Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare Befolkning förväntas öka med 1654 personer under året Lunds befolkningsökning kan påverkas negativt av de avgifter som tas ut av utomeuropeiska studenter i Sverige från och med hösten 211 Figur 1 Befolkningsprognos Lunds kommun, 211-226 Invånare 14 14 13 13 13 12 12 11 11 112142 1 1 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 Bakgrund - Befolkningsutvecklingen i Lunds kommun 21 Den kraftiga befolkningsökningen i Lunds kommun fortsätter. År 21 ökade befolkningen med 1 341 invånare till totalt 11 488. Det överstämde väl med prognosen där befolkningen uppskattades till 11 54. Befolkningsökningen var något lägre än de tre föregående åren då befolkningen ökade med ca 2 invånare per år. Ökningen är dock mer än dubbelt så hög som för åren 1995-25. Den ligger på historiskt höga nivåer i paritet med miljonprogramsåren och de första åren av 199-talet. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Stortorget 7 46-35 46-15223 www.lund.se lundskommun@lund.se 221 Lund
2 (1) 21 års ökning bestod dels av att det föddes 582 fler barn i Lund än antalet personer som avled (födelseöverskott), dels att det flyttade 841 fler personer till Lund från utlandet än vad det flyttade från Lund till utlandet (utrikesflyttnetto). Inrikesflyttnettot var negativt med 73 personer. Det betyder att det flyttade 73 fler personer från Lund till andra kommuner i Sverige än det flyttade personer till Lund, se figur 2 och 3. Figur 2 Födelseöverskott, utrikesflyttnetto och inrikesflyttnetto i Lunds kommun 2-21. personer. 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-5 Inrikesflyttnetto Utrikesflyttnetto Födelseöverskott Det är framför allt inflyttningen från utlandet som var stor 21, se figur 3. Lunds universitet, kommunens stora internationella företag och kommunens attraktionskraft förklarar till stor del inflyttningen från utlandet. Figur 3 Inrikes- och utrikesflyttnetto, Lunds kommun 2-21. 18 16 14 12 1 8 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21-4 Inrikesflyttnetto Utrikesflyttnetto Huvudorsaken till att befolkningsökningen blev lägre 21 än föregående år är att Skatteverket rensade bort cirka 4 individer ur sina befolkningsregister som var felaktigt folkbokförda i Lund.
3 (1) Inflyttning och bostadsbyggande Det tydliga samband som tidigare funnits mellan bostadsbyggande och befolkningsökning i Lunds kommun är inte lika tydligt idag. Sambandet gäller inte generellt för hela befolkningen utan påverkar till största delen flyttningarna mellan Lund och övriga Sverige. Trots att bostadsbyggandet minskat mellan åren 27-21 har befolkningen ökat kraftigt. 21 ökade bostadsbyggandet något igen, men byggandet förklarar inte Lunds befolkningsökning. Inflyttning till Lunds kommun från övriga Sverige verkar fortfarande ha en koppling till bostadsbyggandet. De år då bostadsbyggandet är över 5 bostäder (25-28) finns ett positivt inrikesflyttnetto. Enligt preliminära uppgifter byggdes 41 bostäder i Lunds kommun 21. Det var det lägsta byggandet sedan 23. Följaktligen var inrikesflyttnetto negativt med 73 personer. Figur 4 visar hur bostadsbyggandet påverkar inrikesflyttningen. Inrikesflyttnettot slutade på för 29, det vill säga exakt lika många individer flyttade från Lund till övriga svenska kommuner som till Lund. Figur 4 Befolkningsökning och bostadsbyggande 2-21 2 15 1 Hyresrätt Borätt Äganderätt Befolkningsökning 5 prel 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Födelsetalen fortsätter att öka. Under 2-talet har de stadigt ökat sedan bottennoteringen 1998 då endast 914 individer föddes i Lunds kommun jämfört med 1 32 år 21. Dödstalen ligger sedan 2 runt cirka 7 individer årligen. Födelseöverskottet har fördubblats under 2-talet, från 292 personer till 584 personer 21, se figur 5.
4 (1) Figur 5 Födda, döda samt födelseöverskott i Lunds kommun, 2-21. 14 12 Döda Födda Födelseöverskott 1 8 6 4 2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Prognosantaganden 211 De senaste årens kraftiga urbanisering och immigration till Sverige, Sydvästra Skåne och Lund är svår bedömd och gör det svårt att prognostisera de kommande årens befolkningsutveckling. En försvårande omständighet är att Lunds befolkningsökning de senaste åren inte går att förklara med ökat bostadsbyggande vilket tidigare var fallet. Sambandet mellan Lunds inrikesflyttnetto och bostadsbyggande kvarstår dock. Positiva faktorer I prognosen har den framtida inflyttningen till Lund antas fortsätta ligga på höga nivåer och stadigt öka. Antagandet bygger på att Lunds attraktivitet på grund av MAXIV och ESS, företagen, Universitetet samt kommunala kärnverksamheter som bra skola kommer att vara hög även under prognosperioden. Tillsammans med den världsomspännande urbaniseringsvåg som pågår leder till en ökad befolkning i Lund. Faktorer som påverkar befolkningsökningen positivt är de stora födelsekullarna från början av 199-talet som är på väg ut från gymnasiet och till stor del fortsätter sina studier på universitet. I prognosen antas ansökningstrycket till Lunds universitet öka inflyttningen till Lund de närmast kommande åren. Byggandet i Lund ökade 21 från bottennoteringen 29. Byggandet antas öka ytterligare under 211. I prognosen antas följaktligen att Lunds inrikesflyttnetto påverkas positivt under de närmaste åren.
5 (1) Födelsetalen har ökat under en period och beräknas fortsätta göra det under hela prognosperioden. Även dödstalen beräknas öka men inte i lika stora utsträckning som födelsetalen vilket leder till att det totala födelseöverskottet utvecklas positivt för Lunds del. I prognosen antas därmed att födelsenettot utvecklas positivt. Negativa faktorer En svårbedömd omständighet är införandet av avgifter på Lunds universitet för studenter utanför EU. Avgiften kommer eventuellt att dämpa Lunds befolkningsökning. Det blev resultatet när ett liknande system infördes i Danmark. Samtidigt är ansökningstrycket högt på universitet och högskolor i höst. I underlaget till prognosen har en viss minskning av antalet utländska studenter som söker till Lunds universitet antagits. Skatteverket granskning av folkbokföringsregistren under 21 ledde till att cirka 4 personer avfördes från Lund. Införandet av ett nationellt lägenhetsregister i Sverige, som beräknas vara klart 211-12, kommer att innebär att individer folkbokförs på lägenhet och inte fastighet som idag. Möjligheten att det då upptäcks fel är överhängande. Det är svårt att uttala sig om det får positiva eller negativa konsekvenser för Lund när det gäller antalet invånare. I prognosen har det antagits att de positiva och negativa konsekvenserna av genomförandet av lägenhetsregistret tar ut varandra.
6 (1) Befolkningsprognos 211 Befolkningen beräknas öka med 1 654 invånare under 211 (se figur 6), ökningen beräknas vara ännu något högre under 212. Från 213 till 214 är en befolkningsökning på cirka 2 % möjlig. Detta hänger på att de planerade bostadsbyggnadsprojekten i kommunens mark- och bostadspolitiska program realiseras enligt plan. År 211 förväntas befolkning uppgå till 112 142. År 215 förväntas 12 gränsen nås och 22 förväntas Lund att ha 13 invånare. Figur 6 Befolkningsökningen enligt prognos 211 År Befolkning Befolkningsökning % 21 11488 1341 1,2 211 112142 1 654 1,5 212 113894 1752 1,5 213 116156 2262 1,9 214 118435 2279 1,9 215 1259 2155 1,8 216 122536 1946 1,6 217 124423 1887 1,5 218 126251 1828 1,4 219 128112 1861 1,5 22 13 1888 1,5 221 13194 194 1,4 222 13381 196 1,4 223 13578 1898 1,4 224 137585 1877 1,4 225 13943 1845 1,3 226 141236 186 1,3 Konsekvenser av befolkningsförändringen Sett ur ett tioårsperspektiv beräknas särskilt tre åldersgrupper öka. Det gäller åldergruppen 25-34 där ökningen är kopplad till ett ökat bostadsbyggande. Åldersgruppen 65-74 som ökar markant då de stora födelsekullarna från andra hälften av 194-talet når denna ålder. De ökande födelsetalen leder till att antalet barn i förskole- och skolåldern ökar under tioårsperioden, se figur 7.
7 (1) Figur 7 Lunds befolkning till 95-w år, 21 och 22. 3 5 3 2 5 2 22 1 5 1 21 5 3 6 9 12 15 18 21 24 27 3 33 36 39 42 45 48 51 54 57 6 63 66 69 72 75 78 81 84 87 9 93 Födelsetalen har en stor betydelse för planeringen av förskola och skola. Tittar vi på de olika skolåldrarna kommer det att ske en klar ökning av barn i åldrarna år, 1-5 år, 6 år, 7-9 år, 1-12 år samt 13-15 år. Utvecklingen av dessa grupper visas nedan i figurerna 8-13. Gruppen 16-19 åringar (figur 14) kommer inledningsvis att minska, men öka igen efter år 215 till följd av de ökade födelsetalen. I slutet av prognosperioden kommer det att finnas fler individer i åldergruppen än idag. Figur 8 Förändring av antalet -åringar 21 till 226 18 17 16 15 14 13 12
8 (1) Figur 9 Förändring av antalet 1-5-åringar 21 till 226 9 85 8647 8 75 7 65 635 6 55 Figur 1 Förändring av antalet 6-åringar 21 till 226 18 17 16 15 14 13 12 11 1 Figur 11 Förändring av antalet 7-9-åringar 21 till 226 55 45 4 35 3
9 (1) Figur 12 Förändring av antalet 1-12-åringar 21 till 226 45 4 35 3 25 Figur 13 Förändring av antalet 13-15-åringar 21 till 226 45 4 35 3 25 Figur 14 Förändring av antalet 16-19-åringar 21 till 226 65 6 55 45 4
1 (1) Åldersgruppen 8 år och över (figur 15) är också en åldersgrupp som beräknas öka markant under prognosperioden. Detta gäller särskilt från 22 och framåt. Figur 15 Förändring av antalet 8-21 till 226 8 75 7 65 6 55 45 4