Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-05-03 Diarienummer N139-0332/17 Utvecklingsavdelningen Ann-Marie Halvorsson/Lundby/GBGStad E-post: ann-marie.halvorsson@lundby.goteborg.se Svar på remiss Göteborgs stads program för en jämlik stad 2018-2026 Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden skickar tjänsteutlåtandet till social resursnämnd som sitt yttrande. 2. SDN Lundby tillstyrker förslag till Göteborgs stads program för en jämlik stad under förutsättning att framförda synpunkter beaktas. Sammanfattning Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker förslaget om Göteborgs stad program för ett jämlikt Göteborg. Programmet är ett av de viktigaste styrdokumenten som ska gälla 2018 2026. Trots en kort beredningstid finns en stark viljeinriktning i dokumentet som kan ge förutsättningar för en socialt hållbar stad. Programmet sammanfaller väl med de mål och uppdrag som gäller för stadens verksamheter redan idag. Det hade dock varit önskvärt med än tydligare målformuleringar som ger stöd i de svåra vägval och prioriteringar som staden står inför. Programmet saknar också mätbara indikatorer vilket riskerar att motverka det tänka syftet med att förtydliga, fokusera och avancera stadens arbete mot en mer jämlik stad. Nu behövs de handlingsplan/er som ska ta vid för ett aktivt genomförande. Det är ett dokument baserat på rekommendationer som stöds av väletablerade forskare som finns inom området social hållbarhet. Programmets utformning ligger också helt i linje med det delbetänkande som den nationella kommissionen för en jämlik hälsa lämnat. För att nå målet lyfter kommissionen fram det systematiska och långsiktiga arbete som behövs av en bredd av aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Arbetet behöver bedrivas brett och långsiktigt, med fokus på alla livsområden som är centrala för en jämlik hälsa vilket ger effekt i ett livscykelperspektiv. Ärendet Social resursnämnd är processägare för 2017 års budgetmål Göteborg ska vara en jämlik stad. I budget för 2017 fick social resursnämnd i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram ett program för en jämlik stad. Programmet som nu skickas ut på remiss avser Göteborgs Stads första program för en jämlik stad som på ett övergripande sätt samlar frågor om social hållbarhet och jämlikhet. Social resursförvaltning föreslår i programmet ett mål för arbetet, en jämlik stad hela staden socialt hållbar med målområden utifrån valda fokusområden. För att skapa förutsättningarna för arbetet har förvaltningen även arbetat fram förslag på strategier som är tänkta att vara ett stöd i arbetet på en stadenövergripande nivå. Social resursnämnd beslutade 2017-04-19 att sända ut planen på remiss med sista 1(7)
svarsdatum 30 juni 2017. Efter remissomgång sker en fortsatt beredning av Social resursnämnd inför slutgiltig beredning och antagande av kommunfullmäktige. Bakgrund Social resursnämnd är sedan 2013 processägare av arbetet med att skapa en jämlik stad med stöd av olika mål i Götborgs stads budget. I 2017 års budget anges som ett prioriterat mål att Göteborg ska vara en jämlik stad. I samma budget fick social resursnämnd i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram ett program för en jämlik stad. Social resursnämnd har i februari, med justering i mars 2017, tagit beslut om programmets inriktning (dnr 0985/16). Förslaget till program baseras på social resursnämnds beslutade inriktning. Fem fokusområden har sedan tidigare identifierats som särskilt viktiga för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa. Dessa fokusområden är: Ge varje barn en god start i livet (0-6 år) Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren (6-18 år) Skapa förutsättningar för arbete Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Skapa övergripande och strukturella förutsättningar Varje fokusområde har varsin fokusledare, vilka tillika är direktörer för några av stadens förvaltningar. En organisation och en struktur för det gemensamma arbetet i staden är sjösatt för att skapa ett jämlikt Göteborg. Kort om förslaget till program I programmet kan vi samlas runt ett mål för arbetet. Målet är: Den jämlika staden hela staden socialt hållbar. Målet innebär likvärdiga livsvillkor och förutsättningar för hälsa mellan göteborgare. Det omfattar att skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska mellan grupper med olika social status. Det omfattar också grupper som är diskriminerade, marginaliserade eller exkluderade. Målet ger en sammanhållen stad där alla lever ett gott liv som de själva värdesätter. Mellan åren 2018 och 2026 ska Göteborgs Stad med gemensam kraft och i samverkan med civilsamhällets organisationer, näringslivet, akademin och göteborgaren arbeta för att nå målet. Samverkan och dialog behöver också ske med regionala och nationella aktörer. I förslaget till program föreslås en delvis annan sortering i områden än idag genom att fem andra fokusområden har identifierats som staden ska lägga extra kraft vid för att bli en jämlik stad. De nya fokusområdena är: God start i livet och goda uppväxtvillkor Hälsofrämjande arbete och lärande Hälsofrämjande arenor och livsmiljöer Delaktighet, inflytande och kontroll över det egna livet Hälsofrämjande levnadsstandard Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 2(7)
Tillsammans bildar de en helhet som spänner över alla livsfaserna. För att skapa förutsättningar för staden att nå framgång har tre huvudstrategier arbetats fram: Effektivt arbete för en jämlik stad Strategin handlar om verkningsfulla och kostnadseffektiva strategier för att minska skillnader i livsvillkor och hälsa. Stärka grundförutsättningarna för en jämlik stad Strategin handlar om att stärka grundförutsättningarna genom att fokusera på det kommunala grunduppdraget och ett normmedvetet arbetssätt. Stärka det tvärsektoriella arbetet för en jämlik stad Strategin handlar om att stärka förmågan att hantera komplexitet och det tvärsektoriella arbetet. Till fokusområdena finns ett antal målområden som tillsammans bildar en helhet. Till varje målområde ska ett antal indikatorer arbetas fram. En bild finns för att illustrera hur fokusområdena spänner över alla livets faser. Programmet ska följas upp åren 2021, 2024 och 2026 av Social resursnämnd. Den första uppföljningen år 2021 kommer främst att fokusera på hur programmet har omhändertagits av förvaltningar och bolag. Åren 2024 och 2026 kommer uppföljningen mer fokusera på utfall och rapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Uppföljningen kan komma att ändras om stadens uppföljningsrutiner gör det, vilka ses över inför varje mandatperiod. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Förslaget till program tar sin utgångspunkt i social hållbarhet som en del i hållbar utveckling. Det nyare sättet att beskriva förhållandena mellan de tre dimensionerna återspeglas i programmet. Social hållbarhet är målet, inom ramen för de gränser naturen sätter, och där ekonomin är ett verktyg. Konsekvenser ur ett jämlikhetsperspektiv Själva programmets mål och syfte är att påverka de ojämlika förutsättningar som råder till goda livsvillkor och hälsa mellan olika områden och grupper i Göteborg. I programmet lyfts inga grupper eller områden fram specifikt. Det vore av värde att på Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 3(7)
lämplig plats lyfta fram de sju diskrimineringsgrunderna samt ge fler exempel på särskilt utsatta grupper i programmets text. Barnkonventionen Göteborg ska vara en bra plats för alla barn och en stad där barn ges likvärdiga förutsättningar att lyckas i skolan och livet oavsett bakgrund. Barns uppväxtvillkor är därför centrala i programmet för att Göteborg ska vara en jämlik stad. Flera av de målområden som föreslås i programmet är direkt riktade till barn och ungas livsvillkor och hälsa. Barnperspektivet är således centralt i programmet Göteborg ska vara en jämlik stad. Förvaltningens överväganden Förvaltningen tillstyrker förslaget till program. Det finns många styrkor och en djup kunskapsbas som programmet vilar på och som tillsammans bildar en bra bas för fortsatt beredning. Nedan följer förvaltningens synpunkter fördelade per några av programmets kapitel. Programmets utgångspunkter Förvaltningen stödjer programmets utgångspunkter som utgår från den nyare definitionen av social hållbarhet. Se avsnittet ovan om konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv. Förklaringsmodellen till det nya synsättet vinner dock på att formuleras om då den utgår från ett ekonomiskt perspektiv såsom att beskriva människor som humankapital vilket inte känns överensstämmande med formuleringar i övriga delar av programmet. Det finns en ideologisk skillnad i vad man tycker orsakar de befintliga och ökande skillnaderna i livsvillkor och ohälsa. Att utgå från att det finns strukturella orsaker som skapar ojämlik tillgång till individens egna resurser att utnyttja sina möjligheter att göra goda levnadsval och ha inflytande är befäst i flera forskningssammanhang. 1 Förvaltningen delar programmets utgångspunkt att utgå från de strukturella orsakerna för att komma åt problemens orsaker, men ser att insatserna behöver ske på strukturell nivå likväl som på grupp- och individnivå. Ramverk och styrning Avsnittet är bra, viktigt och behövs men förvaltningen saknar hänvisning till Salamanca-deklarationen 2 som behandlar principer, inriktning och praxis vid undervisning av elever med behov av särskilt stöd. Deklarationen bekräftar varje enskild människas rätt till undervisning inom det ordinarie utbildningsväsendet, och ger vidare stöd till handlingsramen för åtgärder för undervisning. Rätten till utbildning för denna stora grupp barn, unga och vuxna påverkar möjligheten till jämlika förutsättningar vad gäller arbete och inkomst som i sin tur ger effekt i ett livscykelperspektiv. Den jämlika staden hela staden socialt hållbar Mål Här i finns nu ett mål med en förklaring till. Det är viktigt att ha ett mål att förhålla sig till. Målet är dock ett icke mätbart mål som ger utrymme för tolkningar om hur stora skillnaderna kan vara mellan olika grupper och olika områden. I kapitlet Sammanfattning var målet med stadens arbete först inte synligt vid en snabb genomläsning. 1 Closing the Gap in one generation, Social determinations of health, Jämlikhetsanden m.fl. 2 Salamanca-deklarationen, Svenska Unescorådet 2006 Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 4(7)
Fokusområden med målområden De nya identifierade fokusområdena riskerar att skapa förvirring i och med att det redan idag finns fokusområden. Hur de nya fokusområdena ska påverka de befintliga och den struktur och organisering av arbetet som skapats runt dessa är en fråga som behöver hanteras. Programmet upplevs inte ge några svar på detta. Förvaltningen anser att det finns stora och klara vinster med att behålla den struktur för arbetet runt de nu prioriterade fokusområdena som börjar bli inarbetad, men väljer ändå att kommentera enligt nedan. a) God start i livet och goda uppväxtvillkor Programmet vinner på att utgå från pågående arbeten i staden som har till uppgift att skapa jämlika livsförutsättningar. Det familjecentrerade arbetssättet är ett befäst begrepp över staden. Det vore bra att förtydliga att arbetssättet är ett sätt att nå målet. b) Hälsofrämjande arbete och lärande Det är bra att barn till familjer med låga inkomster lyfts fram tydligt. För övrigt anser förvaltningen att fokusområdet ska omfatta även livsfasen över 65 år och äldre. Idag arbetar allt fler människor även efter 65 år. Skälen är flera. En del behöver inkomsten, andra tycker om sitt arbete och värderar kontakten med sina arbetskamrater högt och inte minst, man vill känna sig behövd, känna sig som en del av samhället. En av hörnpelarna i ett gott åldrande är social gemenskap och stöd som en del väljer via lönearbete. Andra väljer andra sammanhang genom andra aktiviteter, såsom att vara aktiv i ideella organisationer eller gå studiecirklar som en aktiv del av fortsatt utveckling och lärande. c) Hälsosamma arenor och livsmiljöer Texten nämner bra exempel på vikten av bra kvalitéer på barns förskole- och skolgårdar men det vore bra att lyfta fler exempel så som att: Goda och hälsofrämjande arenor som tillgodoser behoven hos personer med funktionsvariationer och äldre behöver särskilt beaktas. Texten är väldigt allmänt hållen, till intet förpliktigande där behovet av bostäder för personer med varierande behov tydligare behöver beskrivas. Det finns en tydlig koppling till den bostadslöshet som finns och den ojämlika rätten till en bostad som råder. d) Delaktighet, inflytande och kontroll över det egna livet Fokusområdet föreslås utgå och istället ingå som en del inom de övriga fokusområdena. Området särskiljer sig bland annat av den grundlagsstadgade rättighet som det är att kunna utöva inflytande. Barn och unga har rätt till inflytande över sina liv. Inte bara i familjen eller i skolan, utan också i till exempel bostadsområdet. Denna rättighet behöver bli en självklar inkludering i övriga områden där barn är målgrupp. Även vuxnas rätt till inflytande och delaktighet behöver vara en inkluderad del i allt arbete. Förvaltningen tror inte på att lyfta fram rätten i ett eget fokusområde utan tycker det är mer framåtsträvande att inkludera rätten. Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 5(7)
e) Hälsofrämjande levnadsstandard Avsnittet är svårt att förhålla sig till. Det är allmänt och frågan är om syftet är att vara allmänt kunskapshöjande? Förslås utgå. De övergripande målområden som finns under detta avsnitt behöver hitta en annan placering med en tillhörande text. Målområdenas utformning behöver ha en förankring över vad som är möjligt att påverka av Göteborgs stad. Det är till exempel svårt att ge goda och jämlika ekonomiska villkor då flertalet insatser av detta är resultatet av fördelningspolitik på nationell nivå. Övriga synpunkter från förvaltningen Starkare koppling till pågående arbeten i Göteborgs stad Programmet är ett av de allra viktigaste program som skrivs fram för Göteborgs stad i nutid och för de närmsta åren. Förvaltningen vill framföra all respekt för den djupa kunskap som författarna har om olika områden som vart och ett är breda och omfattande. Tiden för att skriva fram programmet har varit oerhört knapp, vilket självklart har påverkat möjligheten till dialog och förankring. Programmet hade dock vunnit på en starkare koppling till det vardagsarbete som varje medarbetare utför inom ramen för sitt grunduppdrag inom de olika verksamheterna och som har syftet att skapa jämlika förutsättningar. Programmet tros då ha varit lättare att implementera, skapa fortsatt engagemang och dialog i det fortsatta arbetet. Programmet som vägledning för fortsatt arbete Programmet har en lång kedja av utgångspunkter, mål, fokusområden, målområden, strategier och delstrategier för arbetet. Programmet ger vägledning på allmän och hög nivå vilket ger stort utrymme för tolkningar. För att åstadkomma skillnad på riktigt behövs skarpare formuleringar om vad som ska göras och på vilket sätt. Det behöver bli möjligt inom ramen för den/de handlingsplan/-er som ska följa programmet. Programmet ger ingen vägledning i vad som är nästa steg och det stora antal fokusområden, målområden och strategier i kombination med frånvaron av mätbara indikatorer riskerar att motverka det tänkta syftet med programmet. Det behövs en definition av god På väldigt många ställen, identifierade fokusområden som målområden ska finns beskrivning som att vi ska sträva efter goda uppväxtvillkor, goda livsmiljöer, goda och trygga familjerelationer. Det är bra att tillägget jämlika är gjort på de flesta ställen, men i de fall som ordet goda står för sig själv riskerar att det bli ett ord utan betydelse. Ett ord utan förpliktelse eftersom tolkningen av det goda kan definieras olika från person till person. Beskriva livscykelperspektivet Våra livsvillkor och levnadsvanor följer oss från den dag vi föds tills vi dör. Hälsan är ojämnt fördelad och skillnaderna verkar inte jämnas ut med ökad ålder utan skillnader som uppstått tidigt i livet ser ut att bestå. Det är viktigt att investera i barnen, men det är inte för sent att investera i äldres hälsa. Förutom hälsovinst för den enskilde individen är främjande av äldres hälsa också en besparing för hälso- och sjukvården då sjukdomar hos äldre är vanligare än bland yngre. Äldreperspektivet kan bli starkare belyst i programmet. Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 6(7)
Redaktionell översyn I samband med revidering efter inkomna synpunkter finns möjligheter att göra de redaktionella ändringar som krävs för att tillgängligöra programmets läsbarhet. En renodling behövs gällande tydligare struktur, förklarande bilder samt med ett tydligare budskap om de allra viktigaste medskicken så som till exempel: Tidiga insatser, dosera efter behov och så vidare. Vissa ord behöver förklaras för att inte uppfattas om fackspråk såsom hälsofrämjande arenor, intersektionalitet men också vissa definitioner såsom ekonomisk stress. Programmet hade också vunnit på att hållas betydligt mer kortfattat. Samråd På grund av den korta remisstiden har samråd inte hunnit ske med lokala råd i stadsdelen. Samverkan Samverkan sker i FSG. Lundby stadsdelsförvaltning Christer Samuelsson Stadsdelsdirektör Bilaga Göteborgs stads program för en jämlik stad 2018-2026 Expedieras till: socialresurs@socialresurs.goteborg.se med hänvisning till dnr 0327/17. Göteborgs Stad Lundby, tjänsteutlåtande 7(7)