag av föräldrapenning i de ovan beskrivna uttagsperioderna. I figuren ses ett tydligt nivåskifte i grundnivågruppens uttag för barn födda det andra halvåret 2001. Det är en ökning som inte har någon motsvarighet i jämförelsegruppen. Dessa barn var de första för vilka hela uttagsperioden låg helt i perioden 35
Nettodagar Grundnivåhöjningens påverkan på uttag av föräldrapenning med den höjda ersättningsnivån. Det är viktigt att påpeka att detta nivåskifte inte kan vara en effekt av det utökade antalet föräldrapenningdagar, eftersom barnen i halvårskohorten 2001:2 föddes före den 1 januari 2002 och deras föräldrar alltså inte fick del av ökningen av antalet dagar. Figur 12. 140 Mammors uttag av föräldrapenningdagar (genomsnitt) under barnets andra levnadshalvår. Redovisat över barnets födelsehalvår Halvårskohort 2001:2 120 100 80 60 40 20 0 1995:2 1997:2 1999:2 2001:2 2003:2 2005:2 2007:2 2009:2 Barnets födelsehalvår Grundnivå Sjukpenningnivå Källa: Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. ISF:s beräkningar. Hur stor var då ökningen? I Tabell 1 jämförs uttaget bland mammor på grundnivå före och efter grundnivåhöjningen genom att jämföra uttaget för halvårskohorterna 2000:2 och 2001:2. I snitt var ökningen i denna grupp 14,6 nettodagar. Jämförelsegruppens (mammor på sjukpenningnivå) genomsnittliga uttag minskade däremot med 2,6 dagar. Utvecklingen åren innan var likartad för båda grupperna. Skillnaden mellan uttaget för halvårskohorterna 1998:2 och 1999:2 var till exempel cirka 2 nettodagar för både mammorna på grundnivån och för mammorna på sjukpenningnivån (kolumnen 1998:2 och 1999:2 i tabellen). Detta innebär att den betydligt större ökningen bland grundnivåmammornas uttag i samband med höjningen rimligen inte kan förklaras av att gruppen redan tidigare hade ökat sitt 36
Grundnivåhöjningens påverkan på uttag av föräldrapenning uttag mer än jämförelsegruppen. Om man kan anta att trenden före höjningen var lika i båda grupperna, så är en grov uppskattning av ökningen i uttaget bland mammor på grundnivå på grund av den höjda ersättningen 15,1 - (- 2,7) = 17,8 nettodagar. 26 Tabell 1. Jämförelse av mammors uttag på grund- respektive sjukpenningnivå för olika halvårskohorter 27 Födelsehalvår Grupp 1998:2 1999:2 2000:2 2001:2 Skillnad mellan födelsehalvårskohorter 1998:2-1999:2 2000:2-2001:2 109,5 107,8 106,0 121,1-1,6 15,1 16,8 (0,639) (0,694) (0,757) (0,751) (0,944) (1,066) (1,424) Skillnad i skillnader mellan halvårskohorter Grundnivåmammor Sjukpenningnivåmammor 104,9 102,7 99,9 97,3-2,2-2,7-0,5 (0,205) (0,204) (0,204) (0,207) (0,289) (0,291) (0,409) Skillnad-i-skillnader mellan grund- och sjukpenningnivågrupp 0,6 17,8 (0,987) (1,105) Källa: Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. ISF:s beräkningar. En viktig följdfråga till ovanstående resultat är om det ökade uttaget av grundnivådagar bland mammor på grundnivå medförde ett lägre uttag bland papporna. Enligt resonemanget i avsnitt 4.1 så är ju en möjlig effekt att mammor med låg eller ingen inkomst inte sparar dagar i lika hög utsträckning efter höjningen till förmån för pappan om denne har högre inkomst. Ur ett barnperspektiv är denna frågeställning viktig, eftersom det inte är önskvärt att en förstärkt ersättning på grundnivå leder till att barnet får mindre tid med sina föräldrar. Det går dock inte att se någon sådan effekt utifrån tillgängliga data. I Figur 13 visas pappornas uttag av föräldrapenning under barnets 13:e till och med 18:e levnadsmånad på alla ersättningsnivåer 26 Detta är ett s.k. difference-in-differences -estimat eftersom man jämför två skillnader. 27 Värden i parentes avser standardfel för medelvärdena. 37
Nettodagar Grundnivåhöjningens påverkan på uttag av föräldrapenning alltså även lägstanivå för samma barn som i Figur 12 men uppdelat efter vilken ersättningsnivå mamman hade. Om det fanns en effekt som beskrivits ovan, så borde den kunna observeras som ett minskat uttag för barnkohorten 2001:2 bland papporna där mamman låg på grundnivå (den streckade linjen i figuren). Visserligen minskar uttaget något mellan halvårskohorterna 2000:2 och 2001:2 men denna minskning är inte statistiskt signifikant och liknande nedgångar även större skedde vid tre andra tillfällen under perioden 1995 1999. Figur 13. Pappornas uttag av föräldrapenning för samma barn som i Figur 12. Uttag under barnets levnadsmånader 13-18 uppdelat efter vilken ersättningsnivå mamman hade 60 50 40 30 20 10 0 1995:2 1997:2 1999:2 2001:2 2003:2 2005:2 2007:2 2009:2 Barnets födelsehalvår Grundnivå Sjukpenningnivå Källa: Data från Försäkringskassans databaser SToRE och Midas. ISF:s beräkningar. Hade grundnivåhöjningarna någon effekt på uttaget av föräldrapenningdagar bland pappor på grundnivå? Figur 14 nedan visar det genomsnittliga uttaget bland pappor uppdelat på dem som tog ut ersättning på grundnivå och dem som tog ut ersättning på sjukpenningnivå. I figuren är uttaget beräknat för barnets tredje levnadshalvår eftersom pappor oftast tar ut merparten av sina föräldrapenningdagar efter mammans föräldraledighet. För att man på motsvarande sätt som för mammorna få halvårskohorter som berörs av bara en, båda eller ingen av de båda regeländringarna 2002 beräknas uttaget för barn födda det första halvåret varje kalenderår. 38