Tillämpliga bestämmelser för Skoljuridik exempelsamling 1. Prövning Skollagen 3 kap. 21 och 15 kap. 28 29 Gymnasieförordningen 8 kap. 10, 25 och 27 Gymnasieförordningen 15 kap. Övergångsbestämmelser: Den som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2011 får genomgå prövning enligt gymnasieförordningen (1992:394) i dess lydelse den 1 januari 2010 enligt de kursplaner som gällde fram till den 30 juni 2011. Sådan prövning får göras senast den 30 juni 2016. Förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet 2. Misstänkt fusk Skollagen 5 kap. 9 11, 17 18, 21 och 24 samt 28 kap. 5 6 Se även Skolverkets Mer om PM om Trygghet och studiero på Skolverkets webbplats. 3. Särskilt stöd Skollagen 3 kap. 7 9 Gymnasieförordningen 9 kap. 1 Se även Skolverkets Mer om PM om Rätt till kunskap och särskilt stöd samt Skolverkets allmänna råd Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan på Skolverkets webbplats. 4. att utvecklas så långt som möjligt Skollagen 3 kap. 3 I förarbetena till lagen, propositionen (2009/10:165), anges som skäl för regeringens förslag: Även elever som lätt når kunskapskraven eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning och uppmuntran att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. Vid resursfördelningen mås te hänsyn tas till detta. 1
Se även Skolverkets Mer om PM om Rätt till kunskap och särskilt stöd på Skolverkets webbplats. 5. Omhändertagande av föremål 1 Skollagen 5 kap. 6, 9, 22 24 Se även JO:s beslut från den 26/4 2004 med diarienummer 1924-2002 på www.jo.se angående visitation av elevers väskor. Ur JO:s beslut: Av 2 kap. 6 andra meningen regeringsformen (RF) framgår att varje medborgare gentemot det allmänna är skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång. Skyddet är inte absolut utan kan enligt 2 kap. 12 RF begränsas genom bestämmelse i lag för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Exempel på sådan av rättsordningen godtagen inskränkning i skyddet är bestämmelserna i 28 kap. rättegångsbalken som ger domstol, åklagare, undersökningsledare samt - undantagsvis - polisman rätt att under vissa betingelser förordna om husrannsakan och kroppsvisitation som ett led i brottsutredning. Skolor inom det offentliga skolväsendet omfattas av "det allmänna" enligt 2 kap. 6 RF. Det finns dock ingen lagreglering som ger rektor eller annan inom skolledningen rätt att förordna om att sådana åtgärder som kroppsvisitation och husrannsakan skall tillgripas mot elever. [ ] Kroppsvisitation innebär inte bara en undersökning av vad någon har på sig utan även föremål som någon bär med sig, t.ex. en väska, se prop. 1975/76:209 s. 147. I förevarande fall har inte klart framgått om elevernas väskor genomsöktes av skolans personal eller om väskorna endast öppnades så att personalen kunde se vad som förvarades i dem. Oavsett hur det förhåller sig med detta har jag inte kommit till någon annan slutsats än att åtgärden måste vara att bedöma som en kroppsvisitation i den mening som avses i regeringsformen. Skolledningen har därmed inte kunnat vidta åtgärden utan lagstöd. Som ovan nämnts har inte funnits något sådant stöd för skolledningens åtgärd. Skolledningen kan således inte undgå kritik för den vidtagna åtgärden. Se även Skolverkets Mer om PM om Trygghet och studiero på Skolverkets webbplats. 6. Omhändertagande av föremål 2 Skollagen 5 kap. 6, 9, 22 24 2
I förarbetena till lagen, propositionen (2009/10:165), anges som skäl för regeringens förslag: Även om utgångspunkten alltid bör vara att trygghet och studiero ska säkerställas genom ett förebyggande arbete anser regeringen att det behövs utökade möjligheter att kunna säkerställa trygghet och studiero när problemen har uppstått. De åtgärder som föreslås kan många gånger vara ingripande för den enskilde eleven och regeringen anser att rättssäkerhetsskäl motiverar att generella bestämmelser om proportionalitet och dokumentation införs i lagen. I vissa fall kan de anställda vid skolan ha rätt att ingripa i en akut situation redan med stöd av brottsbalkens allmänna nöd- och nödvärnsbestämmelser. Enligt rättspraxis (se rättsfallet NJA 1988 s. 586 och Högsta domstolens dom den 19 november 2009 i mål nr B1354-07) har lärare dessutom, även då en nödvärns- eller nödsituation inte råder en viss, men begränsad, rätt att inom ramen för sin tillsynsplikt företa kroppsliga ingrepp mot en elev. Som en del i det ansvaret kan exempelvis en lärare i de flesta fall ha rätt att handgripligen sära på elever som är inbegripna i ett slagsmål. Bestämmelserna i skollagen innebär inte någon inskränkning av denna rätt utan syftar till att tydliggöra att rektorer och lärare utöver nödvärnsrätten har en rätt att ingripa. Det kan också särskilt framhållas att åtgärderna alltid ska vara inriktade på att förbättra elevens framtida uppträdande inte vara en bestraffning för elevens tidigare uppträdande. Syftet med de åtgärder som vidtas ska alltid vara att förbättra skolsituationen såväl för den elev som är föremål för åtgärder som för övriga elever. Självklart får åtgärderna inte heller inskränka elevernas grundläggande fri- och rättigheter enligt regeringsformen. Åtgärder enligt den föreslagna bestämmelsen får t.ex. aldrig riktas mot en elev på grund av att eleven har använt sig av sin grundlagsskyddade rätt till yttrandefrihet och informationsfrihet. Att åtgärderna ska vara försvarliga med hänsyn till deras syfte innebär bland annat att kollektiv bestraffning aldrig kan komma i fråga, vilket följer redan av de principer som gäller för den svenska rättsordningen i stort. 7. Elevföreträdare Skollagen 4 kap. 11 8. Kostnad för elev Skollagen 15 kap. 17 18 Se även Avgifter i skolan, informationsblad från Skolinspektionen: http://www.skolinspektionen.se/documents/vagledning/infoblad-avgifter.pdf 3
9. Elev i svårigheter Skollagen 3 kap. 8 och 9 och 28 kap. 16 Gymnasieförordningen 9 kap. 1, 6 7, 9 Se även Skolverkets Mer om PM om Rätt till kunskap och särskilt stöd på Skolverkets webbplats. 10. Sekretess och tystnadsplikt Skollagen 29 kap. 13 och 14 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 23 kap. (Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet): 2 Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende. Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. 11. Rektors delegering till lärare Skollagen 2 kap. 10 Det bör uppmärksammas att rektorn inte kan gå in och överpröva de beslut som en anställd på skolan har fattat på delegation. Rektorn kan enbart återkalla delegationen inför kommande beslut. För relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare finns vidare olika arbetsrättsliga regler. 4
12. Yrkesintroduktion Skollagen 17 kap. 6 7 Gymnasieförordningen 6 kap. 5 5