International Climate Change Science and Policy. Kenneth Möllersten 4 nov 2014 Uppsala universitet

Relevanta dokument
Svensk klimatstrategi

Vad hände egentligen på COP21 i Paris?

Varje land ska bidra efter sitt ansvar och sin förmåga. Det lovade världens länder när de skrev på FN:s klimatkonvention. iv

Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Regional Carbon Budgets

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Global utblick: Ett gäng klimatpolitiska forskares funderingar kring vad som är på gång

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Food and Agriculture Organization of the United Nations

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Regeringsuppdrag Underlag till Färdplan 2050

Svenska kyrkans förhållningssätt till Sveriges klimatpolitik

Klimatkunskap PERSPEKTIV 1 KLIMATFÖRÄNDRING. Energikontor

KPMG Stockholm, 2 juni 2016

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Klimatanpassning bland stora företag

Bakgrundsupplysningar for ppt1

14483/15 hg/sk 1 DG E 1B

Antalet människor som lever i extrem

Swedish Presidency of the EU

Klarar klimatpolitiken både klimatförändringarna och fattigdomsutmaningen? Elva frågor till riksdagspartierna

2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet

Vad händer med jordens klimat?

Varför ett nytt energisystem?

CDM, en översikt och analys av aktuella modeller för vidareutveckling

SIPTex. Svensk innova6onspla8orm för tex6lsortering

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

ER 2011:09. Det svenska klimatmålet till bidrag från internationella insatser

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

COP 15 Misslyckande eller första steget till en långsiktig lösning? Birgitta Resvik, Mårten Bergman Mars 2010

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Kjell Andersson Svebio Svenska Bioenergiföreningen.

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

Konsekvensanalys av klimatmål. Delrapport 4 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

HÅLLBARHET, HÄLSA OCH VÅRD - DET GLOBALA OCH DET LOKALA. Andreas Gyllenhammar

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Oförstörande provning (NDT) i Del M Subpart F/Del 145-organisationer

Konkurrenseffekter av Europas klimat- och energipolitik. Runar Brännlund Umeå Universitet

Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Utveckling, klimat och vatten:

ER 2015:02. Årsrapport 2014 för Sveriges program för internationella klimatinsatser

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Vision 2025: Läkemedel i miljön är inte längre ett problem

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda och lågenergibyggnader.

Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB

The best fertilizer is the farmer s. Michael Abelman footsteps in the field (Michael Abelman)

Parisavtalet - en milstolpe för klimatet och för global samverkan. Miljö- och energidepartementet

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Arbetstillfällen

Kursplan. NA1032 Makroekonomi, introduktion. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Introductory Macroeconomics

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: Framtagen april 4, 2016 av Our Impacts för U&W

Nr 17 Avtal angående traktatsuccession med Förbundsrepubliken. Stockholm den 10 december 2002 och 20 januari 2003

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Handel med utsläppsrätter en effektiv lösning?

Gröna Korridorer i Sverige och EU

Green Charge Southeast a Leading Effort for Electric Vehicles in Sweden. Project Overview, Spring 2014 Dr. Henrik Ny, BTH

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Svensk presentation Anita Lennerstad 1

Var går gränsen? REMISSVAR

Demografi i Norden. Sårbarhet & mobilitet. Johanna Roto - GIS/Cartography Coordinator - Nordregio

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

Promemoria Miljö- och energidepartementet. Ny svensk miljöpolitik för Arktis

(De flesta länder som har en hög förmåga har också ett högt ansvar. De har nämligen blivit rika genom att använda energi från fossila bränslen.

Domsjö Fabriker Bioraffinaderiet Hållbar verksamhet. Riksdagen, 4 e Juni, 2015 Lars Winter, VD Domsjö Fabriker

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Vart FaR vi? 29 januari 2014

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Place where you are 1

OECD Publications News

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

81 Parties have ratified of 197 Parties to the Convention

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Skattejurist för en dag på Deloitte i Malmö! 26 april 2016

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

Olika uppfattningar om torv och

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

FFI Vision och Trender inom fordonselektronik

Pemco Energi, Pär Westborg

Svensk författningssamling

Oljans roll i den internationella säkerhetspolitiken

Regeringens klimatstrategi och resultaten av Köpenhamnsmötet

Transkript:

International Climate Change Science and Policy Kenneth Möllersten 4 nov 2014 Uppsala universitet

Overview - Policy to date - IPCC AR5 - The magnitude of change needed - The current policy process

International Climate Change Policy

Climate science & policy - Milestones 1896 Svante Arrenius 1988 IPCC, the UN scientific panel (WMO, UNEP) 1992 UN FCCC (AR1 1990) 1997 Kyoto Protocol (AR2 1995) 2001 Marrakech accords 2005 Kyoto Protocol into force 2006-2007 Stern Review, IPCC AR4 etc. 2007 Bali Road Map 2009 Copenhagen, global financial crisis (07/08) 2015 Paris?

UNFCCC (I) United Nations Framework Convention on Climate Change (www.unfccc.int) One of the Rio Conventions (1992) Ratified by most of the world s countries

UNFCCC (II) Article 2, Objective The ultimate objective of this Convention stabilization of greenhouse gas concentrations in the atmosphere at a level that would prevent dangerous anthropogenic interference with the climate system..

UNFCCC (III) Article 3, Principles equity common but differentiated responsibilities and respective capabilities a precautionary approach cost-effectiveness of policies and measures the right of parties to promote sustainable development etc.

UNFCCC (IV) Parties shall minimise the causes of climate change No quantified emission limitation commitments Developed country commitments to assist developing country climate action financially and through transfer of technology and know-how Particularly the most vulnerable DCs

Kyoto Protocol 1997 Protocol under the UNFCCC 181 countries ratified, notably not the USA Countries divided into 2 main groups: Annex 1 (Industrialised countries): Quantified absolute emission limitation commitments on average 95% relative to 1990 emissions Non-Annex 1 (Developing countries): Limited requirements, eg. on reporting of emissions and measures

Kyoto Protocol (II) Introduces global carbon market through Flexible mechanisms : Flexibility with respect to how, when and where Annex 1 countries can reduce emissions to comply with commitments Tradable emission reduction certificates can be purchased as a complement to domestic emission reductions Project-based (CDM & JI) Contributes to sustainable development in host country Engages the private sector International emissions trading (IET)

But Kyoto Protocol Short time horizon; 2008-12 Stringency of commitments Large share of worlds emissions not covered US ratification 2007 AR4, Stern Review, Bali Plan of Action Timetable for negotiations towards a post-2012 deal Agreement at COP/MOP15, Copenhagen December -09 Principles for developed and developing country responsibilites Building blocks of agreement

Köpenhamn, Cancun Köpenhamn (2009) Ingen överenskommelse om en global, legalt bindande klimatöverenskommelse Riktlinjer för den framtida internationella klimatpolitiken. Cancun (2010) - I Cancunöverenskommelsen formaliserades ett flertal av elementen från Köpenhamnsöverenskommelsen, fördes in under UNFCCC. 2-gradersmålet Cancun pledges avseende utsläppsminskningar till år 2020 (från Köpenhamn) Bjuder in alla parter inte endast de utvecklade länderna att bidra till målet att minska utsläppen Kvantifierade utsläppsbegränsningar för i-länder NAMAs för u-länder Finansiering till u-länder 100 miljarder dollar årligen senast år 2020. Green Climate Fund etablerades

Durban (2011) Beslut om att förhandla fram ett legalt bindande avtal om utsläppsbegränsningar som ska träda i kraft 2020 Avtal ska vara på plats december 2015 (Paris) Klimatutfästelser (INDC) under 2015 för perioden efter 2020 Intended Nationally Determined Contributions kan ta många olika former

RAMVERK OCH REGELVERK Regelverk, åtaganden, tidsram Internationellt stöd Kyotoprotokollet (1997) Bindande åtagande för i-länder 1:a period 2008-2012 2: a period 2013-2020 UNFCCC (1992) Mål: att undvika farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet Cancún Agreements (2010) Icke bindande åtaganden för alla länder För år 2020 Bilateral och multilateral klimatfinansiering Gröna klimatfonden Nytt avtal (2015) Bindande åtaganden för alla länder Från år 2020- VERKTYG Nationella verktyg Internationella verktyg T.ex. skatter, kvoter, utsläppsrätter, avgifter, gröna certifikat, teknikstandarder, subventioner Kyotomekanismer: IET JI CDM Nya mekanismer: NMM FVA? Reformerad CDM/JI?

Climate Change Science

AR5 några nyckelbudskap Klimatförändringen effekter har de senaste årtiondena påvisats på alla kontinenter och i världshaven. Rapporten uttrycker med större säkerhet än tidigare att växthusgasutsläppen från förbränning av fossila bränslen och avskogning, är den dominerande faktorn bakom uppvärmningen sedan mitten av 1900-talet. Om detta fortsätter oförhindrat kommer klimat-förändringen sannolikt leda till svårartad, genomgripande och långvarig påverkan på människor och ekosystem. Genom klimatanpassning och utsläppsminskningar kan klimatförändringen och dess påverkan hålls på en acceptabel nivå. Vi har kort om tid innan möjligheten att nå 2-gradersmålet försvinner. Med nuvarande utsläppstakt har vi 20 till 30 år på oss. Med en global utsläppsminskning på 40 70% mellan 2010 och 2050 har vi god chans att lyckas. På lång sikt måste utsläppen vara noll.

Cancun Pledges

2-gradersmålet; globala utsläppens utveckling till 2030 50 38 Gt CO2e 25 13 0 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030

Utsläppsförändring under 00-talet 9 6,75 4,5 Gt CO2e 2,25 0-2,25 Världen A1 NA1 MUL Afrika söder om Sahara

Skenande utsläpp i utvecklingsländer 70000 52500 35000 17500 0 2010 2030 A1 NA1 Globalt

Utsläppskällor Transporter 14% Byggnader 6% Energi 35% Industri 21% Skog-, jordbruk och markanvändning 24%

Magnitude of the energy challenge New emission-free power needed 2100 assuming moderate growth in energy demand: 550 ppm* 15 TW 450 ppm 22 TW 350 ppm 30 TW Total power supply today is 12 TW IPCC AR5 Carbon Dioxide Removal Technologies, even Negative emissions might be necessary after 2050 * (ppm parts per million, concentration of GHG in the atmosphere

Dagsläget Klimatfrågan diskuteras i många forum. FN, G8, G20, bilateralt (t.ex. intensiv dialog mellan Kina-USA). FN-processen är koncensus-baserad. Nödvändigt men svårt Lösningar kan (sannolikt) uppstå även utanför FN-processen Viktiga skiljelinjer Graden av differentiering inom Non-Annex I (mao introduktion av åtaganden för mer avancerade länder inom gruppen) Finansiering; mottagarländers suveränitet vs. givarländers kontroll över hur medel används Finns nu enighet om viktiga komponenter i ett globalt avtal En gemensam långsiktig vision (2-gradersmålet) Betydelsefulla bidrag behövs från fler länder än de inom Annex I Principen att utsläppsminskningar i länder med större utvecklingsbehov behöver finansiering från höginkomstländer Har gjorts stora framsteg som det går att bygga vidare på Starka argument från IPCC m.fl. Takten i den politiska processen måste öka