Den nyaste godkända versionen av anvisningen finns på studentexamensnämndens webbplats.

Anvisning om anordnande av elektroniskt studentprov 31.3.2015 Anvisning om anordnande av elektroniskt studentprov Detta dokument av teknisk karaktär beskriver de särskilda dragen hos anordnandet av det elektroniska studentprovet. Anvisningen uppdateras alltid när informationen om bästa praxis preciseras. Studentexamensnämnden hoppas få frågor och kommentarer av gymnasierna. Den nyaste godkända versionen av anvisningen finns på studentexamensnämndens webbplats. Innehåll Inledning... 2 1.1 Anvisningen är ett utkast... 2 1.2 Nya samarbetspartner... 3 1.3 Sammanfattning av provarrangemangen... 3 2 Föreberedelsefasen... 5 2.1 Arrangemangen i provlokalen i ett nötskal... 5 2.2 Centrala tekniska hotbilder och förberedelser inför dem i ett nötskal... 6 2.3 Datatrafik... 7 2.4 Strömförsörjning... 11 2.5 Terminaler... 12 2.6 Tilläggsutrustning till terminaler... 13 2.7 Provlokalens servrar... 14 2.8 Avläggande av provet i separata lokaler... 15 2.9 Anordnande av kursprov... 15 3 Före provet... 16 3.1 Inredning av provlokaler... 16 3.2 Installation och testning av datatekniken... 19 3.3 Kontroll av ernas utrustning... 19 3.4 Övrig utrustning som behövs för elektroniska prov i provlokalerna... 19 3.5 12 24 timmar före provet... 20 4 Under provet... 21 4.1 Åtgärder i början av provet... 21 4.2 Övervakarnas uppgifter under provet... 22 4.3 Åtgärder i undantagssituationer... 23 4.4 När en avlägsnar sig... 24 5 Efter provet... 25 5.1 Åtgärder omedelbart efter provet... 25 5.2 Avinstallation av datatekniken i provlokalen... 25 5.3 Hantering av USB-enheter som använts i proven... 25 5.4 Hantering av pappersdokument som uppstått under proven... 25 6 Ordlista och förkortningar... 26 7 Källor... 28 1

1 Inledning Studentprovet blir stegvis elektroniskt 2016 2019. Syftet med reformen är att provet i allt högre grad ska motsvara de ungas kunskapsbehov i fortsatta studier och i arbetslivet. Det elektroniska provet gör det möjligt att skapa mångsidigare uppgifter, och även erna får möjlighet att visa sitt kunnande på ett bredare plan. De viktigaste dragen ändras dock inte: även framöver är provet en tillförlitlig kompetensindikator, där alla er har jämlika möjligheter till framgång. Anordnandet av provet kommer också i fortsättningen att vara en stor gemensam prestation för studentexamensnämnden (SEN) och gymnasierna. I 3 i lagen om anordnande av studentexamen (26.8.2005/672) konstateras det entydigt att ansvarig för anordnandet av examen och proven i läroanstalten är rektorn. Precis som förut förutsätter ett lyckat studentprov samarbete inom en omfattande arbetsgrupp. I detta dokument beskrivs de praktiska arrangemangen relaterade till proven i den elektroniska studentexamen. Anvisningen är avsedd för de personer som deltar i anordnandet av provtillfällen och som kan utgöras av åtminstone följande personer: rektorer och skolsekreterare representanter för fastighetsförvaltningen (t.ex. elarbeten) leverantörer av dataadministrations- och/eller IT-tjänster (t.ex. terminaler, servrar, nät) ansvariga för provlokalernas inredning (t.ex. vaktmästare, lärare, utomstående assistenter) provövervakare (t.ex. rektorer, lärare). Dessa detaljerade anvisningar handlar uttryckligen om anordnandet av elektroniska studentprov. De arrangemang som kursprovsystemet, som publicerades i januari 2015, kräver är mycket lättare (se punkt 2.9). Eftersom anvisningen beskriver provlokalernas el- och datatekniska egenskaper innehåller den en hel del facktermer och förkortningar (t.ex. körtid, DHCP-server). Dessa facktermer och förkortningar har länkar till ordlistan (se punkt 2.9). 1.1 Anvisningen är ett utkast Detta dokument är ett utkast vars syfte är att underlätta förberedelserna inför det elektroniska studentprovet i gymnasierna. En del detaljer relaterade till anordnandet av provet är redan rätt välkända och har delvis beaktats i gymnasierna. Beskrivningen av dem underlättar planeringen och genomförandet av provarrangemangen. Särskilt frågorna om de tekniska arrangemangen för provet (elinstallationer, datakommunikation) börjar vara klara. Andra detaljer är ännu inte kända. Dessa kan anknyta till rutiner som är lättare att ändra senare än de strukturella aspekterna. Bästa praxis uppstår i det praktiska arbetet, och gymnasierna kommer att få erfarenhet av det när de testar elektroniska kursprov och studentprovet. Därför kommer anvisningen om anordnande att kompletteras när erfarenheten ökar. En del av dokumentet kan senare bli en del av de allmänna föreskrifterna och anvisningarna om studentprovet. 2

En del av dokumentet är avsett att ge idéer för de praktiska arrangemangen. Dessa delar är kursiverade och indragna. I dokumentet kan det också nämnas att anvisningar saknas än så länge. Det är alltså känt att ytterligare information kommer senare. Dessa delar är kursiverade men inte indragna. Vi hoppas att gymnasierna ska kommentera anvisningen fortlöpande genom att komma med förslag till innehåll och frågor per e-post: digabi@ylioppilastutkinto.fi. Den nyaste versionen av denna anvisning finns på studentexamensnämndens webbplats. 1.2 Nya samarbetspartner Förberedelserna inför det elektroniska provet kräver samarbete mellan fastighetsadministrationen och IT-administrationen eller leverantörer av IT-tjänster. Fastighetsadministrationen ansvarar för de tekniska arrangemang i provlokalerna som behövs för anordnandet av provet. I allmänhet innebär detta planering och genomförande av elinstallationer. För fastighetsadministrationens del avslutas projektet när provlokalerna utrustats enligt anvisningarna. IT-administrationen ansvarar för de terminaler, servrar och dataförbindelser som behövs för provet. I planeringsfasen är rollen stark i synnerhet vad gäller fastställandet av riktlinjerna för terminalerna och planeringen av provarrangemangen. Beroende på läget kan skolans IT-support utbilda en lärare (eller en del lärare) i skolan i provarrangemangen. SEN:s mål är att ta fram ett elektroniskt studentprov som inte kräver fortlöpande IT-support. Även fastighetsadministrationens arbetsinsats minskar väsentligt efter förberedelserna för provlokalerna (se punkt 2). 1.3 Sammanfattning av provarrangemangen Provarrangemangen för det elektroniska provet kan indelas i en förberedelsefas och faser som upprepas vid varje examenstillfälle och på provdagen. Förberedelsefasen: Man väljer de lokaler som används för det elektroniska studentprovet (inklusive lokaler som specialarrangemang kräver). Man planerar och genomför de eltekniska lösningarna i dessa lokaler (strömförsörjning, strömförsörjning med reservbatteri dvs. UPS-säkring, datakommunikation). Man utarbetar riktlinjer för de terminaler som erna i gymnasiet ska använda (egna eller gymnasiets). Före provet: Man säkerställer att erna kan starta sina terminaler med USB-minnet. Man säkerställer att ernas terminaler kopplas till examensnätet och att terminalerna har fungerande hörlurar. Man inreder provlokalerna. Man installerar och testar nätet i provlokalerna och de lokaler som behövs för 3

specialarrangemang. Man testar provlokalernas servrar och övervakningskonsoler. Rektorn laddar ner de krypterade provuppgifterna (12 24 timmar före provet). De krypterade provuppgifterna sparas på provlokalens server. USB-minnena till terminalerna delas ut till erna. Under provet: Rektorn dekrypterar provuppgifterna på provlokalens servrar. Övervakarna identifierar erna. Examinanderna avlägger provet. Övervakarna följer med provets framskridande i provlokalen och via övervakningskonsolen. Övervakarna för övervakningsprotokoll elektroniskt eller på papper. Övervakarna reagerar på undantagssituationer. Efter provet: Övervakarna samlar in terminalernas USB-minnen. Det elektroniska materialet som uppstått under provet överförs till SEN. Anvisningar om hanteringen av terminalernas USB-minnen publiceras senare. Nätet i provlokalen avinstalleras. Bedömningen börjar i SEN:s bedömningstjänst. 4

2 Förberedelsefasen 2.1 Arrangemangen i provlokalen i ett nötskal I det elektroniska studentprovet har varje en terminal som startas med ett USBminne som SEN levererat. Varje terminal kan anslutas till elnätet och via nätet i provlokalen till provlokalens servrar. Provlokalens servrar startas med ett USB-minne som levereras av SEN. Allt material som erna behöver under provet finns antingen på provlokalens servrar eller ernas terminaler. Via sina terminaler har erna inte tillgång till andra elektroniska resurser (t.ex. material på internet eller terminalens hårddisk). Provlokalens servrar är en helhet som bildas av två separata datorer (noder). Syftet med detta arrangemang är att förbereda sig för eventuella fel i utrustningen under provet. Noderna har identisk programvara. Datorerna kopierar det inkörda materialet för varandra, vilket innebär att provet kan fortsätta utan störningar om det uppstår fel i den ena datorn. Provlokalens servrar står i kontakt med provlokalens nät och internet. Det är också möjligt att noderna kommunicerar direkt med varandra. SEN:s server extern näfförbindelse provlokalens server Nod 1 Nod 1 switch examensnätet Figur 1. Förenklad schematisk bild av examensnätets datakommunikation. Provlokalens eltekniska konstruktion beskrivs i lokalanvisningen. Provlokalens strömförsörjning är indelad i två områden: Provlokalens servrar och IT-utrustning är kopplade till elnät med reservbatteri. Om elförsörjningen till provlokalen bryts av fungerar denna utrustning med ström från UPS-minnena. Reservbatteriet ska ha en körtid på minst 15 minuter. Examinandernas terminaler är kopplade till den osäkrade strömförsörjningen. Om strömförsörjningen till provlokalen bryts av fungerar denna utrustning med ström från terminalernas egna batterier. 5

Både strömförsörjningen med reservbatteri och den icke säkrade strömförsörjningen ska dimensioneras enligt lokalanvisningen. Rektorn laddar ner materialet i form av en krypterad fil från SEN. Det är ännu inte känt hur många timmar före provet materialet kan laddas ner eller hur det sparas på servrarna. Även leveranssättet för nyckeln som behövs vid dekrypteringen är tills vidare en öppen fråga. Examinandernas svar och det övriga material som uppstår under provet överförs från provlokalens servrar till SEN över internet. Med andra ord överförs materialet automatiskt från gymnasiet när provet avslutats. Om en internetförbindelse inte är tillgänglig kan det krypterade materialpaketet överföras från provlokalens server till exempelvis ett USB-minne som kan levereras till SEN på något annat sätt. Rektorn kan till exempel använda sin egen laptop eller mobil för överföringen. 2.2 Centrala tekniska hotbilder och förberedelser inför dem i ett nötskal Elektroniska studentprov avläggs i över 400 provlokaler med cirka 40 000 terminaler. Tekniska problem kan inte undvikas, men det gäller att reagera på dem så snabbt som möjligt. Eftersom gymnasierna inte har tillgång till experter på olika områden ska provövervakarna kunna vidta åtgärder enligt anvisningarna. Centrala tekniska hotbilder har identifierats och förberedelserna inför dem planerats på följande sätt: Förberedelser för avbrott i strömförsörjningen görs på flera nivåer. De centrala systemen har reservbatteri, och det rekommenderas att även terminalerna har batteri. Eftersom systemet sparar ernas svar automatiskt, försvinner de inte om terminalen plötsligt stängs av. Förberedelser för enstaka problem med terminaler sker med hjälp av reservterminaler som gymnasierna ansvarar för. Förberedelser för enstaka datakommunikationsproblem sker med reservplatser i provlokaler. Förberedelser för fel i provlokalens servrar sker genom att servern är en feltolerant helhet som består av två noder. De åtgärder som vidtas under provet har dokumenterats i punkt 4.3. Till skillnad från de nuvarande arrangemangen behövs det inga reservlokaler för provlokalen i det elektroniska studentprovet. Om provet inte kan avläggas i sin helhet under provdagen i den egentliga provlokalen har man tillgång till en reservprovdag. Om provlokalen förstörs under examenstillfället så att den inte kan användas och om det avbrutna provet inte kan avläggas på reservprovdagen i ifrågavarande provlokal strävar man efter att placera erna i andra provlokaler. I det rådande ekonomiska läget är det inte möjligt att utrusta flera lokaler. Det är också osannolikt att provövervakarna kunde flytta erna med sina terminaler till en reservlokal mitt under provet. 6

2.3 Datatrafik Det behövs två nätförbindelser för anordnandet av det elektroniska studentprovet. Examensnätet är ett internt lokalnät (LAN), vars nätinställningar delas av provlokalens server. Examensnätet baserar sig på Ethernet-kablar. Med särskilt tillstånd av SEN kan nätet också basera sig på WLAN-basstationer. Utrustningen i examensnätet ska vara UPS-säkrad. Den externa förbindelsen används av provlokalens server. Förbindelsen används till att överföra det material som uppstår under provet från provlokalens server till SEN:s nättjänst. Man har förberett sig på tillfälliga avbrott i den externa förbindelsen, och därför behöver den utrustning som används för den externa förbindelsen (t.ex. switchar, routrar) inte ha reservbatteri eller dubbel nätförbindelse. 2.3.1 Extern förbindelse Tillgången till den externa förbindelsen ska vara en obegränsad internetförbindelse. Förbindelsens hastighet ska vara minst 1 Mbit/s, eftersom överföringen av det material som uppstår vid provet tar för lång tid med långsammare förbindelser. Förbindelsen ska gå via Ethernet-kablar till provlokalens server för att förbindelsen ska fungera tillförlitligt även efter längre perioder utan trafik. Eftersom provlokalens server består av två noder ska placeringsstället för servern ha två Ethernet-uttag för det externa nätet eller en switch som anslutits till det externa nätet för serverns noder. Det viktigaste syftet med förbindelsen är att överföra provmaterialet från provlokalens server till SEN. Materialet består åtminstone av provprestationer, övervakningsprotokoll och varierande tekniska övervakningsdata. Det är ännu inte känt hur stort materialet kommer att vara. Övervakningsdata kan vara mycket omfattande (t.ex. flera tiotals megabytes per ). Den planerade övergången till ett muntligt språkprov ökar dessutom storleken på provprestationer, eftersom materialet då innehåller ljudfiler. Förbindelsen kan eventuellt också användas för fjärrkontroll av provlokalens servrar under provet. Via fjärrkontrollen kan SEN:s experter då kontakta provlokalens servrar när servrarna är igång. Förbindelsen kommer att bygga på en förbindelse som öppnas av provlokalens server. För provlokalens server behövs ingen IP-adress för det offentliga internet eller öppna portar från internet. Normalt har gymnasier två slags nät. Till nät som används för administration får man i allmänhet endast ansluta terminaler som administreras av nätets administratör (t.ex. kommunens dataadministration). Gästnäten är till för skolans studerande och besökare. Anslutning till dem kan kräva identifiering till exempel via webbläsaren. Ur SEN:s perspektiv är den bästa lösningen att placera provlokalens server i det administrativa nätet, eftersom servern då är bättre skyddad för kontakter av utomstående än gästnätet. Dataadministrationens riktlinjer kan förhindra placeringen i det administrativa nätet, eftersom programvaran i provlokalens server i princip innehas av SEN och inte dataadministrationen. 7

SEN redogör gärna för provlokalens servrars struktur och informationssäkerhetsegenskaper för dataadministrationsenheter så att servrarna kunde placeras i ett så säkert nätsegment som möjligt. Gästnätet är också en möjlig placeringsplats för provlokalens server, förutsatt att nätet inte kräver identifiering via webbläsare. En öppnad förbindelse får inte heller ha en viss anslutningstid (t.ex. högst två timmar). Provlokalens server har skyddats mot det externa nätet med en brandvägg, och förbindelserna mellan provlokalens server och SEN är krypterade. Dataöverföringen tål tillfälliga avbrott (t.ex. stora variationer i bandbredden). Om ingendera av de ovan beskrivna lösningarna är möjlig ska en tillfällig nätförbindelse ordnas för provlokalens server, till exempel genom separat ADSL eller i ytterst exceptionella situationer genom mobildata. Provlokalens servers externa förbindelse kan inställas så att den hämtar nätinställningarna från DHCP-servern, eller alternativt kan de matas in manuellt i servrarna. 2.3.2 Ethernet-baserat examensnät Examensnätet baserar sig på Ethernet dvs. kabelteknik, såvida gymnasiet inte ansökt om tillstånd hos SEN för trådlöst nät (WLAN). Det är viktigt att planera examensnätet omsorgsfullt, eftersom detta sparar tid. I planeringen gäller det också att beakta er som genom beslut om specialarrangemang avlägger provet i separata provlokaler. Det finns ett eller flera examensnät per gymnasium, och varje examensnät ska ha en provlokalens server med två noder. Om alla er avlägger provet i samma provlokal är det lätt att planera nätet. I lokalen reserveras en plats för provlokalens server, och nätet byggs ut med hjälp av switchar så att det omfattar alla ers terminaler. Det finns dock nästan alltid er som fått beslut om specialarrangemang och som behöver separata provlokaler. Det finns två alternativ för ordnandet av datakommunikationen i separata provlokaler: Man kan installera egna examensnät i de separata provlokalerna där varje lokal har en egen provlokalens server med två noder (se figur 2). Terminalerna för de er som avlägger provet i separata lokaler ansluts med Ethernet-kablar till huvudsalens examensnät (se figur 3). 8

SEN:n server mindre provlokal provlokalens server switch större provlokal provlokalens server switch kytkin switch separat provlokal provlokalens server Figur 2. I detta exempel har varje provlokal ett eget examensnät och en egen provlokalens server. Det behövs inga nätförbindelser mellan provlokalerna. SEN:s server mindre provlokal större provlokal provlokalens server separat provlokal switch switch switch switch switch Figur 3. I detta exempel är varje provlokal i fastigheten ansluten till samma examensnät. Gymnasiet har endast en provlokalens server. Om examensnätet routas via byggnadens fasta kablar och switchar ska man säkerställa att examensnätet inte kopplas till de övriga näten i byggnaden. Man kan göra detta genom att i de befintliga switcharna använda en egen VLAN för examensnätet eller genom att routa examensnätet via korskopplingar med en egen switch. Vid planeringen av nättopologin gäller det att komma ihåg att all utrustning i examensnätet ska ha reservbatteri för den körtid som krävs. Kravet på reservbatteri gäller alltså också de eventuella switchar i korskopplingen genom vilka examensnätet bildas. 9

mindre provlokal switch switch i KK-skåp större provlokal SEN:s server provlokalens server switch switch i KK-skåp separat provlokal Figur 4. Exempel på datakommunikationsarrangemang. Utrustningen på röd botten ska ha reservbatteri. Om nättrafiken går via switchar i KK-skåp ska även dessa switchar ha reservbatteri. Terminalerna på blå botten har eget batteri. Reservbatteri behövs inte för dem. Förbindelsen till det externa nätet behöver inget reservbatteri. Om reservbatteriet för switcharna i KK-skåpet känns som en alltför tung lösning kan man alternativt använda små PoE-switchar. Om det bara finns en switch mellan den egentliga provlokalen och en separat lokal kan UPS placeras i provlokalen. UPS matar in ström i PoEinjektorn eller PoE-switchen som förmedlar ström via Ethernet till den lilla PoE-switchen i korskopplingsskåpet. UPS-enheter behövs inte i separata lokaler. större provlokal UPS separat provlokal provlokalens server switch PoE PoE-switch i KK-skåp Figur 5. UPS i KK-skåpet har ersatts med en PoE-injektor i Ethernet-kabeln. PoE-injektorn matar ström från reservbatteriet (den röda streckade linjen) till switchen i KK-skåpet via Ethernet-kabeln (den svarta linjen). Alternativt kan switchen i provlokalen vara PoEsmartswitch, och då behövs ingen separat PoE-injektor. Dubbelt examensnät behövs inte. Gymnasiet ska ha tillgång till reservutrustning så att en komponent i nätet som går sönder under provet kan bytas till en ny. Bytet ska ske inom 60 minuter från att felet observerats. 10

Examensnätets dataöverföringshastighet ska vara 1 000 Mbit/s (1 Gbit/s) i hela nätet. Vid de första provtillfällena används denna kapacitet inte, men eftersom det handlar om en långvarig investering är det bra att förbereda sig på en ökande dataöverföringskapacitet. Det gäller att använda skyddade kablar (STP), om de förenas med till exempel kabelkanaler eller buntband till tajta knippen. I andra fall räcker det med en oskyddad kabel (UTP). I gigabitnätet ska man använda en kabel minst i klassen CAT-5E. Utrustningen i examensnätet ska hållas under uppsikt eller förvaras i låsta utrymmen. I praktiken innebär detta att switcharna antingen finns i låsta korskopplingsutrymmen eller andra utrymmen eller att provövervakarna kan hålla dem under uppsikt under provet. Om det finns olåst utrustning i provlokalen ska hela provlokalen vara låst efter installationen av examensnätet tills provet börjar. Detaljerade anvisningar för konfigurationen av switcharna publiceras senare. 2.3.3 WLAN-baserat examensnät Det är möjligt att använda trådlöst WLAN-nät i examensnätet endast med tillstånd av SEN. Då kan gymnasiet installera ett WLAN-baserat examensnät i de lokaler som beviljats tillstånd. Samma lokaler kan också ha ett Ethernet-baserat examensnät som används av en del av erna. Innan tillstånd söks ska gymnasiet utvärdera de provlokaler för vilka ett trådlöst examensnät planeras. SEN har publicerat en separat utvärderingsanvisning (se WLAN-anvisning). Samma riktlinjer gäller för WLAN-nät som för Ethernet-nät. All nätutrustning, inklusive WLANbasstationer och eventuella controllers som styr dem ska ha tillgång till ström från reservbatteri. Föreskrifter för fysisk informationssäkerhet för utrustning i trådlösa nät. Utrustningen ska förvaras i antingen låsta eller övervakade utrymmen. WLAN-nätets utrustning kan även placeras utom räckhåll för utomstående genom att fästa den tillräckligt högt upp, och då behöver utrymmena inte låsas. Kravet på Ethernet-nätets reservutrustning gäller också WLAN-nät med undantag för eventuell controller. De finns en separat anvisning för ansökan om tillstånd för examensnät som baserar sig på WLAN-teknik (se WLAN-anvisning). 2.4 Strömförsörjning SEN har utfärdat heltäckande anvisningar för elplaneringen i provlokalerna 10.6.2013 i dokumentet Anvisning om elplanering för provlokaler i elektronisk studentexamen (se lokalanvisningen). I dokumentet och bilagorna till det beskrivs principerna för strömförsörjningen. Det är mycket viktigt att följa anvisningen inte bara med tanke på ernas säkerhet utan också för att garantera en tillräcklig strömförsörjning. Reservbatteriet ska omfatta provlokalens servers bägge noder och examensnätets nätutrustning (samt Ethernet och eventuellt WLAN). Körtiden ska vara minst 15 minuter. Examinandernas terminaler behöver inte förses med reservbatteri eftersom de har egna batterier. Med hjälp av reservbatteriet kan man klara korta störningar i strömförsörjningen utan särskilda åtgärder. Om störningen pågår en längre tid kan servrarna och terminalerna i 11

provlokalen stängas av kontrollerat, så att inga data som sparats på servrarna försvinner. Gymnasiet kan också planera längre körtider. Vid planeringen av körtiderna är det bra att komma ihåg att avläggandet av provet i allmänhet också kräver belysning (provlokaler, korridorer, toaletter). I huvudstadsregionen och andra regioner med markkablar varar störningar i strömförsörjningar i allmänhet några sekunder. Om elavbrotten i en region normalt varar mycket länge kan gymnasiet förbereda sig på elavbrott även med en reservkraftkälla (generator). I några gymnasier har man ett system som gör det möjligt att mata in ström med en generator på skolgården. Under provdagar kan generatorn kopplas till nätet inom till exempel 30 eller 60 minuter. Om det blir elavbrottet kan avläggandet av provet fortsätta med hjälp av reservkraftkällan. Examinanderna kompenseras för den förlorade provtiden. För varje ska man reservera ett jordat uttag på 230 V. 2.5 Terminaler Varje ska ha en terminal. Examinanden ansvarar för att terminalen som används i provet uppfyller SEN:s krav och att den är kompatibel med SEN:s programvara och kan anslutas till gymnasiets examensnät (Ethernet eller WLAN). Examinanden ansvarar också för att han eller hon kan starta terminalen utan anteckningar via USB-minnet från vilket operativsystemet laddas ner. Kraven på terminalen beskrivs i en separat anvisning om terminaler. Kraven uppdateras när tekniken utvecklas. Terminalen får inte störa de andra erna. Möjliga störningar är ljud (ovanligt högt brus eller ljud från tangentbordet), elstörningar (felaktig strömkälla) eller datakommunikationsstörningar. Provövervakarna har rätt att förbjuda användning av störande terminaler. Gymnasiets rektor kan kräva att terminalerna kontrolleras på förhand. Examinanden ansvarar också för att han eller hon har tillräckligt högklassiga hörlurar som är kompatibla med terminalen. Hörlurarna ska sprida så lite ljud i omgivningen som möjligt. Provövervakarna har rätt att förbjuda användning av störande hörlurar. Gymnasiets rektor kan kräva att hörlurarna kontrolleras på förhand. Vem som helst kan äga terminalen och hörlurarna, men en ska ha tillstånd av ägaren att använda terminalen och hörlurarna i studentprovet. Gymnasiet ska ha en terminal som uppfyller SEN:s krav per varje tio er i provlokalen, men dock så att det på varje ställe där prov avläggs finns åtminstone en reservterminal. Till exempel ska ett provställe för 100 er ha 10 reservterminaler medan ett provställe för 5 er ska ha 1 reservterminal. Dessa terminaler ersätter terminaler som det uppstått fel i under provet, men de undanröjer inte ernas skyldighet att ta hand om sina personliga terminaler. Gymnasiet ska se till att reservterminalerna kan startas med USB-minnen antingen automatiskt eller med hjälp av anvisningar som fästs på terminalen. Gymnasiet ska också se till att terminalerna kan anslutas till examensnätet i provlokalen. Antalet reservterminaler kan preciseras senare. Gymnasiernas erfarenheter av terminalbehovet påverkar det slutliga kravet. 12

Terminalen startas via ett USB-minne. SEN levererar innehållet till USB-minnet. Det ännu inte känt huruvida SEN levererar färdiga USB-minnen eller om gymnasierna ska ladda ner innehållet i dem. USB-minnet innehåller operativsystemet och all programvara som behövs. Det behövs inga gymnasiespecifika konfigurationer, eftersom inställningarna kommer från provlokalens server via examensnätet. Gymnasiet ska ge erna tillräckligt många övningstillfällen i att starta terminalen. Examinanderna kan öva sig på att starta terminalerna genom att till exempel kopiera testprogramvaran på ett eget USB-minne. Anvisningar för detta finns på https://digabi.fi/kokeile. På samma adress kan man läsa om hur datorer startats via USB-minnen. Terminalen inklusive tilläggsutrustningen ska få all ström som behövs från ett växelströmsuttag på 230 V. Terminalerna behöver inget reservbatteri. SEN rekommenderar terminaler med eget batteri som i normal användning förser terminalen med ström åtminstone under den körtid som fastställts för examensnätet. Gymnasiet kan också säkra terminalernas strömförsörjning. Examinander som fått tillstånd för specialarrangemang kan använda samma terminaler som de andra erna. De inställningar som tillstånden kräver överförs till provlokalens server med ernas personuppgifter och påverkar deras provskärm. Till exempel personer med hörselskada får automatiskt provuppgifter som skräddarsytts för dem. Ett undantag är personer med synskada: den tilläggsutrustning och specialprogramvara samt inställningarna för dem kommer sannolikt inte att fungera med SEN:s operativsystem. Provet avläggs med ernas egna terminaler för att garantera att tilläggsutrustningen och programvaran fungerar utan problem. Svaren sparas på ett USB-minne och överförs till SEN:s system. Det är ännu inte känt hur svaren vidareförmedlas. Svaren skrivs dock inte ut. SEN fastställer kriterierna för terminalerna. Kriterierna ändras med den tekniska utvecklingen. SEN strävar efter att se till att när kriterier ändras så kommer terminaler som är förenliga med de gamla kriterierna att fungera under följande tre examenstillfällen efter att de nya kriterierna trätt i kraft. 2.6 Tilläggsutrustning till terminaler Examinanden kan använda tilläggsutrustning i terminalen under provet: tangentbord, mus eller annan pekare. Terminalernas nättrafik kan kräva USB-kopplad tilläggsutrustning, såsom Etherneteller WLAN-adaptrar. Anslutningen av nödvändig utrustning kan kräva användning av USB-hubb. Tilläggsutrustningen får inte innehålla material eller funktioner som underlättar ens provprestation (t.ex. korrektur). Användning av trådlös tilläggsutrustning som fungerar med radiovågor är helt förbjudet. Tilläggsutrustningen får inte störa de andra erna. Provövervakarna har rätt att förbjuda användning av störande tilläggsutrustning. Gymnasiets rektor kan kräva att tilläggsutrustningen kontrolleras på förhand. 13

2.7 Provlokalens servrar Provlokalens servrar är en feltolerant helhet som består av två noder och som utgör provtillfällets hjärta. Denna helhet fungerar som brandvägg mellan det externa nätet och examensnätet och förhindrar kontakt mellan näten, fungerar i examensnätet som DHCP-, DNS- och NTP-servrar, tar emot det krypterade materialet som rektorn laddat ner tidigare och som innehåller ernas personuppgifter, provfrågorna och annat krypterat material, innehåller programvaran som förmedlar den information som behövs för avläggandet av provet (bl.a. provuppgifterna) till ernas terminaler och sparar materialet från terminalerna (bl.a. provsvaren), erbjuder provövervakarna en övervakningskonsol, via vilken den första övervakaren kan följa med provets framskridande. Övervakningskonsolen kommer senare att ersätta övervakningsprotokollet i pappersform. sänder provamaterialet via en krypterad extern förbindelse till SEN:s server, erbjuder den första övervakaren materialet som en krypterad fil om den externa förbindelsen inte är tillgänglig. Då kan materialet förmedlas till SEN senare. Provlokalens servers noder startas via USB-minnen på samma sätt som terminalerna. SEN levererar innehållet till USB-minnet. Det ännu inte känt huruvida SEN levererar färdiga USB-minnen eller om gymnasierna ska ladda ner innehållet i dem. Startmediet innehåller operativsystemet och all programvara som behövs. Servrarnas inställningar och övriga justeringar görs via dialogrutor, och således kräver administrationen av servrarna ingen kvalificerad kompetens. Serverprogramvaran behöver inte uppdateras, utan den körs in från SEN:s USB-minne. Den exakta effekten hos servrarnas noder är ännu inte känd. Detta preciseras våren 2015. Sannolikt räcker det med en modern, effektiv bordsdator. Vid specialarrangemang (t.ex. på sjukhus) kan det räcka med en laptop. Syftet är att inga data ska sparas på provlokalens servers hårddisk, utan att allt sparas på USB-minnen. Datorn kan således antagligen användas för andra ändamål när prov inte anordnas, men eleverna borde inte ha tillgång till den. Det medför alltför stora informationssäkerhetsrisker. Mer detaljerade anvisningar om detta utfärdas vid behov. Placeringen av provlokalens servrar på gränsen mellan två nät kräver två Ethernetnätverkskort. Det kan hända att noderna senare kommer att kräva ett tredje Ethernetnätverkskort för inbördes trafiken. Provlokalens servers strömförsörjning ska ha reservbatteri. Det kan uppstå fel i provlokalens servers ena nod under provet utan att det uppstår störningar i nätet. Examinanderna märker inte om den ena noden körs ner eller går sönder. En felaktig nod byts inte ut under provet. Om det uppstår fel i bägge noderna avbryts provet och därefter anordnas ett reservprov. 14

2.8 Avläggande av provet i separata lokaler I samband med införandet av det elektroniska provet sker det ändringar i specialarrangemangen. Eftersom alla er använder terminaler behöver man inte längre ansöka om tillstånd för dator hos nämnden. Alla er får använda tilläggsutrustning såsom tangentbord och mus. Däremot ändras specialarrangemangen för personer med dyslexi, hörselskada eller annan sjukdom eller skada inte nämnvärt. I synnerhet under övergångsperioden är det bra att i god tid kontakta SEN för att diskutera specialarrangemang. Målet är att för varje mäta en personlig prestationstid. Tilläggstiden i beslutet om specialarrangemang överförs till provlokalens server med provuppgifterna. På detta sätt beaktar systemet automatiskt specifika prestationstider. Andra er med beslut om specialarrangemang får personliga versioner av frågorna. Ett undantag utgörs av personer med synskada som åtminstone i de första elektroniska studentproven avlägger dem med egna terminaler på samma sätt som i dag. Frågorna och svaren överförs på ett sätt som fastställs senare. Det är också möjligt att anordna elektroniskt prov för enskilda er i helt separata lokaler. Examensnätet installeras i den separata lokalen enligt följande minimikrav: provlokalens servers bägge noder ens terminal en reservterminal som kan tas i bruk inom 30 minuter om det uppstår fel i ens terminal, till exempel i samma fastighet. I synnerhet i akuta sjukhusfall är det primära tillvägagångssättet att annullera anmälan. 2.9 Anordnande av kursprov Ovan har vi beskrivit förberedelserna inför det elektroniska studentprovet. I januari 2015 publicerade SEN ett elektroniskt system för kursprov som utvecklas i samklang med studentprovet. Ur ett tekniskt perspektiv är systemet för kursprov alltså ett förstadium till det elektroniska studentprovet. Systemet för kursprov kräver dock mycket lätta arrangemang. Uppgifterna och bedömningen görs med webbläsare på SEN:s nätserver. Tjänsten kräver inga tekniska åtgärder i gymnasierna. För provtillfället behövs en provlokalens server. Om några tiotals elever deltar i kursprovet kan provlokalens server bestå av en laptop. Till en början behöver provlokalens server bara en nod. Det nät som används i kursproven ska vara separerade från andra nät, eftersom provlokalens server fungerar som nätets DHCP-server. I detta hänseende påminner nätet om det egentliga examensnätet. Nätets aktiva utrustning kan dock vara enklare än i examensnätet. Vid installationen kan man använda ojusterbara Ethernet-switchar. Det gäller dock att komma ihåg att installationen och testningen av det egentliga examensnätet är mycket viktiga faser med tanke på framgången. Regelbundna övningar i verkliga miljöer minskar både ernas och övervakarnas examensstress. 15

3 Före provet 3.1 Inredning av provlokaler Inredningen av provlokalerna ändras inte i nämnvärd grad från praxis i dag. Vid inredningen ska placeringen av el- och datakommunikationsutrustning samt dragningen av kablar beaktas. Dessutom ska det finnas reservplatser i provlokalen med tanke på felsituationer. Terminalernas skärmar samt ström- och nätkablar medför dock nya utmaningar. SEN:s mål är att elektroniseringen inte ska öka avståndet mellan erna. SEN:s anvisningar och föreskrifter reglerar inte heller i dag avståndet mellan erna, och denna anvisning behöver inte preciseras. En utmaning i förebyggandet av missbruk är de korta avstånden mellan erna och terminalernas stående skärmar. I dag kan dessa problem åtgärdas med följande alternativ: Insynsskydd som placeras på skärmen förhindrar insyn från sidan. Det här är en enkel och effektiv lösning. Nackdelen är att skydden är rätt dyra och att de försvårar den fysiska övervakningen av ernas skärmar. Tillräckligt liten fontstorlek på skärmen. Små fonter gör det svårare att läsa andras skärmar. I kombination med teknisk övervakning kan detta vara en effektiv lösning. Examinander som beviljats tillstånd att använda stor font i provmiljön ska placeras så att andra inte kan läsa deras skärmar. I flervalsfrågor kan svarsalternativen visas i slumpmässig ordningsföljd. Placering av erna mittemot varandra. I detta alternativ gäller det att överväga om det är viktigare att erna inte kan se varandras ansikten eller att de inte kan snegla på andras skärmar. I inredningen av provlokalerna för det elektroniska provet får man inte använda några som helst mellanskärmar, såvida de inte är nödvändiga för specialarrangemang. Hörförståelseprov har anordnats med framgång i språkstudior, men i långa prov skulle mellanväggar förhindra den fysiska övervakningen i alltför hög grad. Vid planeringen av inredningen ska placeringen av el- och datakommunikationsutrustning samt dragningen av kablar beaktas. - Det gäller att minimera situationer där er eller övervakare måste kliva över kablar eftersom någon kan snava och skada sig. Dessutom kan kablarna töjas och flytta på sig, vilket kan försvaga anslutningarna och orsaka funktionsstörningar i systemet. När människor trampar på datakablar kan deras funktion försämras med tiden, vilket kan orsaka störningar. Kablarna innehåller ledningspar som tvinnats runt varandra. Om ledningarna bryts eller gängorna öppnas kan det leda till störningar. Basstationerna i ett trådlöst nät ska placeras enligt anvisningarna. Om basstationerna placeras mitt bland erna gäller det att särskilt beakta att stöden för basstationerna och/eller deras antenner inte ligger vid passager eller i övrigt lätt välter omkull. I följande figurer visas två exempel på dragning av kablar. Kablarna kan fästas vid varandra med till exempel buntband. Kabelknippena kan skyddas med mattor eller skyddslister 16

konstruerade för ändamålet. 230 V Ethernet Figur 6. Kablarna har dragits längs varannan gång mellan erna. Varje sitter vid en hinderfri passage. Observera att Ethernet-nätet (blåa streck) kräver egna kablar mellan varje terminal och kopplingen. Bunten av nätkablar längs gångarna är alltså tjock. Elkablarna (röda streck) kan förgrenas. Ethernet 230 V Figur 7. Kablarna har dragits framför ernas bord. Examinanderna kan lämna bordet på bägge sidorna. Problemet i detta fall är kabelknippena tvärs över gångarna. Observera att Ethernet-nätet (blåa streck) kräver egna kablar mellan varje terminal och kopplingen. Bunten av nätkablar längs gångarna är alltså tjock. Elkablarna (röda streck) kan förgrenas. 17

Ethernet 230 V Figur 8. Kablarna har dragits via en kabelkanal som löper runt lokalen. Examinanderna kan avlägsna sig från bordet bakåt. Övervakarna sitter i mitten och övervakar erna bakifrån. Detta alternativ kräver en hel del utrymme. Fördelen är att kabelkanalerna kan installeras permanent i väggen. För felsituationer ska man reservera i provlokalen reservsittplatser vars andel ska vara 5 procent av antalet er i provlokalen, dock minst 2 platser och högst 10 platser. Om examensnätet är trådlöst ska reservplatsernas andel vara 10 procent av antalet er i lokalen, dock minst 5 platser och högst 30 platser. De platser som reserveras för felsituationer ska väljas slumpmässigt, inte till exempel i samma rad. Reservplatser i provlokalen behövs om det uppstår datastörningar i ens terminal mitt under provet. I Ethernet-nät beror störningarna i allmänhet på fel i kablar eller kopplingar. I WLAN-nät kan störningar orsakas av radiosignaler eller döda vinklar. Eftersom den egentliga orsaken till störningar ofta inte kan redas ut är det en snabb och fungerande lösning att flytta en till en reservplats. Om reservplatserna i provlokalen placeras bredvid varandra till exempel bakom samma switch kan det hända att man inte upptäcker funktionsstörningar i dem innan de behövs. I trådlösa nät kan radiostörningar vara mycket lokala. Därför ska reservplatserna placeras runt om i lokalen. Det ovan angivna minimiantalet reservplatser i provlokalen kan underskridas om gymnasiet har en jourhavande expert på datakommunikationsproblem. Minimiantalet gäller inte sittplatser i separata provlokaler. För dem ska gymnasiet ha en plan för datakommunikationsproblem. Den kan bestå av till exempel flera Ethernet-kablar eller en reservplats i närheten av den egentliga sittplatsen. Med tanke på överraskande situationer är det bra att reservera några separata provlokaler. 18

Rektorn fattar beslut om antalet lokaler som behövs. 3.2 Installation och testning av datatekniken När konstruktionen av lokalen har planerats, dokumenterats (dvs. instruerats skriftligen) och praktiserats är det inte svårt att installera nätet, i synnerhet om det baserar sig på Ethernet. Vilka personer eller leverantörer som helst som rektorn anser vara tillförlitliga kan installera nätet. Installatörerna ska följa installationsdokumenten och se till att ingen annan datateknik än den som behövs för avläggandet av studentprovet kopplas till nätet. Om nätet har permanenta delar ska man innan provet börjar säkerställa att ingen utrustning som inte behövs i provet har kopplats till nätet. Det kan hända att SEN kommer att tillhandahålla ett säkerhetsavtal för rektorer. Genom avtalet kan rektorn förbinda utomstående personer till tystnadsplikt och iakttagande av föreskrifterna. Tjänstemän arbetar under tjänstemannaansvar. I samband med installationen ska man säkerställa att de senaste programuppdateringarna har installerats i nätutrustningen (switchar och basstationer) och att konfigurationen av utrustningen inte har ändrats under förvaringen eller eventuellt annat bruk. Därför ska utrustningens konfiguration dokumenteras så att den kan göras på nytt vid varje provtillfälle. För närvarande finns det inga skräddarsydda verktyg för testning av examensnätet. SEN har som mål att ta fram ett testprogram för terminaler. 3.3 Kontroll av ernas utrustning I dag kontrolleras ernas kalkylatorer och tabeller före studentproven. I elektroniska prov förhandskontrolleras terminalerna inte. Eftersom ernas egna terminaler kan vara mycket olika är det mycket svårt att komma med allmänna heltäckande anvisningar. Övervakningen av provet kommer att basera sig på övervakarnas fysiska övervakning och teknisk övervakning, som utförs av SEN:s programvara i ernas terminaler, examensnätet och provlokalens servrar. Under provet innehåller ernas terminaler program för symbolkalkylering och en kalkylator. De har också tillgång till digitala tabeller. Genom förbud mot externa tabeller och kalkylatorer skulle förhandskontrollen slopas i gymnasierna. SEN har dock ännu inte fattat något beslut om detta. För närvarande utgår man ifrån att terminalernas tilläggsutrustning inte behöver förhandskontrolleras. Ju fler elektroniska kursprov gymnasierna anordnar i motsvarande förhållanden som i de kommande studentproven, desto bättre kan man instruera eleverna i att välja trådlös tilläggsutrustning som inte orsakar störningar. Examinanderna ansvarar för att deras terminaler och tilläggsutrustning fungerar i provmiljön. Gymnasiets rektor har rätt att förhandskontrollera den utrustning som en använder (se punkt 2.5). 3.4 Övrig utrustning som behövs för elektroniska prov i provlokalerna För att kontrollera identiteten ska övervakarna ha en utskriven lista över erna på 19

provlokalerna. Examinandens namn, nummer och personbeteckning ska framgå av listan. I stora provlokaler ska det finnas flera listor för att påskynda identitetskontrollen. Listan som baserar sig på SEN:s uppgifter skrivs ut i gymnasiet. Examinanderna får använda penna och papper för utkast. Pappren för utkasten ska vara försedda med skolans stämpel och nummer. I provlokalen kan även följande tillbehör behövas: USB-ansluten nätutrustning (Ethernet och/eller WLAN) skarvsladdar om kopplingar gör sönder Om examensnätet baserar sig på Ethernet är det bra att ha överlopps nätkablar. 3.5 12 24 timmar före provet När provlokalerna utrustats för provet ska de avspärras för utomstående. Användningen av lokalerna bör begränsas tills provet är klart. Om man under provdagarna är tvungen att använda lokalerna för andra ändamål ska kontroll- och testrutinerna i samband med installationen utföras på nytt. Innan provet börjar laddar rektorn ner en fil som innehåller provuppgifterna från SEN:s webbtjänst. Filen innehåller bland annat ernas personuppgifter (t.ex. specialarrangemang) och provuppgifterna. Filen innehåller all information som provlokalens server behöver om provet. Provuppgiftsfilen har stark kryptering, och den kan endast öppnas med en nyckel (lösenord) som sänts till rektorn via en annan kanal. Det är ännu inte känt med vilka användarnamn rektorn hämtar det krypterade provuppgiftsfilen och hur nyckeln för dekryptering av paketet levereras. Man planerar ett förfarande där rektorn kan försäkra sig om att de nedladdade provuppgiftsfilerna innehåller informationen i rätt format (bl.a. med tanke på dataöverföringsfel). I den nuvarande processen motsvarar förfarandet den fas där en försändelse provuppgifter öppnas och man säkerställer att det innehåller de sigillförsedda provuppgiftskuverten för proven. Om examensnätet är WLAN-baserat ska provlokalerna och de övriga utrymmen som nämns i anvisningen om installation av WLAN-nät inspekteras. Därefter ska alla inspekterade lokaler avspärras för utomstående. 20