Mål nr M 11173-15; överklagande av tillstånd till fortsatt och utökad produktion m.m. vid SCA Östrand, Timrå kommun

1(24) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2016-01-25 Ärendenr: NV-08848-15 (tidigare NV-07288-14) Svea hovrätt Mark- och miljööverdomstolen Mål nr M 11173-15; överklagande av tillstånd till fortsatt och utökad produktion m.m. vid SCA Östrand, Timrå kommun Naturvårdsverket inkommer med grunder för överklagandet av mark- och miljödomstolens dom samt skäl för prövningstillstånd. Naturvårdsverket har sedan tidigare gett in de yrkanden avseende utsläpp till luft av svavel samt av kväveoxider som framställs i detta mål, i handling daterad den 12 januari 2016. Yrkandena såvitt avser utsläpp av svavel förtydligas i mindre avseenden i avsnitt 1.6 nedan. 1. UTSLÄPP AV SVAVEL 1.1 Mark- och miljödomstolens dom SCA Graphic Sundsvall AB (bolaget) har i mark- och miljödomstolens dom getts tillstånd att utöka produktionen från sammanlagt 660 000 ton blekt sulfatmassa och CTMP per år, till sammanlagt 1 100 000 ton per år, varav högst 120 000 ton CTMP. Frågan om utsläpp av svavel har i mark- och miljödomstolens dom reglerats genom slutliga villkor, villkor 3 och 4. Villkor 3 utgörs av produktionsrelaterade begränsningsvärden. När det gäller utsläpp från sodapanna, mesaombränning och starkgasdestruktion anges i villkoret att utsläpp av gasformigt svavel under 10 av 12 månader under ett kalenderår som månadsmedelvärde ska underskrida 0,30 kg per ton producerad sulfatmassa. B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM T E L: 010-698 10 00 F AX: 010-698 10 99 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T. SE

NATURVÅRDSVERKET 2(24) För utsläpp från övriga källor i sulfatprocessen anges att utsläppet under 10 av 12 månader under ett kalenderår, som årsmedelvärde ska underskrida 0,10 kg per ton producerad sulfatmassa. Villkor 4 innefattar ett begränsningsvärde för den totala mängden utsläpp av svavel från sodapanna, mesaombränning och starkgasdestruktion. Utsläppen av svavel från dessa källor får högst uppgå till 270 ton per år. 1.2 Utsläpp enligt beslutade villkor När det gäller utsläpp av svavel medför verksamhet enligt det nya tillståndet att den totala utsläppsmängden i absoluta tal (ton per år) från SCA Östrand kommer att öka. Utsläppen av svavel från sodapanna, mesaugn och fackla i absoluta tal tillåts öka från ca 50 ton svavel per år till 270 ton per år, d.v.s. mer än fem gånger så mycket som nuvarande utsläppsnivå. De ökade utsläppen som mark- och miljödomstolens dom tillåter beror dock inte enbart på den ökade produktionen. Det beror även på att de produktionsrelaterade utsläppen av svavel (kg per ton sulfatmassa) tillåts öka. Utsläppen skulle tillåtas fördubblas jämfört med dagens produktionsrelaterade utsläppsnivå. När det gäller villkor 3 såvitt avser övriga källor i sulfatprocessen har mark- och miljödomstolen angett att utsläpp av gasformigt svavel som begränsningsvärde och årsmedelvärde under 10 av 12 månader ska underskrida 0,10 kg per ton producerad sulfatmassa. Det är svårt att förstå hur ett begränsningsvärde angett som årsmedelvärde ska uppfyllas under 10 av 12 månader. Naturvårdsverket bedömer därför att villkoret inte går att tillämpa. Utsläppet från barkpannan är i dag mycket litet. Dock har detta utsläpp lämnats helt oreglerat av mark- och miljödomstolen, varför det potentiellt skulle kunna öka obegränsat inom ramen för tillståndet. Naturvårdsverket anser sammanfattningsvis inte att villkoren för utsläpp av svavel är förenliga med kravet på bästa möjliga teknik i 2 kap. 3 miljöbalken, vilket utvecklas i det följande. 1.3 Utsläppen av svavel från punktkällor vid SCA Östrand För att åskådliggöra utsläppssituationen när det gäller svavel vid SCA Östrand, redovisas nedan de faktiska utsläppen från respektive punktkälla. 1 1 Utsläppsdata för SCA Östrand är hämtade dels från handlingarna i målet, dels från bolagets miljörapporter tillgängliga i SMP (Svenska Miljörapporteringsportalen).

NATURVÅRDSVERKET 3(24) 0,35 SCA Östrand Svavel, punktkällor, kg/ton sulfatmassa 0,30 0,25 Barkpanna Fackla Mesaugn 0,20 Sodapanna 0,15 0,10 0,05 0,00 Diagram S1 2012 2013 2014 Villkor 3 MMD, 10/12 mån Villkor 4 MMD, årsmv, beräknat BAT övre punkt process NV yrk årsmv BAT undre punkt process Av staplarna i diagrammet kan i staplarna utläsas de faktiska produktionsrelaterade utsläppen vid SCA Östrand från sodapanna, mesaugn, starkgasförbränning i fackla samt från barkpannan under perioden 2012-2014. EU kommissionen har den 26 september beslutat om BAT-slutsatser för bl.a. massa- och pappersindustrier. 2 I diagrammet visas med vågräta linjer de summerade undre (grön linje) respektive övre (röd linje) BAT-AEL 3 -värdena för sodapanna, mesaugn och starkgaspanna. Vidare återfinns i diagrammet villkoren i den nu överklagade domen, villkor 3 (rödbrun kort streckad linje) och villkor 4 (lila streckad linje) 4, samt Naturvårdsverkets förstahandsyrkande (svart streckad och prickad linje). Som framgår av diagram S1 medger villkoren i mark- och miljödomstolens dom att de produktionsrelaterade utsläppen tillåts fördubblas jämfört med dagens nivå. Vidare framgår att facklan står för det dominerande utsläppet. 2 Se EU kommissionens genomförandebeslut den 26 september 2014 om fastställande av BATslutsatser för produktion av massa papper och kartong, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU. 3 BAT-AEL = Best Available Techniques Associated Emission Level. 4 Villkor 4 i mark- och miljödomstolens dom är i diagrammet beräknat utifrån det maximalt tillåtet utsläpp om 270 ton svavel per år och tillståndsgiven produktion om 980 000 ton sulfatmassa per år.

NATURVÅRDSVERKET 4(24) Av diagram S1 framgår vidare att det övre summerade BAT-värdet (sodapanna+mesaugn+eventuell gasdestruktionspanna) är 0,25 kg svavel per ton massa. Såsom villkoren har formulerats i mark- och miljödomstolens dom går det inte att göra en direkt jämförelse BAT-värdena. Man kan dock av diagrammet dra slutsatsen att villkoren ligger vid det övre BAT-värdet eller t.o.m. något högre. Detta värde motsvarar den högsta utsläppsnivån som tillåts för sulfatmassabruk inom EU gamla som nya fr.o.m. oktober 2018. 300 Svavel totalt punktkällor, ton/år 275 250 225 200 175 150 125 Barkpan na Fackla Mesaugn Sodapan na 100 75 50 25 0 2012 2013 2014 MMD villkor 4 Diagram S2 I diagram S2 ovan visas i absoluta tal, ton per år, utsläppen av svavel från punktkällor vid SCA Östrand, d.v.s. från sodapanna, mesaugn, starkgasförbränning i fackla samt från barkpannan. Som framgår av diagrammet innebär mark- och miljödomstolens dom att utsläppen av svavel från sodapanna, mesaugn och fackla tillåts öka från ca 50 ton svavel per år till 270 ton per år, d.v.s. mer än fem gånger som mycket som nuvarande utsläppsnivå. 1.4 Utsläppen av svavel från punktkällor vid svenska sulfatmassabruk För bedömningen av utsläppsnivåer i villkor för utsläpp av svavel kan utsläppen från SCA Östrand jämföras med utsläppen från övriga sulfatmassabruk i Sverige. 5 5 Utsläppsdata för sulfatmassabruken är, förutom för SCA Östrand, hämtade från branschorganisationen Skogindustrins miljödatabas. http://www.skogsindustrierna.org/branschen/statistik/miljodatabasen

NATURVÅRDSVERKET 5(24) 0,45 0,40 0,35 0,30 Sulfatmassabruk: Svavel från punktkällor process, kg/ton massa (2014) Punktkällor process BAT övre BAT undre 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Diagram S3 I diagram S3 visas som staplar utsläppen från sodapanna, mesaugn och starkgasförbränning vid 20 av 21 svenska sulfatmassabruk år 2014 (för ett bruk saknas tillförlitliga uppgifter). Utsläppen är angivna i enheten kg svavel per ton sulfatmassa, d.v.s. som produktionsrelaterade utsläpp. I diagrammet visas också med vågräta linjer de summerade undre respektive övre BAT-värdena för sodapanna, mesaugn och starkgaspanna. BAT-värdena som lagts in i diagrammet är alltså summan av respektive BAT-AEL för sodapanna, mesaugn och gasdestruktionspanna. Någon gasdestruktionspanna finns för närvarande inte vid SCA Östrand eftersom starkgaserna förbränns i mesaugnen. BAT-slutsatserna gäller dock separat för respektive utsläppskälla, vilket gör att bruken måste ha en marginal till nivåerna i varje BAT-slutsats. Bruken måste därför i praktiken ligga på en lägre sammanlagd nivå än vad den summering vi gjort här visar. Det ska påpekas att BAT-slutsatserna gäller vid normal drift. Samtliga bruks verkliga utsläppsvärden i diagrammet avser dock all drift. Av diagram S3 ovan framgår vidare att Östrands utsläpp år 2014 var 0,12 kg svavel per ton massa från sodapanna, mesaugn och fackla, d.v.s. strax över det undre summerade BAT-värdet. Vidare framgår att 11 av 20 bruk hade lägre produktionsrelaterade utsläpp än Östrand.

NATURVÅRDSVERKET 6(24) Att notera är också att så många som 7 av 20 bruk hade lägre utsläpp än det undre summerade BAT-värdet, 0,085 kg svavel per ton sulfatmassa, vilka värden alltså avser alla driftsförhållanden. Slutsatsen av detta är att man med bästa möjliga teknik kan uppnå lägre värden än de undre BAT-AEL-värdena. 0,50 Sulfatmassabruk: Svavel från punktkällor process+bränsle, kg/ton massa (2014) 0,45 0,40 0,35 0,30 0,25 Energipannor Punktkällor process 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Diagram S4 Informationen i diagram S4 ovan motsvarar den i diagram S3 med det tillägget att även utsläppen av svavel från energipannor har inkluderats (barkpannor och oljepannor). Diagrammet är av relevans eftersom Naturvårdsverket menar att även utsläppen från barkpannan ska omfattas av villkoren för utsläpp av svavel. Som framgår av diagram S4 blir den övergripande bilden i huvudsak densamma som i föregående diagram S3 vad gäller utsläppen från SCA Östrand i jämförelse med branschen i övrigt.

NATURVÅRDSVERKET 7(24) Sulfatmassabruk: Svavel från punktkällor process, kg/ton massa, 2014 0,45 0,40 0,35 0,30 Punktkällor process Villkor 3 MMD, månmv 10/12 Villkor 4 MMD, årsmv beräknat BAT övre NV yrk årsmv BAT undre 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Diagram S5 I diagram S5 visas för svenska sulfatmassabruk utsläppsnivåer år 2014, jämförelser med BAT-nivåer, de av mark- och miljödomstolen angivna och beräknade villkorsnivåerna för SCA Östrand samt Naturvårdsverkets yrkande. Motsvarande jämförelser enbart för utsläppen från SCA Östrand finns i diagram S1 under avsnitt 1.3 ovan. Som kommenterats beträffande diagram S1 har villkoren i mark- och miljödomstolens dom fastställts kring det övre BAT-värdet eller t.o.m. något högre, medan ett flertal massabruk klarar klart under det undre BAT-värdet. 1.5 Åtgärder för att begränsa svavelutsläppen 1.5.1 Gasdestruktionspanna En stor del av svavelutsläppen beror på att systemet för starkgasförbränning periodvis inte är tillgängligt och att gaserna därför har facklats, d.v.s. förbränts utan svavelrening. En åtgärd för att begränsa svavelutsläppen är att installera en ny gasdestruktionspanna med efterföljande skrubber, som skulle ersätta starkgasförbränningen i mesaugnen. En särskild gasdestruktionspanna kan förväntas ha högre tillgänglighet än mesaugnen. Detta är ett sätt att ta om hand starkgaser som är vanligt förekommande inom branschen.

NATURVÅRDSVERKET 8(24) Mesaugnen skulle därefter kunna fungera som reserv för gasdestruktionspannan, om det vid något tillfälle skulle uppstå driftsstörningar i gasdestruktionspannan. I det fall vare sig starkgaspannan eller mesaugnen är i drift skulle, som sista reserv, en skrubber kunna installeras på starkgasflödet före fackling, Utsläpp som enbart sker via facklan skulle därigenom i princip kunna elimineras. Det skulle på detta sätt vara möjligt att nå ner mot den nivå som sodapannan och mesaugnen i dag släpper ut, d.v.s. mindre än 0,05 kg svavel per ton sulfatmassa. Det nu anförda innebära att det kommer att finnas tillräcklig marginal för det villkor som Naturvårdsverket yrkat i första hand, 0,12 kg svavel per ton sulfatmassa som årsmedelvärde. I detta sammanhang ska förtydligas att fackling utgör ett sätt att ta bränna starka gaser för att omvandla reducerade svavelföreningar till svaveldioxid. Fackling innebär dock inte att mängden svavel som släpps ut minskar. 1.5.2 Sodapanna och mesaugn Som framgår av bolagets ansökan kommer det vid SCA Östrand att finnas en modern och snart ombyggd sodapanna samt en nära nog ny mesaugn. Detta bör innebära att de produktionsrelaterade svavelutsläppen ska kunna ligga i nivå med vad som är möjligt att uppnå med bästa möjliga teknik, d.v.s. i nivå med och t.o.m. under det undre värdet i aktuella BAT-slutsatser. Bolaget har i målet vid mark- och miljödomstolen angett att de produktionsrelaterade utsläppen (kg per ton sulfatmassa) kommer att öka. Som skäl för detta har bolaget anfört att nuvarande sodapanna och mesaugn är överdimensionerade för nuvarande produktion och att det därför inte skulle gå att bibehålla dagens produktionsrelaterade utsläppsnivåer vid utökad produktion. Det kan finnas fog för bedömningen att belastningen på mesaugnen kan ha betydelse. Å andra sidan kommer mesaugnen att avlastas om en ny gasdestruktionspanna byggs. Vad gäller sodapannan kommer dessutom den högre torrhalt som bolaget avser att uppnå i den nya indunstningen (80 %) medföra att det produktionsrelaterade svavelutsläppet från sodapannan minskar. Naturvårdsverket menar att det inte finns grund för slutsatsen att de produktionsrelaterade utsläppen i väsentlig grad skulle öka vid en utökad produktion. Något utförligt tekniskt underlag angående dimensioneringen och hur utsläppen skulle påverkas av en ökad produktion har inte presenterats av bolaget. 1.6 Naturvårdsverkets yrkande 1.6.1 Slutliga villkor förstahandsyrkandet Bolaget kan redan idag innehålla det villkor på 0,12 kg svavel per ton sulfatmassa som Naturvårdsverket yrkat. För att säkerställa tillräcklig marginal till detta utsläppsvärde behöver, såsom redogörs för under avsnitt 1.5.1 ovan, i

NATURVÅRDSVERKET 9(24) första hand åtgärder vidtas som minskar utsläppet via facklan. Dessa åtgärder är inte primärt kopplade till utbyggnaden av fiberlinjen, varför ikraftträdande av ett strängare villkor inte behöver kopplas till utbyggnaden av fiberlinjen. Vi har mot bakgrund av detta i stället yrkat att villkoret ska börja gälla två år efter att tillståndet vunnit laga kraft. Fr.o.m. den tidpunkt då det strängare villkoret, 0,12 kg svavel per ton sulfatmassa, ska börja gälla, har vi inte yrkat något slutligt villkor i absoluta tal, ton per år. Vi bedömer att det då räcker med det produktionsrelaterade villkoret förutsatt att det gäller som årsmedelvärde, begränsningsvärde och omfattar all drift. Naturvårdsverkets yrkanden omfattar även barkpannan, eftersom vi anser att denna inte bör lämnas oreglerad. För de första två åren efter att domen vunnit laga kraft har vi yrkat på ett högsta tillåtet utsläpp på 240 ton svavel per år från sulfatprocessen. Anledningen till detta är att vi under denna tid i princip accepterat det villkor som mark- och miljödomstolen föreskrivit som slutligt villkor, 0,30 kg svavel per ton sulfatmassa som månadsmedelvärde, 10 av 12 månader. Eftersom detta villkor inte gäller för årets alla månader behöver det kombineras med ett villkor för årsutsläppet. Naturvårdsverket vill vidare uppmärksamma Mark- och miljööverdomstolen på följande. I vårt förstahandsyrkande har inte angetts vilken typ av medelvärde som avses för det värde som skulle gälla de första två åren efter att tillståndet vunnit laga kraft. För att undvika oklarhet vill vi göra ett förtydligande av yrkandet enligt vad som framgår nedan (tillägg markerat i kursiv stil). 3. Utsläpp av gasformigt svavel får fr.o.m. två år efter att tillståndsdomen vunnit laga kraft från sodapanna, mesaugn, fackla, barkpanna samt eventuell tillkommande gasdestruktionspanna som årsmedelvärde högst uppgå till 0,12 kg svavel/ton sulfatmassa. Fram till dess får utsläppet av gasformigt svavel från dessa källor uppgå till högst 0,30 kg svavel/ton sulfatmassa som månadsmedelvärde som ska uppfyllas 10 av 12 månader under ett kalenderår, dock högst 240 ton svavel per år. Utsläppet av gasformigt svavel från övriga källor får som årsmedelvärde högst uppgå till 0,10 kg svavel/ton sulfatmassa. 1.6.2 Prövotid och utredning - andrahandsyrkandet Naturvårdsverket anser att det finns tillräckligt med stöd för att föreskriva slutliga villkor, i enlighet med vårt förstahandsyrkande. Om Mark- och miljööverdomstolen är av en annan uppfattning bör frågan om villkor för utsläpp av svavel från punktkällorna skjutas upp under en prövotid. Utredningsföreskriften bör omfatta sodapanna, mesaugn, fackla, barkpanna samt eventuell nyinstallerad gasdestruktionspanna.

NATURVÅRDSVERKET 10(24) Mot bakgrund av de utsläppsvärden som SCA Östrand redan i dag kan innehålla, samt jämförelse med vad flera andra svenska bruk presterar, bedömer vi det som möjligt att långsiktigt sänka utsläppen väl under 0,10 kg svavel per ton massa. Utredningen bör därför ha som mål att kunna föreskriva ett villkor på den nivån. För att undvika oklarhet om detta vill vi göra ett förtydligande i första stycket i den yrkade utredningsföreskriften enligt vad som framgår nedan (tillägg markerat i kursiv stil). U5. SCA Graphic Sundsvall AB ska i samråd med tillsynsmyndigheten och Naturvårdsverket utreda möjliga åtgärder för att reducera utsläppen av gasformigt svavel från sodapanna, mesaugn, fackla, barkpanna samt eventuell tillkommande gasdestruktionspanna till 0,10 kg svavel/ton sulfatmassa som begränsningsvärde och årsmedelvärde. 1.7 Prövningen vid mark- och miljödomstolen I yttrande till mark- och miljödomstolen den 15 juni 2015, yrkade Naturvårdsverket att slutliga villkor skulle föreskrivas för utsläpp av svavel. Vid huvudförhandling den 26-27 augusti 2015 ifrågasatte bolaget den utsläppsstatistik för branschen som Naturvårdsverket hänvisade till beträffande utsläppsnivåer av svavel. Naturvårdsverkets data härrörde från Skogsindustrins miljödatabas, men det framkom att vissa siffror förmodligen inte var korrekta. Eftersom denna fråga inte kunde redas ut under förhandlingen ändrade Naturvårdsverket sitt ställningstagande och yrkade i stället att frågan om villkor för utsläpp av svavel skulle skjutas upp under en prövotid. I samband med att huvudförhandlingen avslutades, ombads Naturvårdsverket av mark- och miljödomstolen att inkomma med klargörande av slutliga yrkanden, vilket vi gjorde i yttrande den 9 september 2015. Av mark- och miljödomstolens dom framgår emellertid att domstolen inte tagit ställning till de slutliga yrkanden vi framställt. I domen har endast redogjorts för de yrkanden som vi har framställt i yttrande den 15 juni 2015 (sid 133-134 i domen). Mark- och miljödomstolens dom kan därför inte uppfattas på annat sätt än att domstolen inte har uppfattat eller tagit del av de yrkanden vi framställde vid förhandlingen eller i yttrande den 9 september 2015. Detta framgår också tydligt av att domstolen vad gäller energi i domskälen såväl återger (sid 135) som argumenterar emot (sid 230) att fastställa yrkanden som Naturvårdsverket redan frånfallit i vårt yttrande den 9 september 2015. Detta får anses utgöra en allvarlig brist i mark- och miljödomstolens prövning som kan ha påverkat utgången i målet. I detta sammanhang vill vi påpeka att vi efter huvudförhandlingen den 26-27 augusti 2015 har granskat dataunderlaget ifrån Skogsindustrins miljödatabas. Databasen grundar sig på data som bolagen själva rapporterar in till Skogsindustrierna. Vi har funnit en del brister vad gäller indelning i olika utsläppskällor och även uppgifter som saknats. Vi har därför gått igenom samtliga sulfatmassabruks miljörapporter och även haft direkt kontakt med respektive

NATURVÅRDSVERKET 11(24) massabruk i de fall där det funnit oklarheter. Vi anser oss därmed nu ha ett, så långt det går, tillförlitligt underlag för hur utsläppssituationen beträffande svavel ser ut vid svenska sulfatmassabruk som grund för våra bedömningar och ställningstaganden. Om det ändå mot förmodan skulle finnas brister av betydelse i de data som vi nu presenterar i detta yttrande så hoppas vi att bolaget framför detta i god tid före en eventuell huvudförhandling. 1.8 Sammanfattning och skäl för prövningstillstånd 1.8.1 Beslutade villkor medger en oacceptabel ökning av svavelutsläppen De villkor som mark- och miljödomstolen har beslutat beträffande svavel medger att den totala utsläppsmängden tillåts öka mer än fem gånger jämfört med dagens utsläppsnivåer. De produktionsrelaterade utsläppen av svavel (kg per ton sulfatmassa) tillåts fördubblas jämfört med dagens utsläppsvärden. Villkor 3 såvitt avser övriga källor i sulfatprocessen går inte att tillämpa. Detta eftersom det innehåller ett begränsningsvärde angett som årsmedelvärde som ska uppfyllas 10 av 12 månader under ett kalenderår. Som framgår av vårt förstahandsyrkande i denna del anser vi i stället att ett begränsningsvärde om 0,10 kg svavel per ton sulfatmassa ska fastställas som årsmedelvärde. Vidare har utsläppen av svavel från barkpannan i domen lämnats helt oreglerade. Utsläppen från barkpannan skulle således potentiellt kunna öka obegränsat inom ramen för tillståndet. Naturvårdsverket ser inte att det finns skäl att undanta barkpannan från villkor som begränsar svavelutsläppen. Tvärtom bör barkpannan inkluderas i sådana villkor. Vid bedömningen av vad som är rimliga utsläppsvillkor bör utgångspunkten inte vara de utsläppsvärden som bolaget kan innehålla befintlig utrustning. Kraven bör i stället utgå från vad som kan uppnås med bästa möjliga teknik i enlighet med 2 kap. 3 miljöbalken. Det åligger då bolaget att anpassa produktionsnivå, processutrustning och reningsutrustning till varandra så att utsläppen så långt möjligt kan begränsas. Naturvårdsverket vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram att det vid SCA Östrand kommer att finnas en modern och snart ombyggd sodapanna samt en relativt ny mesaugn. Till detta kommer att bolaget med en tillkommande gasdestruktionspanna i väsentlig utsträckning ytterligare skulle kunna begränsa utsläppen. Detta gör att utsläppen bör kunna hållas på en för branschen låg nivå. Utöver vad som nu har anförts vill vi framhålla att det inte är rimligt att utsläppsvillkoren beträffande svavel vid en tillståndsprövning sätts på samma nivå eller t.o.m. högre än vad som motsvarar det övre BAT-värdet, ett värde som alla massabruk oavsett ålder inom EU ska kunna innehålla oktober 2018. Även vid en jämförelse med vad flera andra svenska sulfatmassabruk har presterat under senare år, med äldre anläggningar än vad som finns och kommer att finnas vid SCA Östrand, är utsläppsvillkoren beträffande svavel alltför höga.

NATURVÅRDSVERKET 12(24) Naturvårdsverket anser sammanfattningsvis att det vare sig finns skäl eller är rimligt att de produktionsrelaterade utsläppen av svavel ska tillåtas öka jämfört med de utsläpp som sker vid dagens produktion. En begränsning av utsläppsnivåerna i de produktionsrelaterade utsläppen enligt Naturvårdsverkets förstahandsyrkande innebär samtidigt en begränsning av den totala utsläppsmängden av svavelutsläpp. Om Mark- och miljööverdomstolen inte finner att slutliga villkor för utsläpp av svavel kan fastställas enligt Naturvårdsverkets förstahandsyrkande, bör frågan om utsläpp av svavel under alla omständigheter sättas på prövotid för utredning om hur och till vilka nivåer utsläppen av svavel från SCA Östrand ytterligare kan begränsas. 1.8.2 Skäl för prövningstillstånd Mot bakgrund av vad som har redogjorts för ovan menar Naturvårdsverket att det finns skäl att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till när det gäller villkor för utsläpp av svavel. Prövningstillstånd bör därför meddelas på denna grund. Till detta kommer vad som har anförts under avsnitt 1.7 ovan att mark- och miljödomstolen i sin prövning inte har tagit ställning till de slutliga yrkanden som Naturvårdsverket har framställt. Detta får anses utgöra en allvarlig brist i mark- och miljödomstolens prövning som kan ha påverkat utgången i målet. Även detta utgör skäl för att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, varför prövningstillstånd bör meddelas också på grund av dessa omständigheter. Under alla förhållanden går det inte att bedöma riktigheten av det slut som markoch miljödomstolen har kommit till, utan att prövningstillstånd lämnas. Det finns därför skäl att meddela prövningstillstånd även på denna grund. 2. UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER (NOx) 2.1 Mark- och miljödomstolens dom Mark- och miljödomstolen har i den nu överklagade domen skjutit upp frågan om fastställande av slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider till luft under en prövotid. Mark- och miljödomstolen har i utredningsföreskriften för kväveoxider (U4) angett att bolaget, i samråd med tillsynsmyndigheten, ska utreda möjligheten att långsiktigt reducera utsläppen av kväveoxider till luft från sodapannan, mesaombränningen och en eventuell gasdestruktionspanna till nivån 1,5 kg/ton producerad sulfatmassa (avser faktiska utsläpp). Utredningen ska även avse möjligheten att reducera utsläppen av kväveoxider till luft från barkpannan med förbränningstekniska åtgärder eller SNCR-teknik. Resultatet av utredningen jämte kostnader för olika åtgärder samt förslag till slutliga villkor ska ges in till

NATURVÅRDSVERKET 13(24) mark- och miljödomstolen senast tre år från det att den nya fiberlinjen tagits i drift. Mark- och miljödomstolen har vidare beslutat om en provisorisk föreskrift (P6) avseende utsläpp av kvävoxider. I den provisoriska föreskriften anges beträffande utsläpp från sodapannan och mesaombränningen att utsläppet till luft av kväveoxider, räknat som NO 2, som riktvärde och månadsmedelvärde inte får överstiga 1,8 kg per ton producerad sulfatmassa. För utsläppet från barkpanna anges att utsläppet av kväveoxider som riktvärde och månadsmedelvärde inte får överstiga 90 mg/mj tillförd energi. 2.2 Utsläppen av kväveoxider från punktkällor vid SCA Östrand Utsläppen av kväveoxider år 2014 uppgick vid SCA Östrand till 672 ton. För att åskådliggöra utsläppssituationen när det gäller kväveoxider vid SCA Östrand, redovisas nedan de faktiska utsläppen per punktkälla i diagram N1. SCA Östrand: Utsläpp av kväveoxider år 2014, ton Barkpanna 105 ton Mesaugn 84 ton Diagram N1 De största utsläppen kommer som framgår av diagrammet från sodapannan. Mesaugnen och barkpannan ger dock betydande bidrag. Sodapanna och mesaugn behandlas, tillsammans med eventuell kommande gasdestruktionspanna, i villkoren gemensamt som punktkällor i processen. Barkpannan regleras med separat villkor. 2.2.1 Punktkällor i processen sodapanna och mesaugn Sodapanna 483 ton Det ska inledningsvis anmärkas att starkgaser (koncentrerade processgaser innehållande svavelföreningar) vid SCA Östrand förbränns i mesaugnen. Någon sär-

NATURVÅRDSVERKET 14(24) skild gasdestruktionspanna finns alltså inte vid SCA Östrand varför utsläppssiffrorna för punktkällorna i processen endast omfattar sodapanna och mesaugn. 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 SCA Östrand: Kväveoxider,från sodapanna+mesaugn kg/ton sulfatmassa 2010 2011 2012 2013 2014 MMD utredningsmål Diagram N2 I diagram N2 visas utsläppen av kväveoxider från processen, d.v.s. från sodapanna och mesaugn, för perioden 2010-2014 samt det utredningsmål som mark- och miljödomstolen har föreskrivit. Av diagrammet framgår att bolaget redan uthålligt och med marginal under hela perioden har underskridit målsättningsnivån för utredningsföreskriften om 1,5 kg kväveoxider per ton producerad sulfatmassa. Att uppfylla utredningsmålet skulle alltså inte innebära någon förbättring jämfört med nuvarande produktion.

NATURVÅRDSVERKET 15(24) 2,0 1,8 1,6 1,4 Kväveoxider: Punktkällor process, högsta månadsmedelvärden, kg/ton sulfatmassa 1,2 1,0 0,8 Sodapanna+Mesaugn MMD dom NV yrk=tidigare villkor 0,6 0,4 0,2 0,0 Diagram N3 I diagram N3 visas i staplarna de högst uppmätta månadsmedelvärdena under år 2012-2014. Som jämförelse visas med linjer den provisoriska föreskrift som mark- och miljödomstolen har beslutat (1,8 kg kväveoxider per ton sulfatmassa) samt Naturvårdsverkets yrkande om provisorisk föreskrift (1,6 kg kväveoxider per ton sulfatmassa). Den nivå som Naturvårdsverket har yrkat att ska gälla för den provisoriska föreskriften är samma villkorsnivå som har gällt enligt det tidigare tillståndet. Som framgår av diagrammet har bolaget innehållit villkorsnivån 1,6 kg kväveoxider per ton sulfatmassa varje månad under perioden 2012-2014. Trots detta har mark- och miljödomstolen beslutat om en provisorisk föreskrift som tillåter en ökning av utsläppen. Naturvårdsverket anser att bolaget även fortsättningsvis under prövotiden bör kunna innehålla nuvarande utsläppsnivå. Vid denna bedömning ska nämnas att såväl villkor enligt tidigare tillstånd, den nya provisoriska föreskriften och vårt yrkande om provisoriskt villkor, avser riktvärden. Eftersom det är fråga om ett riktvärde är behovet av marginal i förhållande till den faktiska utsläppsnivån inte lika stort som om det varit ett begränsningsvärde. 2.2.2 Barkpanna 2012 2013 2014 Utsläppen ifrån barkpannan vid SCA Östrand var år 2014 enligt bolagets uppgift 65 mg/mj bränsle som årsmedelvärde (Utifrån miljörapportens emissionsdeklaration om kväveutsläpp samt tillförda mängder energi till barkpannan har

NATURVÅRDSVERKET 16(24) vi beräknat utsläppet till 61 mg/mj bränsle, d.v.s. något lägre). Omräknat med en faktor 0,40 motsvarar 65 mg/mj bränsle ett utsläppsvärde om 163 mg/nm 3 torr gas vid 6 % O 2. I det pågående arbetet med BAT för stora förbränningsanläggningar, BREF- LCP, är det slutgiltiga förslaget från den tekniska arbetsgruppen ett BAT-intervall om 50-180 mg/nm 3 torr gas, 6 % O 2 som årsmedelvärde för befintliga biobränslepannor av storleken 100-300 MW. Panneffekten vid SCA Östrand är 155 MW. Utsläppen av kväveoxider från barkpannan vid SCA Östrand låg därmed strax under det övre föreslagna BAT-AEL-värdet men betydligt högre än det undre värdet som ska motsvara vad som kan uppnås med bästa tillgängliga teknik. Det ska dock sägas att det för skogsindustrins pannor finns svårigheter att uppnå riktigt låga nivåer p.g.a. mer varierande last än pannor i fjärrvärmenät. Det högsta uppmätta månadsmedelvärdet för barkpannan år 2014 uppgick till 74 mg NOx/MJ. Naturvårdsverket anser med stöd av detta och att utsläppet relativt BAT är förhållandevis högt, att det provisoriska villkoret, som riktvärde, kan sättas till 80 mg NOx/MJ bränsle. 2.3 Utsläppen av kväveoxider från svenska sulfatmassabruk 6 Som framgår inledningsvis av avsnitt 2.2 uppgick utsläppet av kväveoxider från SCA Östrand år 2014 till 672 ton. Detta utgör det sjätte största utsläppet bland landets massabruk. Utsläppssiffrorna för Östrand under år 2012-2014 visar att årsmedelvärdet med ca 10 % underskridit månadsmedelvärdet. Det provisoriska villkor som markoch miljödomstolen föreskrivit som månadsmedelvärde (1,8 kg NOx/ton sulfatmassa) kan då utifrån detta beräknas motsvara 1,60-1,65 kg NOx/ton sulfatmassa som årsmedelvärde. Med hjälp av detta värde beräknas det tillåtna utsläppet vid tillståndsgiven produktion (980 000 ton sulfatmassa per år) bli ca 1 600 ton kväveoxider per år. För barkpannan har vi på motsvarande sätt med utgångspunkt från relationen mellan högsta månadsmedelvärdet respektive årsmedelvärdet under 2012-2014 beräknat att ett månadsmedelvärde på 90 mg NOx/MJ motsvarar 75-80 mg NOx/MJ som årsmedelvärde. Bolaget har för den tillståndsgivna produktionen beräknat en bränsletillförsel till barkpannan om 2 300 TJ per år. Detta ger då ett utsläpp på ca 180 ton kväveoxider per år från barkpannan. Sammanlagt skulle ett utsläpp på ca 1 800 ton kväveoxider per år för hela bruket tillåtas inom den provisoriska föreskriften som riktvärde. Detta skulle innebära nästan tre gånger så mycket som nuvarande utsläppsmängd. Som jämförelse kan nämnas att det massabruk som 2014 hade det allra största utsläppet var Metsä Board Husum som hade ett sammanlagt utsläpp på 1 112 ton 6 Data i detta avsnitt är förutom när det gäller SCA Östrand hämtade från branschorganisationen Skogindustrins miljödatabas, se http://www.skogsindustrierna.org/branschen/statistik/miljodatabasen.

NATURVÅRDSVERKET 17(24) kväveoxider. LKAB-Kirunagruvan var 2014 den största enskilda utsläppskällan av kväveoxider i Sverige och hade ett utsläpp på 1 809 ton kväveoxider. 1900 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Kväveoxider från sulfatmassabruk 2014 Totalt, ton/år Diagram N4 I diagram N4 visas de samlade utsläppen, d.v.s. från sodapanna, mesaugn, gasdestruktionspanna och pannor för energiproduktion, från sulfatmassabruken 2014. För SCA Östrand redovisas, utöver de verkliga utsläppen år 2014 (röd stapel), även den utsläppsnivå som skulle tillåtas under prövotiden till följd av den provisoriska föreskrift som mark- och miljödomstolen har fastställt (röd mönstrad stapel längst till höger). Vid en utbyggnad av produktionen vid SCA Östrand skulle alltså, om inte ytterligare åtgärder vidtas och de slutliga villkoren skärps i förhållande till prövotidsföreskriften, utsläppet från SCA Östrand tillåtas bli det klart största utsläppet inom skogsindustrin och i nivå med den största enskilda utsläppskällan i landet.

NATURVÅRDSVERKET 18(24) 2.3.1 Utsläpp från punktkällor i processen (sodapanna, mesaugn och gasdestruktionspanna) 1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Kväveoxider från sulfatmassabruk 2014, Sodapanna+Mesaugn+Gaspanna, kg NOx/ton massa Obbola Gruvön Bäckhammar Iggesund Skoghall Munksund Skärblacka Mönsterås Aspa Skutskär Karlsborg Värö Korsnäsverken Kappa Östrand Billingsfors Dynäs Husum Frövi Vallvik Mörrum Summa process MMD prov villkor, beräkn år MMD utredning Diagram N5 I diagram N5 visas jämförande utsläppssiffror från 2014 för samtliga svenska sulfatmassabruk, i enheten kg kväveoxider per ton producerad sulfatmassa. Siffrorna avser punktutsläpp i processen, d.v.s. från sodapanna, mesaugn och gasdestruktionspanna. Vid SCA Östrand finns alltså för närvarande inte någon gasdestruktionspanna, starkgaserna förbränns istället i mesaugnen. Utsläppen från SCA Östrand är markerade med röd stapel. Den streckade undre linjen visar den nivå som mark- och miljödomstolen har föreskrivit att bolaget ska utreda möjligheterna att uppnå som faktiska utsläpp. Den streckade övre linjen visar vad det provisoriska villkoret på 1,8 kg NOx/ton massa som månadsmedelvärde kan beräknas innebära som årsmedelvärde (se avsnitt 2.3 ovan). Som framgår av diagram N5 ligger SCA Östrand på den övre halvan bland sulfatmassabruken när det gäller punktutsläpp från processen. SCA Östrand har alltså ett förhållandevis högt produktionsrelaterat utsläpp jämfört med andra bruk. Att notera är att utsläppen från SCA Östrand redan i dag understiger utredningsmålet om 1,5 kg kväveoxider per ton producerad sulfatmassa. Endast 4 av

NATURVÅRDSVERKET 19(24) 21 bruk har problem att innehålla det mål som mark- och miljödomstolen har angett i utredningsföreskriften. De allra flesta bruk ligger betydligt under den utsläppsnivå som SCA Östrand enligt domen ska utreda om det är möjligt att nå. Endast ett bruk har ett utsläpp som överstiger den provisoriska föreskriften för SCA Östrand. Mot bakgrund av att SCA Östrand kommer att ha den största produktionen av samtliga svenska sulfatmassabruk samt att SCA Östrand i väsentliga delar kommer att bli en ny, eller nära nog ny, massafabrik, är det anmärkningsvärt att SCA skulle tillåtas ha ett utsläpp i nivå med de sulfatmassabruk som har de allra högsta produktionsrelaterade utsläppen. Vanligen har ett bruk med hög produktion större möjligheter till rationell produktion och kostnadseffektiva miljöåtgärder än ett bruk med lägre produktion. 2.3.2 Utsläpp från barkpannan I diagram N6 visas utsläppen av kväveoxider från barkpannor eller andra energipannor vid svenska sulfatmassabruk, i relation till mängden tillförd energi, mg/mj. 7 Bruk markerade med grön stapel är bruk som innehar SNCR-teknik för reduktion av kväveoxider. 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Sulfatmassabruk, 2014: Kväveoxider från energipannor, mg/mj bränsle, årsmedelvärde Diagram N6 7 Siffrorna baserar sig på uppgifter i brukens miljörapporter avseende utsläpp av kväveoxider från energipannorna samt om tillförd mängd bränsle (bark, annat biobränsle och eldningsolja). Endast de bruk har tagits med där det funnits fullständiga uppgifter.

NATURVÅRDSVERKET 20(24) Vad gäller utsläppet från SCA Östrand (röd stapel) kan anmärkas att utifrån siffror om utsläppsmängd och bränsletillförsel har vi beräknat utsläppet till 61 mg NOx/MJ bränsle. I miljörapporten uppges dock i textdelen 65 mg NOx/MJ bränsle. För att vi ska visa utsläppen beräknade på samma sätt för alla bruken används i diagram N6 nivån 61 mg/mj bränsle för SCA Östrand. Diagrammet visar att utsläppen från SCA Östrand ligger något över genomsnittet. Ett flertal bruk klarar lägre utsläpp, även utan SNCR, vilket talar för att SCA Östrand även under prövotiden ska klara ett lägre villkor än vad mark- och miljödomstolen föreskrivit. 2.4 Åtgärder 2.4.1 Sodapannan I mark- och miljödomstolens utredningsföreskrift nämns uttryckligen inga åtgärder som bolaget ska utreda för att begränsa utsläppen av kväveoxider från sodapannan. Vid utökad produktion planerar bolaget att höja svartlutens torrhalt till 78-80 %. Detta har fördelar ur energisynpunkt och kan även ge en minskning av svavelutsläppen. Enligt uppfattningen inom branschen ger en ökad torrhalt högre kväveoxidutsläpp, vilket också sägs i BREF-dokumentet för massa och papper. Vid den granskning av uppgifter vi haft tillgång till från 14 svenska bruk har vi dock inte kunna finna något sådant tydligt samband. För sodapannan har körsättet betydelse för bildningen och utsläppet av kväveoxider genom belastningen på pannan (ton TS/h), lastvariationer, styrningen av förbränningsluft etc. Den åtgärd som förmodligen har störst potential att sänka utsläppen från sodapannorna är emellertid SNCR-teknik. Naturvårdsverket är väl medvetet om att insprutning av flytande ammoniak, så som det allmänt tillämpas vid energipannor, avråds från vid sodapannor p.g.a. risken för korrosion och ångexplosion i pannan. Som ett alternativ har av leverantörer framförts möjligheten att i stället använda gasformig ammoniak, vilket skulle kunna minska riskerna. Vissa försök har gjorts i mindre skala. Branschens sodakommitté har avrått p.g.a. säkerhetsrisker. Vår uppfattning är dock att frågan inte är tillräckligt utredd och att det bör vara möjligt att genom praktiska försök testa metoden för att kunna utvärdera såväl vilken effekt den har och hur säkerhetsriskerna kan bemästras. Det kan noteras att vid ett flertal bruk, bl.a. vid SCA Östrand, återförs imångor till sodapannan vilka just innehåller gasformig ammoniak. Vi vill också påtala att i mål M 3314-13 vid mark- och miljödomstolen, Östersunds tingsrätt (d.v.s. samma domstol som har meddelat den nu överklagade domen) har domstolen i deldom den 12 januari 2016 ålagt Vallviks Bruk AB bl.a. att utreda möjligheterna att begränsa utsläppen av kväveoxider från sodapannan genom dosering av ammoniakgaser. I mål M 683-14, mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, har bolaget självt, Södra Cell Värö AB, åtagit sig att genomföra en sådan utredning. Naturvårdsverket har också för

NATURVÅRDSVERKET 21(24) Metsä Board Husum, i det ännu inte avgjorda målet M 1726-12, mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt, yrkat att en motsvarande utredning om SNCR i sodapannan görs. Ingen av ovan nämnda åtgärder nämns alltså i mark- och miljödomstolens utredningsföreskrift. 2.4.2 Mesaugnen Inte heller när det gäller utsläpp från mesaugnen omnämns inte i mark- och miljödomstolens utredningsföreskrift några åtgärder som bolaget ska utreda för att begränsa utsläppen av kväveoxider. Som har anförts i avsnitt 1.5.1 ovan beträffande utsläpp av svavel ser vi installation av en särskild gasdestruktionspanna som en troligtvis nödvändig åtgärd för att minska svavelutsläppen. Detta leder sannolikt även till minskade kväveoxidutsläpp från mesaugnen. Bolaget bör under en prövotid undersöka hur en separat gasdestruktionspanna påverkar de totala utsläppen från starkgasdestruktionen i mesaugn/gasdestruktionspanna. Bolaget har också framfört att det produktionsrelaterade utsläppet från mesaugnen skulle öka p.g.a. ökad belastning. Detta är möjligen riktigt, men som bolaget själv medgett i målet så kommer vid uppförande av en gasdestruktionspanna utsläppen från mesaugnen att minska minst lika mycket som de tillkommande utsläppen från gaspannan. En faktor som kan medföra något högre utsläpp vid SCA Östrand jämfört med andra bruk är att man använder biobränslepellets i mesaugnen. Generellt sägs att biobränslepellets ger högre utsläpp av kväveoxider än användning av eldningsolja. Användningen av biobränslepellets ses trots det som en positiv miljöåtgärd eftersom den ersätter fossila bränslen. Den nya mesaugnen vid SCA Östrand togs i drift november 2011. De produktionsrelaterade utsläppen från mesaugnen vid SCA Östrand har under perioden 2012-2014 varit i genomsnitt 0,23 kg/ton massa. Detta är lägre än de tre föregående åren 2009-2011 då utsläppet var 0,25 kg/ton massa. Således kan man av utsläppssiffrorna inte utläsa att pelletseldning i den nya mesaugnen medför högre utsläpp än oljeeldningen i de tidigare mesaugnarna. Eftersom biobränslepellets redan används i dagens produktion vid SCA Östrand är detta dessutom inte en faktor som motiverar ökade produktionsrelaterade utsläpp från mesaugnen vid ökad produktion. Bolaget har i den nu aktuella tillståndsansökan bedömt att utsläppen vid sökt produktion och större belastning på mesaugnen skulle öka till 0,4 kg NOx per ton massa. En slutsats man i så fall kan dra är att utsläppens storlek är en fråga om vilken produktion mesaugnen kan anses vara dimensionerad för. Naturvårdsverket menar att det bör finnas möjligheter att genom styrning av förbränningen kunna hålla nere kväveoxidutsläppen. Bolaget bör under en prövotid följa och utreda hur förbränningen kan optimeras med målsättningen att bibehålla de utsläppsnivåer man hittills haft.

NATURVÅRDSVERKET 22(24) 2.4.3 Barkpannan För barkpannan är som nämnts den mest verksamma åtgärden införandet av SNCR-teknik. Detta nämns också i mark- och miljödomstolens utredningsföreskrift tillsammans med förbränningstekniska åtgärder. När det gäller detta har vi ingen avvikande uppfattning i förhållande till domstolen. Vi har dock ansett det bör tilläggas att om insprutning av ammoniak i vätskeform inte skulle anses lämplig ska även insprutning av ammoniak i gasform utredas. 2.5 Prövningen vid mark- och miljödomstolen I yttrande till mark- och miljödomstolen den 15 juni 2015, yrkade Naturvårdsverket att slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider skulle skjutas upp under en prövotid för att bolaget skulle genomföra vissa utredningar. Under huvudförhandlingen den 26-27 augusti 2015 justerade Naturvårdsverket sina yrkanden. I samband med att huvudförhandlingen avslutades, ombads Naturvårdsverket av mark- och miljödomstolen att skriftligen inkomma med klargörande av sina slutliga yrkanden, vilket vi gjorde i yttrande den 9 september 2015. Av mark- och miljödomstolens dom framgår emellertid att domstolen inte tagit ställning till de slutliga yrkanden vi framställt. I domen har endast redogjorts för de yrkanden som vi har framställt i yttrande den 15 juni 2015 (sid 134-135 i domen), såväl vad gäller utredningsföreskrift som provisoriska villkor. Markoch miljödomstolens dom kan därför inte uppfattas på annat sätt än att domstolen inte har uppfattat eller tagit del av de yrkanden vi framställde vid förhandlingen eller i yttrande den 9 september 2015. Som vi redogjort för i avsnitt 1.7 ovan framgår detta tydligt utifrån hur domstolen redogjort och argumenterat beträffande våra yrkanden avseende energi. Detta får anses utgöra en allvarlig brist i mark- och miljödomstolens prövning som kan ha påverkat utgången i målet. 2.6 Sammanfattning och skäl för prövningstillstånd 2.6.1 Utredningsföreskriften Naturvårdsverket anser att det mål som mark- och miljödomstolen har angett i utredningsföreskriften, 1,5 kg kväveoxider per ton producerad sulfatmassa, är alldeles för högt satt. Målsättningen för utredningsföreskriften, och de åtgärder som anges ska utredas för att nå detta mål, är inte förenlig med kravet på bästa möjliga teknik i 2 kap. 3 miljöbalken. Som framgår ovan finns det möjligheter att nå betydligt lägre utsläppsnivåer. Som vidare framgår av avsnitt 2.3 ovan klarar de bästa svenska bruken omkring eller t.o.m. under 1,0 kg kväveoxider per ton sulfatmassa, och detta utan att använda SNCR-teknik för att reducera utsläppen från sodapannan. Vi kan dela uppfattningen att det i en utredningsföreskrift kan vara lämpligt att ange vilken målsättning som utredningen ska ha. Utredningens omfattning kan då anpassas till detta. Om emellertid målsättningen som i detta fall sätts med alldeles för låg ambition, kommer detta styra utredningen så att den inte kommer

NATURVÅRDSVERKET 23(24) att omfatta mer långtgående åtgärder som annars skulle ha kunnat visa på åtgärder som minskar utsläppen till betydligt lägre nivåer. Utredningsföreskriften kommer då att även att verka styrande på så sätt att det hindrar att slutliga villkor fastställs på en lägre nivå som hade varit möjlig och även rimlig enligt miljöbalkens bestämmelser. Vi har i vårt yrkande valt att inte ange något mål för utredningen eftersom det är svårt att närmare förutse precis hur stor minskning av kväveoxidutsläppen som införande av SNCR-teknik skulle kunna innebära. Vår inställning är i stället att en utredning ska sikta på att nå ner till ett utsläpp i nivå med vad de bästa anläggningarna klarar. Vid bedömningen av vad som sedan är rimligt att genomföra får hänsyn tas till de speciella förutsättningarna vid SCA Östrand. I stället för att precisera ett utsläppsmål som utredningen ska nå, har vi valt att i vårt yrkande tydligt ange vilka utredningar som ska göras, bl.a. SNCR-teknik men även andra åtgärder. De åtgärder som anges är, som framgår av föreskriftens ordalydelse, dock inte en uttömmande uppräkning. Även andra möjliga åtgärder ska undersökas. När det gäller utsläpp från barkpannan skiljer sig Naturvårdsverkets yrkande om utredningsföreskrift inte i betydande utsträckning från den som mark- och miljödomstolen har föreskrivit. I vårt yrkande har vi emellertid preciserat att om insprutning av vätskeformig ammoniak inte anses lämplig ska även för barkpannan i likhet med för sodapannan insprutning av gasformig ammoniak undersökas. Även förbränningstekniska åtgärder ska ingå i utredningen. 2.6.2 Den provisoriska föreskriften När det gäller utsläpp från sodapanna och mesaombränningen är den provisoriska föreskriften satt på en alltför hög nivå. På grund av de skäl som har redogjorts för under avsnitt 2.2 och 2.3 ovan finns det inte anledning att sätta villkorsnivån på en högre nivå än 1,6 kg kväveoxider per ton sulfatmassa som månadsmedelvärde. Den provisoriska föreskriften motsvarar i denna del inte kravet på bästa möjliga teknik i 2 kap. 3 miljöbalken. När det gäller utsläpp från barkpanna har mark- och miljödomstolen som provisorisk föreskrift angett ett utsläpp av 90 mg NOx/MJ tillförd energi som månadsmedelvärde. Naturvårdsverket yrkar att den provisoriska föreskriften ska sättas till 80 mg NOx/MJ tillförd energi som månadsmedelvärde. Mark- och miljödomstolen har angett att prövotidsutredningen ska redovisas tre år efter att fiberlinjen tagits i drift. Detta innebär i praktiken ca fem års utredningstid. Därefter kommer det att ta ytterligare längre tid innan slutliga villkor har fastställts och utsläppsbegränsande åtgärder satts in och fått effekt. Detta innebär att utsläppen av kväveoxider under lång tid kommer att vara alltför höga. Enligt vår uppfattning är genomförandet av utredningsföreskriften i allt väsentligt inte beroende av att den nya fiberlinjen har tagits i drift. Exempelvis finns redan SNCR på barkpannor vid nära hälften av sulfamassabruk med egen bark-

NATURVÅRDSVERKET 24(24) panna (8 av 19 bruk). Det är sålunda ingen ny teknik som behöver provas och utvecklas. Till detta kommer att som huvudregel bör utredningar om utsläppsbegränsande åtgärder ha gjorts innan nya processdelar uppförs och installeras. Detta eftersom resultat av utredningar kan ha en avgörande inverkan på de teknikval som görs för anläggningen. På grund av de skäl som nu har anförts anser vi att resultat enligt utredningsföreskriften ska redovisas senast två år efter att tillståndsdomen vunnit laga kraft. 2.6.3 Skäl för prövningstillstånd Mot bakgrund av vad som har redogjorts för ovan menar Naturvårdsverket att det finns skäl att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till när det gäller utredningsföreskriften och den provisoriska föreskriften beträffande utsläpp av kväveoxider. Prövningstillstånd bör därför meddelas på denna grund. Till detta kommer vad som har anförts under avsnitt 2.5 ovan att mark- och miljödomstolen i sin prövning inte har tagit ställning till de slutliga yrkanden som Naturvårdsverket har framställt. Detta får anses utgöra en allvarlig brist i mark- och miljödomstolens prövning som kan ha påverkat utgången i målet. Även detta utgör skäl för att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, varför prövningstillstånd bör meddelas också på grund av dessa omständigheter. Under alla förhållanden går det inte att bedöma riktigheten av det slut som markoch miljödomstolen har kommit till, utan att prövningstillstånd lämnas. Det finns därför skäl att meddela prövningstillstånd även på denna grund. Beslut om detta yttrande har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson. Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit enhetschefen Anders Johnson, sektionschefen Linda Nilsson, miljöjuristen Björn Thews och Olof Åkesson, föredragande. För Naturvårdsverket Rikard Janson Olof Åkesson