Anvisning för ansökan om tillstånd för användning av trådlöst examensnät

Transkript

1 Anvisning för ansökan om tillstånd för användning av trådlöst examensnät Anvisning för ansökan om tillstånd för användning av trådlöst examensnät Bakgrund Elektroniskt studentprov införs i alla gymnasier från och med hösten Införandet sker i olika faser så att de första elektroniska proven anordnas i tre läroämnen. Efter det ökar antalet elektroniska prov vid varje provtillfälle. Det sista elektroniska provet införs våren Det elektroniska studentprovet anordnas så att ett lokalnät som endast är avsett för avläggandet av provet installeras i provlokalerna. Nätet har en server bestående av två noder. Nätet bygger främst på kabelbaserad Ethernet-teknik, men det är också möjligt att installera ett trådlöst WLAN-nät. För detta behöver skolan tillstånd av studentexamensnämnden (SEN). I denna anvisning beskrivs kraven på WLAN-nät och de uppgifter som ska lämnas in i samband med ansökan om tillstånd för WLAN-nät. Målet är att varje examinand ska kunna avlägga proven i en störningsfri och informationssäker miljö. Syftet med kraven och tillståndsförfarandet är att säkerställa att de lokaler där proven avläggs är lämpliga för trådlösa nät, att gymnasiet kan sköta de praktiska arrangemangen för nätet och att informationssäkra utrustningar och inställningar används för nätet. Kraven och innehållet i ansökan i korthet Följande krav ställs på trådlösa nät: 1. Provlokalerna och de omgivande lokalerna uppfyller kraven i detta dokument. (Krav 1) 2. Provlokalerna och de omgivande lokalerna kan inspekteras före varje examenstillfälle i den omfattning som fastställs i detta dokument. Efter inspektionen ska det gå att avspärra lokalerna för utomstående. Om detta inte är möjligt ska provlokalerna inspekteras före varje prov. (Krav 2 3) 3. Alla enheter som producerar radiosignaler som stör det trådlösa examensnätet i provlokalerna ska stängas av. (Krav 4) 4. Provövervakarna ska ha skriftliga instruktioner med tanke på eventuella störningar i det trådlösa examensnätet. Gymnasiet ska ha utrustning och expertis för lokalisering av källor för störande radiosignaler. (Krav 5 6) 5. Nätets konstruktionssätt och teknik uppfyller de ställda kraven. (Krav 7 20) 6. Nätet klarar de funktionella fälttest som fastställs av SEN. (Krav 21) Ansökan ska innehålla en fritt formulerad beskrivning av uppfyllandet av dessa krav. Om gymnasiet vill använda trådlöst nät i flera provlokaler (till exempel i den de egentliga provlokalerna och mindre sidolokaler) ska uppfyllandet av kraven beskrivas separat för respektive lokaler. Krav på provlokaler Provlokalerna ska isoleras så väl som möjligt från externa radiosignaler. Syftet med kraven på provlokalerna är att minimera risken för att externa radiosignaler ska störa avläggandet av proven. I en idealisk miljö installeras examensnätet inuti en så kallad Faradays bur. I praktiken 1

2 uppnås en tillräcklig störningsfrihet i vissa befintliga lokaler utan extra arrangemang. Krav 1. Provlokalerna får minst 200 poäng i ett separat bedömningsformulär. Bedömningsformuläret är en tabellkalkyleringsfil som räknar ihop de poäng som lokalerna fått. Formuläret innehåller 8 bedömningsobjekt som ger det poängantal som fastställts för objektet om kraven uppfylls. Nedan finns en detaljerad beskrivning av bedömningsobjekten i formuläret. Bedömningsobjekt 1. Omgivningen kring lokalerna (upp till 150 meters avstånd) är lätt att övervaka, eller lokalerna har inga exponerade fönster. (40 poäng) Syftet med detta bedömningsobjekt är att bedöma risken för radiosignaler som riktas in i lokalerna via fönster. Kravet på bedömningsobjektet uppfylls i följande fall: Lokalerna saknar fönster. Alla fönster i lokalerna har ett sådant läge att det inte direkt går att rikta radiosignaler via dem till examinandernas terminaler. Fönstren i lokalerna har ett sådant läge att det går att direkt rikta radiosignaler genom dem till examinandernas terminaler. Omgivningen är dock lätt att övervaka upp till ett avstånd på 150 meter. Omgivningen får inte ha korridorer, byggnader, parkerade fordon, master, pelare eller torn från vilka radiosignaler direkt kan riktas mot examinanderna. Annars uppfylls inte kravet på bedömningsobjektet. Radiosignaler kan inte direkt riktas mot examinandernas. Kravet på bedömningsobjektet uppfylls. Radiosignaler kan direkt riktas mot en examinands terminal från en bredvidliggande byggnad. Avståndet till byggnaden är mindre än 150 meter. Kravet på bedömningsobjektet uppfylls inte. 2

3 Det är lätt att övervaka omgivningen utanför fönstret. Golvet i lokalerna ligger meter ovanför markytan. Kravet på bedömningsobjektet uppfylls. Bedömningsobjekt 2. Omgivningen kring lokalerna (upp till 500 meters avstånd) är lätt att övervaka, eller lokalerna har inga exponerade fönster. (30 poäng) Syftet med detta bedömningsobjekt är att bedöma risken för radiosignaler som riktas in i lokalerna via fönster. Bedöms som bedömningsobjekt 1, men med 500 meters avstånd. Bedömningsobjekt 3. Omgivningen kring lokalerna (upp till 5 kilometers avstånd) är lätt att övervaka, eller lokalerna har inga exponerade fönster. (20 poäng) Syftet med detta bedömningsobjekt är att bedöma risken för radiosignaler som riktas in i lokalerna via fönster. Bedöms som bedömningsobjekt 1, men med 5 kilometers avstånd. I praktiken uppfylls villkoret om man endast ser himlen genom fönstren (fönstren är placerade vid taket på en hög vägg). Bedömningsobjekt 4. Området bakom lokalernas väggar, tak och golv kan inspekteras fullständigt och avspärras på 5 eller 30 meters avstånd beroende på konstruktionen. (50 poäng) I detta bedömningsobjekt bedöms väggarnas, takets och golvets radiotekniska dämpningsförmåga och hur störningar orsakade av närliggande signalkällor minimeras. Om byggnadens dämpningsförmåga är svag ska de bakomliggande lokalerna gå att inspektera fullständigt och avspärras på 30 meters avstånd från väggen (utanför provlokalerna). Om byggnadens dämpningsförmåga är stark ska de bakomliggande lokalerna gå att inspektera fullständigt och avspärras på 5 meters avstånd från väggen (utanför provlokalerna). 3

4 Följande konstruktioner kan anses ha stark dämpningsförmåga: Minst 20 centimeter tjock konstruktion av armerad betong. Mellanbottnarna har flera sådana konstruktioner. Minst 20 centimeter tjock murad tegelkonstruktion (inte lättbetongblock). Sådana finns till exempel i ytter- och mellanväggar i gamla stenhus. Konstruktion med tunn metallfilm. Sådana finns i moderna konstruktioner med mycket god värmeisoleringsförmåga ( nollenergihus, passivhus ). Fönster med selektiv film, förutsatt att den inte bygger på Frequency Selective Surfaceteknik som släpper igenom radiofrekvenser. I dessa fall ska fönstren hållas stängda under hela provet. Andra konstruktioner har i regel svag dämpningsförmåga. Exempel på sådana konstruktioner är tunna murade väggar, konstruktioner av gipsskivor, inredningselement som innehåller metall (spjälverk, galler) och väggar i massivträ (timmer). Med inspektionsmöjlighet avses att gymnasiets personal kan ta sig in i lokalerna för att inspektera dem. Om lokalerna tillhör en annan fastighet eller utgörs av tekniska lokaler som är stängda för gymnasiet uppfylls inte kraven på bedömningsobjektet. Med stängbarhet avses att området kan avspärras helt för provtiden efter inspektionen. Korridorer i provlokalernas omedelbara närhet ska vara helt avspärrade för utomstående (ingen genomgång). Om utrymmet bakom ytterväggen utgörs av gårdsplan och är lätt att övervaka (inte till exempel parkeringsplats) uppfylls kravet. 5 m 5 m 30 m Det område som ska kontrolleras bakom konstruktioner med stark dämpningsförmåga (dubbelstreck) är endast 5 meter, medan området bakom konstruktioner med svag dämpningsförmåga är 30 meter. 30 m Området som ska kontrolleras med inspektioner och avstängning 4

5 5 m Det är viktigt att komma ihåg att kontrollzonerna på 5 och 30 meter även sträcker sig ovanför och under lokalerna. 30 m 5 m 30 m Området som ska kontrolleras med inspektioner och avstängning I detta exempel är mellanbottnarna starkt dämpande konstruktioner, men lokalerna ovanför och nedanför ska ändå inspekteras och stängas. Här uppfylls kravet om facken av svagt dämpande material (trä, plast) i korridoren utanför provlokalerna kan tömmas. Dörrarna ska lämnas öppna för att underlätta övervakningen. Korridoren ska vara avspärrad. Bedömningsobjekt 5. Lokalerna saknar dörrar/fönster som är lättgenomträngliga för radiosignaler, eller lokalerna bakom dem kan helt inspekteras och avspärras för utomstående med en radie på 10 meter. (50 poäng) I detta bedömningsobjekt bedöms risken för att radiosignaler ska tränga in i lokalerna genom dörrar eller väggar. Utöver det som nämnts ovan ska dessutom alla övriga öppningar och genomföringar inspekteras. Exempel på dörrar, fönster och andra öppningar som är lättgenomträngliga för radiosignaler: Mellandörrar i trä Kontrolluckor täckta med gipsskivor Normala fönster utan metallfilm som förbättrar isoleringsförmågan. 5

6 Exempel på öppningar som i regel är svårgenomträngliga för radiosignaler är branddörrar eller kontrolluckor i metall. Vid inspektionen gäller det dock att beakta springor och fogar i dessa öppningar. Det får inte finnas några som helst okända föremål i dem (ledningar, apparatdosor). Kravet på bedömningsobjektet uppfylls i följande fall: Lokalerna saknar dörrar, fönster och andra öppningar som är lättgenomträngliga för radiosignaler. Lokalerna inom en radie på 10 meter bakom dörrar, fönster och andra öppningar som radiosignaler lätt tränger igenom kan inspekteras och stängas för utomstående. Om omgivningen bakom en öppning i ytterväggen (t.ex. fönster) består av gårdsplan och är lätt att övervaka (ingen parkering t.ex.) uppfylls kravet (jämför med bedömningsobjekt 1 2). undervisningslokal korridor provlokal gårdsplan Öppningar som märkts med dubbelt streck är svårgenomträngliga medan öppningar som märkts med enkelt streck är lättgenomträngliga. Skyddsavståndet på 10 meter uppfylls för fönstren till höger (gårdsplan, lätt att övervaka). Korridoren avspärras under provet. Nödutgången i nedre delen är i material som är svårgenomträngligt för radiosignaler. Lokalerna uppfyller kraven på bedömningsobjektet. 6

7 I ändan av lokalerna finns vikdörrar som är lättgenomträngliga för radiosignaler. På nedre våningen (öppen dörr) finns en korridor bakom dörrarna och på övre våningen undervisningslokaler. Kravet på bedömningsobjektet uppfylls för dessa dörrar om korridoren på nedre våningen kan avspärras och undervisningslokalerna på övre våningen kan hållas stängda och oanvända. Stolförrådet under scenen ska gå att inspektera fullständigt: stolarna ska gå att avlägsna och konstruktionerna inspekteras. 7

8 I praktiken förbättrar persienner inte fönsterglasens dämpningsförmåga (polariseringsdämpning). Detta fönster bedöms vara lättgenomträngligt för radiosignaler. Lokalerna ligger på andra våningen, och utsidan är lätt att övervaka inom en radie på 10 meter. Kravet på bedömningsobjektet uppfylls för detta fönster. Redskapsförrådet bakom dörren som är lättgenomtränglig för radiosignaler ska inspekteras. Bedömningsobjekt 6. Alla väggar i lokalerna, inklusive fönster, dörrar och öppningar är svårgenomträngliga för radiosignaler. (30 poäng) I detta bedömningsobjekt inspekteras lokalernas alla vägg-, tak- och golvkonstruktioners radiotekniska dämpning. Kravet på bedömningsobjektet uppfylls om alla konstruktioner är svårgenomträngliga för radiosignaler. Svag genomtränglighet för vägg-, tak- och golvkonstruktioner definieras i beskrivningen av bedömningsobjekt 4 (svag dämpning). Svag genomtränglighet för fönster och andra öppningar definieras i beskrivningen av bedömningsobjekt 5. 8

9 Bedömningsobjekt 7. I närheten av lokalerna finns terrängformationer som dämpar radiosignaler. (Lokalerna ligger t.ex. i en djup sänka/dal, det finns en naturlig sluttning bredvid lokalerna eller lokalerna ligger på en hög backe.) (30 poäng) Även byggnadens omgivning kan minska risken för störande radiosignaler. I detta bedömningsobjekt bedöms terrängformationer som minskar risken. Kravet på bedömningsobjektet uppfylls i följande fall: Byggnaden (provlokalerna) ligger i en djup sänka eller dal, dock så att det inte finns byggnader, parkeringsplatser eller andra konstruktioner som gymnasiet inte kan övervaka på sluttningarna runtomkring. Byggnaden (provlokalerna) ligger under jord. Byggnaden (provlokalerna) ligger på en hög backe. Byggnaden ligger i en dal. Slutningarna är naturliga och kan övervakas. Kravet på bedömningsobjektet uppfylls. Byggnaden ligger under jord. I detta fall behöver man bara kontrollera området ovanför provlokalerna. Byggnaden ligger på en backe. Slutningarna är naturliga och kan övervakas. Kravet på bedömningsobjektet uppfylls. 9

10 Bedömningsobjekt 8. Lokalerna i den andra ändan av ventilationskanalerna är låsta, och utomstående kan inte nå ventilationskanalerna. (10 poäng) Radiosignaler kan röra sig långa sträckor i ventilationskanaler i metall. Gallren i ändorna av kanalen dämpar inte radiosignaler i praktiken. I detta bedömningsobjekt bedöms den risk som ventilationskanaler utsätter provlokalerna för. Kravet på bedömningsobjektet uppfylls om bägge av följande villkor uppfylls: Ventilationskanalerna till provlokalerna slutar på ett ställe som utomstående inte kan komma åt. Ventilationskanalerna till provlokalerna har dragits på ett fysiskt svårtillgängligt sätt (högt uppe) eller genom lokaler som är stängda för utomstående. Hela utsidan av kanalerna kan inspekteras okulärt. Dessa ventilationskanaler till provlokalerna går genom lokaler som kan avspärras för utomstående. Kanalerna ska inspekteras innan lokalerna stängs. Krav på inspektion av provlokaler och åtgärder vid störningar För att det elektroniska studentprovet ska gå att avlägga på ett säkert sätt i ett trådlöst examensnät ska lokalerna inspekteras före varje examenstillfälle. Efter inspektionen ska lokalerna avspärras för utomstående. Om detta inte kan göras eller det finns skäl att misstänka att avspärrningen misslyckats ska lokalerna inspekteras på nytt. Krav 2. Alla lokaler som ska inspekteras och avspärras enligt krav 1 ska inspekteras och avspärras för utomstående. 10

11 Inspektionen ska omfatta höljen, fast inredning och inventarier i lokalerna. Vid inspektionen söker man efter gömda radiosändare som kan vara lika stora som till exempel en smarttelefon. Exempel på inspektionsobjekt i ett typiskt auditorium: stolar, bord, AV/IT-utrustning på bord, hela scenutrymmet, stolförrådet under scenen, infomonitorn på väggen, högtalare, armatur, garderob. Både fasta och lösa förvaringsutrymmen ska inspekteras. 11

12 Kabelhöljet i väggen sitter fast med två skruvar och kan öppnas. Höljet är i plast och är lättgenomträngligt för radiosignaler. Ett ventilationsgaller i lokalens hörn kan förhindra inspektion av ventilationskanalerna. Om gallret inte kan lösgöras uppfylls inte kravet på bedömningsobjektet för lokalen. Inspektion av lokaler kräver noggrannhet och kunskap. För att säkerställa inspektionernas ändamålsenlighet och smidighet gäller det att minimera att inspektörerna byts för ofta. Det är också mycket viktigt att de lokaler som avspärras märks ut och att de som använder lokalerna informeras om specialarrangemangen. Annars blir man tvungen att utföra nya inspektioner om man inte vill äventyra det trådlösa examensnätets tillförlitlighet. Krav 3. Gymnasierektorn utser skriftligen de personer som ansvarar för inspektionen av lokalerna och ordnandet av passerkontrollen. 12

13 En störningsfri trådlös nättrafik kräver att de radiofrekvenser (2,4 och 5 GHz) som används är lediga. Gymnasiet ska kunna stänga av alla kraftiga radiosändare som opererar inom samma frekvensområde i lokalerna. Krav 4. Gymnasiet ska stänga av all utrustning som producerar radiotrafik som tränger in i provlokalerna. Detta krav omfattar WLAN-basstationer och andra enheter som använder dessa frekvenser (t.ex. trådlösa övervakningskameror, lufttorkare, mikrougnar). Enheterna ska vara stängda under hela provtillfället. Alla trådlösa basstationer i lokalerna ska vara observerbara. Observationer kan göras med en terminal utrustad med WLAN-nätkort och med programvara som visar namn på WLAN-basstationer, frekvenser och signalstyrka. I tätt bebyggda områden kan det vara svårt att uppnå detta krav, eftersom gymnasiet inte kan kontrollera grannfastigheternas trådlösa basstationer. I detta fall kan gymnasiet inte installera ett trådlöst examensnät. Krav 5. WLAN-näten i provlokalerna ska följas upp under hela provtillfället. Övervakningen sker med en motsvarande terminal som i föregående krav. Övervakarna ska kunna tolka övervakningsprogrammets rapporter. Övervakaren ska ha skriftliga instruktioner för situationer där nya WLAN-nät dyker upp. WLAN-nätet ska stängas av. Om nätet inte kan stängas av inom fem minuter ska provtillfället avbrytas tills nätet stängts av. Provtillfället får inte fortsätta om ett främmande nät är tillgängligt i provlokalerna. Alla radiofrekvenser som används i trådlös nättrafik syns inte med hjälp av det ovan beskrivna förfarandet. För att säkerställa att provtillfället avlöper utan störningar ska även annan slags trafik kontrolleras. Dessutom gäller det att hitta orsaken till störningen så att provtillfället kan fortsätta. Krav 6. Provövervakaren ska ha skriftliga instruktioner med tanke på eventuella datakommunikationsstörningar i det trådlösa examensnätet. Övervakaren får med 30 minuters varsel tillgång till en utbildad person med utrustning för att hitta källan för radiostörningen. Utrustningen kan bestå av en spektrumanalysator som omfattar frekvenserna 2,4 och 5 GHz och en riktningsantenn. Placering av det trådlösa examensnätets utrustning och radiosignal Syftet med placeringen av det trådlösa examensnätets utrustning är att stärka signalen och göra det svårare för utomstående att ändra utrustningens konfigurationer. Krav 7. Examensnätets fasta utrustning (t.ex. basstationer, controllers) ska placeras i låsta utrymmen eller så högt upp att det är svårt för utomstående att komma åt dem. Utrustning som installeras tillfälligt för provtillfället ska placeras i lokalerna efter att de har inspekterats och avspärrats för utomstående. Hur väl trådlösa nät fungerar beror i hög grad på styrkan hos basstationens och terminalens radiosignal. En stark radiosignal förebygger också störningar orsakade av svaga signaler. Eftersom man inte kan överskrida maxvärdena för utrustningens sändningseffekt måste man använda andra metoder för att stärka signalen. 13

14 Ju närmare sändaren mottagaren är, desto bättre är signalen. Krav 8. Vid placeringen av basstationerna för det trådlösa nätet bör man sträva efter att basstationerna är så nära examinanderna som möjligt. Den närmaste basstationen får ligga på högst 25 meters avstånd från examinandens terminal. En bra antenn förbättrar signalens kvalitet. Kvaliteten på basstationernas interna antenner varierar, men externa antenner förbättrar signalens kvalitet utan att höja kostnaderna för examensnätet orimligt. Krav 9. I basstationerna för det trådlösa nätet ska man använda extern antenn eller antenner som stöder basstationens alla frekvenser. Signalen dämpas om det finns dämpande medier mellan sändaren och mottagaren. I synnerhet i tillfälliga examensnät ska basstationerna placeras så att möbler eller examinander inte dämpar signalen. Krav 10. Basstationernas antenner ska placeras minst en meter ovanför examinanderna. Basstationernas tekniska egenskaper För närvarande har tre frekvensområden reserverats för trådlösa nät. Förutom 2,4 GHz används två frekvenser inom frekvensområdet 5 GHz. Fler frekvenser ökar nätets överföringskapacitet och garanterar nätets funktion om någon kanal faller bort. Krav 11. Basstationen ska fungera samtidigt på frekvenserna 2,4 GHz och 5 GHz. Bastationen behöver inte fungera på bägge frekvenserna inom frekvensområdet 5 GHz ( MHz och MHz). Man får ut maximal nytta av de olika frekvensområdena endast om basstationerna kan reagera på den övriga radiotrafiken på olika kanaler och den mängd data som överförs via kanalerna. Krav 12. Systemet justerar automatiskt de kanaler som basstationerna använder och eventuellt också sändningseffekten. Om en annan signal dyker upp på den frekvens som basstationen använder börjar den automatiskt använda en ledig frekvens. Krav 13. Systemet strävar efter att styra terminalerna till olika basstationer för att fördela belastningen. I trådlösa examensnät tar examinandernas terminaler kontakt med en basstation som står i kontakt med servern via Ethernet-nätet. Basstationerna routar inte examinandernas förbindelser vidare till andra basstationer genom radiosignaler. På detta sätt sparas kapacitet för radiokommunikationen mellan terminalerna och basstationerna. Krav 14. Basstationerna förmedlar alltid nättrafiken från examinandernas terminaler till servern via Ethernet-nät. 14

15 Det trådlösa examensnätet ska dessutom ha ett antal egenskaper som justerar datatrafiken och konfigureringen. Krav 15. I krypteringen av WLAN-nättrafiken ska man använda WPA2-kryptering (AES-CCMP). Krav 16. Den nämnda krypteringsnyckeln ska gå att installera i nätets alla basstationer med en åtgärd. Det användargränssnitt som används för installationen ska vara tillgängligt för provövervakaren (användarrättigheter, lättanvändhet). Krav 17. Funktionen WiFi Protected Setup (WPS) ska vara avstängd. Krav 18. Det ska vara möjligt att stänga av stödet IEEE b och gallra bort de långsammaste hastigheterna i inställningarna mandatory data rates för basstationerna. Krav 19. Det ska vara möjligt att förhindra man-i-mitten-attacker (man-in-a-middle): client isolation, switchport protected, IP DHCP snooping, IPv6-spärr. Krav 20. Det ska vara möjligt att begränsa terminalens trafikfil (terminalen får använda högst 2 Mbit/s av filen). Krav 21. Det ska vara möjligt att förhindra konfigurering av basstationer med WLAN-förbindelse. Testning av trådlöst examensnät Innan examensnätet tas i drift ska det testas i förhållanden som motsvarar det elektroniska studentprovet. I testet kopplas provtillfällets server som försetts med operativsystem och programvara som SEN levererat till nätet. Antalet kopplade terminaler ska vara lika många som det maximala antalet vid det egentliga elektroniska provtillfället. Terminalerna ska vara av samma typ som vid det egentliga provtillfället: Om avsikten är att examinanderna ska avlägga provet främst med egna datorer ska största delen av de terminaler som testas motsvara examinandernas. Krav 22. Det trådlösa examensnätet ska testas i motsvarande förhållanden som vid det egentliga provtillfället innan det tas i drift. Nätet ska klara testet enligt SEN:s krav. Under testet överför programvaran i terminalerna och servern en estimerad mängd data mellan varandra. Testprogrammen är ännu inte klara. De gymnasier som planerar testning ska kontakta SEN i god tid före testningen. Syftet med testet är att säkerställa att förhållandet mellan nätets basstationer och terminalerna är korrekt, å ena sidan med tanke på terminalernas filbredd och å andra sidan med tanke på de kanaler och sändningseffekter som basstationerna använder (kanalernas tillräcklighet i lokaler där många personer avlägger prov), nätets prestanda inte är beroende av vissa drivrutiner i terminalerna utan att nätet fungerar på förväntat sätt även med SEN:s operativsystem. 15

16 Ändringar i provlokalerna Om det görs ändringar i provlokalerna som omfattas av dessa krav ska gymnasiet ansöka om nytt tillstånd för trådlöst examensnät hos SEN. 16