Resultatrapport 2013 del av hållbarhetsredovisning

Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2013 Resultatrapport 2013 del av hållbarhetsredovisning

Om Swedavias rapportering Denna resultatrapport är ett komplement och ska läsas som en bilaga till Swedavias årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2013. Resultatrapporten redovisar hållbarhetsresultat och resultatindikatorer enligt Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer, 3.0. Swedavia har även valt att använda de branschspecifi ka tillläggen Airport Operators (AO) och Construction and Real Estate (CRE). Rapporterade indikatorer ha valts utifrån våra intressenters syn och speglar vår gemensamma syn på väsentlighet och vad som är viktigt för att utveckla en långsiktigt hållbar verksamhet. I årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2013 redovisas hållbarhets arbetet för räkenskapsåret 2013 då Swedavia har valt att integrera information om hållbarhet i årsredovisningen. Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2013 vänder sig framförallt till ägare, kreditanalytiker och partners, men även till övriga intressenter, och fokuserar på företagets strategi och mål samt resultat för det gångna året. Detta är fjärde året som Swedavia redovisar sitt hållbarhetsresultat enligt GRIs riktlinjer, 3.0. För 2014 är avsikten att övergå till de nya riktlinjerna, 4.0. Redovisningen omfattar Swedavia (koncern en) och Swedavia AB (moderbolaget). Där inget annat anges är det koncernen som avses. Information om tillämpade redovisningsprinciper samt avgränsningar beskrivs i avsnitt Redovisningsprinciper. Redovisningsperiod för hållbarhetsdata är densamma som för årsredovisningen, det vill säga kalenderåret 2013. Föregående årsredo visning och hållbarhetsredovisning publicerades den 31 mars 2013.» Läs mer på www.swedavia.se/om-swedavia/detta-ar-swedavia/ Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2013 Resultatrapport 2013 del av hållbarhetsredovisning Årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2013 INNEHÅLL sida Swedavia i korthet 3 GRI-index korsreferenstabell 4 FNs Global Compact tio principer korsreferenstabell 6 Redovisningsprinciper 7 Redovisning av resultatindikatorer Ekonomi 10 Miljöhänsyn 11 Social utveckling 16 Kontaktuppgifter 19 2 Swedavia 2013

Swedavia i korthet Swedavia äger, driver och utvecklar 10 flygplatser i hela Sverige och bolaget är helägt av svenska staten. Affären bedrivs i en flygplatsverksamhet och en fastighetsverksamhet. Vår roll är att skapa den tillgänglighet som Sverige behöver för att underlätta resande, affärer och möten inom Sverige, i Europa och i övriga världen. Kundfokus, hållbar utveckling och säkerhet är utgångspunkten för allt Swedavia gör, både i den egna verksamheten och i samhället i stort. Swedavia är världsledande i utvecklingen av flygplatser med minsta möjliga klimatpåverkan. Under 2013 hade Swedavia en omsättning på 5,2 miljarder kronor och cirka 2 400 medarbetare. Totalt reste 33,5 miljoner passagerare via våra flygplatser 2013. Swedavia äger även fastigheten Göteborg City Airport samt är minoritets ägare i bolaget som driver flygplatsen. Vårt erbjudande Swedavias tjänster är inriktade på att möta våra kunders och samarbetspartners behov av effektivt och långsiktigt hållbart resande. Sverige är ett exportberoende land där export av varor och tjänster uppgår till knappt 50 procent av BNP. I det allt mer globaliserade samhället ökar behovet av snabba och effektiva resor både till, från och inom landet. Strategi och mål Den övergripande inriktningen i Swedavias strategi är kundfokus, hållbar utveckling och säkerhet. Vi styr verksamheten i den riktningen med hjälp av ett antal konkreta mål. För att uppnå dessa har vi tagit fram ett antal strategiska prioriteringar till 2017 utifrån de fyra perspektiven kund, social utveckling, miljöhänsyn och ekonomi. Perspektiven med tillhörande mål illustreras genom vårt hållbarhetshjul. 9% avkastning på eget kapital 80% nöjda resenärer 2014 0 ton fossila koldio xid utsläpp 2020 80% nöjda med arbetare 2014 3 Swedavia 2013

GRI-index GRI-index korsreferenstabell Swedavias hållbarhetsredovisning för 2013 är upprättad i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning, G3. De indikatorer som Swedavia har valt att redovisa för 2013 samt var informationen återfinns framgår av korsreferenstabellen nedan: denna resultatrapport samt Swedavias årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2013. Hållbarhetsredovisningen tillämpar GRI:s nivå C+ och är översiktligt granskad av Ernst & Young AB. Redovisad Delvis redovisad RR: Denna resultatrapport ÅR: Swedavias årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2013 G3-upplysningar Beskrivning Sida 1. Strategi och analys Omfattning på redovisning Kommentar 1.1 Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare om relevansen av hållbar utveckling för organisationen och dess strategi. ÅR 6 7 2. Organisationsprofil 2.1 Organisationens namn. ÅR 44 2.2 De viktigaste varumärkena, produkterna och/eller tjänsterna. ÅR 17 19 2.3 Organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterbolag och joint ventures. ÅR 61, 67, 79-80 2.4 Lokalisering av organisationens huvudkontor. ÅR 61 2.5 Antal länder som organisationen har verksamhet i och namnen på de länder där viktig verksamhet bedrivs eller som är särskilt relevanta för de frågor som berör hållbar utveckling i redovisningen. 2.6 Ägarstruktur och företagsform. ÅR 3, 61 2.7 Marknader som organisationen är verksam på. ÅR 14-16 2.8 Den redovisande organisationens storlek. ÅR 3 4 2.9 Väsentliga förändringar under redovisningsperioden beträffande storlek, struktur eller ägande. ÅR 3 ÅR 44, 61, 79-80 2.10 Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden. ÅR 33 3. Information om redovisningen 3.1 Redovisningsperiod för den redovisade informationen. RR 2 3.2 Datum för publiceringen av den senaste redovisningen. RR 2 3.3 Redovisningscykel. RR 2 3.4 Kontaktperson för frågor angående redovisningen och dess innehåll. RR 19 3.5 Processer för definition av innehållet i redovisningen. ÅR 25 3.6 Redovisningens avgränsning. RR 7-9 3.7 Beskriv eventuella särskilda begränsningar för redovisningens omfattning och avgränsning. 3.8 Princip för redovisningen av joint ventures, dotterbolag, hyrda anläggningar, utlokaliserade verksamheter och andra enheter som väsentligt kan påverka jämförbarheten mellan olika tidsperioder och/eller organisationer. 3.10 Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats i tidigare redovisningar, och skälen för sådana förändringar. 3.11 Väsentliga förändringar som gjorts sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder som använts i redovisningen. ÅR 2, RR 7-9 ÅR 62-63, 65 RR 7-9 RR 7-9 RR 7-9 Förklaring lämnas vid de indikatorer där ändring skett. 3.12 Innehållsförteckning som visar var i redovisningen standardupplysningarna finns. ÅR 106-108 4. Styrning, åtaganden och intressentrelationer 4.1 Redogörelse för organisationens bolagsstyrning, inklusive kommittéer som är underställda styrelsen och som är ansvariga för specifika uppgifter så som att fastställa strategi eller att utöva tillsyn över organisationen. ÅR 95 100 4.2 Beskriv huruvida styrelseordföranden också är verkställande direktör. ÅR 96 97 4.3 För organisationer som endast har en styrelsenivå, ange antalet medlemmar inom denna som är oberoende och/eller inte ingår i företagsledningen. ÅR 96 4.4 Möjligheter för aktieägare och anställda att komma med rekommendationer eller vägledning till styrelsen eller företagsledningen. ÅR 25, 96 4.14 Lista de intressentgrupper som organisationen har kontakt med. ÅR 25 Svenska staten äger samtliga aktier i bolaget. Medarbetarna representeras av arbetstagarrepresentanter i bolagets styrelse. 4.15 Princip för identifiering och urval av intressenter. ÅR 25 4 Swedavia 2013

GRI-index Indikator Beskrivning Sida Omfattning på redovisning Kommentar 5. Resultatindikatorer Ekonomisk påverkan EC1 EC8 Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde, inklusive intäkter, rörelsekostnader, ersättning till anställda, gåvor och andra samhällsinvesteringar, balanserad vinst samt betalningar till finansiärer och den offentliga sektorn. Utveckling och påverkan av investeringar i infrastruktur som huvudsakligen görs för allmänhetens nytta, på kommersiell basis eller utan full ersättning. ÅR 41, RR 10 ÅR 40 41, RR 10 Miljöpåverkan EN3 Direkt energianvändning per primär energikälla. RR 11 EN4 Indirekt energianvändning per primär energikälla. RR 11, 13 Mängd primärt bränsle och primär energi som används för att producera den omvandlade energi som Swedavia köper rapporteras ej. EN5 Minskad energianvändning genom sparande och effektivitetsförbättringar. ÅR 34, RR 12 Redovisas inte för Real Estate AB. EN16 Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. RR 12-13 EN17 Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt. RR 12-13 EN18 Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning. ÅR 33-34, RR 12 EN21 Totalt utsläpp till vatten, per kvalitet och recipient. ÅR 35, RR 14 Redovisar inte alla recipienter och alla parametrar. EN29 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter och andra varor och material som används i organisationens verksamhet, inklusive medarbetarnas arbetsresor/tjänsteresor. RR 15 Redovisar ej utsläpp från samtliga transporter eller utsläpp från arbetsresor/tjänsteresor. AO7 Antal och andel boende som exponeras för flygbuller. ÅR 35-36, RR 15 Social påverkan Arbetsförhållanden och arbetsvillkor LA1 Total personalstyrka, uppdelat på anställningsform, anställningsvillkor och region. ÅR 31, RR 16 LA7 Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade dagar, frånvaro samt totala antalet arbetsrelaterade dödsolyckor per region. ÅR 28, RR 17 LA13 Sammansättning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anställda efter kön, åldersgrupp, minoritetsgrupptillhörighet. ÅR 31, 69-70, RR 16 Redovisar ej minoritetsgrupper. Mänskliga rättigheter HR4 Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder. RR 17 Produktansvar PR1 De faser i livscykeln då produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet ska utvärderas i förbättringssyfte och andelen av väsentliga produkt- och tjänstekategorier som genomgått sådana utvärderingsprocesser. ÅR 27, RR 18 Hälsoaspekten saknas, likaså livscykelperspektiv. CRE8 Certifieringar på byggnader. RR 18 Redovisar endast certifieringar på nya byggnader. PR5 Rutiner för kundnöjdhet, inklusive resultat från kundundersökningar. ÅR 20, 25, RR 18 5 Swedavia 2013

FNs Global Compact FNs Global Compact tio principer korsreferenstabell Swedavia stödjer sedan 2012 FNs Global Compact och dess tio principer. Swedavias årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2013 utgör även Swedavias Communication on Progress (COP), det vill säga en årlig uppdatering av hur koncernen lever upp till de tio principerna. Tabellen nedan visar var varje enskild princip inom Global Compact återfinns i Swedavias årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2013. FNs Global Compact tio principer Sida och kommentar Mänskliga rättigheter 1. Företag ska stödja och respektera skydd för internationella mänskliga rättigheter inom den sfär som de kan påverka 31 2. Företag ska försäkra sig om att det egna företaget inte är delaktigt i brott mot mänskliga rättigheter 31 Arbetsvillkor 3. Företag ska upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar 31 4. Företag ska verka för avskaffande av alla former av tvångsarbete 31 5. Företag ska verka för avskaffande av barnarbete Swedavia följer de regler som gäller i lag och avtal om skydd för underåriga på arbetsmarknaden. Barn under 15 år anställs inte i Swedavia. 6. Företag ska inte diskriminera vid anställning och yrkesutövning 31 Miljö 7. Företag ska stödja förebyggande åtgärder för att motverka miljöproblem 33 36 8. Företag ska ta initiativ för att främja större miljömässigt ansvarstagande 33 36 9. Företag ska uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik 33 36 Korruption 10. Företag ska motarbeta alla former av korruption, inklusive utpressning och mutor 31 6 Swedavia 2013

Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper GRI-indikatorerna omfattar antingen Swedavia (koncernen) eller Swedavia AB (moderbolaget). Där inget annat anges avses och omfattas koncernen. Där inget annat anges redovisar Swedavia indikatorn fullständigt enligt gällande krav. Ekonomi EC1 Beräkning: Indikatorn utgår från Swedavias publika rapportering som återfinns i bokslutskommuniké 2013 samt årsredovisning och hållbarhetsredovisning 2013. Jämförelseperioder återfinns i tidigare publicerade rapporter. Tidsperiod: Indikatorn avser 2013 med jämförelseår 2012 och 2011. Avgränsning: Indikatorn avser Swedavia. Tidigare år har indikatorn avgränsats till Swedavia AB, jämförelseår 2012 och 2011 har omräknats så att även dessa avser Swedavia. EC8 Beräkning: Indikatorn utgår från de investeringar i Swedavia som är klassificerade utifrån att bibehålla och utöka kapacitet samt utifrån särskilda krav inom såväl Aviation Business som Commercial Services. Indikatorn beräknas genom andelen investeringar som är klassificerade enligt ovan princip i relation till totala investeringar under året. Swedavia tolkar indikatorn och anser att investeringar av detta slag bidrar till allmänhetens nytta. Under året har investeringsklassificeringarna reviderats för att anpassa dessa till Swedavias investeringar och framtida investeringsbehov. Som en följd av revideringen har investeringsklassificering för att öka kapacitet tillkommit. Därtill har den tidigare klassificeringens särskilda krav ersatts av särskilda krav Aviation Business respektive Commercial Services. Jämförelseår 2012 och 2011 har omräknats enligt nu gällande investeringsklassificeringar. Tidsperiod: Indikatorn avser 2013 med jämförelseår 2012 och 2011. Avgränsning: Indikatorn avser Swedavia. Miljöhänsyn Energi EN3, EN4, EN5 Beräkning: Redovisningen omfattar energianvändning för: Fordonsdrivmedel, intern användning Reservkraftdrift Swedavias egen värmeproduktion, intern användning Swedavias egen värmeproduktion, extern användning (såld värme) Brandövningar, intern användning EN3: Baserat på bränsleförbrukningsmängder och bränslenas beräknade energiinnehåll (effektivt värmevärde). För bränslen till uppvärmning har värmepannans verkningsgrad antagits vara 95 procent. För övriga bränslen har den beräknade tillförda energimängden tagits med i sin helhet. EN 4-5: Baserat på uppmätta värden för inköpt eller producerad energi inrapporterade i miljöuppföljningssystemet SMIL. EN 5: Värden för värme har normalårskorrigerats för perioden januari mars och oktober december. Tidsperiod: EN3 och EN4 redovisas för kalenderår 2013 med jämförelseår 2008 2012. EN5 redovisas för kalenderår 2013 med jämförelseår 2010 2012. Avgränsning: För år 2013 redovisar indikatorerna EN3 och EN4 utfallet för Swedavia och i tabell för Swedavia AB. Tidigare år redovisas för Swedavia AB. EN5 redovisas för Swedavia AB med 10 flygplatser samt kontoret i Norrköping. Utsläpp till luft och vatten samt avfall EN16 Beräkning: Enligt SMIL, Swedavia Miljödata. 2008 2012. Avgränsning: För 2013 redovisas indikatorn för Swedavia. Tidigare år redovisas för Swedavia AB. Biogen koldioxid redovisas inte. EN17 Beräkning: Enligt SMIL, Swedavia Miljödata. 2008 2012. Avgränsning: För 2013 redovisas indikatorn för Swedavia. Tidigare år redovisas för Swedavia AB. För tjänsteresor redovisas utsläpp av fossil koldioxid. EN18 Beräkning: Ingen beräkning utan en redogörelse för vilka aktiviteter som vidtagits. Tidsperiod: Indikatorn redovisas för kalenderår 2013. Avgränsning: För 2013 redovisas indikatorn för Swedavia. Tidigare år redovisas för Swedavia AB. EN21 Beräkning: Ingen beräkning. 2008 2012. Avgränsning: Indikatorn redovisas delvis och avser Swedavia under 2013 och Swedavia AB tidigare år. Indikatorn redovisar mängder avisnings- och halkbekämpningsmedel samt vatten till reningsverk, som skattas från rapporterad vattenförbrukning. 7 Swedavia 2013

Redovisningsprinciper Transport EN29 Beräkning: Redovisningen omfattar transport av produkter vars användning vid Swedavia totalt under kalenderåret 2013 överskred 1 000 ton eller 1 000 m 3. Uppgifterna inhämtas från leverantörena genom enkäter. 2012 och 2011. Avgränsning: Indikatorn redovisas delvis och avser Swedavia. Produkter vars transporter inkluderas är sådana som förbrukas i den normala flygplatsdriften. I de levererade mängderna ingår den volym eller vikt som Swedavia beställt totalt. Hela den transportsträcka som kan härröras till leveransen till Swedavia inkluderas i redovisningen. Buller AO7 Beräkning: Flygbullerberäkningarna har genomförts med en programvara som överensstämmer med den metodbeskrivning som redovisats i ECAC dokument 29 version 3, vilken ska vara den metodmässiga utgångspunkten för flygbullerberäkningar i Sverige. För kartläggningen har flygbullernivå FBN 55 db(a) tillämpats, vilket är en dygnsvägd ekvivalent ljudnivå där bullerhändelser kväll och natt ges större tyngd i beräkningen. FBN definierades ursprungligen av Trafikbullerutredningen, TBU, i delbetänkande flygbuller SOU 1975:56, som 1980/81 blev föremål för riksdagens godkännande. En annan benämning på FBN är Lden (Level day-evening-night), som används i förordningen om omgivningsbuller, SFS 2004:675. Det finns mindre skillnader i definitionen av dessa mått vilket normalt är mindre än +/-1 db. Under en övergångsperiod tillämpas benämningen FBNEU, vilket syftar till Lden. Tidsperiod: Indikatorn redovisas för kalenderåret 2013 med jämförelseår 2012. Avgränsning: Indikatorn omfattar de 10 flygplatser i Swedavias regi som utgör det nationella basutbudet. För tre flygplatser, Bromma Stockholm Airport, Stockholm Arlanda Airport och Visby Airport, redovisas utfallet för 2013. För övriga 7 flygplatser redovisas utfallet för 2012. Social utveckling Anställning LA1 Beräkning: Beräkningen baseras på underlag från personalstatistik ur Swedavias personalsystem, inklusive specifikation på vad antal anställda avser (tillsvidare-, visstid-, tim- och provanställda, samt vikariat och uppdragstagare). Swedavia redovisar uppgifter om det totala antalet anställda vid utgången av året. Redovisning sker även av avtal gällande heltids- och deltidstatus. Definitioner: Antal anställda avser antal olika individer oavsett anställningsform. Medelantal anställda är utifrån anställningens omfattning, längd och anställningsform som summerar antalet medarbetare heltid (100 procent). Sundsvall Härnösand Airport ingår i medarbetarstatistik fram till dess att flygplatsen avyttrades den 17 juni 2013. Omräkning av medelantalet anställda har skett utifrån Bokföringsnämndens definition, även jämförelsetal har omräknats. Omräkningen innebär att beräkning numera sker utifrån antalet arbetade timmar delat med den årsarbetstid, 1 920, som Bokföringsnämnden anger i sitt allmänna råd 2011:6. Redovisning av den totala personalstyrkan uppdelat per region redovisar Swedavia utifrån geografisk uppdelning som är anpassad utifrån organisations verksamhet och utgår från medelantalet anställda. Tidigare år har antal årsarbetare legat till grund för denna redovisning. Jämförelseår 2012 och 2011 har omräknats. 2012 och 2011. Avgränsning: Indikatorn avser Swedavia. Hälsa och säkerhet i arbetet LA7 Beräkning: Redovisningen omfattar alla under 2013 anmälda och inkomna skadefall oavsett när själva skadan inträffade och oavsett anställningsform för moderbolaget Swedavia AB. Swedavia använder samma definition på arbetsskada som anges i Socialförsäkringsbalken, vilket innebär att arbetsskadebegreppet omfattar arbetsolycksfall, arbetssjukdom och färdolycksfall. Endast anmälda och inkomna arbetsolycksfall och arbetssjukdom används i redovisningen. Swedavia har valt att från och med 2013 byta nyckeltal för att underlätta jämförelser med andra företag i Sverige och med nationell statistik. För att kunna analysera trenden i årets utfall har även tidigare års utfall omräknats på samma sätt. Nyckeltalen vi nu använder motsvarar de som Arbetsmiljöverket använder i sin nationella statistikredovisning, nämligen: Antal arbetsolyckor utan frånvaro per 1 000 förvärvsarbetande Antal arbetsolyckor med frånvaro per 1 000 förvärvsarbetande Antal arbetssjukdomar per 1 000 förvärvsarbetande Dessutom lägger vi till ytterligare ett nyckeltal: Antal sjukfrånvarodagar orsakade av arbetsskada per 1 000 förvärvsarbetande 2012 och 2011. Avgränsning: Indikatorn redovisas endast för Swedavia AB. Underliggande organisatoriska enheter har för få inträffade arbetsskador för att en tydlig trend ska kunna iakttas. Mångfald och jämställdhet LA13 Beräkning: Beräkningen utgår från sammansättningen per utgången av respektive år. Fördelning kvinnor och män beräknas utifrån antal anställda under året. 2012 och 2011. Avgränsning: Swedavia redovisar uppgifter om procentuell fördelning kvinnor och män samt åldersgruppering. Sammansättning styrelsen, koncernledningen och övriga ledande befattningshavare utgår från Swedavia AB. Fördelning chefer och övriga anställda i Swedavia omfattar Swedaviakoncernen. Inför 2013 har Swedavia beslutat om en definition kring begreppet chef, som definieras som ledare med personalansvar och lönesättandesamtal. Jämförelsetal för 2012 och 2011 har inte kunnat räknas om i enlighet med den nya definitionen. 8 Swedavia 2013

Redovisningsprinciper Icke-diskriminering HR4 Beräkning: Indikatorn redovisar dokumenterade fall av diskriminering. Swedavias tolkning av indikatorn är att den inte omfattar kränkande särbehandling och mobbning. Kontroll av inkomna ärenden eller incidenter på flygplatser och andra enheter har gjort hos Diskrimineringsombudsmannen, DO, och samtliga Swedavias HR Business Partners. 2012 och 2011. Avgränsning: Indikatorn redovisas för Swedavia AB och Swedavia Real Estate AB. Kundernas hälsa och säkerhet PR1 Beräkning: För Bromma Stockholm Airport, Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport redovisas rullande helår, dvs. kvartal 1 - kvartal 4, och för de regionala flygplatserna värdet för vinter sommar. Inom flygsäkerhet avser indikatorn uppföljning av vårt övergripande mål. dvs. inga haverier eller allvarliga tillbud. 2012 och 2011. Avgränsning: Indikatorn redovisas för Swedavia AB, dvs. 10 flygplatser. För 2011 ingår ej luftfartsskydd. Märkning av produkter och tjänster CRE8 Beräkning: Ingen beräkning. Tidsperiod: Indikatorn redovisas för kalenderår 2013. Avgränsning: Indikatorn redovisas för dotterbolaget Swedavia Real Estate. PR5 Beräkning: Resenärsindikatorn ASQ (Airport Survey Quality) är en resenärsmätning som ACI (Airports Council International) administrerar och som omfattar drygt 230 flygplatser i världen. Bromma Stockholm Airport, Göteborg Landvetter Airport samt Stockholm Arlanda Airport ingår i Main Programme med flygplatser med fler än 4 miljoner resenärer. Övriga sju Swedavia-flygplatser ingår i det regionala programmet. ASQ för luftfartsskydd är ett sammanvägt värde av fyra olika säkerhetsfrågor. För Bromma Stockholm Airport, Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport redovisas rullande helår, dvs. kvartal 1 kvartal 4, och för de regionala flygplatserna värdet för vinter sommar. Flygbolagsundersökningen genomförs en gång vartannat år och mäter flygbolagskundernas nöjdhet med samtliga Swedavias flygplatser. Metoden är telefonintervjuer. Senaste mätningen genomfördes hösten 2013. Hyresgästundersökningen omfattar från och med 2013 hyresgästkunder på Bromma Stockholm Airport, Göteborg Landvetter Airport, Malmö Airport, Stockholm Arlanda Airport och Swedavia Real Estate. Indikatorn mäts som Nöjd-Kund-Index enligt Fastighetsbarometern. Undersökningen genomförs en gång per år med hyresgästerna och metoden är telefonintervjuer. 2012 och 2011. Avgränsning: Resenärsindikatorn (ASQ) redovisas för samtliga Swedavia-flygplatser. Resultatet från hyresgästundersökningen redovisas som ett resultat för Swedavia AB och ett resultat för Swedavia Real Estate. Miljöpolicy Syfte och mål Flygets miljöpåverkan är av avgörande betydelse för flygbranschen och därmed för Swedavia. Vi ska därför ständigt sträva efter att minska den negativa miljöpåverkan från flygplatserna, främst genom att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser, minska övriga utsläpp till luft och vatten, samt minimera kemikalieanvändningen och uppkomsten av avfall. För oss är det en självklarhet att följa gällande miljölagstiftning samt övriga tillämpliga nationella och internationella regler och krav. Vi ska även verka för att flygbuller och emissioner från flygverksamheten begränsas. Grundregler För att detta ska uppnås krävs att vi arbetar efter följande grundregler: Hänsynen till miljön ska genomsyra varje del av verksamheten och vägas in i våra beslut. Klimatpåverkan är flygbranschens viktigaste miljöfråga och ska prioriteras i våra beslut och aktiviteter. Vi ska ständigt energieffektivisera vår verksamhet och styra verksamheten mot en hållbar användning av resurser. Swedavias medarbetare ska alla vara delaktiga i företagets miljöarbete och vara väl förtrogna med den relevanta lagstiftningen. Vi ska bedöma och hantera verksamhetens miljörisker på ett systematiskt sätt. Swedavia ska aktivt delta i det lokala, regionala, nationella och internationella arbetet i syfte att minska den negativa miljöpåverkan från flygbranschen och verka för en hållbar utveckling av flygplatserna. Uppföljning Efterlevnad av miljöpolicyn kontrolleras bla vid miljörevisioner, granskningsprocesser av betydande beslut samt vid ledningens genomgång av miljöarbetet. 9 Swedavia 2013

redovisning av Resultatindikatorer Ekonomi Swedavias mest betydelsefulla bidrag till en hållbar utveckling ligger främst inom de sociala och ekonomiska perspektiven. Detta genom att vi bidrar till tillgänglighet samt regional och nationell tillväxt. Vår framgång med att stärka tillgänglig heten till, från och inom Sverige är en förutsättning för både export- och besöksnäringen. Skapat och levererat ekonomiskt värde (EC Swedavia har en positiv ekonomisk påverkan på samhället. Under 2013 har Swedavia skapat ett totalt ekonomiskt värde på 5 245 MSEK (4 987), enligt GRIs definition. Efter fördelning av det ekonomiska värdet till olika intressenter uppgick det totala levererade värdet till 1 432 MSEK (1 306). Skapat och levererat ekonomiskt värde Swedavia enligt GRIs definition MSEK 2013 2012 2011 Direkt tillskapat ekonomiskt värde Intäkter (nettoomsättning och finansiella intäkter) 5 245 4 987 4 715 Fördelat ekonomiskt värde Rörelsekostnader -1 976-1 890-1 821 Löner och ersättningar till anställda -1 397-1 412-1 267 Betalningar till finansiärer -255-271 -247 Betalningar till den offentliga sektorn -185-108 -118 Levererat ekonomiskt värde (Behållet ekonomiskt värde, beräknat som tillskapat ekonomiskt värde minus fördelat ekonomiskt värde) 1 432 1 306 1 262 Avser Swedaviakoncernen. Omräkning har skett för jämförelseperioder. Investeringar i infrastruktur (EC8) I syfte att möta det långsiktiga behovet av ökad kapacitet och bättre anpassade terminaler för Swedavias kunder genomförs stora investeringar i terminalerna vid flygplatserna. Flygplatsverksamhet kräver omfattande investeringar för att kunna säkerställa efterlevnad av regelverk och myndighetskrav kring miljö och säkerhet. Dessutom krävs omfattande investeringar för att kunna klara våra miljömål. Swedavia ser ett behov av stora investeringar inom både flygplats- och fastighetsverksamheten. Investeringarna ökar flygplatsernas attraktionskraft och är en förutsättning för att fortsatt attrahera flygbolag och hyresgäster samt för att bättre kunna möta resenärernas krav och önskemål. Totala investeringar 2013 uppgick till 2 413 MSEK (3 418). Av de investeringar som Swedavia gjort 2013 (och 2012), exkluderat de stora fastighetsförvärv Swedavia gjort i NAP och SAS portföljen, bedöms 87 procent (53) vara i infrastruktur och tjänster som huvudsakligen görs för allmanhetens nytta. Dessa investeringar består av investeringar för att behålla och utöka vår kapacitet samt investeringar som tillkommer på grund av nya lagar och regler. Investeringar, Swedavia MSEK 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2011 2012 2013 10 Swedavia 2013

redovisning av Resultatindikatorer Miljöhänsyn Swedavia har prioriterat miljöfrågor under många år. Genom att idag hushålla med resurser och minimera vår miljöpåverkan möjliggör vi fortsatt resande och utveckling imorgon. Swedavia är en internationell förebild när det gäller att utveckla klimatsmarta flygplatser. Att minska flygets miljöpåverkan är en förutsättning för flygbranschens fortlevnad och utveckling, och således även för vår verksamhet. Swedavias miljömål 2013 Utöver det övergripande miljömålet om noll ton fossila koldioxidutsläpp 2020, har Swedavia fastställt ett antal mål för de utvalda fokusområdena inom miljö. Med dessa mål konkretiserar, styr och utvärderar vi vårt miljöarbete. Område Mål Uppföljning Utfall 2013 Utsläpp till luft fossil koldioxid Energi Utsläpp till vatten Flygbuller Swedavia ska minska sina egna utsläpp av fossil koldioxid med nollutsläpp som slutmål 2020. Swedavia ska förbättra hushållningen med resurser och energi i verksamheten. Swedavia ska bidra till att en god ekologisk och kemisk status uppnås och säkerställs i de vatten som bolaget påverkar. Swedavia ska aktivt arbeta för att bullerbelastningen upplevs som acceptabel i förhållande till flygets samhällsnytta. Användandet av Swedavia ska aktivt arbeta för att minska användandet av kemiska produkter farliga kemiska produkter i verksamheten. Avfall till materialåtervinning Resenärernas upplevelse Allmänhetens upplevelse Swedavia ska verka för en ökad materialåtervinning i hela koncernen. Swedavia ska mäta om resenärerna upplever att flygplatserna tar miljöansvar och agerar på ett miljömedvetet sätt. Swedavia ska genom effektiv dialog påverka relevanta aktörer för att åstadkomma ändamålsenliga framtida miljövillkor. År 2013 ska utsläppen vara högst 5 300 ton (exklusive våra tjänsteresor). År 2016 ska energianvändningen vara 170 GWh, exklusive expansion, vilket motsvarar en minskning med i snitt 2 % per år för perioden 2011-2016. Syrehalten i vatten mätt vid flygplatsens utsläppspunkt till recipienten ska senast 2013 vara lägst 5 mg/l. Varje flygplats med flygbuller som en betydande miljöaspekt ska senast 2015 minst nå klassen proaktiv i Swedavias bullerklassningssystem. År 2013 ska alla kemiska produkter som innehåller ämnen på kandidatlistan fasas ut. 2) År 2016 ska andelen avfall som går till materialåtervinning öka till 50 %. År 2013 ska andelen avfall som går till materialåtervinning öka till 34 %. År 2016 ska minst 90 % av resenärerna uppleva flygets och flygplatsens miljöpåverkan som acceptabel i förhållande till samhällsnyttan. År 2013 ska andelen vara minst 80 %. År 2016 ska minst 90 % av allmänheten uppleva flygets och flyg platsens miljöpåverkan som acceptabel i förhållande till samhällsnyttan. År 2013 ska andelen vara minst 80 %. Uppfyllt på sex av åtta flygplatser. 2) Uppfyllt på åtta av tio flygplatser. Målet uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet inte uppfyllt Energi Energianvändning (EN3 och EN4) Under 2013 ökade koncernens totala energianvändning med 8,7 GWh (4,6 procent). Ett antal fastigheter har förvärvats inom Real Estate AB samtidigt som flygtrafiken har ökat. Avyttringen av Sundsvall Härnösand Airport i mitten av juni 2013 minskade årsanvändningen. Swedavias energianvändning fördelat på energikällor, % Swedavias totala energianvändning Gwh 120 100 80 El 58,3% Fjärrvärme 31,8% Biobränsle 9,7% Olja 0,1% 60 40 20 0 2010 2011 Värme El Värmen är normalårskorrigerad. 2012 2013 11 Swedavia 2013

redovisning av Resultatindikatorer Insatser för minskad energianvändning (EN5) Swedavia arbetar kontinuerligt med att förbättra hushållningen av resurser och energi, samt att främja återvinning och förnybar energi. Vår målsättning är att den totala energianvändningen, exklusive nyförvärv och avyttring av fastigheter, i genomsnitt ska minska med 2 procent över en treårsperiod med 2010 som basår. Målet för 2013 har uppnåtts med en marginal på 0,5 GWh. På Göteborg Landvetter Airport har vi installerat tre nya pellets pannor. Varje panna har en kapacitet på 3 MW, vilket motsvarar uppvärmningen av ungefär 950 villor på ett år. Genom att byta från olja till pellets minskar vi våra fossila utsläpp och kommer ett steg närmare vårt mål om noll ton fossila koldioxidutsläpp 2020. I samband med utbyggnaden av Airport City kommer behovet av fjärrvärme att öka, vilket också är en av anledningarna till att vi nu satsar på att öka flygplatsens uppvärmningskapacitet. På Stockholm Arlanda Airport har vi installerat cirka 12 000 LED-armaturer sedan 2009, vilket har minskat elbehovet till belysning med 3 500 000 kwh/år. På Åre Östersund Airport har vi i år installerat LED-belysning för våra uppställningsplatser till flygplan. Genom att byta till LED-teknik för belysning minskar vi Swedavias energianvändning och bidrar till en bättre hushållning av resurser. Swedavia ABs energimål, 2% årligen med år 2010 som basår GWh 200 150 100 50 0 2010 Mål 2011 Utfall 2012 2013 Avgränsning:10 flygplatser och kontoret i Norrköping med korrigering för expansion/avgående objekt samt normalårskorrigering av värme. Koldioxidutsläpp Utsläpp av växthusgaser (EN16 och EN17) Under 2013 uppgick utsläppen av fossil koldioxid till drygt 3 800 ton, vilket är en minskning med 30 procent jämfört med 2012. Vi nådde vårt mål tack vare den ökade inblandningen av förnybara bränslen i drivmedlet, köp av fossilfri fjärrvärme och den milda hösten och vintern 2013. Sedan 2005 har Swedavia sänkt sina utsläpp av fossil koldioxid med 69 procent. Initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser (EN18) Swedavia har under året fortsatt arbetet med att ta ansvar för vår miljöpåverkan. Samtliga tio Swedaviaflygplatser, som ingår i det nationella basutbudet, är certifierade på den högsta nivån av Airport Carbon Accreditation (ACA). Swedavia är därmed den flygplatskoncern i världen som, enligt denna internationella standard, kommit längst i arbetet med att utveckla klimatsmarta flygplatser. Under 2012 miljöcertifierades Swedavia (exklusive Swedavia Real Estate AB) enligt ISO 14001, vilket är ett viktigt stöd i det övergripande arbetet med att minska flygplatsens miljöpåverkan. Arbetet med att skapa en fossilfri fordonsflotta fortgår. En viktig åtgärd har varit framtagandet av en strategi för en fossilfri fordonsflotta. Att lösa frågan om förnybara drivmedel är helt avgörande för att nå vårt mål, eftersom fordonsflottan står för 90 procent av de fossila utsläppen från den egna verksamheten, exklusive tjänsteresor. Vi arbetar med att successivt byta ut våra fordon med målet att hela fordonsflottan ska drivas av biogas, el eller biodiesel. Efter ett framgångsrikt pilotprojekt har Swedavia beslutat att investera i snöröjningsfordon som drivs med alternativa drivmedel i hela koncernen. Utöver konkreta insatser för att minska vår egen verksamhets påverkan tar vi ett bredare branschperspektiv i miljöfrågorna. Vi ser till hela flygresans miljöpåverkan och är en drivande part i det arbete som främst fokuserar på utsläpp från flyget och på bullerexponering. Vi ingår i flera miljösamarbeten för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling. Swedavias fossila koldioxidutsläpp per område, % Utsläpp av fossil koldioxid från Swedavia ABs verksamhet, exklusive tjänsteresor Om ACA-certifieringen Fordon och drivmedel 77,1% Tjänsteresor 17,3% Energi 5,0% Räddningstjänst 0,7% Ton 15 000 12 000 9 000 6 000 3 000 0 2005 2008 2011 2014 2017 2020 Koldioxidutsläpp Utläppsmål Bakom ACA-certifieringen står ACI Europe och WSP Environmental & Energy. ACI Europe är en sammanslutning av 440 flygplatser i Europa som arbetar för att sprida kunskap och metoder för att bland annat effektivisera flygplatserna ur klimatsynpunkt. Certifieringen lanserades under 2009 i samband med att de europeiska flygplatserna beslutat om att bli klimatneutrala avseende den egna verksamheten. Under de två första åren minskade utsläppen vid anslutna flygplatser med mer än 1,1 miljoner ton koldioxid (ACI Europe). Detta europeiska initiativ är unikt i världen. 12 Swedavia 2013

redovisning av Resultatindikatorer Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser (EN16, EN17) samt direkt och indirekt energianvändning (EN3, EN4) inom Swedavia AB Scope enligt GHG Protocol Scope 1 Scope 2 Scope 3 Indikator enligt GRI EN16, EN3 EN16, EN4 EN17 Koldioxid (ton) Koldioxidekv. (ton) Energi (GWh) 3) Förnybar andel energi Fordon Intern El Intern Värme Intern Värme Extern Brandövning Intern El Intern Värme Intern Fordon Extern El Extern Värme Extern Tjänsteresor Extern LTO Extern Totalt egen verksamhet Totalt 2) 2013 3 513 83 60 44 30 0 74 3 366 0 8 798 307 701 3 812 7 178 2012 4 575 53 185 108 79 0 322 3 962 0 97 746 291 514 5 419 9 381 2011 4 269 54 142 114 49 0 287 4 128 0 83 695 243 027 4 997 9 125 2010 6 246 48 677 852 129 0 104 4 674 0 6 - - 8 063 12 737 2009 4 545 32 366 184 281 0 433 4 552 0 48 - - 5 888 10 440 2008 4 245 60 719 104 338 0 526 4 970 0 43 - - 6 035 11 005 2013 3 558 84 61 45 30 0 74 3 407 0 8 - - 3 859 7 266 2012 4 634 53 187 109 80 0 322 4 007 0 97 - - 5 482 9 489 2011 4 323 54 143 114 49 0 287 4 174 0 83 - - 5 054 9 229 2010 6 317 48 682 859 131 0 104 4 727 0 6 - - 8 148 12 875 2009 4 599 32 369 185 287 0 433 4 604 0 48 - - 5 953 10 557 2008 4 299 61 725 104 344 0 526 5 027 0 43 - - 6 103 11 129 2013 19 0,3 22 21 0,4 109 56 17 80 17 - - 246 342 2012 22 0,2 22 21 0,7 112 57 17 60 17 - - 252 329 2011 20 0,2 17 20 0,6 111 50 17 60 15 - - 233 310 2010 27 0,2 22 23 0,7 117 67 19 57 18 - - 275 352 2009 20 0,1 18 18 1,1 122 53 18 52 14 - - 246 316 2008 19 0,2 25 4 1,3 128 43 20 51 12 - - 233 304 2013 30% 5% 99% 99% 67% 100% 100% 22% 100% 100% - - 94% 92% 2012 21% 5% 97% 98% 56% 100% 98% 11% 100% 98% - - 92% 89% 2011 17% 5% 97% 98% 70% 100% 98% 9% 100% 98% - - 92% 89% 2010 11% 5% 89% 87% 24% 100% 99% 5% 100% 100% - - 89% 86% 2009 11% 5% 93% 96% 0% 100% 97% 5% 100% 99% - - 91% 87% 2008 12% 5% 90% 91% 0% 100% 96% 4% 100% 99% - - 90% 86% Total enligt avgränsning för Swedavia ABs mål för koldioxid (ton), som omfattar EN16 samt värme i EN17. Swedavias mål för energi (se EN5) omfattar enbart intern el samt normalårskorrigerad intern värme i EN3 och EN4. 2) Total för EN16/EN3-4 samt EN17, exklusive tjänsteresor och LTO. 3) Energimängden för värme intern och extern i EN3 är skattad från specifika värmevärden i bränslen till egen värmeproduktion i syfte att kunna jämföra med motsvarande utsläpp i EN16 samt beräkna andelen förnybar energi. Energimängden för intern värme i EN5 är i huvudsak uppmätt med produktionsmätare samt är normalårskorrigerad. Tabellen visar de flygplatsrelaterade aktiviteter som ger upphov till utsläpp av klimatpåverkande gaser och användning av energi. Swedavia AB äger varierande grad av kontroll över aktiviteterna. Graden av kontroll kategoriseras enligt GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) i tre scope: Scope 1: Swedavia ABs verksamhet Scope 2: Swedavia ABs användning av inköpt el och värme Scope 3: Övriga indirekta utsläpp, till exempel transport med fordon som inte ägs eller kontrolleras av Swedavia AB, elanvändning som inte omfattas av Scope 2 etc. I tabellen visas hur indelningen i scope respektive EN-indikatorerna för klimatpåverkande gaser och energianvändning förhåller sig till varandra. Utsläppen av klimatpåverkande gaser redovisas i ton koldioxid och i ton koldioxidekvivalenter. Motsvarande mängd använd energi redovisas i GWh. Den använda energi som härrör från förnybara källor redovisas som förnybar andel energi i procent. 13 Swedavia 2013

redovisning av Resultatindikatorer Utsläpp till vatten (EN2 Swedavia verkar för att en god ekologisk och kemisk status ska uppnås och säkerställas i de vattendrag och sjöar som vår verksamhet påverkar. Vårt mål är att alla Swedavias flygplatser som berör en vattenförekomst ska leva upp till kriterierna i EU:s Vatten direktiv. Vi påverkar vattendragen främst genom utsläpp av avisnings- och halkbekämpningsmedel. Variationerna mellan åren beror till största delen på skillnader i vinterväder. Flera av flygplatserna har under året uppdaterat sina kontrollprogram avseende flygplatsens påverkan på vatten. Swedavias totala förbrukning av halkbekämpningsmedel Swedavias totala förbrukning av avisningsmedel ton 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Acetat Urea Formiat ton 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Glykol typ IV Glykol typ II Glykol typ I Avgränsning: År 2013 Swedavia och 2008 2012 Swedavia AB. Avgränsning: År 2013 Swedavia och 2008 2012 Swedavia AB. Swedavias totala mängd vatten till reningsverk kubikmeter 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Avser allt spillvatten som Swedavia skickar till reningsverk. Avgränsning: År 2013 Swedavia och 2008 2012 Swedavia AB. 14 Swedavia 2013

redovisning av Resultatindikatorer Miljöpåverkan genom transport av produkter (EN29) Swedavia upphandlar flera olika typer av varor och tjänster. Leverans av dessa varor och tjänster innebär ofta även gods- och/eller persontransporter till någon av våra flygplatser eller övriga verksamheter. De flesta varorna upphandlas fritt levererade, vilket innebär att Swedavia upphandlar varan och att leverantören ansvarar för att leverara varan inklusive transporten. Vid utvalda upphandlingar ställer Swedavia miljörelaterade krav på transporterna. Utsläpp av fossil koldioxid är en betydande miljöaspekt för Swedavia och av den anledningen väljer Swedavia att använda utsläpp av fossil koldioxid som indikator för miljöpåverkan genom transport av produkter. Swedavia har genom en enkät till ett urval leverantörer kartlagt utsläpp av fossil koldioxid från transport av inköpt flis, pellets, fordonsbränslen, glykol till flygplansavisning samt sand och formiat till halkbekämpning under 2013. Det bedömda utsläppet för 2013 uppgick till cirka 200 ton. Utsläppet 2013 är i nivå med utsläpp redovisade för både 2011 och 2012. Enligt enkätsvaren har transportarbetet ökat samtidigt som utsläpp av fossil koldioxid per transporterad kilometer har minskat. Fossilt koldioxidutsläpp till luft från transport av inköpta varor (EN29) ton 250 200 150 100 50 0 2011 2012 2013 För 2011 lämnade en leverantör för högt utsläppstal, vilket har justerats i rapporterna för 2012 och 2013. Buller (AO7) Swedavia har i flera år arbetat med att begränsa bullerpåverkan, som är en ständigt aktuell fråga för både branschen och flera av våra intressenter. Merparten av arbetet bedrivs vid de större flygplatserna, där frågan är mest relevant. Vi genomför regelbundna bullerberäkningar och mätningar för att säkerställa att vi befinner oss inom ramen för flygplatsernas miljötillstånd. Samverkan med grannar och kommuner vid flygplatserna med högst bullernivå är viktig och har lett till att byggplanering och bygglovshantering sker utifrån prognostiserade bullerkurvor. Swedavia bullerisolerar de byggnader och bostäder som är mest utsatta för buller. Totalt har Swedavia bullerisolerat drygt 1 700 bostäder genom åren i anslutning till Bromma Stockholm Airport, Göteborg Landvetter Airport, Stockholm Arlanda Airport och Umeå Airport. Det är cirka 15 000 boende som exponeras för flygbuller över riktvärdet FBN 55 db(a) från Swedavias flygplatser. Cirka 90 procent av de som exponeras bor vid Bromma Stockholm Airport och Stockholm Arlanda Airport. En viktig åtgärd för att minska flygplansbullret och utsläppen till luft är det fortsatta arbetet med att utveckla förutsättningarna för kurvade och gröna inflygningar vid alla våra flygplatser. Antal och andel exponerade för flygbuller (AO7) Flygplats Kommun Antal exponerade över FBN 55 db(a) 2013 Andel exponerade per kommun 2013 Antal exponerade över FBN 55 db(a) 2012 Andel exponerade per kommun 2012 Invånarantal per kommun (per 2011-12-3 Stockholm Arlanda Airport Knivsta 36 0,2% 35 0,2% 14 965 Sigtuna 2 106 5,1% 1 940 4,7% 41 329 Upplands-Väsby 2 0,0% 1 0,0% 40 194 Totalt 2 144 1 977 Bromma Stockholm Airport Stockholm 11 237 1,3% 12 464 1,4% 864 324 Totalt 11 237 12 464 Göteborg Landvetter Airport Härryda 376 1,1% 415 1,2% 34 854 Mölndal 9 0,0% 23 0,0% 61 337 Lerum 0 0,0% 5 0,0% 38 788 Totalt 385 443 Malmö Airport Lund 47 0,0% 58 0,1% 111 666 Svedala 32 0,2% 32 0,2% 19 805 Totalt 79 90 Umeå Airport Umeå 90 0,1% 80 0,1% 116 465 Visby Airport Gotland 11 0,0% 14 0,0% 57 208 Kiruna Airport Kiruna 0 0,0% 0 0,0% 22 967 Luleå Airport Luleå 0 0,0% 0 0,0% 74 426 Ronneby Airport Ronneby 0 0,0% 0 0,0% 27 910 Åre Östersund Airport Östersund 0 0,0% 0 0,0% 59 373 Totalt 101 94 Summa 13 946 15 068 Vid räkning av antalet boende har annan metod använts, jämfört mot 2013 års resultat är skillnaden marginell med hänsyn till noggrannhet beroende på detaljgrad av boendedata. 15 Swedavia 2013

redovisning av Resultatindikatorer Social utveckling Avgörande för Swedavias framgång på både kort och lång sikt är engagerade medarbetare med rätt kompetens och vilja att utvecklas. Vi arbetar för att vara en attraktiv och utvecklande arbetsgivare i syfte att kunna behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Vårt arbete bedrivs med fokus på hållbarhet och ambitiösa målsättningar inom de prioriterade områdena medarbetarskap, ledarskap, hälsa och mångfald. Swedavia står bakom FN:s internationella deklaration om mänskliga rättigheter med tillhörande konventioner. Det innebär att vi respekterar personlig värdighet, integritet och rättigheterna hos varje människa vi kommer i kontakt med i vårt arbete. Ingen medverkar till att bryta mot eller kringgå mänskliga rättigheter. Alla Swedavias medarbetare har förenings- och organisationsfrihet, vilket framgår av vår Code of Conduct. Swedavia följer noga de regler som gäller i lag och avtal om skydd för underåriga på arbetsmarknaden. Barn under 15 år anställs inte i Swedavia för något slags arbete. För ungdomar mellan 15 18 år i den mån sådana anställs följer Swedavia noga gällande regler om arbetstider, arbetsmiljö och arbetarskydd. Genom det kollektivavtal som Swedavia tillämpar har också de fackliga organisationerna en reell möjlighet att kontrollera att underåriga inte anlitas för arbete, vilken är en princip på hela den svenska arbetsmarknaden. Medarbetarstatistik (LA1 och LA13) 2013 2012 2011 Medelantal anställda,3) 2 369 2 380 2 265 Antal anställda 2) 2 883 2 973 2 883 Kvinnor/Män 2) 975/1 908 985/1 988 956/1 927 Chefer Kvinnor/Män 86/163 74/98 67/105 Styrelse Kvinnor /Män 4) 5/3 5/4 5/4 Koncernledning Kvinnor/Män 4) 6/8 5/9 5/9 Ledande befattningshavare Kvinnor/Män 4) 6/10 5/10 5/9 Löneskillnader Kvinnor/Män SEK/månad 2) -250-235 -750 Löneskillnader Kvinnor/Män 2), % -0,9-0,9-3 Åldersfördelning, Kvinnor/Män 2) 15-20 år 24/48 19/57 15/48 21-30 år 276/411 274/454 257/428 31-40 år 215/395 224/387 231/372 41-50 år 255/461 263/478 253/473 51-år 205/593 209/608 204/602 Antal anställda heltid/deltid 2) 2 103/172 2 133/145 2 079/99 Sjukfrånvaro, andel av ordinarie schemalagd arbetstid - korttid/långtid 2), % 1,78/3,0 1,94/2,86 1,80/2,28 Sjukfrånvaro Kvinnor/Män 2) 6,44/3,94 6,06/4,18 5,5/3,4 Sjukfrånvaro överstigande 60 dagar, andel av total sjukfrånvaro 2), % 51,38 39,91 43,2 Andel internrekrytering 2), % 5,3 7,53 10,4 Omsättning per anställd 3), MSEK 2,2 2,1 2,1 Avser Swedavia koncern oavsett anställningsform. 2) Antal anställda vid utgången av 2013 oavsett anställningsform. 3) Beräknat på medelantal anställda i Swedavia koncernen. Jämförelseår omräknat på grund av ändrat beräkningssätt i medelantal anställda. 4) Avser Swedavia AB. Medarbetare per region redovisat som medelantal anställda 2013 2012 2011 Stockholm Arlanda Airport 711 725 753 Göteborg Landvetter Airport 477 504 496 Bromma Stockholm Airport 213 205 185 Malmö Airport 101 101 100 Luleå Airport 94 95 94 Umeå Airport 113 109 108 Åre Östersund Airport 55 54 64 Visby Airport 46 47 44 Ronneby Airport 23 22 19 Kiruna Airport 51 39 36 Sundsvall Härnösand Airport 31 57 50 Swedavia koncern 450 403 304 Swedavia dotterbolag 14 12 11 Summa 2 369 2 380 2 265 16 Swedavia 2013

redovisning av Resultatindikatorer Hälsa (LA7) Arbetsmiljö och hälsa har hög prioritet inom Swedavia, eftersom vi strävar mot att våra medarbetare ska känna livskvalitet, glädje och inspiration. Vi tar ansvar för arbetsplatsens fysiska och psykosociala utveckling. I vår arbetsmiljö- och drogpolicy framgår att en grundförutsättning för vår strävan om en god, trygg och säker arbetsmiljö är att ingen medarbetare är påverkad av alkohol eller droger på arbetet. Vi arbetar aktivt för friska medarbetare genom bland annat arbetslivsinriktad rehabilitering vid upprepad korttidssjukfrånvaro och längre sjukfrånvaro. Vi erbjuder gemensam förtagshälsovård för hela koncernen. Under 2012 introducerades en sjuk- och rehabiliteringsförsäkring för samtliga medarbetare. Under 2013 var den totala sjukfrånvaron 4,9 procent (4,8). Swedavia analyserar löpande orsakerna till den ökande trenden i sjukfrånvaro. Vi arbetar med att ta fram åtgärder och hjälpmedel som förebygger skador. Det är viktigt då många av våra medarbetare har fysiskt ansträngande arbetsuppgifter. Framförallt fokuserar vi på att förbättra det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket torde få positiv effekt både på sjukfrånvaron och antalet arbetsskador. Antalet olycksfall utan sjukfrånvaro har inte förändrats särskilt mycket mellan 2011 och 2013 samt ligger under Arbetsmiljöverkets statistik för hela landet. Antalet olycksfall med frånvaro samt antalet arbetssjukdomar har ökat 2013 och är ungefär enligt riksgenomsnittet. Det är framförallt olycksfall med få frånvarodagar som har ökat. När det gäller arbetssjukdomar noteras en ökning av belastningsbesvär. Antal sjukfrånvarodagar orsakade av arbetsskada har ökat något. Ökningen beror främst på att ett par av arbetsskadorna har resulterat i årslång sjukskrivning. Arbetsskador och arbetsrelaterade sjukdomar (LA7) 2013 2012 2011 Antal arbetsolyckor utan frånvaro per 1 000 förvärvsarbetande 8,92 8,41 10,78 Antal arbetsolyckor med frånvaro per 1 000 förvärvsarbetande 7,43 3,06 3,59 Antal arbetssjukdomar per 1 000 förvärvsarbetande 3,72 1,53 0,80 Antal sjukfrånvarodagar per 1 000 förvärvsarbetande 246,47 225,62 159,28 Sjukfrånvarodagar orsakade av arbetsskada. Mångfald För Swedavia är mångfald en strategisk och prioriterad fråga. Att ha ett genomtänkt och inkluderande mångfaldsarbete är av vikt för vår affär då vi utgår från synen att människors olikheter berikar. Under 2013 har vi fortsatt att arbeta utifrån det ramverk som återfinns i Swedavias mångfalds- och jämställdhetsplan. Swedavia har nolltolerans mot mobbning och trakasserier. För att ta hand om upplevda särbehandlingar har Swedavia etablerade rutiner. Bland annat innehåller medarbetarundersökningen frågor om mobbning och sexuella trakasserier. Mänskliga rättigheter har en stor betydelse för Swedavias strategiska mångfaldsarbete och ses alltmer som en investering för det affärsnyttiga resultatet. Att ha ett mångfaldsperspektiv i valet av leverantörer kommer att bli en allt viktigare fråga för att stärka samhällsnyttan. Swedavia har adderat sociala krav i upphandlingsunderlag för bemannings- och rekryteringstjänster för att säkerställa att vi och våra partners har en samsyn kring mångfaldsarbetet. Diskriminering (HR4) Det har under verksamhetsåret 2013 inkommit en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, DO, gällande Swedavia AB. Anmälan blev känd i januari 2014 då Swedavia kontaktade DO för ett utdrag av inkomna ärenden. Det aktuella ärendet inkom till DO i februari 2013 från en medarbetare i Swedavia AB som inte har fått förlängd anställning och därmed ansåg sig diskriminerad. Någon begäran från DO till Swedavia i ärendet om komplettering av uppgifter, handlingar eller yttrande har inte skett. DO avslutade ärendet i mars 2013. DO angav i beslutet att ingen utredning kommer att starta. Då Swedavia fick vetskap om ärendet i januari 2014, och oavsett att ärendet är avskrivet av DO, tas kontakt med berörd enhet för att avgöra om en intern utredning och i förekommande fall bakomliggande rutiner behöver genomföras eller förbättras. Det föreligger inte några inkomna ärenden till DO under 2013 rörande Swedavia Real Estate AB. Swedavia avser även att en Whistle-blower funktion ska vara inrättad på våra enheter under 2014. Antal anmälningar till DO 2013 2012 2011 1 3 0 Totalt antal anställda Swedavia, fördelning män/kvinnor, % Chefer, fördelning män/kvinnor, % Koncernledning, fördelning män/kvinnor, % Styrelse, fördelning män/kvinnor, % Män 67 % Kvinnor 33 % Män 65 % Kvinnor 35 % Män 57 % Kvinnor 43 % Män 37 % Kvinnor 63 % 17 Swedavia 2013

redovisning av Resultatindikatorer Produktansvar Säkerhet (PR Swedavias arbete med flygsäkerhet och luftfartsskydd karaktäriseras av högsta tänkbara kvalitet och regelefterlevnad så att resenärerna alltid ska vara trygga på våra flygplatser. Resenärerna efterfrågar effektiva och smidiga flöden utan avkall på säkerheten. Detta är något som präglar Swedavias säkerhetskultur i det dagliga arbetet och i den fortsatta utvecklingen av våra flygplatser. Swedavias säkerhetsarbete regleras till stor del av EU-lagstiftning som tolkas av Transportstyrelsen i form av dess författningssamling (TSFS). Tillsynen av flygplatsernas säkerhetsarbete utförs av Transportstyrelsen. Vid flera stadier i tjänsternas livscykel har frågor om påverkan på säkerhet utvärderats för att se om förbättringar kan göras. Samtliga investeringar genomgår en säkerhetsbedömning vid utveckling av tjänstekoncept. Befintliga system och ändringar i system ska analyseras och värderas med avseende på deras betydelse för säkerheten. Innan nya system sätts i drift, förändringar i existerande system införs eller system ersätts eller avvecklas redovisar Swedavia en säkerhetsbevisning för Transportstyrelsen. Produktionen, det vill säga flygplatsdrift, är reglerad ur säkerhetssynpunkt med rutiner för att förbättra säkerheten genom egenkontroller, myndighetskontroller etc. Säkerhetsarbetet styrs och följs upp genom ett säkerhetsledningssystem. Sedan årsskriftet 2012/2013 är systemet gemensamt för samtliga Swedavias flygplatser. De måltal som Swedavia följer upp för säkerhetsarbetet är kopplade till antal haverier och allvarliga tillbud samt till kundnöjdhet (ASQ) inom säkerhetsområdet. Uppföljningsfunktionen säkerställer ett kontinuerligt utvecklings- och förbättringsarbete. Utfallet för kundnöjdhet inom säkerhetsområdet för 2012 var 72 procent och 75 procent för 2013. Detta måltal har inte följts upp före 2012, varför indikatorn i detta avseende avser två år. Under 2013 inträffade ett haveri och ett allvarligt tillbud vid Swedavias flygplatser, enligt Swedavias definition. 2013 2012 2011 1 haveri Inga haverier Inga haverier 1 allvarligt tillbud 1 allvarligt tillbud 2 allvarliga tillbud Certifieringar på byggnader (CRE8) Swedavia Real Estate AB s uppgift är att äga, utveckla och förvalta fastigheter och exploaterbar mark på och omkring Swedavias flygplatser. Att bygga nya fastigheter omfattar påverkan inom de flesta av de nationella miljömålen. Material, transporter och användandet av mark bidrar till en negativ miljöpåverkan. Genom olika certifieringar på byggnader visar företaget miljöansvar och ambitionsnivå inom miljöområdet samt säkerställer bland annat kontroll av byggnadens energianvändning. Kunden blir nöjd och ofta är driftskostnaden lägre på certifierade byggnader då energiförbrukningen är lägre. Clarion Hotel på Stockholm Arlanda Airport stod färdigt 2012. Under 2013 certifierades Clarion enligt Green Building. Utöver hotellet äger och förvaltar Swedavia Real Estate 19 andra fastigheter. Kundnöjdhet (PR5) Nöjda kunder är en viktig utgångspunkt i allt vi gör och en förutsättning för att utveckla en bättre affär. Dialog och konstruktiva relationer är avgörande och vi genomför varje år en mängd undersökningar med våra kunder. Därigenom får vi ökad kunskap om hur de ser på vår verksamhet, vilket är en framgångsfaktor för vår fortsatta utveckling och lönsamhet. Swedavias viktigaste kunder är resenärer, flygbolag och hyresgäster, där resenären är vår primära kund. Swedavia arbetar systematiskt med kundnöjdhet och mäter kontinuerligt kundnöjdheten hos resenärer, flygbolagskunder och hyresgäster på de större flygplatserna. Det är avresande resenärers attityder till flygplatsen som mäts. Kundnöjdheten för Swedavia Real Estate mättes för första gången under 2013 och uppgick till 63 procent. Processen för kundvårdsarbetet innebär att resultatet från kundundersökningarna analyseras och prioriterade förbättringsområden identifieras. Berörda enheter arbetar med att ta fram handlingsplaner med tillhörande aktiviteter, vilka syftar till att öka kundnöjdheten. Måltal sätts i form av olika nyckeltal och nöjdkund-index för olika kundgrupper. Genomförande av beslutade förbättringsåtgärder följs upp av en ny mätning. Kundnöjdhet 2013 2012 2011 Resenärer (ASQ), % 73 68 68 Flygbolag (NKI) 60 NA 57 Hyresgäster (NKI) 2) 62 63 66 Resultatet avser kvartal 1 kvartal 4 för Bromma Stockholm Airport, Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport samt vinter 2012 sommar 2013 för de regionala flygplatserna. 2) Resultatet avser Swedavia exklusive Swedavia Real Estate. 18 Swedavia 2013

Kontaktuppgifter Swedavia AB 190 45 Stockholm-Arlanda Besöksadress: Tornvägen 1 Tel +46 10 109 00 00 Fax: +46 10 109 05 00 E-post: info@swedavia.se Koordinater: 59 39 14.06 N 17 56 21.51 O www.swedavia.se Kontaktperson Henrik Kelfve, Samhällskommunikationschef, tel +46 (0)10 109 00 65 henrik.kelfve@swedavia.se 19 Swedavia 2013