Ett magasin från Landstinget i Östergötland Håller måttet VIKTGRUPP I MOTALA TEMA: HJÄRTA Fler överlever sjukdomar i hjärta och kärl FORSKNING: AXELSMÄRTA Nytt träningsprogram effektivt Nummer 2 2013
Redaktören Många personer i Sverige har sjukdomar i hjärta och kärl. Du är kanske en av de personerna. Eller så har du kanske en vän eller arbetskamrat som har en sjukdom i hjärta eller kärl. Min farfar hade en sjukdom i hjärta och kärl. Han hade kärlkramp. Jag minns att han ofta fick ont i bröstet och fick svårt att andas när vi promenerade tillsammans. Jag tänker på min farfar när någon pratar om sjukdomar i hjärta och kärl. Vi berättar om sjukdomar i hjärta och kärl i den här tidningen. Du kan läsa om hjärtsjukvården i Linköping och Norrköping. Du kan också läsa om vad du kan göra själv för att minska risken för att du ska få en sjukdom i hjärta och kärl. Cecilia Ottosson E-post: cecilia.ottosson@lio.se Telefon: 010-103 78 29 Cecilia Ottosson är redaktör för Hälsotecken. 2 HÄLSOTECKEN NR 2 2013
Innehåll Val av vård vid dålig hörsel 4 Korta nyheter 5-6 Kommuner ska sköta den vård som patienter får hemma 7 Barn som ska opereras blir lugna av en läsplatta 8 Hälsocoacherna svarar på frågor 9 Hälsotecken på webben 10 Fler människor överlever sjukdomar i hjärta och kärl 12-15 Webbplatserna lio.se och 1177.se 16 Nytt träningsprogram för personer som har ont i axlar 17 Viktgrupp i Motala 18 Korsordet 19 Råd från topp till tå 20-21 Hallå där Lasse Pettersson 23-24 Fler kvinnor får stöd till preventivmedel 25 Helena Torlofson, audionom 26 HÄLSOTECKEN NR 2 2013 3
Val av vård vid dålig hörsel Fler och fler människor söker vård för att de hör dåligt. De behöver hörapparater eller andra hjälpmedel för att kunna höra bättre. De som jobbar med att göra hörselprov och med att prova ut hörapparater är audionomer. Det finns inte så många audionomer. Patienter som hör dåligt har ibland fått vänta länge för att få göra ett hörselprov hos landstinget. Det är för att patienterna som hör dåligt har blivit fler och för att det inte finns så många audionomer. Landstinget vill inte att patienter som hör dåligt ska få vänta så länge på att få vård. Därför finns det nu vårdval i hörselvården. Vårdval betyder att patienter som hör dåligt får välja om de vill få vård av landstinget eller få privat vård. Patienterna kan bara välja privat hörselvård som är med i vårdvalet. Den privata hörselvården jobbar på uppdrag av landstinget om den är med i vårdvalet. Den privata hörselvård som vill vara med i vårdvalet måste följa vissa krav som landstinget har bestämt. Det kostar lika mycket att få hörselvård hos landstinget och hos den privata hörselvård som är med i vårdvalet. Hörapparat. 4 HÄLSOTECKEN NR 2 2013
Landstingskatalogen ges inte ut mer Studie om munhälsa och tandvård Landstingskatalogen innehåller telefonnummer och adresser till vården i Landstinget i Östergötland. Landstingskatalogen har skickats hem till alla som bor i Östergötland en gång varje år. Nu ska Landstingskatalogen inte ges ut mer. Landstinget vill veta vilken tandvård som äldre personer behöver. Landstinget vill veta det innan personerna blir äldre för att kunna planera för den tandvård som personerna behöver när de blir äldre. Du kan hitta telefonnummer och adresser till vården på webbplatsen 1177.se istället. Om du inte har internet kan du ringa till landstinget för att få de telefonnummer och adresser som du behöver. Ring på telefonnummer 020-24 25 26. Stöd till tandvård För att få veta vilken tandvård äldre personer behöver gör landstingen i Östergötland och Örebro enkäter. Enkäterna skickas vart femte år till personer som är födda 1942, 1932 och 1962. Landstinget frågar bland annat vad personerna tycker om sina tänder. Landstinget frågor också om personerna har några problem i munnen och vad de tycker om den tandvård som de har fått. Personer som har haft vissa sjukdomar länge behöver ofta mycket tandvård som kostar mycket. Personerna kan ha svårt att sköta sina tänder och att få behandlingar i munnen. Till exempel personer med svåra psykiska sjukdomar eller Parkinsons sjukdom. I den senaste studien fick landstinget veta att 80 procent av de som svarat är nöjda med sina tänder. Landstinget fick också veta vilka personer som har störst risk att få en dålig tandhälsa. Det är personer som har en kort utbildning, är födda utomlands eller bor ensamma. Staten har bestämt att de här personerna kan få ett bidrag för en del av vad deras tandvård kostar. För att få stödet måste du ha ett intyg från din läkare. Du kan få intyget om du pratar med din läkare. Intyget ska sedan skickas till landstinget. Du kan få veta mer om bidragen och vilka personer som kan få dem om du läser på landstingets webbplats. Adressen till webbplatsen är www.lio.se. Barn och föräldrar nöjda med sjukvården Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en undersökning om vad föräldrar och barn tycker om sjukvården för barn i Östergötland. Föräldrar och barn är nöjda med vården. De tycker bland annat att de har fått träffa personal som visar respekt och hänsyn. De litar också på de läkare som de har träffat. HÄLSOTECKEN NR 2 2013 5
Landstingets har firat att det fyller 150 år I år fyller landstinget 150 år. Landstinget har firat födelsedagen tillsammans med de som bor i Östergötland. Födelsedagen har firats i Linköping, Norrköping och Motala. Landstinget har visat en utställning om sin historia. Några som jobbar i vården och politiker i landstinget har berättat om landstinget. De som har varit med och firat har också fått lära sig hur en hjärtstartare fungerar. Alla barn har kunnat ta med sig sina nallar och få dem undersökta i ett Nallesjukhus. Gravida kvinnor bör vaccinera sig mot influensan Nu kan du vaccinera dig mot årets influensa. Du kan vaccinera dig på en vårdcentral. Du behöver inte boka någon tid. Du kan vaccinera dig under hela november. Du som är gravid, eller är 65 år eller äldre eller har vissa sjukdomar som inte går över bör vaccinera dig. Då kan du minska risken för att du ska få en svår influensa. Socialstyrelsen rekommenderar i år särskilt att gravida kvinnor ska vaccinera sig. Det är bäst att vaccinera sig i vecka 18 till 20 när den första undersökningen med ultraljud har gjorts. HÄLSOTECKEN NR 2 2013 6
Kommunerna ska sköta sjukvården som patienterna får hemma Nu sköter landstinget den sjukvård som patienterna får hemma hos sig själva. Nästa år ska kommunerna i Östergötland istället börja sköta den sjukvården. Patienter som själva kan komma till vårdcentralen eller till en mottagning kommer att fortsätta att få sin vård av landstinget. Landstinget kommer också att fortsätta att sköta specialiserad sjukvård hemma hos patienterna. Camilla Salomonsson är projektledare för det arbete som görs inför att kommunerna ska börja sköta sjukvården hemma hos patienterna. Vi gör det här för att patienterna ska få en ännu bättre vård, säger Camilla Salomonsson. Patienter som har sjukvård hemma hos sig själva har ofta också hemtjänst som kommunerna sköter. Nu ska kommunerna sköta både sjukvård i hemmet och hemtjänst. Patienterna som har både sjukvård hemma och hemtjänst behöver därför inte träffa så många olika personer. Det kan kännas tryggare och enklare för patienterna. De patienter som får sin sjukvård hemma hos sig själva kommer att få veta mer om förändringen. De personer som ger dem vård nu kommer att berätta mer om förändringen för patienterna. 7 HÄLSOTECKEN NR 2 2013
Barn som ska opereras blir mer lugna med bilderbok och läsplatta Många barn är rädda när de ska opereras. Barnen är särskilt rädda för den nål som sätts in i armen när de ska sövas inför operationen. På öron-näsa-halskliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping har personalen försökt hitta ett sätt så att barnen ska bli lugna. Personalen har jobbat med det i ett forskningsprojekt. Gunnar Svensson är narkossjukskötare. Elisabeth Nilsson är operationssjuksköterska. Gunnar och Elisabeth har jobbat tillsammans med forskningsprojektet. De har tagit fram ett häfte med bilder som visar alla saker som kommer att hända den dag som barnet ska opereras. Bilderna visar hur barnet sitter i väntrummet, träffar doktorn, får en nål i armen, sover, vaknar, äter glass och går hem. Häftet med bilder skickas hem till barnet innan barnet ska opereras. När nålen ska sättas in i armen innan operationen får barnet låna en läsplatta. I läsplattan finns det dataspel som barnet kan spela när nålen sätts in. Då tänker inte barnet på att nålen sätts in. Gunnar och Elisabeth berättar att barnen blir mer trygga och lugna när de får häftet med bilder och får låna läsplattan. Föräldrarna blir också mer trygga. HÄLSOTECKEN NR 2 2013 8
Hälsocoacherna svarar på frågor Hélène Ottosson och Margareta Smedberg är hälsocoacher. Här svarar de på frågor om hälsa och livsstil. Fråga 1 Är det lika nyttigt att äta frukt som att äta grönsaker? Jag tycker mycket om frukt men jag tycker inte om grönsaker. Svar på fråga 1 Vi tycker att du ska fortsätta att äta frukt. Det finns vitaminer och mineraler i frukt och kroppen måste få vitaminer och mineraler. En vuxen person ska äta 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Helst ska hälften vara grönsaker och hälften frukt. Du kan prova att blanda frukt och grönsaker i en sallad. Då kanske det blir enklare för dig att äta grönsaker. Fråga 2 Är det viktigt att stretcha efter träning? Svar på fråga 2 Stretchning gör att du behåller rörligheten i dina leder och muskler. När du tränar drar musklerna ihop sig. Därför gör stretchning mer nytta efter att du har tränat än före träning. Vi tycker att du ska prova vad som känns bäst för dig. Fråga 3 Jag mår bra men behöver gå upp lite i vikt. Jag vill inte sluta röra på mig och börja äta onyttigt. Har ni några tips på vad jag kan göra för att gå upp i vikt? Svar på fråga 3 Vi tycker att det är viktigt att du äter regelbundet. Vi tycker också att du ska äta flera mellanmål varje dag. Använd bra fetter. Tänk på att äta både kolhydrater och protein. Ät både före och efter att du har tränat. Det här är viktigt för alla människor men du kanske behöver äta lite mer än många andra. Vi tycker också att du ska träna dina muskler med styrketräning. Du får gärna skicka frågor till hälsocoacherna Skicka ett brev till Hälsocoacherna, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping. Skicka e-post till: halsotecken@lio.se. Skicka frågan via landstingets webbplats www.lio.se. 9 HÄLSOTECKEN NR 2 2013
Misstänker du att en person nära dig har drabbats av stroke? Gör så här: Du ska tänka på ordet akut. A står för Ansikte. Be personen att le och visa tänderna. Om mungipan hänger ska du ringa 112. K står för Kroppsdel. Be personen att lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Om en arm faller ska du ringa 112. U står för Uttal. Be personen säga en enkel mening som Det är vackert väder i dag. Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ska du ringa 112. T står för Tid. Varje sekund räknas. Om behandlingen börjar snabbt blir skadorna mindre. Läs mer på www.strokekampanjen.se. Hälsotecken på webben Hälsotecken finns också på landstingets webbplats www.lio.se. Här får du några exempel på vad som finns på Hälsoteckens webbplats. Lättläst tidning Nu finns hela Hälsotecken på lättläst svenska. Den lättlästa tidningen finns bara på landstingets webbplats. Vi skickar gärna den lättlästa tidningen till dig men då måste du beställa den. Du beställer tidningen genom att ringa 010-103 71 21 eller skicka e-post till halsotecken@lio.se. Fråga hälsocoacher Margareta Smedberg och Hèléne Ottosson är hälsocoacher. De svarar på frågor om hälsa och livsstil i Hälsotecken. Du får gärna skicka frågor till hälsocoacherna. Skicka frågan via webbplatsen. Tidigare tidningar På webbplatsen hittar du även Hälsotecken som pdf-fil. Det finns också ett arkiv med tidigare nummer av tidningen. 10 HÄLSOTECKEN NR 2 2013
Du måste ta tre sprutor mot HPV för att få ett tillräckligt skydd HPV är den vanligaste infektionen som du kan få när du har sex. Om du har infektionen länge kan den göra att du får livmoderhalscancer. Du kan vaccinera dig mot HPV. Vaccinet mot HPV minskar risken mycket för att drabbas av livmoderhalscancer. Du måste ta tre sprutor för att du ska få ett tillräckligt skydd. Landstinget vet att en del flickor som är födda mellan 1993 och 1998 har börjat vaccinera sig men inte tagit alla tre sprutor. Om du har tagit en eller två sprutor kan du ta den tredje sprutan på någon av de vårdcentraler eller mottagningar som vaccinerar. På webbplatsen 1177.se kan du läsa vilka vårdcentraler och mottagningar som vaccinerar. Kampanj om tonåringar och alkohol Nu genomförs en kampanj som heter Tänk om. Kampanjen vill informera föräldrar om tonåringar och alkohol. Kampanjen vill få föräldrar att förstå att de inte ska köpa alkohol till ungdomar som är under 20 år. Det är Statens folkhälsoinstitut som genomför kampanjen. Landstinget i Östergötland stödjer kampanjen. Landstinget informerar om kampanjen på vårdcentralerna. Du kan läsa mer om kampanjen och få råd på webbplatsen www.tänkom.nu. HÄLSOTECKEN NR 2 2013 11
Temasidor Sjukdomar i hjärta och kärl Många personer i Sverige har sjukdomar i hjärta och kärl. Sjukdomar i hjärta och kärl är den vanligaste orsaken till att människor dör. Vi berättar om sjukdomar i hjärta och kärl på de närmaste sidorna. Du kan läsa om hjärtsjukvården som finns i Linköping och Norrköping. Du kan också läsa om vad du kan göra själv för att minska risken för att du ska få en sjukdom i hjärta och kärl. Information om hur du kan minska risken att få sjukdomar i hjärta och kärl Sluta röka och snusa. Motionera. Du ska röra på dig varje dag. Du ska också träna så att du blir svettig och höjer pulsen. Det ska du göra under minst en halvtimme tre gånger i veckan. Ät rätt mat. Du ska äta frukt och grönsaker varje dag. Du ska äta fisk minst två gånger i veckan. Du ska använda omättat fett. Du kan läsa mer om temat på nästa sida. 12 HÄLSOTECKEN NR 2 2013
Fler människor överlever sjukdomar i hjärta och kärl Sjukdomar i hjärta och kärl är den vanligaste orsaken till att människor i Sverige dör. Men färre och färre människor dör av sjukdomar i hjärta och kärl. Hjärtinfarkt är den sjukdom i hjärtat som flest människor har. Men färre och färre människor får hjärtinfarkt och färre och färre människor dör av hjärtinfarkt. Det är bara hälften så många människor som dör i hjärtinfarkt nu än som gjorde det för tio år sedan. Att färre människor får hjärtinfarkt och dör av hjärtinfarkt beror på flera saker. Forskning om sjukdomar i hjärta och kärl har gjort att behandlingarna har blivit bättre. Människor har också blivit bättre på att söka vård snabbt. Det är viktigt att en person som har fått en hjärtinfarkt får vård snabbt. Det är viktigt för att personen ska överleva och för att skadorna inte ska bli så stora. De flesta sjukdomar i hjärta och kärl beror på det sätt som människor lever. Många människor äter fel mat, använder tobak och motionerar inte. Det ökar risken för att få sjukdomar i hjärta och kärl. Människor som har fått en sjukdom i hjärta och kärl kan få hjälp och stöd av vården för att ändra sitt sätt att leva. Till exempel få råd om bra mat, träning och hjälp att sluta röka och snusa. Om människorna ändrar sitt sätt att leva kan det minska risken för att de ska få en ny sjukdom i hjärta och kärl. Du kan läsa mer om temat på nästa sida. HÄLSOTECKEN NR 2 2013 13
Mer hjärtsjukvård på Vrinnevisjukhuset Hjärtat är en muskel som pumpar ut blod som är fullt med syre till kroppens olika organ. Hjärtat behöver också få blod som är fullt med syre. Det är kranskärlen som gör så att hjärtat får blod. Det kan bli förträngningar i kranskärlen. Förträningar i kranskärlen gör att inte tillräckligt mycket blod kan komma fram till hjärtat. Då kan sjukvården göra kranskärlen större med en särskild ballong. Det kallas att göra en ballongvidgning. Det håller på att byggas ett laboratorium vid hjärtkliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. I laboratoret ska ballongvidgningar av kranskärl göras. Laboratoriet kommer att vara klart nästa vår. Patienter i Norrköping som ska göra en ballongvidgning får då göra den på Vrinnevisjukhuset. Nu måste de patienterna åka till Universitetssjukhuset i Linköping för att göra en ballongvidgning. Rose-Marie Pettersson är chef för hjärtkliniken i Norrköping. Det blir säkrare och enklare för patienterna när de slipper åka till Linköping säger Rose-Marie Pettersson. Rose-Marie Pettersson är chef för hjärtkliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Så här säger Marie Morell om hjärtsjukvården i Landstinget i Östergötland Marie Morell är politiker i landstinget. Hon är moderat. Hon tycker att det är viktigt att landstinget har en bra hjärtsjukvård. Sjukdomar i hjärta och kärl är vanligare i den östra delen av Östergötland. Därför har det varit extra viktigt att satsa på hjärtsjukvården på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, säger Marie Morell. Hon tycker också att det är viktigt att landstinget är bra på forskning och utveckling i hjärtsjukvården. Därför har vi också satsat på Seldingerenheten på Universitetssjukhuset i Linköping, säger Marie Morell. Du kan läsa mer om temat på nästa sida. 14 HÄLSOTECKEN NR 2 2013
Högspecialiserad hjärtsjukvård på Universitetssjukhuset i Linköping Patienter i Östergötland som har sjukdomar i hjärta och kärl som behöver högspecialiserad vård får komma till Universitetssjukhuset i Linköping. En del patienter får komma till Seldingerenheten på Universitetssjukhuset. På Seldingerenheten gör läkare ingrepp och operationer i hjärta och kärl. Bland annat med kateterteknik. Läkaren för in en kateter i patientens ljumske. Läkaren styr instrumenten som hon eller han opererar med med hjälp av katetern. När läkaren använder kateterteknik behöver läkaren inte öppna bröstkorgen på patienten. Operationen blir inte så jobbig för patienten då. Patienten mår också bättre snabbare. Kateterteknik används bland annat när läkaren ska vidga ett kranskärl eller byta en hjärtklaff på en patient. På Seldingerenheten jobbar läkare som är duktiga på olika områden tillsammans. Det gör att läkarna kan lära sig saker av varandra och fråga varandra om råd. Det gör att patienterna kan få en bättre vård. Forskning görs också på Seldingerenheten. Forskning görs för att kunna utveckla vården. Seldingerenheten tar emot patienter från Östergötland, Kalmar och Jönköping. Operation på Seldingerenheten. HÄLSOTECKEN NR 2 2013 15
Landstinget har två webbplatser 1177 och Vårdguiden Landstingets webbplats www.lio.se håller på att göras om. Den nya webbplatsen ska vara klar i januari. Webbplatsen ska bli lättare att använda. Det kommer inte längre att finnas någon information för patienter om hälsa och sjukvård på www.lio.se. Informationen för patienter om hälsa och sjukvård har flyttats till webbplatsen www.1177.se. Webbplatsen www.1177.se är en webbplats som alla landsting har tillsammans. Det är en webbplats för råd om hälsa och sjukvård. På 1177.se finns telefonnummer och adresser till vården. På 1177.se finns också Mina vårdkontakter. Om du skaffar ett konto i Mina vårdkontakter kan du till exempel få ett nytt recept och boka av eller ändra tider via webben. På landstingets webbplats www.lio.se kommer det att finnas nyheter om landstinget. Det kommer också att finnas information för personer som vill börja jobba i landstinget och information om hur politikerna i landstinget jobbar. Du kommer också att kunna läsa om forskning på landstingets webbplats www.lio.se. När du vill ha råd om sjukvård kan du ringa telefonnummer 1177. För dig som bor i Östergötland är telefonnumret inte nytt. Men nu kan alla som bor i Sverige ringa samma telefonnummer när de vill ha råd om sjukvård. De som bor i Stockholms läns landsting har fram till nu ringt till Vårdguiden när de vill ha råd om sjukvård. Nu jobbar 1177 och Vårdguiden tillsammans och har bytt namn till 1177 Vårdguiden. Du som bor i Östergötland kan bara fortsätta att ringa telefonnummer 1177 om du behöver råd om sjukvård. Du kan också få råd på webbplatsen 1177.se. Det finns 50 nya artiklar på webbplatsen 1177.se. Det finns också några tester som du kan göra. Testerna handlar om mat, stress, rörelse, sömn och diabetes. Det finns också texter kring två nya teman. De nya temana är Sex och relationer och Senior. 16 HÄLSOTECKEN NR 2 2013
Forskning Nytt träningsprogram fungerar bra vid smärta i axeln Patienter som har ont i en axel kan bli bättre av en särskild sorts träning. Många patienter blir så bra av den särskilda träningen så att de inte behöver operera sina axlar. Ortopeden Hanna Björnsson Hallgren och sjukgymnasten Theresa Holmgren har fått veta det när de har forskat. Hundra patienter har varit med i forskningen. Patienterna hade ont i sina axlar och väntade på operation för att slippa ha ont. Patienterna som var med i forskningen delades upp i två grupper. Patienterna i båda grupperna var med i träningsprogram. Patienterna i den ena gruppen fick träna i ett nytt särskilt träningsprogram. Theresa Holmgren ledde träningsprogrammet. Det är viktigt att en sjukgymnast leder träningen så att patienterna gör rätt rörelser. Träningen i det nya särskilda träningsprogrammet gör att patienterna börjar använda sina axlar på ett mer normalt sätt. Patienterna som tränade med det nya träningsprogrammet fick snabbt mindre ont. De patienterna kunde också röra sina axlar bättre än de patienter som tränade på ett annat sätt. 80 procent av patienterna som tränade med det nya träningsprogrammet blev så bra att de inte längre ville opereras. I gruppen som tränade på ett annat sätt var det bara 24 procent som blev lika bra i sina axlar. Lars Enquist är en patient som har tränat med det nya träningsprogrammet. Redan efter två veckor märkte han att han fick mindre ont och blev mer rörlig i sin axel. Nu har inte längre ont alls. Ortopeden Hanna Björnsson Hallgren hjälper patienten Lars Enquist så att han ska slippa ha ont i sin axel. 17 HÄLSOTECKEN NR 2 2013
Går ner i vikt med terapi Många människor väger för mycket eller är feta. Många av dem försöker gå ner i vikt men går snabbt upp i vikt igen. De kan få hjälp att gå ner i vikt i en viktgrupp på Vårdcentralen Brinken i Motala. En grupp personer får hjälp att gå ner i vikt genom terapi. Petra Rask är distriktsköterska och hälsosamordnare. Hon leder viktgrupperna tillsammans med terapeuten Lilli-Anne Bergqvist. Övervikt handlar om känslor, säger Petra Rask. Personen som väger för mycket äter kanske för att hon eller han är ledsen. Personen äter kanske för att hon eller hon är glad och vill fira. Om en person alltid gör så är det lätt att snabbt gå upp i vikt. De som är med i viktgruppen får lära sig hur de ska göra för att inte äta bara för att de är ledsna eller glada. De ska äta för att de är hungriga, de ska äta rätt mat och de ska äta lagom mycket mat. Personerna som är med i en viktgrupp träffas tio gånger. Personerna har lektioner och pratar om olika ämnen. Till exempel om att stress kan påverka hur man äter. Eller om att vad man tycker om sig själv kan påverka hur man äter. Varje person i viktgruppen har ett eget viktschema. I viktschemat kan personen läsa exakt hur mycket mat hon eller han kan äta varje dag. Tarja Edelmalm har varit med i en viktgrupp. Nu har hon gått ner 18 kilo i vikt. Jag mår bättre och är rörligare, men det här handlar inte bara om vikten. Det har stärkt hela mig, säger Tarja. Tarja Edelmalm har gått ner 18 kilo i vikt. HÄLSOTECKEN NR 2 2013 18
KORSORDET #2 2013 KIRUR- GISK SPECI- ALITET RÖD OCH VACKER I VAS GÖRA HÅL NYNNA SÅDAN BÄR UPP FÖDER LITEN SOM FNÖSKE ARTIST- MISS SYSTER HASTIGA GOTT MED SYLT KAN MAN HÅLLA GOD KRAMP- RYCK- NING MUGG BOR DET MÅNGA I LINJE SPELA LITEN ROLL DE KAN STÅ EN NÄRA UT- SLAGS- PLATS I GOLF SKRIVS I MOBIL FAR TILL HAVS OFLAX KLAR- SIGNAL LÄMNA GETT ETT RÅD FEG FÅGEL? OKTO- BERMAN TRÄ- LJUD DEN BE- TALAS I KAN PAR VARA LAGAS I KÖK DE BRUKAS AV ORIENTERARE VERDI- OPERA BILDAR KÖRTEL FRID NOTA BENE BORTA HÖR UPP! DET RYTER GÖR KOMIKER KAN FÖR- KNÅPADE KYLD HA ONT I VRIDA KAMERA HELIGT LÖFTE LIPTON HAR SILVER- GRUVA FÖRST I BIT SOL- VÄSEN OREGON KORT MOTPOL TILL UT TRÅNG- MÅL MUSIK- TECKEN FRÄTA STÄNGER SOM FISKAR ENTRÉ STÄLLDE BILEN GARDELL GÄRNA LÅTA FÅ DE GÅR RUNT PÅ UR CIRKEL KANYL LOSSA I BITAR NEJ I TEXAS BÅT- PLATS TUREN ÄMNES- LÄRA GATA I PARIS JÄMTE LORENTZ ÄR 100 EN HÖG? HA PÅ VISS KRYDDA SPEJADE HÖRS HOA? FINT TILLTAL ÖNSKAS GOD OTÄCK PÅ BIO MAX I TRIO RÅMAT KÄRVE KAN ORON FLEMING BE- LEVAD GÅR RIDÅN VILL FRIARE FÅ PIKAR ITU PUTSA SOM SLITA UPP- REPA AV- TALET FINNER ALADDIN EN I LAMPA KLADD I SÅR BLOTT GODS- TRANS- PORT KVÄVE Bulls Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den 18 december 2013 till: Hälsotecken, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping. Namn: Adress: Postadress: Det finns inte längre möjlighet att lösa korsordet på landstingets webbplats. GRATTIS VINNARNA I KORSORDET #1 2013 1:A PRIS: STÅLTERMOS Gunvor Möller, Finspång. 2:A PRIS: BADLAKAN Gunilla Pettersson, Mantorp. 3 4:E PRIS: RYGGSÄCK Lillemor Widén, Kolmården. Gun Rosell, Finspång. 5 8:E PRIS: PARAPLY Gun Bjernersjö, Linköping. Ingemar Evertsson, Linköping. Suzanne Moulin, Motala. Margita Hansson, Söderköping. 19 HÄLSOTECKEN NR 2 2013
Råd från topp till tå Prata om att du är nedstämd Här får du råd om vad du själv kan göra för att förebygga, lindra och bota lättare besvär. Vila rösten när du är hes Det är vanligt att ibland bli hes. När du blir hes beror det ofta på att stämbanden har blivit inflammerade när du är förkyld. Stämbanden blir röda och svullna och det kan göra ont att svälja och hosta. Ibland kan rösten försvinna helt under flera dagar. Du slutar oftast vara hes efter några dagar när du har slutat vara förkyld. När du är hes är det bra om du inte pratar. Du ska vila din röst så mycket som möjligt. Om du röker ska du försöka låta bli det för rökning kan göra att du blir mer hes. Du ska helst inte heller vara där andra personer röker. Om du har torr hosta kan du prova att dricka vatten. Om du inte har slutat vara hes efter tre veckor ska du ringa till din vårdcentral. Om du är hes och får svårt att andas eller mycket svårt att svälja ska du genast söka vård. De flesta människor känner sig ibland ledsna, nedstämda och oroliga. Ibland är det vissa händelser som gör att en människa känner sig nedstämd. Till exempel om en anhörig har dött eller om en kärleksrelation har tagit slut. En människa kan vara nedstämd utan att det har hänt något speciellt. Om du är stressad eller har sovit för lite kan du känna dig nedstämd. En del människor blir nedstämda när det är mörkt ute. Nedstämdhet går för det mesta över av sig själv men det kan ta tid. Om du känner dig nedstämd hjälper det ofta om du pratar med någon som du litar på. Till exempel en vän eller någon i din familj. Du kan också prata med en kurator eller en psykolog. Det är viktigt att du träffar andra människor och gör saker som du tycker om för att du ska må bra. Du kan också behöva vara själv ibland. Om du är nedstämd hjälper det ofta att motionera. Det är också viktigt att du äter bra och sover tillräckligt mycket. Om du känner dig nedstämd varje dag i flera veckor, får svårt att sova och koncentrera dig, inte vill äta eller göra något kan du vara deprimerad. Då ska du ringa till din vårdcentral så du får träffa en läkare. Du kan läsa fler råd på nästa sida. 20 HÄLSOTECKEN NR 2 2013
Använd olja om du har torr hud Torr hud är känslig och blir lätt irriterad. Det kan klia och huden kan vara rödflammig och fjälla. Om huden är mycket torr kan du få eksem. Därför är det extra viktigt att ta hand om huden. Det är särskilt viktigt på vintern. På vintern är luften är torrare både utomhus och inomhus. När du tvättar dig försvinner alltid en del av det fett som finns i huden. Därför är det bra att använda dusch- och badolja eller tvättkräm. Olja löser upp smuts utan att huden blir torr. Om du har torr hud i ansiktet kan du använda rengöringslotion. Om du behöver tvål är det bra att använda en sort som är mild och utan parfym. När du har duschat är det bra att klappa huden torr med handduken istället för att gnugga. Du kan också behöva smörja in huden med en kräm som innehåller fett. Om din torra hud kliar ska du försöka låta bli att klia. Om du kliar kommer det att börja klia ännu mer. Det kan vara bra att smörja in huden flera gånger varje dag för att det ska klia mindre. Klä dig gärna svalt och ha kläder som sitter löst. Värme kan göra att det börjar klia ännu mer. Om det inte slutar klia efter några veckor ska du ringa till din vårdcentral. Du ska också ringa om du får röda fläckar som kliar. 21 HÄLSOTECKEN NR 2 2013
Här berättar fyra politiker i landstinget om vad de gör som är bra för deras hälsa. Emil Broberg, Vänsterpartiet, svarar: Jag försöker att träna regelbundet på gymmet. Jag mår bra av det. Jag cyklar också alltid till jobbet. Camilla Ericson, Vrinnevilistan, svarar: Jag cyklar. Jag går också i trappor istället för att åka hiss. Jag går på gymnastik och springer i skogen när jag har tid. Jag tänker på att äta lagom men unnar mig också ibland. Kaisa Karro, Socialdemokraterna, svarar: Jag lagar mat och undviker snabbmat. Jag får motion genom att springa runt Strömmen i Norrköping. Jag försöker också att koppla av och skratta mycket. Per Jameson, Moderaterna, svarar: Vi försöker att äta bra och lite mindre hemma. Jag försöker också att träna hemma och det ska jag bli bättre på. HÄLSOTECKEN NR 2 2013 22
Hallå där Lasse Pettersson Lasse Pettersson är politiker i landstinget. Han är med i partiet Vrinnevilistan. Lasse Pettersson är ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvården i Östergötland kostar nio miljarder kronor varje år. Hälso- och sjukvårdsnämnden bestämmer om de pengarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden använder en del av de nio miljarderna till att satsa extra pengar på några områden i vården varje år. Det är områden där det finns stora behov av vård. Lasse Pettersson. Nästa år kommer hälso- och sjukvårdsnämnden att använda 134 miljoner kronor till att satsa extra på några områden. Här berättar Lasse Pettersson vad pengarna ska användas till. Fråga 1 Vilka områden får extra pengar nästa år? Svar på fråga 1 Vårdcentralerna får 20 miljoner kronor. Pengarna ska användas till att göra vården bättre för äldre patienter som har vårdats färdigt på sjukhusen. Området läkemedel ger vi 50 miljoner kronor extra till. Pengarna ska bland annat användas till mycket dyra läkemedel mot cancer. Vi ger också extra pengar till vården när barn föds och till vården när barn föds för tidigt. Den vården får extra pengar för att det föds fler barn och för att fler barn föds för tidigt. Vi vill också att vården ska bli bättre för personer som har problem med alkohol och droger. Därför får den vården extra pengar. Vården för personer med psykiska problem får också mer pengar. Du kan läsa fler frågor och svar på nästa sida. 23 HÄLSOTECKEN NR 2 2013