KOSMOS - Små och stora tal

Relevanta dokument
Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 8

Du kommer känna igen en del av området och få chansen att repitera detta men samtidigt kommer du att stöta på lite nytt.

Matematik - Åk 8 Geometri

Syfte Lgr 11 Meningen med att du ska läsa matematik i skolan är för att du ska utveckla förmågan att

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 7

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Planering Matematik år 9 Repetition inför nationella provet

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Algebra och Ekvationer År 7

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Varierad undervisning för lust a1 lära

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Upplägg och genomförande - kurs D

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III

Bedömning för lärande i matematik i praktiken. Per Berggren och Maria Lindroth

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i matematik - slutet av åk 3

Kursplan Grundläggande matematik

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

DATORISERAD MÖNSTERHANTERING

valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp,

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Svenska som andraspråk, 1000 verksamhetspoäng

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Bedömningsanvisningar Del I vt 2010 Skolverket har den beslutat att provet i matematik A för vt 2010 inte ska återanvändas.

Konsekvenser sv/sva åk 8 vt 13

Arbetsområde: Jag får spel

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Bild Engelska Idrott

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

Artikel/reportage år 9

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Matris för Hem och Konsumentkunskap åk.6 8 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Ma7-Åsa: Procent och bråk

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

_ kraven i matematik åk k 6

DESIGN. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lgr 11 Nya kursplaner Nytt betygssystem

Modersmål - finska som nationellt minoritetsspråk

Kurs: Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000

BRA VIBRATIONER. Namn: Klass: Ett ämnesövergripande område i Bi,Fy,Tk 8a,8b och 8e ht.2012.

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte inför betygssättningen i årskurs 6

8B Ma: Procent och bråk

Konkretisering av kunskapskraven i matematik år 7-9 (Lgr11)

MATEMATIK. Ämnets syfte

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Världshandel och industrialisering

Föräldrabroschyr. Björkhagens skola - en skola med kunskap och hjärta. Vad ska barnen lära sig i skolan?

Ämne - Fysik. Ämnets syfte

Planering samhällskunskap/svenska/bild år 6, vt 2016 demokrati mänskliga rättigheter brott och straff

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Studenter i lärarprogrammet KKME. Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 32 p 16 p

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson

Formativ klassrumspraktik och betygssättningsprinciper

Subtraktion - Analys och bedömning av elevarbeten

Förslag den 25 september Matematik

Kriterium Kvalitet 1 Kvalitet 2 Kvalitet 3 Kvalitet 4 Använda, Utveckla och uttrycka

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

SKOLFS 2012:18. Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

SVENSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ELEVER MED UTVECKLINGSSTÖRNING

Krigsreportage inbo rdeskriget i Bosnien

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

Ma7-Åsa: Statistik och Sannolikhetslära

Kursplanen i matematik grundskolan

3.17 Svenska. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet svenska

Läraren som moderator vid problemlösning i matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

3.7.5 Modersmål - romani chib som nationellt minoritetsspråk

Dagens innehåll. Syftet med materialet är att. Bedömning för lärande i matematik. Katarina Kjellström

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Problemlösning som metod

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Lokal kursplan för Ängkärrskolan år 9 Rev Positionssystemet. -Multiplikation och division. (utan miniräknare).

KURSPLAN,! KUNSKAPSKRAV! ELEVARBETEN!

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Transkript:

Undervisning KOSMOS - Små och stora tal Lärandemål (konkretisering av syfte och centralt innehåll ur Lgr 11) Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer ex enhetsbyten samt hastighetsberäkningar. Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområde Förmågor att utveckla (långsiktiga mål enligt Lgr 11) Förmågor att utveckla (långsiktiga mål enligt Lgr 11) formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Ex; Utveckla förmågan att skriva tal i potens form 1. Heltal 2. Decimal tal 3. Variabler välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, Ex; Utveckla förmågan att räkna med tal i potensform 1. Addera, tal i potens form både med samma bas och olika baser 2. Subtrahera, tal i potens form både med samma bas och olika baser 3. Multiplicera, tal i potens form både med samma bas och olika baser 4. Dividera tal i potens form både med samma bas och olika baser föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Vi kommer under vecka 40-42 att arbeta med KOSMOS arbetshäfte vilket på olika sätt tränar era förmågor i matematik. Ni kommer att arbeta med färdighetsträning, diskussionsövningar, problemlösning, praktiska spel samt en del datorövningar. Efter varje pass förväntas ni rapportera in ert arbete till Karin via en logg med en reflektion. Loggen skriver ni i er loggbok. Karin kommer att ha genomgångar vid varje lektionsstart samt vid speciella efterfrågningar. I häftet finner ni en detaljplanering där ni kan se vad ni bör arbeta med under lektionerna. Planeringen kräver en del hemarbete och Eget arbete-tid utöver lektionspassen. Bedömning Era logganteckningar samt ert arbete under passen ligger till grund för mig att se vilka förmågor ni utvecklar. Ni kommer även att utvärderas i form av en inlämningsuppgift som man kan välja att arbeta med i par eller enskilt Jag bedömer; n att använda korrekt matematiskt språk n att skriva och lösa tal i potensform n att analysera och använda logiska resonemang n att använda generella metoder som fungerar på olika uppgifter n att delta i matte diskussioner, föra diskussionen vidare och ta del av andras argument. n att använda relevant matematisk redskap.

Detaljplanering med tidsrekommendation. Vecka 40 Pass 1 Går bort (Studiedag för år7 och 8 och Film för år 9) Pass 2 Introduktion, Genomgång av häftet, Genomgång av Att skriva stora tal i potensform. Hemmarbete/ Eget arbete: Nivå 1: Arbeta med att skriva stora tal i potensform. Arbetsblad 7:1 Bli bekant med stora tal. Gjort: Ev. Svårigheter: Arbetsblad 7:3 Tiopotenser. Gjort: Ev. Svårigheter: Arbetsblad 7:4 Förstå Grundpotensform. Gjort: Ev. Svårigheter: Träningsprogram på datorn. http://www.skolresurs.fi/matteva/huvudrakning/grundpotensform.html Gjort: Spel: Potensmemory Gjort: Högre nivå; Tillverka ett eget Potensspel. Gjort:

Vecka 41 Pass 1 Genomgång Potenser med små tal samt Prefix. Träna: Arbetsblad7:5 Små tal i grundpotensform. Gjort: Ev. Svårigheter: Arbetsblad 7:2 Prefixen kilo och Mega. Gjort: Ev. svårigheter: Högre nivå; Arbetsblad 7:6 Räkna med tal i grundpotensform Gjort: Ev. svårigheter: Pass 2 Problemlösning. Stora tal i Rymden Gjort: Ev. Svårigheter: Mer om stort och smått: Gjort: Ev. Svårigheter: Hemmarbete/ Eget arbete: Vecka 42 Pass 1 Inlämning av ditt häfte med logg och anteckningar.

Läraren bedömer hur du E C A Tänk på till nästa gång Kamratåterkoppling formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Eleven kan lösa enkla uppgifter med potenser och prefix. Eleven kan lösa svårare uppgifter med potenser och prefix tex. Potenser med variabler. Eleven använder potenser och prefix och kan se fördelar med potenser och prefix vid problemlösning. använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Eleven kan förstå hur tal i potensform är uppbyggda och hur man använder prefix. välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, Eleven kan omvandla stora tal i potensform Eleven kan omvandla stora tal till prefix. Eleven kan räkna (addera, subtrahera, multiplicera, dividera)med tal i grundpotensform. Eleven kan se fördelen med grundpotensform och prefix och vet när man skall använda denna metod. föra och följa matematiska resonemang

använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Redovisningen är möjlig att följa. Redovisningen är tydlig och terminologin är korrekt. Förmågorna tagna direkt ur LGR 11 Förmågor formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,. Kunskapskrav för betyget E i slutet Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sättgenom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget Kunskapskrav för betyget D i slutet Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerandesätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt välfungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra. Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat. föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problem situationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerandesätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andramatematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.