Kv. Lasarettet 3, Helsingborg

UV SYD RAPPORT 2005:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2005 Kv. Lasarettet 3, Helsingborg Skåne, Helsingborgs socken, kv. Lasarettet 3, RAÄ 42, Helsingborgs kommun, Kv. Lasarettet 3, Helsingborg 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv 2005 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:23 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2005 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

Innehåll Inledning 5 Undersökningens förutsättningar 5 Arkeologisk potential 6 Målsättning 7 Undersökningsresultat 7 Tolkning 9 Åtgärdsförslag 10 Referenser 10 Administrativa uppgifter 11

Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:250 000. 4 Kv. Lasarettet 3, Helsingborg

Kv. Lasarettet 3, Helsingborg Inledning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd i Lund har mellan den 12 och 16 augusti år 2005 utfört en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Lasarettet 3 i Helsingborg (fig. 1 och 2). Undersökningsområdet, som ligger inom Helsingborgs medeltida stadsområde (RAÄ 42), skulle bebyggas med ett parkeringshus. Undersökningen utfördes efter beslut av länsstyrelsen i Skåne län 2005-06-29 (lst dnr 431-20871-05), och bekostades av Regionfastigheter. Ansvarig för undersökningen var. Undersökningens förutsättningar Helsingborg tillhör de skånska städer som omtalas redan under 1000- talet. Staden har en naturlig uppdelning i en Högstad och en Lågstad. Lågstaden är belägen på den flacka strandremsan närmast Öresund, medan Högstaden ligger något indraget från stranden, på den ca 20 meter höga landborgen (Wihlborg 1981, s. 8). Den äldsta bebyggelsen anses ha legat inom Högstaden, där flera stenkyrkor och en befästning (Kärnan) uppfördes redan under tidig medeltid. Under 1600-talet genomfördes omfattande befästningsarbeten i och runt staden. Den medeltida ringmuren runt Kärnan revs och ersattes av ett kastell med fyra hörnbastioner. Runt staden byggdes en stadsvall med fem bastioner mot landsidan och två halvbastioner samt en befäst linje längs Öresund (Mårtensson 1969, s. 202). En av landbastionerna, bastion Drottningen (Königin Bolwerk), låg på platsen för det nu planerade parkeringshuset (fig. 2). Med början år 1878 uppfördes Helsingborgs gamla sjukhus inom kvarteret Lasarettet. Omkring 1970 revs dessa byggnader och ett nytt sjukhus uppfördes i angränsande kvarter åt söder. Inom delar av exploateringsytan finns således sentida grundmurar, rör- och kabelschakt samt raseringslager från de gamla sjukhusbyggnaderna (fig. 2). Enligt den geotekniska undersökning som Regionfastigheter låtit utföra, finns det inom området 1,5 3 meter tjocka fyllnadslager bestående av: mulljord, lermorän, skifferlera och sand med inslag av tegelskärv och betong (Rapport, geoteknisk undersökning). Fyllningen kommer sannolikt från såväl den utjämnade bastionvallen som från de äldre sjukhusbyggnaderna. Kv. Lasarettet 3, Helsingborg 5

Fig. 2: Den danska befästningen från 1600-talet inlagd på en äldre stadsplan. Det gamla sjukhusets byggnader samt exploateringsområdet i bastion Drottningen markert. Arkeologisk potential Helsingborgs tillkomst grundar sig troligen på ett kungligt initiativ under 1000-talet, och de kyrkliga institutioner som ligger inom Högstaden, samt de arkeologiska spår som hittills påträffats, styrker antagandet att stadens tidiga bebyggelsen varit koncentrerad dit. Denna bebyggelse är dock dåligt känd, men uppgifter från 1884 omtalar att tegelstenar, tillhöriga en ugn eller en byggnad, skall ha påträffats inom eller i omedelbar närhet av den yta där parkeringshuset skulle uppföras (Wihlborg 1981, s. 28). I samband med att delar av bastion Prins Christian (den sydligaste av de fem landbastionerna) undersöktes år 1971, påträffades medeltida bebyggelselämningar bestående av brandlager från ett eller två hus, två stenbyggda brunnar samt en ca 20 meter lång stengärdesgård. (Rapport förvaras på Helsingborgs museum). År 1984 och 1993 undersöktes delar av kvarteret Slottsvången, beläget norr om kvarteret Lasarettet. Vid undersökningarna, som här berörde delar av bastion Kungen (Königs Bolwerk), påträffades både vallgrav, delar av vallen samt palissader (Löfgren 1985 och Löfgren 1993). 6 Kv. Lasarettet 3, Helsingborg

Ca 100 meter söder om det nu aktuella exploateringsområdet påträffades år 1995 en ugn. I ugnen hittades bl.a. högmedeltida keramik och ett borgarkrigsmynt från Erik Menveds regering (1286-1319) (Jacobsson 1996). Bebyggelselämningar i form av stolphål och gropar påträffades också när ledningar för fjärrkyla grävdes ner i kvarteret 1999 (Bondesson 2000). I kvarteret Vattentornet, norr om kvarteret Lasarettet har S:t Petri kyrka med tillhörande kyrkogård legat och i kvarteret Minerva, väster om kvarteret Lasarettet, låg dominikanklostret med S:t Nicolai kyrka (Wihlborg 1981, s. 14). Förutom lämningar efter bastion Drottningen kunde således även medeltida bebyggelselämningar finnas inom området. Målsättning Syftet med förundersökningen var att i första hand fastställa om medeltida bebyggelselämningar och rester efter 1600-talsbefästningen fanns bevarade inom exploateringsområdet. Om så var fallet skulle lämnngarnas utbredning, innehåll, datering och vetenskapliga potential klargöras. I målsättningen ingick också att om möjligt fastställa omfattningen av de sentida störningar (grundmurar, källare, rör- och kabelschakt m.m.) som kunde förekomma inom området, och därmed också uppskatta i vad mån dessa störningar skadat eventuella fornlämningar. Undersökningsresultat Området utgjordes av en asfalterad parkeringsplats. Vid förundersökningen grävdes fem schakt med en sammanlagd längd av 58 meter. Schaktens längd varierade mellan 7 och 19 meter (fig. 3). Samtliga schakt var 0,8 meter breda och grävdes med hjälp av grävmaskin. Ca 10 meter av den västligaste delen av exploateringsområdet utnyttjades för bil- och busstrafik till och från sjukhuset, och undantogs därför från förundersökningen. Schakten grävdes så att kända störningar i form av grundmurar samt rör- och kabelschakt i möjligaste mån undveks. Detta begränsade möjligheterna att fritt välja de ställen där schakt kunde grävas. De fem schakt som grävdes fördelades dock relativt jämt över ytan. Schakt 1 Längd: 12 meter Markytan: + 32,1 m.ö.h. De översta 0,35 meterna av lagerföljden utgjordes av asfalt och bärlager. Därunder förekom en blandad fyllning bestående av sten, grus och lera med inslag av asfaltsbitar och tegel. Schaktet korsades av ett ca 5 meter brett rörschakt i öst - västlig riktning, sannolikt en avloppsledning som hört samman med det gamla sjukhuset. I den nord- Kv. Lasarettet 3, Helsingborg 7

4. 3. 1. 5. 2. Fig. 3: Kvarteret Lasarettet 3 med den nuvarande bebyggelsen, delar av de äldre sjukhusbyggnaderna samt exploateringsområdet och provschakten inritade. Skala 1:1000. ligaste delen av schaktet fanns en dagvattenledning. På ett djup av ca 1,5 meter vidtog steril gul sand. Schakt 2 Längd: 12 meter Markytan: + 32,1 m.ö.h. Ca 0,45 meter av den översta lagerföljden utgjordes av asfalt och bärlager. Därunder vidtog en flerskiktad fyllning ner till ca 1,5 meter under markytan, där steril sand vidtog. Fyllningen bestod huvudsakligen av grus, sten, mylla och sand. I den övre hälften av fyllningen förekom inslag av tegel och trasiga avloppsrör. Inga sekundära nedgrävningar kunde ses i schaktet. Schakt 3 Längd: 7 meter Markyta: + 32,2 m.ö.h. 8 Kv. Lasarettet 3, Helsingborg

De översta 0,45 meterna utgjordes av asfalt och bärlager. Mellan 0,45 och 1,4 meter förekom en skiktad fyllning med inslag av tegel, trä och avloppsrör av Höganäslera. I schaktväggen åt öster förekom också ett större sammanhängande murparti av tegel och murbruk. I den norra delen av schaktet påträffades samma dagvattenledning som fanns i schakt 1. Steril sand vidtog 1,4 meter under markytan. Schakt 4 Längd: 19 meter Markyta: + 32,2 m.ö.h. I den norra delen av schaktet förekom asfalt och bärlager ner till ett djup av 0,75 meter under markytan. Därefter vidtog lera och kraftiga raseringslager bestående av tegel, betong, trärester och järnskrot. En tegelmurad grundmur, som sannolikt utgjort en del av en kulvert mellan två av det gamla sjukhusets byggnader, följde schaktets längdriktning. På grund av muren kunde den norra delen av schaktet endast grävas till ett djup av 1,6 meter. Steril botten påträffades ej. I den södra delen av schaktet förekom asfalt och bärlager till ett djup av 0,5 meter. Därunder fanns siltiga bruna lerlager som bedömdes vara påförda. Här fanns inga inslag av tegel eller andra raseringsmassor. Schakt 5 Längd: 8 meter Markyta: +32,3 m.ö.h. Asfalt och bärlager förekom till ett djup av 0,5 meter. Därunder fanns en flerskiktad lagerföljd bestående av sand, sten, lera och raseringsmassor. Raseringslagret, som var kraftigast mellan 1,1 och 1,3 meter under markytan, innehöll rikligt med tegel, träbitar, murbruk och tjära. Steril sand förekom 1,7 meter under markytan. En elkabel korsade schaktet. Tolkning Av äldre kartmaterial framgår att det gamla sjukhusets byggnader, vilka uppfördes under sent 1800-tal, upptagit delar av den yta där parkeringshuset nu skulle uppföras. Undersökningen visade att de störningar i lagerföljden som uppkommit vid byggandet, och även vid rivningen av dessa byggnader, var betydande. I samtliga schakt förekom lager innehållande raseringsmaterial som kunde knytas till sjukhusbyggnaderna. I schakten 1, 3 och 5, samt i norra delen av schakt 4, förekom raseringsmassor ända ner till övergången mot steril sand. Detta pekar klart mot att inga avsatta lager fanns bevarade i dessa schakt. I schakt 2 och i den södra delen av schakt 4 förekom siltiga bruna lerlager närmast steril sand. Lagren bedömdes som påförda, men avsaknaden av raseringsmassor i dem, skulle kunna tyda på att de är äldre än det gamla sjukhuset. De skulle kunna härröra från den tid på 1600-talet då bastion Drottningen uppfördes, men i avsaknad av fynd är detta inte möjligt att avgöra. Kv. Lasarettet 3, Helsingborg 9

Varken medeltida anläggningar eller fynd kunde konstateras inom exploateringsytan. Den slutsats som kunde dras efter förundersökningen var att några lager tillhöriga 1600-talsbastionen inte säkert kunde konstateras. Medeltida fynd eller anläggningar förekom inte heller inom området, och det får betraktas som tveksamt om det överhuvudtaget förekommit några medeltida aktiviteter inom området. Åtgärdsförslag Riksantikvarieämbetet UV Syd föreslår att det planerade parkeringshuset inom kvarteret Lasarettet 3 kan uppföras utan ytterligare undersökningar. Referenser Bondesson, B. 2000. Arkeologisk förundersökning. Skåne. Helsingborg, kv. Lasarettet och Bergaliden, RAÄ 42. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:65. Jacobsson, B. 1996. Skåne, Helsingborg, kv. Lasarettet. RAÄ 42. Arkeologisk förundersökning 1995. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1996:22 Löfgren, A. 1985. Arkeologisk undersökning. Kv. Slottsvången, Helsingborg, Skåne. Riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar UV Syd. ATA. Rapport dnr. 3438/85. Löfgren, A. 1993. Skåne, Helsingborg, Kv. Slottsvången, RAÄ 42. 1993. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar UV Syd. ATA. Rapport dnr. 4218/93. Mårtensson, T. 1969. Helsingborgs befästning under svensk tid. Ur hand i hand under skånska kriget. I: Johannesson, G. (red.), Hälsingborgs historia. Fjärde delen. I. Uppsala. Wihlborg, A. 1981. Helsingborg. Medeltidsstaden 32. RAÄ och SHM, Rapport. Stockholm. 10 Kv. Lasarettet 3, Helsingborg

. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-2316-2005. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-20871-05, 2005-06-29. Projektnummer: 1420535. Undersökningstid: 12-16 augusti 2005. Projektledare:. Exploateringsyta: 2 800 m 2 Undersökt yta: 58 m 2 Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C 3b Helsingborg. Koordinatsystem: Rikets nät (5gon väst). Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6217,53 y 1306,65. Höjdsystem: RH 1970. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Inga. Fynd: inga fynd. Kv. Lasarettet 3, Helsingborg 11

UV Syds rapportserie 2005 1. E22 Gualöv Bromölla. Ivetofta, Gualöv och Bromölla socknar. AU steg 2 och FU. Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin. Med bidrag av Ivan Balic och Björn Nilsson (red.) 2. Gamla staden 7:1. Helsingborg. AU. Magnus Andersson 3. Noppsgärde. Fröslunda socken Uppland. SU. Håkan Aspeborg (red.) 4. Jonstorps bytomt. Jonstorps socken. FU. Håkan Aspeborg 5. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Uppåkra socken. FU Nathalie Becker 6. Välbevarade boplatslämningar på västervång. Trelleborg FU Nathalie Becker 7. Väg E22 Kristianstad Fjälkinge: AU2 Tyra Ericson 8. Ett gravfält från yngre järnålder. Trelleborg FU Sven Hellerström 9. Grubbahus 1:5 och Maglaby 22:2. Kvidinge socken. FU Tyra Ericson 10. Västra Tommarp 5:32. Västra Tommarps socken. AU Tyra Ericson 11. Gluggstorp 2:1. Sireköpinge socken. AU Sven Hellerström 12. Serresjö 1:95 och Gislöv 7:15. Gislövs socken. AU2 Sven Hellerström 13. Västervång 3:14 m. fl. Trelleborg. AU Sven Hellerström 14. Fornlämningar längs en ledning. Helsingborg Landskrona. AU2 Sven Hellerström 15. Mårtensfälad 1:15. Lund. AU Sven Hellerström 16. Kvarteret Domar 23. Ystad. AK 17. En boplats från yngre järnålder vid Maglarp i södra Skåne. Maglarps socken. AU 18. Förhistoriska och sentida lämningar inom sockerbruket i Köpingebro Stora Köpinge socken. FU Thomas Andersson 19. Väg 17, förbifart Marieholm. FU Magnus Andersson 12 Kv. Lasarettet 3, Helsingborg

20. Gårdslämningar i Hjärup. FU Bengt Söderberg 21. Jonstorp, RAÄ 3. FU 22. Skateholm. AU 23. Kv. Lasarettet 3, Helsingborg. FU Kv. Lasarettet 3, Helsingborg 13