Promemoria 2013-07-25 Prag Landrapport: Tjeckien Basfakta Officiellt namn: Tjeckiska republiken (Česká republika) Huvudstad: Prag (1,3 milj invånare) Språk: Tjeckiska (officiellt språk), slovakiska, romani Yta: 78 864 km² (18 % av Sveriges yta, 133 invånare/km²) Folkmängd: 10,5 miljoner (februari 2013) Födelsetal: 8,6 födda/1000 invånare (uppskattat värde för 2012) Religion: Icke-troende 59 %, katoliker 27 %, protestanter 2 % Statsskick: Republik, enhetsstat Statschef: President Miloš Zeman Regeringschef: Premiärminister Jiří Rusnok Regeringspartier: Partipolitiskt obunden tjänstemannaregering Parlament: Deputeradekammaren (200 platser), Senaten (81 platser) Partier i parlamentet: Parlamentet är f.n. upplöst. I deputeradekammaren fanns tidigare socialdemokrater (54), ODS (51), TOP 09 (41), kommunistpartiet (26), VV (12), LIDEM (7) samt 9 övriga ledamöter representerade. Den socialdemokratiska oppositionen har sedan 2010 haft majoritet i senaten. Senaste allmänna val: Presidentval (jan 2013), regionalval samt val till 1/3 av senaten (okt 2012), val till deputeradekammaren (maj 2010) Nästa allmänna val: Val till deputeradekammaren (maj 2014), lokalval samt val till 1/3 av senaten (okt 2014) Valuta: Koruna (CZK), 1 CZK = 0,36 SEK (mars 2013) BNP: 196 miljarder USD (2012), 26 064 USD per capita (2012, köpkraftsjusterad)
2 Viktigaste handelspartners: Tyskland (31,4 % av total export, 25,4 % av total import), Slovakien (8,9 % respektive 6 %) Viktigaste exportprodukter: Personbilar, verkstadsprodukter, andra industrivaror (stål, glas, textiler) Tillväxt: -1,2 % (2012) Inflation: 3 % (årsbasis, feb 2013) Budgetunderskott: 3,1 % av BNP (2012) Statsskuld: 43% av BNP (2012) Handelsbalans: +16,35 miljarder USD (2012) Bytesbalans: -3,9 miljarder USD (2012) Bistånd: 0,13 % av BNI (2011) Arbetslöshet: 8,1 % (feb 2013). Stora regionala skillnader, arbetslösheten i Prag ca 4,6 % medan den i vissa regioner uppgår till omkring 14 %. Kort historik Inom den habsburgska dubbelmonarkin (1867-1918) utgjorde dagens Tjeckien en del av det österrikiska kejsardömet. Nuvarande Slovakien lydde under den ungerska kungakronan. Tjeckoslovakien blev självständigt 1918 och utvecklades under mellankrigstiden till en förhållandevis stabil parlamentarisk demokrati och en av Europas ledande industrinationer. Genom Münchenöverenskommelsen 1938 styckades Tjeckoslovakien upp och stora landområden tillföll Tyskland. I mars 1939 ockuperade Tyskland resterande delar av landet. Efter andra världskriget och Pragkuppen i februari 1948 hamnade Tjeckoslovakien i den sovjetiska intressesfären och integrerades politiskt och ekonomiskt i östblocket. 1968 blev Alexander Dubček ledare för kommunistpartiet och påbörjade en reformprocess med målsättningen att skapa en "socialism med ett mänskligt ansikte". Utvecklingen under den s.k. Pragvåren accepterades inte av ledarna i Moskva och Tjeckoslovakien invaderades av Warszawapaktstrupper i augusti 1968. Gustav Husák tog över som partiledare 1969 och så gott som alla reformer upphävdes under den s.k. "normaliseringsperioden". I januari 1977 undertecknade ett antal regimkritiker ett manifest, Charta 77, i protest mot statens kränkningar av mänskliga och politiska rättigheter. En av undertecknarna var Václav Hável, som senare blev det fria Tjeckoslovakiens förste president. Kommunistregimen föll i slutet av 1989 som ett resultat av den fredliga "sammetsrevolutionen". Efter 1989 restes slovakiska krav på större självbestämmande, vilket ledde fram till landets uppdelning i Tjeckien och Slovakien vid årsskiftet 1992/93.
3 Inrikespolitik I mars 2013 tillträdde Miloš Zeman som Tjeckiens första direktvalda president (tidigare utsågs presidenten av parlamentet). Zeman har en positiv grundinställning till EU-samarbetet. Efter parlamentsvalet i maj 2010 tillträdde en trepartiregering under ledning av premiärminister Petr Nečas (ODS). Koalitionen bestod av de båda högerpartierna ODS ("Demokratiskt medborgarforum") och TOP 09 (förkortning för "Tradition, Ansvar, Välstånd" partiet grundades 2009) samt det något mer centerinriktade LIDEM ("Liberaldemokraterna"). I juni 2013 avgick Nečas (och därmed hela regeringen) efter det att en brottsutredning inletts mot Nečas kanslichef. Misstankarna mot kanslichefen rör korruption och missbruk av tjänsteställning. President Zeman utnyttjade tillfället att kringgå parlamentet och utse en tjänstemannaregering under ledning av ekonomen Jíři Rusnok. Efter att denna misslyckats med att få parlamentets förtroende har parlamentet upplösts och nyval utlysts till den 25-26 oktober 2013. Mycket talar för att socialdemokraterna kommer att få väljarnas förtroende att leda nästa regering. Regeringen består av 15 ministrar (varav 14 män): Premiärminister: Jiří Rusnok Förste vice premiärminister, tillika finansminister: Jan Fischer Vice premiärminister, tillika inrikesminister: Martin Pecina Utrikesminister: Jan Kohout Försvarsminister: Vlastimil Picek Justitieminister: Marie Benešová Utbildningsminister: Dalibor Štys Arbetsmarknads- och socialminister: František Koníček Hälsominister: Martin Holcát Transportminister: Zdeněk Žák Industri- och handelsminister: Jiří Cieńciała Jordbruksminister: Miroslav Toman Minister för regional utveckling: František Lukl Miljöminister: Tomáš Jan Podivínský Kulturminister: Jiří Balvín CV för respektive minister återfinns på den tjeckiska regeringens hemsida http://www.vlada.cz/en/vlada/
4 Tjeckiens EU- och utrikespolitik Tjeckien blev medlem i EU 1 maj 2004 efter att 77 procent röstat för medlemskap i en folkomröstning. Tjeckien innehade ordförandeskapet för EU under första halvåret 2009. Landet driver frågor om fortsatt avreglering av den inre marknaden, en frihandelsinriktad extern handelspolitik och fortsatt utvidgning av EU. Tillväxtfrågor och diversifiering av energiförsörjning är också högt prioriterade områden för Tjeckien. EU och NATO är hörnpelare i Tjeckiens utrikes- och säkerhetspolitik. Tjeckien blev medlem i NATO 1999 och har genomfört en omfattande modernisering av försvaret. Tjeckien värnar om nära relationer med USA. Liksom Sverige förstärker Tjeckien försvarsmaktens möjligheter att delta i FN- och EU-operationer. För närvarande bidrar man med trupp i Afghanistan genom FN och deltar med stabspersonal i EU:s operation "Atalanta" på Afrikas horn och även i insatsen i Mali. I fredsbevarande syfte finns Tjeckien representerade i Bosnien- Hercegovina och Sinai. Förutom EU och NATO fokuseras utrikespolitiken på relationerna med länderna i närområdet, inte minst samarbetet med de tre övriga s.k. Višegradländerna - Slovakien, Ungern och Polen. Den djupa och goda relationen med Slovakien intar en särställning. Även förbindelserna med Tyskland och Österrike är nära. I Österrike finns en stark folkopinion mot det tjeckiska kärnkraftverket i Temelin, c:a 60 kilometer från gränsen mellan länderna. Tjeckisk biståndspolitik är nära integrerad med utrikespolitiken och har bland annat som uttalat mål att säkra demokrati och stabilitet i närområdet. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar 2012 blev ett svagt år för den tjeckiska ekonomin med en BNPminskning på 1,2 procent. Detta jämfört med den betydligt starkare tillväxten åren före den ekonomiska krisen. Den huvudsakliga anledningen är att Tjeckiens exportorienterade ekonomi i mycket är beroende av utvecklingen i eurozonen och EU i sin helhet. Även minskad hushållskonsumtion är en starkt bidragande orsak till den dämpade ekonomin. Tjeckien har befunnit sig i en recession sedan slutet på år 2011 och den nedåtgående trenden beräknas fortsätta under 2013 med en negativ tillväxt på 0,8 procent. Tillväxten förväntas därefter stiga gradvis. Strukturella problem, särskilt i de statliga försäkringssystemen, har gjort det svårt för regeringen att hålla budgetunderskottet lägre än 3 procent
av BNP. Sedan 2008 har Tjeckien haft budgetunderskott som överstiger konvergenskriterierna. Budgetunderskottet för 2012 uppgick till 3,1 procent av BNP. Den tidigare tjeckiska regeringen var relativt optimistisk och räknade med ett budgetunderskott på strax under 3 procent i år. Målet var att uppnå en balanserad budget år 2016. Den i juli tillträdda tjänstemannaregeringen har ännu inte presenterat någon egen statsfinansiell färdplan. Statsskulden har ökat rejält under de senaste tio åren och uppgick 2012 till omkring 43 procent av landets BNP. Detta är dock fortfarande relativt lågt i jämförelse med den totala statsskulden för samtliga EU:s medlemsstater som uppgår till över 80 procent av unionens samlade BNP. Tjeckien har för närvarande den åttonde lägsta statsskulden i EU. Exporten motsvarar ca 80 procent av Tjeckiens totala BNP. 2012 blev ett starkt år för tjeckisk handel med en positiv handelsbalans. Exporten ökade med 6,4 procent och importen med 2,4 procent jämfört med 2011. Handelsbalansen ökade med rekordhöga 63 procent och uppgick till 16,35 miljarder USD. Produktionen inom fordonsindustrin fortsätter att växa, men i en betydligt långsammare takt än 2011. Fyra femtedelar av landets export går till länder inom EU och strax under en tredjedel går till Tyskland. Regeringen vill i dessa ekonomiska orostider minska beroendet av handeln inom unionen och har i detta syfte presenterat en ny handelsstrategi med avsikt att öka satsningarna på marknader utanför EU. Under 2012 uppgick den svenska importen av tjeckiska varor till ca 13,5 miljarder SEK, medan exporten till Tjeckien genererade runt 7,9 miljarder SEK under samma period. På listan över Sveriges största export- och importländer hamnar Tjeckien på 27:e respektive 17:e plats. Den svenska importen från Tjeckien domineras av verkstadsprodukter. Denna produktgrupp utgörs främst av maskiner och apparater (46 procent) samt transportmedel (19 procent) och stod 2012 för 69 procent av importen från Tjeckien. Den största delen svensk export till Tjeckien består av maskiner och apparater (26 procent), järn och stål (12 procent) samt kemiska produkter (12 procent). Siffrorna avser helåret 2012. Det är huvudsakligen andra EU-länder som investerar i Tjeckien. Andra EU-länder står för ca 75-80 procent av alla direktinvesteringar i landet. Tyskland är det enskilt största investeringslandet. Svenska direktinvesteringar har varierat kraftigt från år till år - 2012 uppgick beloppet till ca 100 miljoner USD. 5
6 Tjeckiens förbindelser med Sverige Tjeckien representeras i Sverige genom sin ambassad i Stockholm. Kulturcentrumet Czech Centre samt Czech Trade har båda kontor i Stockholm. Förutom att stödja tjeckiska företag att etablera sig på den svenska marknaden ger handelskontoret även stöd till svenska företag som önskar information om ledande tjeckiska tillverkningsföretag. I Tjeckien finns Sveriges ambassad i Prag. Utöver att bevaka och rapportera om landets EU-politik, den inrikespolitiska och ekonomiska utvecklingen samt sköta konsulära ärenden, arbetar ambassaden bl.a. med Sverigefrämjande i Tjeckien. Främjandeinsatser genomförs i samarbete med Business Sweden, som har lokalkontor i Prag, eller med andra lokala partners. Svensk miljöteknik, hälsovårdskunnande, trafiksäkerhet, fordonsteknik, design, film och litteratur är några av de områden som genom främjandet presenteras för den tjeckiska marknaden och en intresserad allmänhet. Prag har ett mycket aktivt musikliv och svenska musiker och dirigenter uppträder regelbundet på stadens scener. Nordiska Handelskammaren i Prag har ett drygt hundratal svenska medlemsföretag och bedriver tillsammans med ambassaden och Business Sweden ett aktivt arbete för att stödja och representera dessa företag. Närmare 200 svenska företag finns representerade i Tjeckien. ABB, Alfa Laval, IKEA, Lindab, Mölnlycke, Nibe, Oriflame, Saab, Scania, Sandvik, SKF och Volvo är några exempel. Skanska är det största med ca 5 000 anställda. Den vanligaste verksamheten är försäljning, men produktion förekommer också. TietoEnators IT-center i Ostrava i östra Tjeckien med över 1 000 anställda är ett exempel på en investering i tjänstesektorn. Inom detaljhandeln har H&M, Lindex och KappAhl framgångsrikt etablerat sig på den tjeckiska marknaden. Den hittills enskilt största affären, som har sin grund i ett avtal mellan den svenska och tjeckiska staten, är det tjeckiska försvarets leasing (2005-2015) av 14 stycken JAS 39 Gripen. I samband med leasingavtalet har Gripen International och den tjeckiska staten förhandlat fram ett så kallat offsetavtal som skapar förutsättningar för ett omfattande och långsiktigt industriellt samarbete mellan Tjeckien och Sverige. Offsetprogrammet går bra och ligger volymmässigt före den överenskomna tidsplanen. Bilaterala förhandlingar pågår om en eventuell förlängning av leasingavtalet.