Förslag till Program för stadsodling i Falun

falun.se/ Dnr: T&F 00/-0 Boverksnr: -0/0 Slutrapport Projekt Från gruva till grönsak Förslag till Program för stadsodling i Falun 0--

Genom odling i stadens parker kan den lokala produktionen av grönsaker öka. Odling kan stärka den sociala hållbarheten. För pollinering behövs bin.

Förord Projektet Från gruva till grönsak syftar till att öka den lokala ekologiska produktionen av grönsaker i Falun och därmed stärka den ekonomiska och sociala hållbarheten. Genom odling i stadens parker samt genom att öka produktionen av ekologiskt odlade grönsaker på jordbruksföretag i stadens närhet kan detta bli en verklighet på sikt. Falu kommun har erhållit medel från Delegationen för Hållbara städer samt Länsstyrelsen i Dalarna för att genomföra projektet. Falu kommun har även stöttat projektet genom egen tid. I dialog med stadens medborgare, berörda kommunala förvaltningar och andra intressenter har under sommaren 0 data samlats in vad gäller förutsättningar för odling på stadens parkmark. Detta har skett genom fältinventeringar och intervjuer. Allmänna möten och ett seminarium har hållits. Materialet har bearbetats och analyserats under hösten och under våren 0 kompletterats med ytterligare intervjuer. Under sommaren har odling skett på fem nya områden i kommunen. Hela processen har genomförts i en dialog med odlarna där diskussionerna hela tiden har fått styra inriktningen. Resultatet har utvärderats och ligger till grund för denna rapport. Projektledare har varit landskapsarkitekt Inger Berglund, dotgreen Landskap och Miljö AB och landskapsingenjör Peter Garvö, Falu kommun. Arbetet har följts av en referensgrupp bestående av Karl Bakos Länsstyrelsen i Dalarna, Katarina Nilsson Borlänge kommun, Annika Stålberg, Kopparstaden och Bert Wikström, Hökvikens koloniförening. Erfarenheterna från projektet har sammanställts och beskrivits i denna rapport, som också innehåller ett program för framtida odling. Det är vår förhoppning att vår arbetsmetod och våra resultat ska vara till vägledning för andra kommuner. Vidare vill vi genom projektet stimulera till ökat odling av grönsaker och en ökad långsiktig hållbarhet i kommunen. Vi vill tacka alla engagerade odlare för ett lyckosamt projekt. Vi vill också tacka Studiefrämjandet och Naturskyddsföreningen för deras engagemang i odlingen vid Medborgarplatsen. Innehåll Sammanfattning Utgångspunkter Inledning Stadsodlingens utveckling Exempel Nulägesbeskrivning Odling idag Styrande dokument Kulturhistoriska värden Förorenad mark Parker och grönområden Medborgardialog 0 Odlaren önskemål, drivkraft och odlingserfarenhet Förutsättningar för en lyckad odling Inventering och analys Lokaliseringsalternativ Sociala faktorer Kommunikation och lärande Utvärdering och program Steg för steg mot målet ungfrun Medborgarplatsen Gasverkstomten Verkstadsvägen Främbyviken Långsiktiga mål Slutord Litteratur Bilaga Ekonomisk redovisning

Sammanfattning För att kunna nå ett långsiktigt hållbart Falun, måste staden utformas, planeras och utvecklas utifrån ett helhetsperspektiv, där de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna av hållbar utveckling är väl tillgodosedda och integrerade. Urban odling kan ses som en strategi som berör alla hållbarhetsaspekter med tonvikten på den sociala hållbarheten. I flera länder runt om i världen odlas grönsaker i staden vilket framför allt syftar till en ekonomisk och ekologisk hållbarhet. I Sverige handlar stadsodlingen snarare om att bidra till en social hållbarhet genom sina rekreativa värden och den initiativrikedom, kreativitet och de möten mellan människor som odlingar bidrar till. I Falu kommun finns tre styrdokument för en hållbar utveckling: ett miljöprogram, ett folkhälsoprogram och ett tillväxtprogram. Dokumenten utgår från de nationella miljökvalitetsmålens fem grundläggande värden: Främja människors hälsa Värna den biologiska mångfalden Ta till vara kulturhistoriska värden Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga god hushållning med naturresurser Målet om att skydda särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer och hotade arter gäller överallt i kommunen för sjöar och vattendrag, våtmarker, skogar samt i odlingslandskapet. För att minska transporternas användning av fossila bränslen understryks vikten av en övergång till förnybara drivmedel liksom en ökad användning av förnybara energikällor. I flera länder runtom i världen odlas grönsaker i staden. Den föreslagna odlingen kan inrymmas i den urbana grönstrukturen och tillföra den många nya värden såväl av estetisk som social betydelse. Vi kommer att ta hänsyn till antagna målsättningar och gällande planer för stadens grönstruktur. Den gamla gruvstaden med sin delvis förorenade mark sätter en bestämd gräns var man kan odla. Flera av tätortens friytor har en kulturhistorisk betydelse. Det kan gälla historiska parker, äldre odlingslandskap, rester från gruvnäringen men

också gränser i landskapet av historisk betydelse. Områdena berättar något om Faluns historia på ett eller annat sätt och här har vi ej lokaliserat någon odling Falun har på många ställen höga halter av tungmetaller i marken. Vid odling måste i princip det översta jordlagret bytas ut inom dessa områden. Lämningarna från gruvepoken i Falun påverkar oss än idag. I första hand har vi försökt lokalisera odlingarna utanför gränsen för höga blyhalter. Om starka skäl talar för en lokalisering innanför gränsen för bly- och arsenikhalten har utarbetas odlingsmetoder för att kunna genomföra den tänkta odlingen. Falun är en stad med historiska anor, som rikets största stad, då gruvverksamheten var på sin höjdpunkt. Den gamla stadskärnan finns kvar som en tät rutnätsstad kopplad till den gamla gruvverksamheten. Ett kommersiellt centrum med torg och butiker ansluter staden till sjön Tisken. Här finns få parker och odlingsverksamhet här skulle få ett stort symbolvärde och stort genomslag. Vi ville lokalisera odlingsverksamhet i någon av de befintliga parkerna i centrumområdet, gärna i anslutning till vatten. Växthus, försäljning och kursverksamhet skulle här kunna få möjlighet till en exponering och implementering. Detta skulle vara navet i odlingsverksamheten och en mötespunkt för alla odlingsentusiaster i staden. I Falun finns många med egen trädgård som är mycket intresserade att lära mer, få råd och tips och kunna byta eller köpa plantor. Går man utanför det egentliga centrum till mer moderna lager befinner man sig fortfarande centralt och här öppnar sig nya möjligheter. Parkstråk följer stränderna av Faluån, Tisken och den uppdämda Östaforsån. Dessa stråk är spatiösa till sin omfattning och relativt outnyttjade. De tjänar mer som gång- och cykelstråk och en lummig inramning av strandområdena. Utanför de centrala delarna finns områden med flerbostadsbebyggelse och relativt stora parker och grönområden. Här har vi lokalisera två av områdena, naturligtvis med hänsyn till dagens användning och anläggningar. odla själva. Ingen vandalisering har förkommit, vilket kan tyckas förvånande. Den odling som gett de största avtrycken i stadslandskapet är kanske den vid Medborgarplatsen. Här har många kommenterat odlingarna, visat sin uppskattning och sitt intresse. Eftersom de centrala odlingarna har skötts väl har de gett ett prydligt intryck och har också annonserat en vilja från staden att främja hållbarhetstanken genom att till och med här i stadens hjärta upplåta mark för odling. Kan odlingarna utvidgas och utvecklas och till pedagogiskt centrum för diskussion och lärande om grönsaksodling och hållbarhetstänkande har vi nått långt. Grunden är lagd, det gäller att hålla intresset vid liv och arbeta vidare. Gamla och unga har deltagit i odlandet. Vid Gasverkstomten har en grupp av föräldrar och barn tagit initiativ till odling i pallar. Detta kan med fördel fortsätta i skolans regi under nästa säsong. Vid den kommande anläggningen av parken kan odlingarna flyttas till ett bättre läge och på ett naturligt sätt ingå i parken. Det finns också utrymme för fler odlingar. En social betydelse har odlandet i parkerna haft, dels för de deltagande och dels för förbipasserande. Däremot har ej så många deltagare haft utländskt ursprung. Vi tror att detta kan ändras när odlingen kommit igång och man på ett naturligt sett kan se odlandet som en del i parkerna. I skogskommunen Falun finns inte så många kommersiella grönsaksodlare idag. Det är svårt att få lönsamhet på grönsaksodling och det finns ett latent dräneringsbehov som kräver stora investeringar. Utvecklande av biogasanläggningar har heller ingen lönsamhet idag då gårdarna är för få och ligger långt ifrån varandra. Målen om en ökad kommersiell grönsaksproduktion i närzonen får ses som långsiktiga och beroende av faktorer som vi inte kunnat ändra på inom de resurser vi haft till förfogande. Har då denna första säsong utfallit? En grönsaksproduktion av betydelse har kanske inte åstadkommits under 0 men vi kan utan tvivel konstatera att många har startat att odla i stadens parker. Förutom de redan etablerade odlingarna har fyra nya områden startats och dessutom har ett befintligt område sanerats och startats om. Odlingen har på intet sätt inkräktat i befintliga parker utan snarare gett liv och rörelse. Många har stannat och pratat några har inspirerats att börja

Utgångspunkter Allt fler människor flyttar till städerna och en stor del av den framtida urbaniseringen kommer att ske även i mindre samhällen. För att minska de transporter som ständigt krävs för stadens försörjning, vill detta projekt utveckla lokala lösningar för kretslopp och försörjning. Stadens parker och övriga öppna ytor kan få en roll som potentiell resurs för självorganiserade initiativ där stadens invånare kan förverkliga sina idéer om egen odling. Dagens parker kan göras mer attraktiva och levande om här bedrivs odlingsverksamhet. Stadsodling som en del av hållbar utveckling är viktigt i dagens urbana samhälle med miljöproblem, ökad segregation och dålig ekonomi. Att ha tillgång till en bit odlingsbar mark kan innebära både färska grönsaker och mindre utgifter samtidigt som det bidrar till en bättre närmiljö. Odlingslotter inom ett område ger också möjlighet för människor att lära känna varandra genom delade odlingserfarenheter. Med anläggande av stadsträdgårdar i stadens grönstruktur kommer en ny aspekt in i parkerna. Användningen ökar med nya koncept och nya funktioner. Ett läge nära bostaden eller i stadens centrum ökar tillgängligheten för gående och cyklande. Transportsträckor minskas om ekologisk odling i stadens gränszon uppmuntras. Stadsträdgården kan bli en mötesplats och samlingspunkt i stadens parker, öppen och tillgänglig för alla. Kolonirörelsen handlade ursprungligen om att ge stadsborna möjlighet att odla mat, och i bistra tider har parker odlats upp. Falun kan komma upp i en större självförsörjningsgrad om man bara tänker kreativt kring obebyggda ytor. Stadsodling kan här få en ekonomisk-strategisk betydelse. Stadsodling kan bli en mötesplats och samlingspunkt i stadens parker.

Vi ställde oss följande frågor: Är det möjligt att få igång en grönsaksproduktion av betydelse i Falun och dess närzon? Hur finner vi en hållbar balans mellan grönstruktur och urban struktur? Hur kan den produktiva jordbruksmarken i stadens randzon utvecklas? Hur kan lokal kretsloppsteknik involveras i odlingen? Vilken social betydelse har stadsodlingen för deltagare och övriga invånare? Vilka nya upplevelser och gestaltningsgrepp ger involverande av stadsodling i den urbana strukturen? Hur påverkas de boende i områden där stadsodling pågått ett par år? Leder odlandet till samverkan och möten mellan människor av olika åldrar och med skilda bakgrunder? Hur involveras barnen och ungdomarna? Hittills har diskussionen förts framför allt i storstäder och få exempel finns hur små och mellanstora städer kan tänkas tackla problemet. Projektet Från gruva till Grönsak sätter fokus på den gamla gruvstaden Falun med sin historia, natur och kultur. Vi har undersökt och dokumenterat situationen idag och utarbetat en strategi för framtiden tillsammans med stadens invånare, ansvariga tjänsteman och politiker. Projektet vill verka som ett exempel för andra mindre städer och exemplifiera ett hållbarhetstänkande. Idag finns koloniområden i stadens utkanter. Lokala matproducenter säljer sina produkter varje vecka på Bondens marknad. Sedan ett flertal år har man sorterat och återanvänt hushållssopor. Miljömedvetandet är relativt stort och man bor nära naturen. Här finns kulturhistoriska värden som måste beaktas. Vår bedömning var att här finns mycket att bygga vidare på och vidareutveckla. Nya gestaltningsgrepp ger nya upplevelser i stadens parker. För att pröva oss fram bland olika typer av stadsodlingar föreslog vi att ett flertal typer prövas och utvärderas: Kolonilotter. Odlingsbar mark som arrenderas ut av kommunen och som kan bebyggas. Odlingslotter. Odlingsbar mark som arrenderas ut av kommunen och som inte kan bebyggas. Gemensamhetsträdgårdar. En grupp av odlare tar obebyggd mark i besittning för odling och/eller för att försköna sin omgivning Skolträdgårdar. Odlingen integreras i skolans undervisning och knyter på så sätt ihop teori med praktik Containerodling: odling i krukor, pallar, korgar, burkar, plastpåsar mm

Inledning Kårarvets koloniområde.

Stadsodlingens utveckling Stadsodling har en lång tradition, välkända exempel från historien är de hängande trädgårdarna i Babylon, indianernas terrasserade bergsstäder i Sydamerika och medeltida klosterstäder i Europa. Under första och andra världskriget odlades det i många städer i världen. Det finns bilder från bland annat amerikanska, engelska och svenska städer som visar hur publika platser odlats upp för att folket skulle få mat. På 0-talet startades Green Guerillas i New York av Liz Christy som ville förändra staden och människors sätt att tänka. lade hon och hennes vänner beslag på en övergiven plats och gjorde om den till en prunkande trädgård. Det blev den första av många community gardens och dessa skyddas i dag av parkdepartementet. Denna typ av odling är i dag en kommunal angelägenhet men drivs av de boende. Rörelsen har dock fortlevt och finns i många av västvärldens städer. Utövarna kallar sig ofta för guerrilla gardeners eftersom de planterar växter på offentliga ytor utan tillåtelse. Stadsodling var vanligt förekommande i Sverige under förindustriell tid. Städerna ägde egna jordar som fördelades mellan invånarna och varje familj hade kålgårdar och djurhållning. Enligt den svenska folkskolestadgan från skulle eleverna lära sig att odla. Även läroplanen från tog upp odling. Målet var att elevernas kunskap om trädgårdsskötsel skulle skapa en kärlek till naturen. Följden var att de flesta skolor i början av förra seklet hade en egen skolträdgård. Under 0-talet försvann trädgårdarna, bättre tider innebar att odling inte längre behövdes och ämnet togs bort ut läroplanen. Koloniträdgårdsrörelsen introducerades i Sverige i slutet av 00-talet då många människor flyttade till städerna. Områdena mellan staden och landsbygden användes av dem som tidigare var vana att bruka jorden. När levnadsstandarden höjdes och marken bebyggdes i början av 0-talet lades många koloniområden ner. De senaste åren har stadsodlingen kommit tillbaka och i Falun finns idag två välskötta områden Hökviken och Kårarvet som drivs av föreningar. Föreningen arrendrar kostnadsfritt marken av kommunen.

Exempel Matparken i Gottsunda. Slottsparken i Malmö. Stadsodling är ett begrepp som diskuteras på allt fler platser över jorden. Det handlar dels om möjlighet till en utökad egen försörjning, dels om att själv vara delaktig i produktionen av mat och på så sätt bestämma själv över hantering och produktion. Odling utan bekämpningsmedel och tillsammans med barn, där lärande blir en viktig del, är andra positiva effekter. Flera städer i Sverige och utomlands arbetar med att utveckla stadsodlingen. I Malmö har odlingar anlagts i parker, i Göteborg har storodlingsområden anlagts utanför staden. I Uppsala har ideella krafter satt i gång Matparken i Gottsunda. London satsar främst på ökningen av lokalproducerad mat och räknar med hjälp från invånarna att starta och driva projekten. Organisationerna Sustain, Capital Growth och Landshare vill öka odlingsmöjligheterna i staden framförallt av nyttoväxter. Detta för att bidra till en bättre miljö och privatekonomi för de som odlar. Då odling på offentlig plats ökar chansen för kontakter uppnås även sociala mål. I Vancouver ligger fokus på matodling och kompostering för att minska soporna och för att få människor att tänka på vad de äter. Cityfarmers jobbar mycket med kompostering, de utbildar invånarna inom detta och annat som stödjer odling i staden. Projektet Greenest City jobbar för en grönare stad, vilket förväntas bidra till bättre miljö och ekonomi samt sociala fördelar. Green Street projektet handlar om att få invånarna att ta större ansvar för sin omgivning samtidigt som de skapar en grönare stadsbild. Prinzessinnengärten i Berlin framhålls som ett annat inspirationsexempel. Före trädgården var här bara en 000 stor kvadratmeter plats som legat öde i mer än 0 år, en del av tiden gömd av berlinmuren. I juni 00 hjälpte mer än hundra frivilliga till att städa och de röjde bort mer än två ton skräp. Trädgården har bara kontrakt på årsbasis så därför är alla växter och plantor flyttbara, odlade i gamla mjölkkartonger, rissäckar och plastbackar från bagerier. Stadsodling är numera lite av ett begrepp och en trend. Stadsodling är numera ett begrepp och lite av en trend. I Malmö har kommunen sedan ganska många år arbetat med att ordna ställen att odla på samt även med 0

att aktivt inspirera till odling på olika sätt. Slottsträdgården centralt i Malmö erbjuder möjligheter att titta på odlande samt även att aktivt delta själv om man går med i föreningen. Projekten i Seved och Rosengård nedan är i hög grad sociala och/eller integrationsprojekt. I Seved och flera andra stadsdelar arbetar man med odlingslotter både på kvartersmark och på annan mark. Intressant är att man driver projekten som sociala projekt där syftet är att inbjuda till gemenskap och öka tryggheten i området. Bullbak, sång och dans liksom odling ingår t ex. Man har odlingsträffar där man arbetar tillsammans, man har även ofta gemensamma odlingar där alla hjälps åt och man delar på skörden. I Rosengård drivs projektet Matresan där man driver café och erbjuder matlagningskurser och kryddvandringar runt odlingarna i området som ju bär spår av olika kulturers vanor kring matlagning och odling. Inom området finns allt från större lotter till små odlingar inne på gårdar. Några som är första generationens invandrare med stor kunskap om odling har här fått arbete inom projektet. I Borlänge har ett nytt odlingsområde har anlagts i Tjärna Ängars stadsdelspark. Området är inhägnat och mycket prydligt. Odlingarna ligger i ett större parkområde och man avser också att bygga demonstrationsträdgårdar där trädgårdsägare kan hämta idéer. Kommunen har även tankar på att väva in skolträdgårdar. Trädgårdsavfall komposteras vid Fogelmyra. Plan över Tjärna ängars stadsdelspark som innehåller ett stort odlingsområde.

Nulägesbeskrivning Odling idag På flera platser i Falun finns sedan tidigare mark för den som vill odla grönsaker och andra växter. I vissa parker finns odlingslotter som är gratis och till för alla medborgare. Här kan man odla ettåriga växter och kommunen plöjer och harvar dessa lotter vår och höst. Dessutom finns fristående koloniföreningar där man kan få en egen täppa. På Kårarvet finns även stugor. Totalt fanns det 0 stuglotter och odlingslotter innan projektet tog sin start. Möjlighet fanns att ställa sig i kö för att få en kolonilott. I projektet har vi utvärderat den odling som finns och vad som fungerat och inte fungerat. Vissa av odlingslotterna har inte fungerat väl och kanske kan man genom kunskap om problemen och tillsammans med odlarna förbättra och utvidga odlingen. Utvidgning av odlingarna i Hökviken. Grönsaksodlingen runt Falun idag I Falu kommun finns idag endast två kommersiella grönsaksodlare. De ligger i Sundborn och Rostberg. I länet finns också företag som odlar på kontrakt åt större producenter eller åt livsmedelsindustrin. De mindre företagen säljer huvudsakligen produkterna under skördesäsongen och tidig vinter eftersom många saknar bra lagringsmöjligheter. De små odlingarna är, enligt länsstyrelsen, ofta lågt mekaniserade vilket leder till hög arbetsinsats och höga produktionskostnader. De säljer normalt inte till grossist utan utvecklar olika former av direktförsäljning till konsument, t.ex. torghandel, gårdsbutik eller lådprenumerationer. Några odlare med lite större arealer specialiserar sig på några grödor, t.ex. morot, vitkål och potatis, och säljer direkt till butik, storkök eller mindre grossister. På Kårarvet finns även stugor. Runt Falun finns goda jordar men de behöver ofta dräneras. Hela lantbruket står inför ett dräneringsproblem. Klimatkrisen gör att det regnar mer. Klimatet är också gott nog för grönsaksodling. Det är idag svårt att få lönsamhet på grönsaksodling då den är orationell och hög arbetsinsats fordras. I Falubygden odlas av tradition potatis och kunskap och intresse för kommersiell grönsaksodling

fattas. Man behärskar ej distributionstekniken som behövs och är van att leverera till SCAN och Lantmännen. Försök med bondekooperativ har inte lyckats. Grönsaksbönder kan vara intresserade att upplåta sin mark för odlare från staden. Bondens egen marknad Bland konsumenterna finns idag en allmän utveckling mot att efterfråga hälsosamma produkter som är miljövänliga och bidrar till en hållbar utveckling. Man söker alternativ till mat som rest över hela jordklotet, besprutats för att klara transporten samt lagrats i månader. Bondens egen Marknad är ett svar på denna efterfrågan. Det som utmärker Bondens egen Marknad är att alla produkter har kommit från gårdar som ligger nära marknadsplatsen. Lantbrukaren ska ha odlat eller fött upp allt han/hon säljer på marknaden. Även huvudingrediensen i förädlad mat som sylt, saft eller korv måste komma från lantbrukarens egen gård. Alla involverade gårdar ligger inom 0 km radie från marknaden och räknas därför som närproducenter. Marknaden utgör en plats för direktförsäljning utan några mellanhänder. Bondens egen marknad i Falun har ca 0 odlare anslutna. Av dessa är fem grönsaksodlare. Två till hade anmält intresse i år men hoppade av. Den äger rum på Folkets hus parkering. Här finns gott om plats och är luftigt och man har tillgång till toaletter och parkering. För detta betalar man hyra till Folkets hus. väder förhållanden och skörden har blivit bra undantag kål som har angripits av ohyra. Sammanslaget är det dålig lönsamhet att odla grönsaker på en liten gård och i ett hårt klimat. Ägorna skulle behöva dräneras och det har man inte råd med. Större gårdar har klarat sig bättre. Man samkomposterar växt och djuravfall och allt används i de egna odlingarna. Man vill utöka sin fårbesättning och fortsätta att röja ny mark. Har diskuterat att erbjuda privatpersoner att adoptera ett får under en säsong för att kunna följa dess utveckling och veta att köttet man äter har framställts på ett riktigt sätt. Bjuda in till visning när lammen släpps ut och när fåren klipps. Man är också intresserad att kontraktsodla grödor till konsumentkooperativ enligt italienskt mönster. På detta sätt skulle man våga utöka sin produktion genom att ha delar av skörden säkrad. Hultåsa gård, Rostberg Gården ligger vackert belägen i södra delen av Rostbergs dalgång och är omgiven av björkhagar och betande får. Det är ett litet familjeföretag som ägnar sig åt snickeri, fåravel och odling av grönsaker och blommor. All produktion är KRAV-godkänd. Gårdsbutiken är öppen från mitten av juli till och med mitten av oktober. Tomat, gurka och störbönor odlas i kallväxthus. De egna växthusen är små och man har endast kapacitet att dra upp plantor till egna odlingar. Eterneller och snittblommor på friland. Dessutom odlas broccoli, vitkål, dill, persilja, sallad, mangold, grönkål sockerärt och purjolök på friland. Rotsaker är ej lönsamt. Grönsakerna och blommorna säljs i gårdsbutiken eller på Bondens egen marknad i Falun. Självplock finns av vissa grödor. Grönsaker och blommor säljs efter säsong och tillgång. 0 års skörd var dålig pga. vädret. 0 har haft gynnsamma Hultåsa gård ligger vackert belägen i Rostbergs dalgång.

Sundborns lantbruk Sundborns lantbruk är beläget på en gård i Sundborns socken, km från Falun i riktning mot Svärdsjö. Här bedrivs mjölk- och nötköttsproduktion, odling av potatis och grönsaker rybsoljepressning samt entreprenadarbeten i form av snöröjning, vägunderhåll med mera. Självplock av majs söndagar i september. Gården drivs av de två bröderna med hjälp av två heltidsanställda ( halvtid) samt säsongsanställda. Man arrenderar 0 ha mark och odlar vall, rågvete, vete, korn, ärtor, åkerböna, vårvete och rybs. Dessutom odlar man potatis och morötter och majs. I år blev det ingen majs. Man är ansluten till KRAV vilket ställer krav på fröer mm. Dessutom har man 0 kor och är mjölkbönder. Anna Lorentzson arrenderar en mindre areal där hon sätter lök som hon säljer. Bengtsson plöjer, harvar och gödslar. Man kan tänka sig att utöka denna verksamhet om man bildar ett kooperativ som då får arrendera en åker. Det är då viktigt att beakta växtföljden och växla området för grönsaksodling. Maten vi äter är till största deln lokalt producerad utan bekämpningsmedel och konstgödsling. Biogas För stunden ej realistiskt med biogasanläggning i kommunen enligt LRF. Det är en osäker framtid för mindre anläggningar. Frågan om biogasanläggningar är intimt kopplad till djurproduktion och när priset på mjölk var högre så var intresset större. Enligt uppgift har luften för biogas gått ur eftersom det är svårt att få lönsamhet för anläggningarna. I Fogelmyra har funnits en biogasanläggning. Man valde dock fel teknik och det uppstod arbetsmiljöproblem. Den las ned år 000. I Borlänge finns biogas vid avloppsreningsverket men inte i Falun. Främbyverket har en biogasanläggning men metallresterna gör att man ej kan nyttiggöra resterna (rötslammet). Omställningsrörelsen Omställningsrörelsen, med sitt ursprung i England, arbetar med andelsodling hos grönsaksodlare i stadens närhet. Den är ett globalt nätverk av människor som tar lokala omställningsinitiativ för att möta de som klimatförändringen ställer mänskligheten inför. Rörelsen arbetar för att ställa om energiförbrukning och matproduktion i kommunerna för att klara omställningen från ett fossilberoende till ett fossilfritt samhälle. I Sverige finns rörelsen sedan 00 under namnet Omställning Sverige med en mängd lokala grupper, även i Falu kommun. Vision: Maten vi äter är till största delen lokalt producerad utan bekämpningsmedel och konstgödsling. Närheten mellan bebyggelse och odlingslandskap gör att näringen går att återföra från bebyggelsen till jorden. Matavfall och rent toalettavfall rötas till biogas i lokala anläggningar. Denna vision stämmer väl med de mål vi har för projektet och skapandet av de nya möjligheterna till odling får ses som ett av stegen i arbetet att ställa om vår kommun till ett samhälle som kan stå emot kriser av olika slag och att minska långväga transporter.

Kollektivet Lindsberg Huset byggdes 0 som fattighus och användes senare som sanatorium och ålderdomshem fram till 0-talet. Olika kollektiv flyttade så småningom in och Lindsberg blev en viktig plats för den svenska miljöhistorien. Miljöförbundet ordens Vänner köpte Lindsberg för att använda det som sin kursgård. Så småningom donerades huset till den ideella stiftelsen Kursgården Lindsberg som äger huset än idag. Aktiviteten har varit stor på Lindsberg genom alla år för att dala kraftigt de senaste åren. I april 0 tog nya entusiaster över Lindsberg för att genomföra en nystart, uppdatering och utveckling. Idag odlas grönsaker på ca 00 m och målet på kort sikt är att bli självförsörjande. På tre års sikt räknar man med att odla upp hela åkern och kunna sälja grönsaker i byn och genom en gårdsbutik och på bondens marknad. Man är också intresserad av att erbjuda självplock. Man har påbörjat ett växthusbygge där man kommer att odla från och med nästa år. Man avser också att bygga ett växthus ihop med källarplanet på huset och driva ett café. Vidare vill man bygga upp en pool för uthyrning av redskap, verktyg och maskiner vad gäller trädgårdsodling. Man odlar ekologiskt och har ett brett sortiment av grönsaker, kryddor och blommor. Bikupor finns också. Lindsbergs kursverksamhet kommer att breddas på alla plan. Främsta inriktningen på kursverksamheten är mot hållbar utveckling, global rättvisa och kreativitet samt kurser som riktar sig mer mot bygden med inriktning mot t.ex trädgårdskurser där man också får arbeta praktiskt i odlingarna. Kollektivets medlemmar är alla med i Stiftelsen Lindsberg som driver och förvaltar huset. Idag består den av ett tiotal medlemmar och man ser - medlemmar som ett ideal. Man har två katter och bin. Huset har ca 0 rum och används för kurser och konferenser. Där finns idag vattentoaletter där avloppet samlas i en tank som töms av kommunen. På sikt vill man gå över till mulltoa. Idag sker all verksamhet genom eget arbete där ingen tar ut lön. Några gånger om året ordnas arbetshelger då man bjuder in alla som vill vara med och renovera, bygga, odla, arbeta i trädgården och med andra projekt. Hjälp med bidrag utifrån behövs till växthus, övrigt byggnadsmaterial och verktygspool. Idag odlas grönsaker på Lindsberg och målet på kort sikt är att bli självförsörjande.

Styrande dokument För Falu kommun som geografiskt område finns tre styrdokument för en hållbar utveckling. Ett miljöprogram med miljömål, ett folkhälsoprogram med folkhälsomål och ett tillväxtprogram med tillväxtmål. Det finns inga skarpa gränser mellan de olika målen utan många av dem har betydelse för mer än en hållbarhetsaspekt. Dokumenten utgår från de nationella miljökvalitetsmålens fem grundläggande värden: falun.se/ Främja människors hälsa Värna den biologiska mångfalden Ta till vara kulturhistoriska värden Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga god hushållning med naturresurser Grönstrukturplan för Falu tätort I Falu kommun gäller målet om att skydda särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer och hotade arter överallt i kommunen för sjöar och vattendrag, våtmarker, skogar samt i odlingslandskapet. För att minska transporternas användning av fossila bränslen understryks vikten av en övergång till förnybara drivmedel liksom en ökad användning av förnybara energikällor. En grönstrukturplan finns antagen i kommunen som ett planeringsunderlag i stadsbyggnads- processen och som målsättning för utveckling av parkmarken. Den kartlägger och redovisar Falu tätorts grönstruktur idag och ger förslag till utveckling. En målsättning är antagen om tillgång till parker, ströv- och naturområden. Dessutom ska alla, med undantag för boende i vissa områden i Faluns innerstad, ha tillgång till friytor i direkt anslutning till bostaden. Den föreslagna odlingen kan mycket väl inrymmas i den urbana grönstrukturen och tillföra den många nya värden såväl av estetisk som social betydelse. Vi kommer att ta hänsyn till antagna målsättningar och gällande planer för stadens grönstruktur. Antagen av Trafik- och Fritidsnämnden 00x-xx-xx Antagen av Kommunstyrelsen 00x-xx-xx Antagen av Kommunfullmäktige 00x-xx-xx Falu kommuns grönstrukturplan ger förslag till utveckling av stadens parker.

Kulturhistoriska värden Den gamla gruvstaden med sin delvis förorenade mark sätter en bestämd gräns var man kan odla. Naturligtvis kommer vi att vörda och respektera världsarvet Falun. Flera av tätortens friytor har en kulturhistorisk betydelse. Det kan gälla historiska parker, äldre odlingslandskap, rester från gruvnäringen men också gränser i landskapet av historisk betydelse. Dessa områden berättar något om Faluns historia på ett eller annat sätt och vi kommer ej att lokalisera någon odling där. Världsarvet - det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun - består av flera geografiska områden kring Kopparberget; gruvlandskapet, stadslandskapet och bergsmanslandskapet. Världsarvsutnämningen innebär inte automatiskt att området är skyddat men området är i huvudsak utpekat som riksintresse för kulturmiljövård enligt miljöbalken. Inom Världsarvet är i dagsläget ett 0-tal byggnader/miljöer skyddade som byggnadsminne. I Hållbarhetsplanen är Världsarvets olika delar redovisade med områdesvisa rekommendationer. Kulturhistoriska värden.

Förorenad mark Falun har på många ställen höga halter av tungmetaller i marken. Vid odling måste i princip det översta jordlagret bytas ut inom dessa områden. Lämningarna från gruvepoken i Falun påverkar oss än idag. Stora mängder metaller och försurande svaveldioxid spreds över det som är dagens tätort och trots att gruvdriften är nedlagd syns spåren efter gruvan överallt. Nu försöker vi minska miljöeffekterna av den unika miljöhistoria som gruvdriften skapat. Det finns riktvärden för hur mycket metaller som får finnas i marken utan att människor och natur misstänks ta skada. Metallhalterna i Falu tätort ligger stundtals tio gånger högre än dessa riktvärden. Markundersökningar har klarlagt vilka metaller som finns, var och hur de är bundna i marken. Även flera undersökningar av människor, skog och åkermark har gjorts. Eventuella risker med de höga värdena av bly, koppar, arsenik och kvicksilver har då undersökts. Trots höga metallhalter i marken finns inga tecken på påverkan på människor. Det beror bland annat på att metallerna är bundna till andra ämnen, då minskar risken att de tas upp och lagras i kroppen. Som en försiktighetsåtgärd har Falu Kommun ändå tagit fram rekommendationer som gäller odling och bärplockning inom de mest förorenade områdena. I första hand har vi försökt lokalisera odlingarna utanför gränsen för höga blyhalter. Om starka skäl talar för en lokalisering innanför gränsen för bly- och arsenikhalten görs en jordanalys av den organiska delen av marken. I dialog och samverkan med Miljöförvaltningen utarbetas odlingsmetoder för att kunna genomföra den tänkta odlingen.

Parker och grönområden Falu kommun har drygt 00 ha parkmark, varav 00 ha är naturpark. I genomsnitt har varje kommuninvånare 0 kvadratmeter parkmark. Stadens uterum är till för lek, rekreation, undervisning och motion. I centrum finns stadsparker på relativt små ytor och i varje bostadsområde finns en bostadsområdespark som rymmer lekplats och naturmark. I Falun är det aldrig långt till naturen. Ett rikt utbyggt parkvägnät gör det lätt för de flesta att nå dit. Genom naturliga skötselmetoder bidrar man till ett uthålligare samhälle och större mångfald. Målsättningen är att gå från skötselintensiva gräsmattor till parker med mer träd och grönska och att öka den biologiska mångfalden. Den urbana strukturen kommer att kunna få ett positivt komplement med den föreslagna stadsodlingen. Projektet kommer inte att medföra någon egentlig strukturell förändring. De kommunala marker som kommer att användas för odling är idag är i huvudsak parkmark/allmän plats. Val av marker och ytor kommer att ske utifrån ett antagna riktlinjer om ett hållbart samhälle. Rekreationsområden i Falun. I centrum finns stadsparker på relativt små ytor.

Medborgardialog I kommunen finns en antagen demokratiplan som innehåller riktlinjer för arbetet med demokrati- och medborgardialogfrågor. Planen beskriver en strategisk satsning på den deltagande demokratin i Falu kommun. Vårt arbete har prövat att utveckla nya sätt att forma allmänhetens deltagande och inflytande. Initialt gjordes en kartläggning av redan befintliga koloniträdgårdar och skolträdgårdar där odlarna intervjuades. Problem och möjligheter till förbättringar diskuterades. Likaså intervjuades grönsaksodlare i stadens närzon. Resultatet analyserades av projektgruppen och ett antal frågeställningar formulerades. Därefter inbjöds allmänheten till ett startmöte. Lokala medier hjälpte till att sprida informationen. Vid mötet informerades om projektet och de presumtiva odlarna fick diskutera i smågrupper. Resultatet av gruppdiskussionerna presenterades på post-it-lappar som systematiserades och penetrerades. Resultatet sammanställdes och fick ligga till grund för organisation och inriktning av verksamheten. Metoder för stegvis planering har används för att hela tiden dra slutsatser av projektets erfarenheter och låta dessa styra den fortsatta planeringen. En viktig uppgift för projektledningen har varit att tillsammans med stadens planerare och förvaltare skapa möten och lotsa projektet framåt, liksom att verka sektorsövergripande. Kontakt med skolan har etableras liksom med föreningslivet. Under våren 0 kallades allmänheten till ytterligare ett möte där tankar och förslag till odlingsverksamhet presenteras. Vi har involverat landsbygdens organisationer och odlare tidigt i processen och att deras visioner och utvecklingsplaner för bygden samordnas med programmet. Dialogen med odlarna skedde genom intervjuer. Bondens marknad utvärderas och dess erfarenheter utgör en av grundstenarna. Kontakter har etableras med Biogas Mitt, LRF mm samt med liknande projekt i andra kommuner. Lokala medier hjälpte till att sprida informationen. Vid möte med allmänheten den oktober 0 framkom att de flesta vill odla enbart grönsaker. Specificerar inte vilka sorter förutom att några nämner potatis. Allt som går att äta skriver en. Många vill ha bredd i sin odling och involverar 0