Lungsjukdomar LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN



Relevanta dokument
Neurologi LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Akutsjukvård. Akutsjukvård LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING 1 SOCIALSTYRELSEN

Lungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag ( ) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Lungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Psykiatriska specialiteter

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Invärtesmedicinska specialiteter

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barn- och ungdomspsykiatri

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Rättspsykiatri LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Barnmedicinska specialiteter

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Klinisk neurofysiologi

Röst- och talrubbningar. Grenspecialitet till Öron-, näs- och halssjukdomar

Arbets- och miljömedicin

Öron-, näs- och halssjukdomar

Barn- och ungdomskirurgi

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Bestämmelser om läkarnas ST. - SOSFS 2015:8 - Målbeskrivningar

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Obstetrik och gynekologi

Tilläggsspecialiteter

Äldrepsykiatri 1112 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Neuroradiologi 1

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kirurgiska specialiteter

Laboratoriemedicinska specialiteter

Tilläggsspecialiteter

Specialisering för läkare

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Medicinska njursjukdomar

INTYG om provtjänstgöring

Invärtesmedicinska specialiteter

Klinisk bakteriologi och virologi

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Förskollärarprogrammet

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Hematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kompetensbeskrivning

Presentation av nya målbeskrivningen. Specialistutbildning i ett Europeiskt perspektiv. SK-kurser

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialstyrelsens författningssamling

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Neonatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom intyg.

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Uppdrag att genomföra insatser för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Gynekologisk onkologi

Information till student och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Gotlands kommun Konsekvenser för primärvården vid en organisatorisk flytt av hemsjukvården september 2010

Endokrinologi och diabetologi

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

VFU BEDÖMNINGSFORMULÄR. Radiografi med inriktning mot Datortomografi M0054H, Termin 5 VT13

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Centralt innehåll i kursen Vård- och omsorgsarbete 2 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Det började med ädelreformen 1992

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Bild- och Funktionsmedicin

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Hjo kommun. Rutin för hantering och utredning av händelser inom hälso- och sjukvården som kan leda till en anmälan enligt Lex Maria.

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

När och hur det ska skrivas

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning distriktssköterska

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkarnas ST. - SOSFS 2015:8 och Målbeskrivningar 2015

Försäkringsmedicinsk utbildning - Länsgemensam beskrivning hälso- och sjukvård

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

KORTTIDSTILLSYN 9:7 LSS

Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det?

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Specialitetsnamn enligt SOSFS 2008:17

Transkript:

461

Kompetensbeskrivning Specialiteten lungsjukdomar karaktäriseras av kompetens inom andningsorganens sjukdomar, vilket inkluderar sjukdomar som engagerar nedre luftvägar och lungor, lungans blodkärl, pleura, mediastinum, bröstkorgsvägg och diafragma, och respirationen och dess reglering. Diagnostiken baseras på analyser av sjukdomshistoria, fysikaliska undersökningar, kliniskt kemiska och mikrobiologiska analyser samt invasiva och icke-invasiva undersökningsmetoder. Kompetensområdet omfattar därför kunskap om lungsjukdomars etiologi och patologi, endoskopisk undersökningsteknik, bild- och funktionsmedicin, och respirations- och cirkulationsfysiologi. Behandlingsmetoderna inkluderar farmakologiska samt invasiva och icke-invasiva metoder. Kompetensområdet omfattar såväl akuta som kroniska sjukdomstillstånd samt även folkhälsoaspekter och prevention. Lungsjukdomar delar gemensam kunskapsbas med övriga invärtesmedicinska specialiteter. 462

Kompetenskrav För lungsjukdomar gäller a1 a6, b1 b5 samt c1 c14. Delmål a och b Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik kunna ta ett ansvar för det kontinuerliga lärandet på arbetsplatsen kunna utöva ledarskap i det dagliga arbetet, inklusive leda ett vårdteam kunna ta ett ansvar för utvecklingen av det multiprofessionella samarbetet kunna ta ett ansvar för samarbetet med patienter och närstående kunna samarbeta i nätverk kring patienten kunna samverka med aktörer utanför hälso- och sjukvården, till exempel socialnämnder, verksamheter inom socialtjänsten, skola och Försäkringskassan kunna presentera och förklara medicinsk information på ett sätt som är förståeligt för mottagaren, såväl muntligt som skriftligt Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Handleda under handledning Undervisa under handledning kunna planera och genomföra undervisning kunna handleda och instruera medarbetare och studenter 463

Delmål a2 Etik, mångfald och jämlikhet uppvisa kunskap om innebörden av medicinsk-etiska principer samt kunna identifiera etiska problem och analysera dessa på ett strukturerat sätt kunna hantera värdekonflikter i det dagliga arbetet kunna bemöta människor som individer och med respekt oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Delmål a3 Vårdhygien och smittskydd kunna ta ett ansvar för att vårdrelaterade infektioner och smittspridning förebyggs 464

Delmål a4 Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete kunna kritiskt granska den egna verksamheten och kunna genomföra en risk- och händelseanalys kunna ta ett ansvar för att förbättrande åtgärder, processer och rutiner för patientnytta genomförs systematiskt kunna ta ett ansvar för integreringen av nya tekniker och metoder i det dagliga hälso- och sjukvårdsarbetet Kvalitets- och utvecklingsarbete Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst Delmål a5 Medicinsk vetenskap uppvisa fördjupade kunskaper om medicinskt vetenskapliga metoder och etiska principer kunna kritiskt granska och värdera medicinsk vetenskaplig information uppvisa ett medicinskt vetenskapligt förhållningssätt till rutiner och arbetssätt i det dagliga arbetet Självständigt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst 465

Delmål a6 Lagar och andra föreskrifter samt hälso- och sjukvårdens organisation uppvisa kunskap om lagar och andra föreskrifter som gäller inom hälsooch sjukvården och för dess personal uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation och administration uppvisa kunskap om hälso- och sjukvårdens olika ekonomiska styrsystem och deras betydelse för prioriteringar och avvägningar i det dagliga arbetet 466

Delmål b1 Kommunikation med patienter och närstående kunna anpassa sättet att kommunicera utifrån patienters och närståendes individuella behov och kommunikativa förmåga kunna ge patienter och närstående svåra besked med respekt, empati och lyhördhet kunna stärka patientens förmåga att hantera en förändrad livssituation till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning kunna samråda med patienter och närstående om patientens egenvård Deltagande i inom- eller mellanprofessionell reflektion i grupp Medsittning Delmål b2 Sjukdomsförebyggande arbete kunna vägleda patienter i frågor om levnadsvanor i syfte att förebygga uppkomsten av sjukdomar som grundar sig i en eller flera levnadsvanor förbättra prognosen hos patienter med sjukdom som grundar sig i en eller flera levnadsvanor Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst 467

Delmål b3 Läkemedel kunna anpassa läkemedelsbehandlingen efter patientens ålder, kön, vikt, njur- och leverfunktion samt eventuell samsjuklighet och övrig medicinering kunna bedöma risker för interaktioner och biverkningar vid läkemedelsbehandling kunna samarbeta med patienter och närstående för att uppnå följsamhet till läkemedelsbehandlingen kunna samverka med andra aktörer i vårdkedjan om patientens läkemedelsbehandling kunna kritiskt granska och värdera information om läkemedel uppvisa kunskap om läkemedels inverkan på miljön uppvisa kunskap om hälsoekonomiska aspekter av läkemedelsbehandling 468

Delmål b4 Försäkringsmedicin kunna tillämpa metoder inom försäkringsmedicin som en del av behandlingen av den enskilda patienten kunna samverka i försäkringsmedicinska frågor som rör den enskilda patienten med aktörer inom och utanför hälsooch sjukvården Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst Delmål b5 Palliativ vård i livets slutskede kunna identifiera behov av och initiera palliativ vård i livets slutskede kunna genomföra brytpunktssamtal med patienter och närstående kunna tillämpa grundläggande principer för palliativ symtomlindring med beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov alternativt auskultation Deltagande i seminarium Deltagande i större yrkesrelaterad sammankomst Medsittning Träning i simulerad miljö 469

Delmål c behärska den gemensamma kunskapsbasen för de invärtesmedicinska specialiteterna. I den gemensamma kunskapsbasen ingår att den specialistkompetenta läkaren ska kunna självständigt bedöma och handlägga symtom och undersökningsfynd som talar för akut sjukdom eller sjukdomstillstånd inom internmedicin och angränsande basspecialiteter. vidare ha kunskap om vanliga och allvarliga internmedicinska sjukdomstillstånd samt vanliga och allvarliga sjukdomstillstånd inom angränsande basspecialiteter, behärska läkemedelsanvändning i syfte att kunna individualisera läkemedelsbehandling utifrån ålder, kön, njurfunktion och samsjuklighet, ha kunskap om läkemedelsrelaterade problem, ha kunskap om och kunna handlägga vanliga och allvarliga sjukdomstillstånd hos äldre patienter med multisjuklighet, ha en helhetssyn för individualiserad behandling, och kunna självständigt besluta om och initiera palliativ vård. 470

Dessutom ska läkaren för specialistkompetens i lungsjukdomar ha kunskap om lungsjukdomars etiologi och patologi samt ha kompetens inom diagnostik, behandling och uppföljning av KOL, astma och övriga sjukdomar i nedre luftvägarna, luftvägsallergier, akut och kronisk respiratorisk insufficiens, sjukdomar avseende respirationen och dess reglering, tumörsjukdomar i thorax och tumörrelaterade komplikationer, sjukdomar i bröstkorgsvägg och diafragma, sjukdomar i mediastinum, pleurasjukdomar, interstitiella lungsjukdomar, lung- och luftvägsrelaterade infektionssjukdomar, sjukdomar i lungans blodkärl, och ärftliga och missbildningsrelaterade lungsjukdomar. Vidare ska den specialistkompetenta läkaren ha kompetens inom palliativ medicin och yrkes- och miljörelaterade lungsjukdomar. även behärska endoskopisk undersökningsteknik och invasiva åtgärder och metoder. Slutligen ska den specialistkompetenta läkaren ha kunskap om den bild- och funktionsmedicin som är nödvändig för kompetensområdet, lungsjukdomars interaktion med övriga organsystem, pleuropulmonella manifestationer av andra organsjukdomar, och tobaksprevention och rökavvänjning. 471

Delmål c1 c5 är gemensamma för de invärtesmedicinska specialiteterna endokrinologi och diabetologi, geriatrik, hematologi, internmedicin, kardiologi, lungsjukdomar, medicinsk gastroenterologi och hepatologi samt njurmedicin (gemensam kunskapsbas). Delmål c1 kunna självständigt identifiera, diagnostisera och handlägga akuta sjukdomar eller sjukdomstillstånd inom internmedicin och angränsande basspecialiteter, samt kunna handlägga akuta åtgärder avseende dessa vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller kompetenskrav utfärdat Delmål c2 kunna självständigt handlägga vanliga och allvarliga internmedicinska sjukdomstillstånd samt vanliga och allvarliga tillstånd inom invärtesmedicinska och övriga angränsande basspecialiteter vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller Träning i simulerad miljö 472

Delmål c3 behärska läkemedelsanvändning i syfte att kunna individualisera behandlingen utifrån ålder, kön, vikt, njurfunktion och samsjuklighet ha kunskap om läkemedelsrelaterade problem inklusive polyfarmaci vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller Delmål c4 kunna självständigt handlägga vanliga och allvarliga sjukdomstillstånd vid multisjuklighet hos patienter i allmänhet och hos äldre patienter i synnerhet ha kunskap om hur helhetssyn tillämpas för individualiserad behandling vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller Deltagande i seminarium 473

Delmål c5 kunna självständigt besluta om och initiera palliativ vård vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller Deltagande i seminarium Delmål c6 behärska handläggningen av KOL och astma samt kunna handlägga övriga sjukdomar i nedre luftvägar samt luftvägsallergier ha kunskap om tobaksprevention och rökavvänjning vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller 474

Delmål c7 behärska handläggningen av akut och kronisk respiratorisk insufficens behärska handläggningen av hypoventilation kunna handlägga obstruktivt sömnapnésyndrom vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller Delmål c8 kunna handlägga tumörsjukdomar i lunga och lungtumörrelaterade sjukdomstillstånd kunna handlägga tumörsjukdomar i mediastinum, bröstkorgsvägg och pleura vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller 475

Delmål c9 behärska handläggningen av spontanpneumotorax kunna handlägga övriga sjukdomar i pleura, bröstkorgsvägg, diafragma och mediastinum vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller Delmål c10 behärska handläggningen av infektionsrelaterade lung- och luftvägssjukdomar vid normalt immunförsvar och kunna handlägga dessa sjukdomstillstånd vid nedsatt immunförsvar kunna handlägga interstitiella lungsjukdomar kunna handlägga ärftliga och missbildningsrelaterade lungsjukdomar samt tuberkulos vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller 476

Delmål c11 kunna handlägga sjukdomar som engagerar lungans blodkärl ha kunskap om lungsjukdomars interaktion med övriga organsystem och om pleuropulmonella manifestationer av annan organsjukdom vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller Delmål c12 kunna handlägga yrkes- och miljörelaterade lungsjukdomar och sjukdomar i nedre luftvägarna ha kännedom om lagar och andra föreskrifter som gäller för yrkeslungsjukdomar vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller 477

Delmål c13 behärska endoskopisk undersökningsteknik och invasiva åtgärder och metoder ha kunskap om bild- och funktionsdiagnostiska metoder som är relevanta för kompetensområdet lungsjukdomar vid en eller flera enheter som bedriver sådan verksamhet eller Träning i simulerad miljö Delmål c14 kunna tillämpa lagar och andra föreskrifter som gäller för specialiteten vid 478

Utbildningsstruktur Med avseende på kunskapsprogression bör ST-läkaren genomföra den kliniska tjänstgöring som syftar till att uppfylla kraven i den gemensamma kunskapsbasen fördelat över hela specialiseringstjänstgöringen. Vissa delar av den gemensamma kunskapsbasen bör inhämtas under den inledande delen av specialiseringstjänstgöringen. Den teoretiska utbildningen bör planeras in så att den sker i anslutning till den kliniska tjänstgöring som syftar till att uppfylla kraven i den gemensamma kunskapsbasen. Sammanhängande perioder inom ett begränsat antal specialiteter bör prioriteras framför korta placeringar inom flera basspecialiteter. Detta gäller tjänstgöring inom andra basspecialiteter än den basspecialitet som ST-läkaren avser att uppnå specialistkompetens i. Huvuddelen av den kliniska tjänstgöringen bör förläggas till vårdavdelningar och mottagningar som bedriver lungmedicinsk vård. ST-läkaren bör tidigt i sin utbildning få handlägga patienter som speglar ett brett lungmedicinskt sjukdomspanorama. ST-läkaren bör likaledes tidigt börja sin utbildning i endoskopisk undersökningsteknik och invasiva åtgärder och metoder, för att i slutet av sin specialiseringstjänstgöring kunna utföra dessa moment självständigt. Sidoutbildning i annan verksamhet bör individualiseras utifrån ST-läkarens tidigare erfarenheter och bör innefatta tjänstgöring inom bild- och funktionsmedicin, allergologi och intensivvård. Övriga lämpliga tjänstgöringsområden är onkologi, infektionsmedicin, thoraxkirurgi och reumatologi. En del av utbildningen bör förläggas till ett universitetssjukhus och då gärna i slutet av specialiseringstjänstgöringen. Relevanta kurser bör integreras under hela specialiseringstjänstgöringen. 479