Handlingsplan för havsbaserad vindkra3 i Sverige - för en tryggad elförsörjning, stabilt klimat och industriell utveckling Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan KersE Karltorp, Chalmers
Bakgrund och sy3e (1) Stort omvandlingstryck Koldioxidneutral elsektor 2050 (senast) IEA varnar för 5 graders högre temperatur Åldrande kärnkra3verk i EU, inkl. Sverige Behov av at ersäta fossilt med el i uppvärmning och transporter
Bakgrund och sy3e (2) Höga förväntningar på havsbaserad vindkra3 EU Vision 2050: 820 TWh OmfaTande och mångfaseterade policyinsatser i främst UK, Tyskland och Danmark BreT engagemang inom näringslivet i hela värdekedjan Industriellt system byggs upp och kommer at behöva växa mycket Sverige Edigt ute men har inga ambieoner Sy3et är at Redovisa argument för at Sverige skall kra3fullt bygga ut den havsbaserade vindkra3en nu Föreslå et mål för 2030 Specificera vilka hinder som är i vägen Diskutera åtgärder för at säkra en utbyggnad i Ed
Den havsbaserade vindkra3ens stora poteneal i Sverige Organisa(on Elforsk BASREC Greenpeace European Environment Agency Energimyndigheten Teknisk poten(al 54 500 km 2 77 900 km 2 109 000 km 2 58 400 km 2 5 000 km 2 Antag 6 000 km 2 används för vindkra3 5 MW/km 2 40% kapacitetsfaktor (3 500 Emmar) 105 TWh
Kärnkra3ens åldrande (pension vid 50) i Sverige och ersätningsbehov 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 40 TWh 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 VaTenkra3 Kärnkra3 Kra3värme Vindkra3 Elanvändningen [TWh] Omfa%ande kapacitet måste byggas för a% säkerställa 8llgång 8ll el 8ll rimliga priser
EU inkl. Norge och Schweiz EUs elprodukeon 2001 3 310 TWh 2010 3 560 TWh 2050 4 994 TWh (?) Antag unasning av all fossilkra3 (1 676 TWh) ökning av förnybart med 578 TWh Ell 2020 527 TWh kärnkra3sprodukeon 2050 2020-2050 behövs ny kapacitet för at producera ca 2 900 TWh
Havsbaserad vindkra3 et önskvärt investeringsval (1) Mycket stor poteneal Säkerställa Ellgång Ell el Ell rimliga priser för Sverige och Nordpool Bidra Ell uppfyllandet av EU:s klimatmål
Havsbaserad vindkra3 et önskvärt investeringsval (2) Inte världens samvete utan semulera industriell utveckling i hela värdekedjan KostnadseffekEv exportör av el innanhavsteknik 1000 miljarder i investering fram Ell 2020 i EU mer däre3er en stor marknad at leva på för et ingenjörsland! EUs leverantörsindustri är outvecklad stora Ellväxtmöjligheter Etablerade företag (SKF, ABB) Företag i relaterade industrier (Öresundsvarvet, GVA, NCC) Nya teknikbaserade företag (Hexicon) Innanhavsteknik delvis nya lösningar
Mål för utbyggnad 35 TWh (knappt 10 GW) 2030 Existerande projekt (26 TWh) och en del nya Samma storleksordning som gapet vid 50 års livslängd på kärnkra3en Tysklands mål 2030 är 25 GW och UKs 33 GW men Kommer leverantörsindustrin ha kapacitet? BackcasEngövning ger at den måste växa Ell at kunna leverera 9.3 GW 2022 och hålla den nivån Ell 2050 Tar Ed enskilt projekts leded är 10 år + 100+ TWh 2050?
Hinder och åtgärdsbehov- styrmedel för marknadsutveckling Krav: kostnadstäckande, låg osäkerhet för investerare och realisesk syn på lededer Elcer(fikatssystemet Ej kostnadstäckande Stor osäkerhet Fluktuerande ersätning Kvoten kan fyllas av et projekt poliesk garane (poliesk risk) Implicit förutsäts korta lededer Projekt tar 10 år eller mer Hel industri, inkl. regelverk, skall formas långa lededer
Styrmedel för marknadsutveckling Inmatningslagar Tyskland och Storbritannien (strike prices) Kostnadstäckande - fastpris Låg risk Svårighet at fastställa tarifferna omfatande kompetens behövs (men det görs.) Upphandling Danmark Staten upphandlar el mot fastprisersätning låg risk Kostnadspress Risker för staten at vinnande bud inte genomförs eller at få bjuder
Förslag (1) Upphandling men inte knuten Ell specifikt område (iniealt) KonkurrensutsaT industri Tak erhålles automaeskt Låg risk för vinnare av anbud Bötesförläggande om vinnare inte investerar Tre upphandlingar annonseras Ellsammans med et mål på 35 TWh 2030 2015 6 TWh leverans Ell 2020 2017 (?) 14 TWh leverans Ell 2025 2022 (?) 15 TWh leverans Ell 2030
Förslag (2) Inmatningslag (som Tyskland och Storbritannien) Svagheter med upphandling Stora risker för Ediga investerare Låg och osäker intäkt kombinerat med höga risker är inte a%rak8vt för investerare - kan leda Ell få investeringar! Inmatningslag med garanterad och kostnadstäckande ersätning (med kompensaeon för risker) ger bätre balans mellan risk/intäkt Tak på volymen investeringar möjligt ErsäTning under 100 öre/kwh iniealt (kan minska däre3er)
Mångfase%erad statlig insats behövs Vid väsentligt ökad volym på investeringar uppstår flaskhalsar - omfatande åtgärder behövs för at förebygga dessa (långa lededer): Tillståndsprocessen Havsplanering Elnät Hamnar Finansiellt kapital Humankapital Anpassad teknik
Hinder och åtgärdsbehov- Ellståndsprocessen Innanför territorialgränsen - en komplex process med många inblandade, långa lededer, höga kostnader och stor osäkerhet för investerare WPD sökte 11 Ellstånd för Storgrundet Samrådsprocess 2006, Ellstånd 2012 och söker nu Ellstånd för nätkoncession Taggen tog 7 år för Ellstånd för VaTenfall Förenkla processen och fördela ytor där staten garanterar at Ellstånd ges
Hinder och åtgärdsbehov- elnätet Nuvarande regelverk löser inte behov av koordinering mellan olika investeringar: Havsbaserade parkers utbyggnad måste koordineras med stamnätets utbyggnad För kostnadseffekevitet måste det havsbaserade nätet koordineras med olika parkers placering Kluster och havsplanering Gemensam infrastruktur över landsgränser Koordinering med ökad handelsmöjlighet Stamnät i Östersjön och gemensamt regelverk
Hinder och åtgärdsbehov- hamnar Del av infrastrukturen och industriell utveckling Bremerhaven Belfast bygger om 100 000 m 2 Djupgående båtar, uppställningsytor för fundament etc. och infrastruktur för underleverantörer Incitament för hamnar at investera Statliga (trovärdiga mål och medel) Projektörer koordinerar åtagande Ell hamnar
Hinder och åtgärdsbehov- finansiellt kapital 40 TWh 250-300 miljarder (?) Stor medvetenhet om at det är en flaskhals Investerare, konsulter, banker, akademiker Inte Ellräcklig egen kapacitet hos kra3bolagen Låga elpriser och stor osäkerhet hos kra3bolagen nu Finansiella krisen och nya regelverk Hög upplevd risk (i förhållande Ell intäkter) höga avkastningskrav SpekulaEvt beteende hos finanssektorn KfW, Green Bank ly3er bort en del av risken Andra åtgärder sökes mobilisera pensionsfonder, kanske genom riskavly3 program där Riksgälden lånar ut Ell samma ränta som Ell bankerna.
Hinder och åtgärdsbehov- humankapital Stort behov av ny kompetens på olika nivåer; DU tekniker Tekn. doktorer inom HVDC OmfaTningen beroende av mål för havsbaserad vindkra3 industriell utveckling Koordinering av ambieoner med forsknings- och utbildningspolieken är nödvändig för at minska flaskhalsar industrin måste arekulera sina behov i Ed.
Hinder och åtgärdsbehov innovaeoner Lärprocessen kräver dedikerade ansträngningar: Standardisering, ny kranteknik, koordinering av nät och parker, specialiserade fartyg, automaeon. Tillämpad forskning stärks (IWES, Risö, Lindoe, Offshore Renewable Energy Catapult) Innanhavsteknik kan moevera Ellämpad forsknings- och innovaeonsprogram för en anpassad teknik: Fundament InstallaEonsteknik LogisEk etc. och anpassad teknik
OrganisaEon och kompetens Mångfase%erade statliga insatser krävs Flera departement och myndigheter Koordinering av arbetet Koordinator med kompetens och mandat Spänna över landsgränser Utveckla denna funkeon och genomföra olika åtgärder tar Ed Lång lededer för nya regelverk, nya kablar, nya utbildningsprogram etc. Arbetet inom alla områden bör igångsätas nu!