Kyrkomötet 2014 2017

Kyrkomötet 2014 2017 en vägledning styrning och ledning 2 5 kyrkomötet arbetsgång och rutiner 6 14 exempel på ett ärende 15 20 vem gör vad i kyrkomötet? 21 22 informationsarbetet under kyrkomötet 23 24 ordlista 25 28

Styrning och ledning lagen om svenska kyrkan samt kyrkoordningen Svenska kyrkans organisation och verksamhet regleras genom lag (1998:1591) om Svenska kyrkan och genom 1999 års kyrkoordning. Angränsande lagar och förordningar reglerar vissa specifika verksamheter (t.ex. lag om kulturminnen m.m., begravningslag). Lagarna är stiftade av riksdagen medan kyrkoordningen är beslutad av kyrkomötet. I lag (1998:1591) om Svenska kyrkan fastställs att Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift och som också har nationella organ. Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet. Regler för den organisatoriska uppbyggnaden, kyrkoavgiften, kyrklig egendom m.m. finns i lagen om Svenska kyrkan. En huvuduppgift för kyrkoordningen är att ange de strukturer och beslutsformer som ger de bästa förutsättningarna för Svenska kyrkan att fullfölja sin kallelse. I kyrkoordningen knyts teologi och juridik samman. Det som Svenska kyrkan tror, bekänner och lär ger en utgångspunkt för kyrkoordningens innehåll. kyrkomötet Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och ska enligt kyrkoordningen utfärda bestämmelser om: Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, Svenska kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar, tillhörigheten till Svenska kyrkan, kyrkans vigningstjänst, den kyrkliga organisationen, de regler efter vilka församlingarna och stiften samt organen på den nationella nivån ska fullgöra sina uppgifter. Kyrkomötet fastställer budget för den nationella nivån och beviljar kyrkostyrelsen ansvarsfrihet. Kyrkomötet får inte besluta i frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i. En arbetsordning för kyrkomötet fastställs av kyrkomötet. 2

Styrning och ledning Kyrkomötet väljer kyrkostyrelse för mandatperioden. Kyrkomötet får också ange vilka andra organ som ska finnas på den nationella nivån och vilka uppgifter de ska ha. Kyrkomötet utser revisorer, Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd och Svenska kyrkans överklagandenämnd. Kyrkomötet väljer också åtta ledamöter till Svenska kyrkans läronämnd som är ett beredningsorgan åt kyrkomötet. Vid kyrkovalet 2013 fick följande nomineringsgrupper mandat i kyrkomötet: S Arbetarepartiet Socialdemokraterna 73 POSK Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan 38 BA Borgerligt alternativ 31 C Centerpartiet 30 SD Sverigedemokraterna 15 KR Kristdemokrater i Svenska kyrkan 12 FK Frimodig kyrka 12 MPSK Miljöpartister i Svenska kyrkan 12 ÖKA Öppen kyrka en kyrka för alla 11 FiSK Fria liberaler i Svenska kyrkan 8 ViSK Vänstern i Svenska kyrkan 6 KSV Kyrklig samverkan i Visby stift 1 Ledamöter valda av utlandsförsamlingarna 2 Totalt 251 kyrkostyrelsen Enligt kyrkoordningen företräder kyrkostyrelsen trossamfundet Svenska kyrkan. Den bereder och verkställer kyrkomötets beslut. Den har också förvaltande uppgifter. Vidare ska kyrkostyrelsen: stödja stiftens arbete för utveckling av församlingslivet, ansvara för Svenska kyrkans arbete bland svenskar i andra länder, svara för Svenska kyrkans officiella relationer till andra kyrkor och samfund, samordna Svenska kyrkans och dess församlingars ansvar för internationell mission och internationell diakoni, 3

Styrning och ledning ange villkoren för tillträde till de kyrkliga grundutbildningarna och bestämma utbildningsplanerna för dessa samt se till att de kyrkliga grundutbildningarna erbjuds i tillräcklig omfattning, svara för det kyrkliga utjämningssystemet, ha hand om övergripande frågor när det gäller Svenska kyrkans gemensamma datasystem, främja forskning av betydelse för Svenska kyrkan, verka för ett rikt och mångfaldigt kulturliv som främjar dialogen kring religion och livstolkning. Ordförande för kyrkostyrelsen är ärkebiskopen. kyrkokansliet Till sitt förfogande har kyrkostyrelsen kyrkokansliet i Uppsala. Kyrkostyrelsen utser generalsekreteraren som har ansvar för det övergripande lednings- och samordningsarbetet på kyrkokansliet och är dess högste chef. Generalsekreteraren är huvudföredragande i kyrkostyrelsen och företräder den i övergripande kontakter med organisationer, myndigheter samt andra kyrkor och samfund. kyrkomötet väljer också: revision för den nationella nivån Uppdrag Granska verksamheten på Svenska kyrkans nationella nivå. Storlek Sju revisorer varav en auktoriserad. svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar Uppdrag Pröva frågor om biskopars behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst. Storlek Fyra ledamöter. En domare, en präst som är teologie doktor, en präst som varit eller är ledamot i domkapitel (eller motsvarande), en lekman som varit eller är ledamot i domkapitel (eller motsvarande). Lika många ersättare med samma kvalifikationer. 4

Styrning och ledning svenska kyrkans överklagandenämnd Uppdrag Överpröva beslut inom Svenska kyrkan. Storlek Fem ledamöter, med en personlig ersättare för ordföranden och två personliga ersättare för ledamöterna, med samma kvalifikationer som respektive ledamot. Ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare. En ledamot ska vara präst och teol.dr. En ledamot ska vara präst med kunskap och erfarenhet inom det kyrkorättsliga området. En ledamot ska vara jur.kand. eller ha juristexamen. En övrig ledamot. svenska kyrkans valprövningsnämnd Uppdrag Pröva överklaganden av val inom Svenska kyrkan. Storlek Sju ledamöter. Ordförande ska vara eller har varit ordinarie domare. Lika många personliga ersättare. läronämnden Uppdrag Yttra sig innan kyrkomötet beslutar i ärenden som gäller grundläggande bestämmelser om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, Svenska kyrkans böcker med flera handlingar, kyrkans vigningstjänst, ekumeniska överenskommelser samt beredas tillfälle att yttra sig i övriga lärofrågor. Storlek Består av stiftens biskopar och åtta andra ledamöter valda av kyrkomötet. 5

Kyrkomötet arbetsgång och rutiner Ärenden för beslut i kyrkomötet kan väckas i form av skrivelser, motioner och utskottsinitiativ. skrivelser Skrivelser är kyrkostyrelsens förslag till beslut i kyrkomötet. Skrivelser ska vara ledamöter och biskopar till handa två månader före kyrkomötets första session. Tre skrivelser brukar återkomma: Verksamhet och ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå. Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå med verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse för föregående år samt redovisning av styrelsens behandling av kyrkomötesuppdrag. Ändringar i kyrkoordningen. Därtill är det vanligt att styrelsen lämnar ytterligare några skrivelser kring specifika ärenden. Även kyrkomötets presidium kan lämna skrivelser till kyrkomötet. motioner Motioner är förslag som lämnats av en eller flera ledamöter i kyrkomötet eller av en biskop. De ska vara inlämnade två månader före kyrkomötets första session. Även ersättare som har kallats att tjänstgöra innan motionstiden har gått ut har rätt att motionera. utskottsinitiativ Ett utskott får väcka förslag i ett ämne som hör till utskottets beredningsområde. bakgrundsbeskrivningar (reciter) Som en del av förberedelsearbetet gör utskottssekreterarna en bakgrundsbeskrivning av ärendet och beskriver kyrkomötets eventuella tidigare behandling av denna eller närliggande frågor, pågående arbete inom kyrkokansliet och i andra delar av kyrkan (såvitt det är känt) och annat sakligt underlag för utskottets bedömning av ärendet. Reciten utformas som en första del av utskottets betänkande och skickas till utskottets ledamöter cirka tre veckor före första sessionen. 6

Kyrkomötet arbetsgång och rutiner utskottsbetänkanden Varje inkommet förslag till kyrkomötesbeslut måste behandlas av ett utskott innan kyrkomötet tar ställning. Utskottets behandling redovisas i ett betänkande som utmynnar i utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Om det väcks motioner med anledning av en skrivelse behandlas dessa motioner i samma betänkande som skrivelsen. Flera motioner med näraliggande ämnen behandlas ofta i ett samlat betänkande. utskottsyttranden Ett ärende kan beröra flera utskotts ansvarsområden. När ett utskott behandlar ett sådant ärende kan det inbjuda andra utskott att yttra sig. I förslag som innebär kyrkoordningsändringar ska alltid yttrande inhämtas från Kyrkorättsutskottet. I förslag som påverkar inriktningen av den nationella nivåns verksamhet ska alltid yttrande inhämtas från Budgetutskottet. läronämndens yttranden Läronämnden ska alltid yttra sig innan kyrkomötet beslutar i ärenden som gäller: grundläggande bestämmelser om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, Svenska kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar, kyrkans vigningstjänst, ekumeniska överenskommelser, övriga lärofrågor. Läronämnden sammanträder inför kyrkomötets första session och dess yttranden fogas in i reciterna. dokumentation Kyrkomötets dokumentation består av protokoll med bilagor och anföranden. Bilagorna består av samtliga skrivelser, motioner och utskottsbetänkanden. Till protokollet hör också ett personregister över ledamöter och tjänstgörande ersättare i kyrkomötet samt ett sakregister över behandlade ärenden. Protokollet i sin helhet publiceras på kyrkomötets webbplats, www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet. Alla förhandlingar i plenum sänds direkt på webben och finns sparade på kyrkomötets webbplats. 7

Kyrkomötet arbetsgång och rutiner utredningar och annat material Kyrkostyrelsens utredningar kan få något varierade format (bok, häfte, pdf) men samtliga ges ut i en skriftserie under namnet Svenska kyrkans utredningar. De utredningar som trycks som bok skickas till kyrkomötets ledamöter. Alla utredningar finns tillgängliga på www.svenskakyrkan.se/kyrkostyrelsen. Andra rapporter eller skrifter som kan vara av betydelse för kyrkomötets beslut skickas också ut till ledamöterna. utskotten Kyrkomötets ärenden bereds av åtta utskott som väljs för kyrkomötets valperiod. Varje utskott har 15 ledamöter och lika många ersättare, samt en eller två biskopar. Kyrkomötet utser ordförande och vice ordförande i utskotten. Utskotten har följande ansvarsområden: Gudstjänstutskottet (G) bereder ärenden om Svenska kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar (avdelning 5 i kyrkoordningen). Organisationsutskottet (O) bereder ärenden om den kyrkliga organisationen med församlingarna, stiften och den nationella nivån, om församlingstillhörighet och indelning samt om val (avdelningarna 2, 3, 4, 8 och 9 i kyrkoordningen). Bereder också verksamhetsberättelser från Valprövningsnämnden. Tillsyns- och uppdragsutskottet (TU) bereder ärenden om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, om kyrkotillhörighet, kyrkliga uppdrag, handlingar och register samt om tillsyn och överklagande (avdelningarna 1, 6, 7, 12 och 13 i kyrkoordningen). Bereder också verksamhetsberättelser från Ansvarsnämnden för biskopar och Överklagandenämnden. Ekonomi- och egendomsutskottet (EE) bereder ärenden om Svenska kyrkans ekonomi och egendom (avdelningarna 10 och 11 i kyrkoordningen). Ekumenikutskottet (Eu) bereder ärenden om mellankyrkliga och ekumeniska frågor, om Svenska kyrkans arbete bland svenskar i andra länder samt internationell mission och diakoni. Kyrkolivsutskottet (Kl) bereder ärenden om kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkans kulturarbete och Svenska kyrkans forskning, kyrklig information samt Svenska kyrkans förhållande till medierna. Budgetutskottet (B) bereder ärenden om verksamhetsinriktning för den nationella nivån samt kyrkostyrelsens redovisning av föregående års verksamhet. Yttrar sig över vissa förslag enligt 4 kap. 20 i kyrkoordningen. 8

Kyrkomötet arbetsgång och rutiner Kyrkorättsutskottet (Kr) bereder ärenden om lagen om Svenska kyrkan (1998:1591), lagstiftningsfrågor om Svenska kyrkan som registrerat trossamfund, begravningsverksamheten och den kulturhistoriskt värdefulla egendomen samt kyrkomötets arbetsordning och instruktioner för kyrkostyrelsen. Yttrar sig över vissa förslag enligt 4 kap. 21 i kyrkoordningen. (Se Arbetsordning för kyrkomötet, finns på www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet). Foto: Magnus Aronson / IKON Sammanträde med kyrkolivsutskottet, kyrkomötet 2013. utskottssammanträdet (session 1) Ordföranden eller vice ordföranden leder sammanträdet. De 15 utskottsledamöterna har rätt att yttra sig, ställa förslag samt att fatta beslut. Närvarande biskop/ar och ersättare deltar i utskottets överläggningar men inte i besluten. Utskottets sekreterare är oftast en anställd från kyrkokansliet. Eventuellt förhinder under pågående kyrkomöte att delta i utskottsarbetet anmäls till ordföranden eller sekreteraren och en ersättare utses i den ordning ersättarna är valda. Normalt förrättas upprop i början av varje sammanträde, efter varje ajournering och inför varje utskottsbeslut där det klargörs vilka som är tjänstgörande ledamöter vid det tillfället. 9

Kyrkomötet arbetsgång och rutiner De ärenden som hänvisats till utskottet föredras kort och diskuteras. Som grund för diskussionen finns bakgrundsbeskrivningen (reciten). Utskottet kan begära ett yttrande i frågan från ett annat utskott innan man tar ställning i ärendet. Därefter skriver utskottssekreteraren ett förslag till betänkande med utskottets argumentation och förslag till kyrkomötesbeslut. Utskottet diskuterar förslaget och fattar beslut. I de fall utskottet inte är enigt om betänkandet, kan man först komma fram till det sakliga innehållet i betänkandet. Därefter skrivs betänkandet färdigt och justeras. Justeringstillfället är det formella beslutstillfället när eventuella reservationer görs. Förslaget till beslut ska utformas så att det kan besvaras med ja eller nej. Uppdrag ges som regel till kyrkostyrelsen. avvikande mening En utskottsledamot som tjänstgjort när utskottet fattat beslut kan reservera sig mot beslutet och anmäla det i samband med att utskottet fattar beslut. Den skriftliga reservationen ska omgående lämnas till ordföranden eller utskottssekreteraren. En reservation ska vara så utformad att den kan ställas mot hela utskottets beslut eller mot en del av beslutet. En reservation bör helst läsas upp för utskottet innan utskottet fattar sitt beslut. En ledamot som inte vill reservera sig kan avge ett särskilt yttrande för att markera att man anser att diskussionen i betänkandet borde varit annorlunda eller kompletterad. En ersättare eller biskop som deltagit i utskottets överläggningar men inte får delta i beslutet kan notera särskild mening för att lyfta fram åsikter som inte vunnit gehör i utskottets behandling. Även detta ska anmälas innan beslut fattas och en skriftlig särskild mening ska omgående lämnas till sekreteraren. sammanträde i plenum (session 2) Kyrkomötets ledamöter och biskoparna har tillträde till plenisalen. Namnskylt måste alltid bäras. Allmänheten har tillträde till åhörarplatser under plenisammanträdena. Ordföranden, förste eller andre vice ordföranden leder sammanträdet. Som bisittare finns kyrkomötets sekreterare och personal från kyrkokansliet. En föredragningslista upprättas varje dag och delas ut till ledamöterna. Ärendena behandlas i den ordning kyrkomötet beslutar på ordförandens förslag. Ärendena debatteras en dag och beslut fattas som första ärenden nästa dag. Sista arbetsdagen debatteras ärenden på förmiddagen och beslutas på eftermiddagen. Alla ärenden som beretts under session 1 ska avgöras under session 2. Bordläggning till ett kommande år eller återremiss till utskottet är inte möjligt. 10

Kyrkomötet arbetsgång och rutiner debatt Den ledamot eller biskop som vill tala under sammanträdet i plenum ska helst anmäla detta i förväg på en blankett, Begäran om ordet (gul blankett), enligt den ordning som fastställs för varje kyrkomöte. På blanketten ska anges om ledamoten har ett förslag till beslut och eventuella förslag ska skrivas i sin helhet på blankettens baksida. Detta underlättar för ordföranden att korrekt uppfatta och återge eventuella förslag. En talarlista sammanställs för varje ärende. Ordföranden bestämmer talarordningen. Också den som vill begära ordet under pågående debatt ska fylla i blanketten Begäran om ordet och lämna den på angiven plats på podiet. Talaren förs då upp på talarlistan. Blanketten Begäran om ordet delas i ledamöternas postfack och finns nedanför podiet i plenisalen. Blanketten ska fyllas i och lämnas i särskild låda i mötesbyrån helst dagen innan ärendet ska behandlas i plenum. Föranmälda talare förtecknas på en talarlista som anslås på kyrkomötets anslagstavla vid mötesbyrån. Talare som vill begära ordet under pågående debatt ska också fylla i blanketten och lämna den i lådan till höger på presidiebordet. Under plenum lämnas blanketten alltså på podiet, övrig tid i mötesbyrån. Ordföranden ropar upp talarna efterhand som de ges ordet och namnger samtidigt de två följande talarna, som tar plats på podiet och inväntar sin tur. Den som har ordet tar plats i talarstolen. Kyrkomötet tillämpar dubbla talarlistor, dvs. en talare som har rätt till ett andra anförande får det först när samtliga som har begärt ordet har fått tala. För varje kyrkomöte beslutas om talartid för anförande och replik. I talarstolen finns en klocka som anger talartiden. När 10 sekunder återstår av talartiden förvarnar ordföranden med ett klubbslag att tiden snart är slut. När talartiden är slut stängs mikrofonen i talarstolen av. Kyrkomötets sammanträden i plenum direktsänds på kyrkomötets webbplats och på storbild i plenisalen och angränsade lokaler. Den som står i talarstolen finns då i bild och presenteras med namn, stift och nomineringsgrupp. Betänkandenas innehåll föredras inte i sin helhet i plenum eftersom ledamöterna haft tillgång till samtliga betänkanden före kyrkomötets andra session och hunnit läsa in sig på ärendena. Ett anförande ska innehålla en motivering för bifall eller avslag på ett förslag till beslut. Talarens förslag till beslut ska muntligen framföras tydligt, även om det angetts på blanketten Begäran om ordet. Ett kompromissförslag kan framföras under plenum om det inte kräver beredning i utskott. Kyrkomötet kan inte behandla ett nytt förslag till beslut som inte är berett i ett utskott. 11

Kyrkomötet arbetsgång och rutiner Oberoende av talarordningen kan ordföranden lämna ordet till den som tidigare har yttrat sig i överläggningen för att bemöta ett angrepp från närmast föregående talare eller för en rättelse med anledning av dennes anförande, det vill säga talaren får en replik. Om ingen talare anmält sig i ett ärende betraktas utskottets förslag till beslut som framlagt. När ett ärende är slutdebatterat sammanfattar ordföranden de förslag som lagts fram, frågar om de är korrekt uppfattade, meddelar när beslut ska fattas och avslutar med klubbslag. instämmande Den som vill instämma i en annan talares anförande fyller i blanketten Instämmande (grön blankett) i omedelbar anslutning till det aktuella anförandet och lämnar blanketten på angiven plats nedanför podiet. Blanketten fylls i med eget namn, den talares namn vars anförande man vill instämma i samt ärendets beteckning. Ett instämmande betyder att man instämmer i hela anförandet, varje ord som sägs. Instämmandeblanketten måste vara inkommen i tid och vara korrekt ifylld för att vara giltig. Instämmandet noteras i kyrkomötets protokoll. beslut Vid beslut i ett ärende föredrar ordföranden de förslag till beslut som lagts fram under debatten föregående dag. Om bara utskottets förslag finns frågar ordföranden om kyrkomötet kan besluta enligt utskottets förslag och ledamöterna svarar ja. Ordföranden förklarar med ett klubbslag att beslut fattats. Om det utöver utskottets förslag finns ytterligare ett förslag, ställer ordföranden förslagen mot varandra. Först ställs frågan om beslut enligt utskottets förslag och de ledamöter som vill stödja det förslaget svarar ja (acklamation). Sedan ställs frågan om beslut enligt det andra förslaget och de ledamöter som vill stödja det förslaget svarar ja. Ordföranden redovisar sin uppfattning om vilket förslag som fått flest röster och förklarar med ett klubbslag att beslut fattats. Om det utöver utskottets förslag finns flera förslag, ställer ordföranden samtliga förslag mot varandra, då ledamöterna får svara ja på ett förslag i taget. 12

Kyrkomötet arbetsgång och rutiner Ordföranden redovisar sin uppfattning om vilket förslag som fått flest röster och förklarar med ett klubbslag att beslut fattats. omröstning och rösträkning Om en ledamot inte instämmer i ordförandens uppfattning om vilket förslag som fått flest röster, kan omröstning (votering) begäras innan beslutet klubbas. Den som begär omröstning ska högt anmäla sitt namn för notering till protokollet. Ordföranden läser upp de två alternativen och ställer förslag på ett alternativ i taget. Ledamöterna reser sig när det förslag framställs som man vill stödja (uppresning). Ordföranden redovisar sin uppfattning om vilket förslag som fått flest röster och förklarar med ett klubbslag att beslut fattats. Om en ledamot inte instämmer i ordförandens uppfattning om vilket förslag som fått flest röster vid omröstningen, kan rösträkning begäras innan beslutet klubbas. Den som begär rösträkning ska högt anmäla sitt namn för notering till protokollet. Ordföranden läser upp de två alternativen och talar om vilket alternativ som blir beslut om man röstar ja och vilket som blir beslut om man röstar nej. Med ordförandens klubbslag påbörjas röstningen och ledamöterna trycker ja, nej eller avstår på röstningsdosan. Ordföranden förklarar med ett klubbslag röstningen avslutad och röstningsresultatet visas på en skärm. Ordföranden förklarar med ett klubbslag att beslut fattats. Om det utöver utskottets förslag finns fler än två förslag, ställer ordföranden de senare emot varandra tills endast ett återstår att ställas mot utskottets förslag. Utskottets förslag kan också bli utröstat så att två av de andra förslagen till slut står mot varandra. Vid personval sker röstningen med slutna sedlar. Samtliga ledamöter ropas upp med namn, går fram till podiet och lämnar sin röstsedel. De två vice ordförandena ropas upp först, sedan ledamöterna efter platsnummer och ordföranden sist. Därefter sker sammanräkning av rösterna. reservation Den som vill reservera sig mot kyrkomötets beslut i ett ärende fyller i blanketten Reservation (blå blankett) i omedelbar anslutning till beslutet och lämnar den på angiven plats framför podiet. Blanketten fylls i med eget namn, ärendets beteckning och det beslut som man vill reservera sig mot. Reservationsblanketten måste vara korrekt ifylld för att vara giltig. Reservationen noteras i protokollet. Om en ledamot önskar lämna en skriftlig motivering till sin reservation anmäls det på reservationsblanketten, motiveringen ska vara inlämnad före kyrkomötets slut för att noteras i protokollet. 13

Kyrkomötet arbetsgång och rutiner valsammanträde Vid det nyvalda kyrkomötets valsammanträde väljs en valberedning, som består av 15 ledamöter. Den väljs för hela mandatperioden. I kyrkomötet sker följande val för hela mandatperioden: kyrkomötets presidium och sekreterare, ledamöter, ersättare, ordförande och vice ordförande i utskotten, (valen förrättas vid första sessionen året efter valåret), ledamöter i Läronämnden (utöver biskoparna), revisorer samt ordförande och vice ordförande bland revisorerna, ledamöter, ersättare, biskop att ersätta ärkebiskopen (på förslag från biskopsmötet), förste och andra vice ordförande i kyrkostyrelsen, ordförande, ersättare för ordföranden, ledamöter och ersättare i Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, ordförande, ersättare för ordföranden, ledamöter och ersättare i Svenska kyrkans valprövningsnämnd, ordförande, ersättare för ordföranden, ledamöter och ersättare i Svenska kyrkans överklagandenämnd. Vid varje sammanträde under mandatperioden väljs protokolljusterare och beslutas om biskoparnas deltagande i utskotten (efter förslag från biskopsmötet). protokollet Enligt kyrkoordningen ska ett fullständigt protokoll föras vid sammanträden i plenum. Protokollet ska innehålla: namnen på dem som yttrat sig, i vilken ordning ordföranden har lagt fram förslag till beslut, genomförda omröstningar och hur de utfallit, vilka beslut som har fattats, vilka reservationer som anmälts mot besluten. Protokollet undertecknas av ordförandena och sekreteraren och justeras av tre ledamöter som kyrkomötet utser. Protokollet, (med skrivelser, motioner, yttranden och betänkanden som bilagor) läggs ut på kyrkomötets webbplats. Anförandena i plenum läggs också ut där. 14

Exempel på ett ärendes gång Exempel på ett ärendes gång Vi tittar på ett exempel som kyrkomötet biföll 2007, Ett bönens år i Svenska kyrkan. Det började med att ledamoten Britt Louise Agrell lämnade in en motion. motion 2007:67 av britt louise agrell ett bönens år i svenska kyrkan Den inkomna motionen bereds på kyrkokansliet. Presidiet föreslår vilket av kyrkomötets utskott som ska behandla motionen. I det här fallet Gudstjänstutskottet. Utskottets sekreterare skriver en bakgrundsbeskrivning (recit) som skickas ut till ledamöterna. Innan utskottsarbetet börjar beslutar kyrkomötet slutgiltigt vilket utskott som ska bereda motionen. 15

Exempel på ett ärendes gång gudstjänstutskottets betänkande g 2007:4 ett bönens år i svenska kyrkan Efter behandling i utskottet mynnar denna recit ut i ett betänkande från Gudstjänstutskottet. 16

Exempel på ett ärendes gång debatt och beslut Därefter, under session 2, debatteras ärendet i plenum. I protokollet ( 49) framgår vilka som yttrar sig och vilka förslag till beslut som kommer fram under debatten. Dagen därpå fattar kyrkomötet beslut i ärendet ( 61). Kyrkomötet beslutar efter omröstning i enlighet med utskottets förslag att bifalla motion 2007:67. Några ledamöter reserverar sig mot beslutet. 17

Exempel på ett ärendes gång snabbprotokoll, gudstjänstutskottets betänkande g 2007:4 Direkt efter kyrkomötets beslut skrivs ett snabbprotokoll som i sammanfattning beskriver ärendet och beslutet. Detta snabbprotokoll publiceras på webben och delas ut i ledamöternas fack. 18

Exempel på ett ärendes gång kyrkomötets skrivelse kmskr 2007:2 ett bönens år i svenska kyrkan När kyrkomötet beslutar om att ge ett uppdrag till kyrkostyrelsen, vilket har skett i detta ärende, upprättar kyrkomötets ordförande och sekreterare en skrivelse från kyrkomötet som skickas till kyrkostyrelsen. 19

Exempel på ett ärendes gång skrivelser från kyrkomötet år 2007 kmskr 2007:2 med g 2007:4 Alla uppdrag från kyrkomötet till kyrkostyrelsen återredovisas varje år till dess de är avslutade. Det här ärendet avslutas 2009 och redovisas då i kyrkostyrelsens årsredovisning. 20

Vem gör vad i kyrkomötet? Foto: Magnus Aronson / IKON Ledamöternas postfack har en viktig roll under kyrkomötet. Podiet Ordföranden Kyrkomötets förhandlingar leds från podiet. Öppnar kyrkomötet, inledningstalar och leder förhandlingarna. (Sitter i mitten vid mikrofon.) Första året i mandatperioden öppnas kyrkomötet av ålderspresidenten, dvs. den ledamot som suttit längst tid i kyrkomötet. 1:e vice ordförande Biträder ordföranden, byter plats vid inträde i tjänst. 2:e vice ordförande Biträder ordföranden, byter plats vid inträde i tjänst. Kyrkomötets sekreterare Biträdande sekreterare Tjänstgörande från kansliet (2 3 personer) Biträder och stöder tjänstgörande ordförande, hjälper till att formulera yrkanden och beslut i plenum, sköter talartidsklockan m.m. Biträder utskottssekreterarna, granskar betänkanden och beslutsförslag innan betänkandena slutjusteras i utskotten. (Sitter i mitten vid mikrofon.) Biträder kyrkomötets sekreterare. Kan vid behov vara rörlig i salen för avstämning med ledamöterna. (Sitter bredvid sekreteraren.) För anteckningar över talare, anföranden, repliker, beslutsförslag och beslut. För talarlistor, lämnar namn på nyanmälda talare löpande till ordföranden. 21

Vem gör vad i kyrkomötet? Kansliet Kyrkomötets administrativa chef Handläggare för kyrkomötet (ca 1 årstjänst, samt ytterligare 2 3 personer under pågående möten) Utskottssekreterare (ca 16 18 personer) Sekreterare i valberedningen (1 2 personer) Kansliet sköter kyrkomötets administration och biträder presidiet och kyrkomötets sekreterare. Ansvarig för kyrkomötets genomförande, bl.a. kyrkomötets kansli, personalen vid kyrkomötet, sammanträdeslokaler, utrustning, resor och logi. Biträder presidiet och kyrkomötets sekreterare i deras funktioner. Ansvarar för samordning mellan presidiet och kyrkokansliet under kyrkomötet och löpande under året. Biträder administrativt ansvarig. Sköter kontakter med ledamöter, ordnar med arrangemanget, administrerar dokumentflödet under kyrkomötesåret. Biträder presidiet och kyrkomötets sekreterare. Ansvarar för kyrkomötets webbplats. Förbereder bakgrundbeskrivningar av ärenden till betänkanden (reciter), föredrar ärenden i utskottet, skriver betänkanden. Biträder utskottens presidier. Biträder valberedningen, skriver valberedningens protokoll. Mötesbyrån samt Kontorsservice Ansvarig för mötesbyrån Mötesbyråpersonal (ca 8 10 personer) Pressekreterare, informatörer och redaktörer (ca 10 personer) Kontorsservice (ca 4 personer) Dataservice (3 personer) Lönehandläggare (2 personer) Mötesservice, kyrkomötets informationsarbete, kontorsservice, teknik, dataservice. Ansvarar för mötes- och informationsbyrån, och samarbetet med kyrkomötets kansli. Till tjänst för kyrkomötets ledamöter, personal, gäster och besökare. Registrering sker i mötesbyrån. Mötesbyrån distribuerar handlingar och övrig post i ledamöternas postfack. Sköter presskontakter, presskonferenser, pressmeddelanden, snabbprotokoll, Svenska kyrkans webbplats, utställningar, fotografering, sociala medier, annonsering. Sköter kopiering, möblering, div. utrustning, skyltning, tekniksamordning m.m. praktiska arrangemang. Sköter datorer, skrivare, nätverk och support. Informerar ledamöterna och svarar på frågor om arvoden och reseräkningar. Sköter utbetalningarna. 22

Informationsarbetet under kyrkomötet Kyrkokansliets informationsavdelning arbetar med informationsfrågor som rör kyrkomötet före, under och efter sessionerna, för att uppmärksamma Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Syftet med informationsarbetet är att ge en heltäckande bild av kyrkomötet och de beslut som fattas, såväl för allmänhet och medier som inomkyrkligt. kyrkomötets webbplats Nyheter om och från kyrkomötet publiceras på kyrkomötets webbplats, www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet, som innehåller: fakta om kyrkomötet, sammanträdesplan, kort presentation av ledamöterna med bild, motioner, skrivelser, betänkanden och beslut, snabbprotokoll, direktlänkar till tidigare kyrkomöten, videoarkiv med kyrkomötets debatter. Under sessionerna direktsänds alla sammanträden i plenum på kyrkomötets webbplats. intranätet Intranätet är basen för den inomkyrkliga kommunikationen före, under och efter kyrkomötet. Det sker främst via uppdateringar av Aktuelltsidan och länkar till kyrkomötets externa webbplats. massmedier Massmediearbetet kring kyrkomötet pågår från det att skrivelser och motioner sänds till ledamöterna tills beslut är fattade. Pressekreterarna har beredskap dygnet runt för att svara på frågor, ta fram och förmedla faktaunderlag och kontakter. Pressmeddelanden går ut under sessionerna och det hålls presskonferenser. Journalister och fotografer har tillträde till plenisalen under pågående sammanträden. Under sessionerna finns också särskilda pressrum. 23

Informationsarbetet under kyrkomötet sociala medier På kyrkomötets webbplats finns även länkar till kyrkomötets plats i sociala medier. Kyrkomötets Facebookgrupp är öppen för alla intresserade. Gemensam hashtagg på kyrkomötets twitterflöde är #kyrkomötet. En hashtagg är ett sätt för den som twittrar att sätta etikett på sitt inlägg och koppla ihop det med andra som twittrar om samma sak. Man kan då söka på #kyrkomötet för att få upp alla tweets om kyrkomötet. snabbprotokoll Under andra sessionen läggs alla fattade beslut ut på kyrkomötets webbplats i form av snabbprotokoll. Snabbprotokollet ger korta, formella sammandrag av betänkandena, kompletterade med det beslut som kyrkomötet fattat. Snabbprotokollen delas ut i ledamöternas postfack dagligen. Snabbprotokollet i sin helhet sammanställs direkt efter avslutat kyrkomöte och skickas till ledamöterna. utställningar Inomkyrkliga organisationer har möjlighet att ställa ut under kyrkomötet. Även andra organisationer eller intressenter kan synas på utställargolvet. 24

Ordlista Acklamation Ajournera Anförande Arbetsordning Avslag Betänkande Bifall Bordläggning Clearing Debattregler Ersättningsstadga Förslag Huvudomröstning Hänvisning Instämmande Kyrkans böcker Kyrkoantikvarisk ersättning Beslut fattas genom att ledamöterna ropar ja eller nej när förslaget framställs. Göra en paus i förhandlingen. Tal som ledamot eller biskop framför i debatten i plenum. för kyrkomötet fastställs av kyrkomötet (finns i Bestämmelser om organisation, verksamhet, arbetsformer m.m. tillgängliga på: www.svenskakyrkan.se/kyrkomotet ). Nej till ett förslag. Utskottets beskrivning av ett ärende som hänvisats till utskottet samt motivering för och förslag till kyrkomötesbeslut. Ja till ett förslag. Behandlingen av ett ärende skjuts till ett senare tillfälle. Hemförsamlingen betalar kostnaden/del av kostnaden för dop, konfirmation, vigsel eller begravning som sker i annan församling än hemförsamlingen. Clearingbeloppen fastställs för varje år av kyrkostyrelsen. Regler för talartider och anmälan till talarlistor. Beslutas för varje års kyrkomöte på förslag från presidiet. Bestämmelser om de arvoden kyrkomötet fastställer för kyrkomötets ledamöter samt de övriga förtroendevalda som har utsetts av kyrkomötet eller kyrkostyrelsen. Framställd formulering av beslut. Den slutliga omröstningen sedan flera förslag ställts mot varandra (ofta utskottets förslag mot det förslag som vunnit över flera andra förslag). Ett ärende överlämnas till ett utskott för beredning inför beslut i kyrkomötet. En ledamot instämmer i en talares anförande i plenum. Instämmandet gäller hela anförandet och ska anmälas på en blankett i omedelbar anslutning till anförandet. Instämmandet noteras i protokollet. Svenska kyrkans gudstjänstböcker: Bibeln, Den svenska kyrkohandboken, Den svenska psalmboken, Den svenska evangelieboken och En liten bönbok. Den ersättning för underhåll av kyrkoantikvarisk egendom som Svenska kyrkan får från staten genom en överenskommelse i samband med kyrkans skiljande från staten. 25

Ordlista Kyrkoordningen Mandat Mandatperiod Motförslag Motion Namnupprop Nomineringsgrupp Omröstning Ordningsfråga Plenum Proposition Propositionsordning Prästlönetillgångar Recit Remiss Regelverk som styr Svenska kyrkans strukturer och arbetsformer. Uppdrag som erhållits genom val. Innevarande mandatperiod sträcker sig till och med den 31 december 2017. Det förslag som återstår till huvudomröstningen sedan flera förslag ställts mot varandra (ofta motförslag till utskottets förslag). Ett ärende från kyrkomötesledamot/-ledamöter eller biskop/-ar med förslag till kyrkomötesbeslut med anledning av en skrivelse från kyrkostyrelsen, eller i en fråga som kyrkomötet har rätt att besluta i. Motion ska väckas senast två månader innan kyrkomötessammanträdet inleds. Rösträkning vid personval sker genom att ledamöterna ropas upp med namn och avger sin röst i en sluten sedel som läggs i en valurna på podiet. Gruppering som ställer upp i kyrkoval. Beslut fattas genom att ledamöterna reser sig upp (uppresning) när det förslag framställs som man vill stödja, eller genom rösträkning. handlar om själva mötesordningen, t.ex. om ajournering, tidsbegränsning av anförande, ordningen för ett ärendes behandling. En ordningsfråga bryter talarlistan i det pågående ärendet. Kyrkomötet sammanträder i sin helhet och debatterar samt fattar beslut. Sammanträdena i plenum är öppna för allmänheten och sänds direkt på kyrkomötets webbplats. Se förslag. Ordförandens förslag till hur beslutsfattandet ska gå till i ett ärende. När ordningen godkänts ställer ordföranden proposition, dvs. frågar om sammanträdet bifaller förslag si och så. Prästlönetillgångarna består av jord- och skogsfastigheter samt fondmedel. Endast avkastningen från tillgångarna får användas och ska då användas till Svenska kyrkans verksamhet. Tillgångarna som sådana ska värdeskyddas över tiden. Kyrkomötet har gett stiften i uppdrag att förvalta tillgångarna. Utskottssekreterarna skriver i förväg bakgrundsbeskrivning av de ärenden utskotten ska behandla i betänkanden, för att utskotten ska ha möjlighet att innan utskottsarbetet läsa in sig på ärendena. Ett ärende skickas för yttrande. 26

Ordlista Replik Reservation Rikskollekt Rösträkning Skrivelse Ledamot som yttrat sig tidigare under debatten får av ordföranden möjlighet att bemöta närmast föregående talare i en kort replik oberoende av talarordningen. Rätt till replik har också kyrkostyrelsens ordförande vid behandlingen av en skrivelse från kyrkostyrelsen. Den som är missnöjd med ett beslut kan reservera sig mot beslutet genom att begära en anteckning i ett betänkande eller protokoll. För att få antecknat en reservation i kyrkomötets protokoll ska en blankett för reservation fyllas i i omedelbar anslutning till beslutet. En skriftlig motivering till en reservation ska anmälas på reservationsblanketten som lämnas in i omedelbar anslutning till beslutet. Den skriftliga reservationen ska lämnas in innan kyrkomötet avslutas. Kollekt som tas upp i landets alla församlingar samma sön- eller helgdag högst trettio dagar varje år. Kyrkostyrelsen bestämmer kollektändamålen och vilka dagar rikskollekter för de olika ändamålen ska tas upp. Beslut fattas genom att ledamöterna röstar genom knapptryckning ja, nej eller avstår, varefter rösterna räknas. Se även namnupprop. Ett ärende från kyrkostyrelsen med förslag till kyrkomötesbeslut. Kyrkostyrelsen kan genom en skrivelse initiera ett ärende i kyrkomötet eller redovisa ett uppdrag från kyrkomötet. Skrivelser skickas till kyrkomötets ledamöter i god tid innan kyrkomötessammanträdet inleds. Tre skrivelser återkommer varje år: KsSkr 201X:1 Verksamhet och ekonomi för den nationella nivån KsSkr 201X:2 Årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå KsSkr 201X:3 Ändringar i kyrkoordningen m.m. Även kyrkomötets presidium kan lämna skrivelser angående kyrkomötets arbetsformer till kyrkomötet. Särskild mening Särskilt yttrande Talarlista Uppresning kan noteras i ett betänkande av en ersättare eller biskop som deltagit i utskottets överläggningar. kan noteras i ett betänkande av en ledamot som deltagit i utskottets beslut. upprättas för varje ärende som debatteras i plenum. Beslut fattas genom att ledamöterna reser sig upp när det förslag till beslut framställs som man vill stödja. 27

Ordlista Utskott bereder ett ärende inför beslut i kyrkomötet. 15 ledamöter och 15 ersättare väljs av kyrkomötet för mandatperioden till varje utskott. Biskoparna har rätt att delta i utskottens överläggningar men har inte beslutsrätt. Följande utskott finns i kyrkomötet: Gudstjänstutskottet, Organisationsutskottet, Tillsyns- och uppdragsutskottet, Ekonomi- och egendomsutskottet, Ekumenikutskottet, Kyrkolivsutskottet, Budgetutskottet och Kyrkorättsutskottet. Valberedning Votering Yrkande Yttrande Ålderspresident förbereder alla personval i kyrkomötet. Består av 15 ledamöter och väljs för mandatperioden vid kyrkomötets första sammanträde. Se omröstning och rösträkning. Se förslag. Ett utskott kan sända ett ärende till ett annat utskott för hörande av dess mening innan förslag till beslut fattas. Läronämnden ska yttra sig över lärofrågor innan beslut i kyrkomötet, Kyrkorättsutskottet ska yttra sig i frågor om kyrkoordningsändringar och Budgetutskottet ska yttra sig över frågor som påverkar inriktningen av den nationella nivåns verksamhet. Den ledamot som varit ledamot i kyrkomötet längst tid. Vid ny mandatperiod fungerar ålderspresidenten som ordförande innan en ordförande har valts vid kyrkomötets första sammanträde. 28