Specialisering för läkare

Relevanta dokument
Presentation av nya målbeskrivningen. Specialistutbildning i ett Europeiskt perspektiv. SK-kurser

Bestämmelser om läkarnas ST. - SOSFS 2015:8 - Målbeskrivningar

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas ST. - SOSFS 2015:8 och Målbeskrivningar 2015

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg

Klinisk neurofysiologi

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Anvisningar till. Ansökan om bevis om specialistkompetens för läkare med legitimation i enlighet med SOSFS 2015:8

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN

Invärtesmedicinska specialiteter

Socialstyrelsens författningssamling

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Kirurgiska specialiteter

Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enlig Sol, LSS m.m.

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

I promemorian föreslås ändringar i patientsäkerhetslagen (2010:659) när det gäller användandet av yrkestitlar för tillfälliga yrkesutövare.

INTYG om provtjänstgöring

huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser i läkares vidareutbildning.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården

Lungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Intyg om erfarenhet och lämplighet att undervisa som lärare i gymnasieskolan

Beslut. ein Skolinspektionen. Beslut efter tillsyn av utbildningsanordnaren Hermods AB inom kommunal vuxenutbildning i Helsingborgs kommun.

Laboratoriemedicinska specialiteter

Barnmedicinska specialiteter

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763) Ramlag Vänder sig till de förtroendevalda (politiker m fl) samt till allmänheten

Särvuxpedagogernas rikskonferens 2010

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Arbetsmaterial enbart för diskussion. Framtidens hälso- och sjukvård i Stockholms län

Svensk författningssamling

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Skolbeslut för vuxenutbildning

Dokumentation inom Socialtjänsten - vad gäller efter årsskiftet?

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

SKOLFS. Inledande bestämmelser. Introduktionsperioden. Syfte. Utvecklingsavdelningen Charlotte Wieslander (7) Dnr :1549

Det började med ädelreformen 1992

Beslut Dnr :2344. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Nils Holgerssonskolan i Simrishamns kommun

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Yrkesintroduktion för socialtjänstens barnoch ungdomsvård

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

För unga vuxna Vuxenutbildning. Den svenska skolan för nyanlända

Riktlinjer systematiskt arbetsmiljöarbete - Bilaga 2. Fördelning av arbetsmiljöuppgifter samt returnering av arbetsmiljöuppgifter

Syftet med en personlig handlingsplan

Kom ihåg att ansöka om examen!

ÅTKOMST TILL VERKSAMHETSSYSTEM RIKTLINJE GÄLLANDE BEHÖRIGHET

Lungsjukdomar LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Akutsjukvård. Akutsjukvård LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING 1 SOCIALSTYRELSEN

SPUR-inspektion av vårdcentraler

Socialdepartementet

Tilläggsspecialiteter

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Svensk författningssamling

ANMÄLAN om förvaltare enligt Föräldrabalken 11 kap 7

Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård

Remiss avseende förslag till ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2015:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring

Svar på medborgarförslag om insatser för särbegåvade barn i Kalmar kommuns skolor

Ägardirektiv. Övergripande verksamhetsdirektiv för Vara Bostäder AB

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Tillsyn av Omsorgslyftet Utbildningar AB inom kommunal vuxenutbildning i Nacka kommun

Klinisk bakteriologi och virologi

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Strategi för kompetensförsörjning av lärare

Stratsys för landsting och regioner

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13

REGLEMENTE SOCIALNÄMNDEN

Riktlinjer för personligt ombud SN-2010/124

Validering inom Vård- och omsorgscollege Riktlinjer och processmaterial

Verksamhetsplan Habiliteringen. Habiliteringen, Habilitering & Hälsa

Samhällsbygnadskontoret Laholm

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Neuroradiologi 1

Arbetsplan Jämjö skolområde

Information till student och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Barns lagliga rättigheter till information, råd, stöd och skydd. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting

Skolinspektionen Nyanlända 2016

Patientsäkerhetsberättelse

Försäkringsmedicinsk utbildning - Länsgemensam beskrivning hälso- och sjukvård

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5)

Avtal avseende arbetsplatsförlagt lärande (APL)

Beslut efter riktad tillsyn

Neurologi LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Distriktssköterskeutbildning I, 50 poäng (DIS1R) (DIS1D)

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

BESLUT. Patientsäkerheten i upptagningsområdet för Haparanda hälsocentral

Vårdprogramgruppen för palliativ vård. Årsrapport 2013

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen

Södertäljes skolor lyfter. Antagen av kommunstyrelsen 3 september 2010

Anmälan om behov av god man enligt Föräldrabalken 11:4

Transkript:

Specialisering för läkare Bakgrund och nya tankar om indelning och utbildning Pernilla Ek enhetschef Enheten Behörighet Socialstyrelsen

Historia Före 1960: Sveriges läkarförbund Från 1960: statlig styrning 1960-1969: 28 specialiteter Särskild nämnd

Historia 1969: 44 specialiter Basspecialiteter, basspecialiteter med grenspecialiteter Veckolånga obligatoriska kurser Tidsbestämda tjänstgöringar Särskilda läkartjänster Ny nämnd

Historia 1972: Särskilda behörighetsvillkor för läkartjänster som inte var en specialitet (särskilda ämnen) Socialstyrelsen utfärdade totalt villkor för 15 olika ämnen mellan 1972-1980

Historia 1992: 60 specialiteter Minst 5 år Målbeskrivningar Verksamhetschefen intygar uppfyllda mål Inga veckolånga kurser Ingen nämnd Socialstyrelsen utfärdar specialistkompetensbevis 1996-2 nya specialiteter

Historia 2006: 57 specialiteter, bas-, gren- och tilläggssystem Minst 5 år Målbeskrivningar med delmål Verksamhetschefen och handledare intygar uppfyllda mål Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring Socialstyrelsen utfärdar specialistkompetensbevis 2009 - Socialstyrelsen får mandat att dela in specialiteterna

Historia Teoretiska moment (kurser): 1992 fick Socialstyrelsen ansvaret för statligt finansierade kurser Kursutbudet skulle ge stöd för hälso- och sjukvårdspolitiska förändringar 2002 IPULS övertog ansvaret för kurser Större flexibilitet och effektivisera utbudet Öka läkarnas generella kompetens 2013 Socialstyrelsen åter ansvariga för kurserna

Ansvaret Vårdgivarna (landstingen) Se till att det finns ST-tjänster ST-tjänster utifrån behovet Ansvarar för utbildningen Staten - Bidrar med pengar till teoretiska moment (kurser) - Reglerar de övergripande kraven och indelningen

Den statliga regleringen För att en legitimerad läkare ska uppnå specialistkompetens ska han eller hon förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivs för specialistkompetensen genom att genomgå specialiseringstjänstgöring under minst fem år. Specialiseringstjänstgöringen ska fullgöras genom tjänstgöring som läkare under handledning och genom deltagande i kompletterande utbildning.

2006 års bestämmelser Bas-, gren-, tilläggsspecialiteter Målbeskrivningar delmål lärandemetoder uppföljning Specialistövergripande mål (kommunikativ, ledarskap, vetenskap/kvalitet) Verksamhetschef och handledare intygar Intyg Externa bedömare Nationella rådet för specialiseringstjänstgöring

2006 års bestämmelser och Socialstyrelsen Handläggningen av intyg Externa bedömare Nationella rådet Två parallella system Föreskrifter klara 2008

2011 Uppföljning av kvaliteten Översyn av specialistövergripande målen Klargöra olika dokument Produktion/utbildning Dokumentation Handledning Vetenskapliga arbetet, särskilt utbildade utanför EU

Problem som framförts rörande indelningen 1. ST-läkaren får under utbildningen kunskap och kompetens som ej kommer till användning i den kommande yrkesutövningen. (Ex. får urologer lära sig bröstkirurgi) 2. Eftersom den största delen behöver läggas inom basspecialiteten ägnas för lite tid åt det egna kompetensområdet, grenspecialiteten. 3. Det har uppstått brist på utbildningsplatser på vissa orter eftersom fler behöver utbildas i basspecialiteterna internmedicin och allmänkirurgi.

Problem som framförts: 4. Rekryteringen försvåras, specialiteter med lång utbildningstid blir mindre attraktiva 5. Forskning nedprioriteras eftersom forskning under ST ytterligare ökar utbildningslängden 6. Utbildningen blir dyrare

Rapport 2003 Varje specialitet diskuteras vanligtvis för sig Begrepp som behov, efterfrågan och vakanser definieras och problematiseras inte Rekryteringsbehovet utgår från en oförändrad struktur Rekryteringsbehovet utgår från en oförändrad mix av hälso- och sjukvårdspersonal Rekryteringsbehovet utgår från en oförändrad arbetsfördelning mellan olika yrkeskategorier

2012 Översyn av specialistindelningen

Hur ska dessa tre beaktas? Befolkningsutveckling och sjukdomspanorama (fler äldre, barn- och unga med psykisk ohälsa) Vårdens utveckling inom ett område Möjlighet till vetenskaplig utveckling Möjlighet till professionell utveckling Möjlighet till regional kunskapsutveckling Tillgång till specialistkompetens lokalt och regionalt Tillräcklig kunskapsbas för att kunna möta stora patientgrupper med multiproblematik Genusaspekter EU-perspektivet (nytt direktiv)

Nytt förslag på indelning Fler basspecialiteter Gemensam kunskapsbas för basspecialiteter inom kirurgiska, invärtesmedicinska, hörsel- och balans samt medicinsk radiologi och klinisk fysiologi Fem nya specialiteter

Vad gör Socialstyrelsen nu? Arbetar med föreskrifter utifrån förslagen Börja gälla 1 januari 2015 Arbetar med kurserna; kompetensmål och kursämnen Upphandlar kurser