Allvarliga arbetsolyckor och långvarig sjukfrånvaro bland unga

Allvarliga arbetsolyckor och långvarig sjukfrånvaro bland unga Februari 2016 FÖRSÄKRING

Om AFA Försäkring AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och har som uppdrag att administrera de kollektivavtalade försäkringarna. De ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. 4,5 miljoner människor omfattas av minst en av våra försäkringar. Eftersom så många av de yrkesverksamma i Sverige omfattas av våra försäkringar strävar vi efter att varje arbetsplats ska vara så säker att ingen behöver skadas eller bli sjuk av sitt arbete. Vi arbetar förebyggande Totalt satsar arbetsmarknadens parter genom AFA Försäkring cirka 150 miljoner kronor per år på stöd till forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Det gör oss till Sveriges främsta anslagsgivare inom området. Resultaten av forskningen omsätts i praktisk handling genom förebyggande arbetsmiljösatsningar. För att säkerställa att vi stödjer relevant forskning analyserar vi statistik från de försäkringsfall som vi administrerar. Statistiken hämtar vi ur vår skadedatabas där det finns information om 13 miljoner försäkringsärenden. Skadedatabasen ger oss stor kännedom om vilka skador och sjukdomar som är vanligt förekommande i olika sektorer och yrkesgrupper. För att göra informationen tillgänglig för alla presenterar vi varje år aktuell statistik i vår återkommande arbetsskaderapport och fyra delrapporter. Arbetsskaderapporten är mer generell medan delrapporterna belyser mer specifika områden, till exempel ungas olyckor och sjukfall, som i den här rapporten. 2

Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Om rapporten... 5 Långa sjukfall... 5 Allvarliga arbetsolycksfall... 6 Kompletterande statistik... 7 Unga på arbetsmarknaden... 7 Långvarig sjukfrånvaro bland unga... 8 Psykiska diagnoser ökar mest... 12 Depression vanligare än stress bland unga... 23 Ungas arbetsolyckor... 25 Hur går olyckorna till?... 33 Överrisker... 38 Litteraturförteckning... 39 3

Sammanfattning Unga i åldrarna 16 25 har en lägre risk att bli långvarigt sjukskrivna jämfört med åldersgruppen 26 64. Under de senaste åren har risken för långvarig sjukskrivning ökat bland unga liksom i övriga åldersgrupper. Sedan 2009 har risken att drabbas av psykiska diagnoser ökat snabbare för åldersgruppen 16 25 än för gruppen 26 64 år. Det gäller både kvinnor och män i privat sektor, men enbart kvinnor i kommun- och landstingssektorn. Den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen bland unga kvinnor är psykiska diagnoser, därefter kommer diagnoser i muskler och skelett, och graviditets- och förlossningsbesvär. Uppgifterna gäller för både kommun- och landstingssektorn och arbetare i privat sektor. Den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen bland unga män i privat sektor är skador och förgiftningar, därefter kommer diagnoser i muskler och skelett, och psykiska diagnoser. Den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen bland unga män i kommun- och landstingssektorn är psykiska diagnoser, därefter kommer skador och förgiftningar, och sjukdomar i muskler och skelett. Diagnosen reaktion på svår stress ökar bland unga, men depressioner är den vanligaste psykiska diagnosen hos både unga män och kvinnor. Risken att drabbas av en allvarlig arbetsolycka är lägre för unga än för åldersgruppen 26 64. Risken för gruppen 16 25 år är dock något högre än för gruppen 26 35 år och detta är tydligare bland män än kvinnor. Risken ökade snabbare för unga än för övriga åldersgrupper under 2010 2012. I den privata sektorn var de ungas risk för allvarliga olyckor något högre än risken för åldersgruppen under 2014. Inom metallindustrin har unga män i åldrarna 16 25 år dock en högre risk att drabbas av en allvarlig arbetsolycka jämfört med män i övriga åldersgrupper. Unga har högre risk än övriga åldersgrupper att drabbas av olyckor orsakade av rån, maskinoch verktygsolyckor, olyckor på grund av skärskador, samt olyckor på grund av hetta. Unga kvinnor har en 2,8 gånger högre risk att drabbas av en allvarlig arbetsolycka till följd av ett rån jämfört med kvinnor i genomsnitt. Unga män har en 2,4 gånger högre risk att drabbas av en allvarlig arbetsolycka till följd av rån jämfört med män i genomsnitt. Unga kvinnor har en 2,2 gånger högre risk att drabbas av en allvarlig arbetsolycka på grund av skärolyckor med kniv jämfört med kvinnor i genomsnitt. Unga män har en 2,3 gånger högre risk att drabbas av en allvarlig arbetsolycka på grund av skärolyckor med kniv jämfört med män i genomsnitt. 4

Bakgrund AFA Försäkring belyser både arbetsolyckor och sjukfall bland AFA Försäkrings försäkrade i särskilda rapporter och djupstudier. I den här rapporten lyfter vi arbetsolyckor och sjukskrivningar som har drabbat de yngsta (16 25 år) bland våra försäkrade. Unga på arbetsmarknaden är nybörjare och har en sämre riskmedvetenhet. Därför kan de i vissa fall vara mer utsatta för arbetsolyckor. AFA Försäkring uppmärksammade ungas arbetsolyckor i en specialrapport 2013 (AFA Försäkring, 2013). I rapporten konstaterades att ungas risk jämfört med äldres risk för allvarliga arbetsolyckor ökade snabbare mellan åren 2010 och 2012. Därför vill vi nu redovisa aktuell statistik över ungas arbetsolyckor. Vi har även valt att inkludera sjukskrivningar i den här rapporten. Unga är generellt friskare och mer sällan långvarigt sjukskrivna än äldre, men i dagens debatt om psykisk ohälsa talas det ofta om att den psykiska ohälsan har ökat bland de unga. Därför tittar vi närmre på hur de unga har drabbats av de senaste årens ökning av psykiska diagnoser bland de som sjukskrivs från sitt arbete. Om rapporten Vi definierar unga som personer i åldrarna 16 25 år. Vår statistik grundar sig på ersättningar från kollektivavtalade försäkringarna. Det innebär att vi inte har statistik för unga som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden eller unga som arbetar med jobb där kollektivavtal saknas och där frivillig försäkring inte har tecknats hos AFA Försäkring. Långa sjukfall Grunden för avsnittet om långa sjukfall är ersatta sjukfall i AFA Försäkrings sjukförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring AGS och AGS-KL. Vi har studerat 546 839 långa sjukfall (insjuknande år 2005 2014) varav 21 115 har drabbat unga. Med ett långt sjukfall menar vi en sjukskrivning som har pågått i minst tre månader eller lett till sjuk- eller aktivitetsersättning, kallad månadsersättning hos AFA Försäkring. Aktivitetsersättning är en tidsbegränsad ersättning som kan beviljas till unga i åldrarna 19 29 år. Sjukförsäkringen Genom avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS och AGS-KL) omfattas arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO, kooperationen, anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. Pacta är en arbetsgivarorganisation för företag som är verksamma inom kommun- och landstingsnära verksamheter. Försäkringen omfattar däremot inte statligt anställda eller tjänstemän inom det privata avtalsområdet. 5

Allvarliga arbetsolycksfall Grunden för statistiken om arbetsolycksfall är skador som har gett ersättningar från Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, TFA-KL och PSA. Vi har studerat 77 620 allvarliga olyckor som har inträffat under åren 2007 2014 varav 8 874 har drabbat unga. Med en allvarlig arbetsolycka menas att olyckan har lett till minst 30 dagars sjukskrivning eller motsvarande läkningstid och/eller medicinsk invaliditet. Medicinsk invaliditet är ett försäkringsmedicinskt mått som anges i procent (%). Det är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättningen till följd av arbetsskadan. Den medicinska invaliditetsgraden avgörs först då skadan har nått ett tillstånd då inga förändringar förväntas. Fram till dess görs en preliminär uppskattning av skadans svårighetsgrad. Arbetsskadeförsäkringen Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. TFA-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner, Svenska kyrkan och Pactaföretag. AFA Försäkring har också uppdraget att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA), och har därför information om i stort sett alla anmälda arbetsskador i Sverige. 6

Kompletterande statistik AFA Försäkring registrerar diagnoskoder enligt kodsystemet ICD 10 som administreras av Socialstyrelsen. (Socialstyrelsen, 2011) I rapporten är risken, det vill säga antalet sjukfall eller antalet allvarliga arbetsolycksfall per 1 000 sysselsatta, beräknat för perioden 2007 2013 och för 2014 finns preliminära uppskattningar. Till beräkningarna har sysselsättningsstatistik från Statistiska Centralbyråns yrkesregister använts. Statistiken finns tillgänglig för åren 2007 2013. Yrkesregistret innehåller information om den arbetande befolkningens yrkestillhörighet. Yrkesinformationen gäller det yrke individen ansetts ha haft i november referensåret och den ålder som redovisas gäller uppnådd ålder vid årets slut. Som förvärvsarbetande räknas alla som har arbetat i minst en timme per vecka i november månad. Statistiken omfattar alla över 16 år som under referensåret ansetts ha varit förvärvsarbetande i november månad och folkbokförda i Sverige den 31/12. AFA Försäkrings skadedatabas är en dynamisk databas. Det betyder att skador kan rapporteras in i efterhand vilket innebär en viss eftersläpning i inflödet av våra ärenden. För att kunna göra jämförelser av risk över tid är årsstatistiken över antalet långa sjukfall/allvarliga olycksfall i vissa fall avläst den 31/12 året efter insjuknandeåret. Uppgifterna för 2014 är preliminära. Unga på arbetsmarknaden Enligt Statistiska Centralbyråns yrkesregister jobbar 80 procent av 16 25-åringarna i privat sektor, 15 procent i kommuner och drygt 2 procent i staten och landsting. De största yrkesgrupperna bland unga finns inom handel, vård och omsorg, restaurang, metallindustri och byggindustri. 7

Långvarig sjukfrånvaro bland unga I tabell 1 visas antalet långa nya sjukfall fördelat på sjukfallets längd och åldersgrupp. Andelen unga bland de sjukskrivna i AFA Försäkrings kollektiv, det vill säga anställda i kommuner och landsting samt arbetare i den privata sektorn, är relativt konstant. En viss ökning kan dock noteras i samband med att antalet sjukskrivningar ökade under början av 2010-talet. Tabell 1. Nya långa sjukfall fördelat på kön, åldersgrupp och sjukfallslängd 16 25 2 083 1 863 1 542 1 540 1 706 2 078 2 562 2 875 Kvinnor 1 082 874 744 811 864 1 051 1 407 1 647 Varav Mer än 90 sjukdagar 1 022 840 718 786 844 1 029 1 382 1 632 Månadsersättning 60 34 26 25 20 22 25 15 Män 1 001 989 798 729 842 1 027 1 155 1 228 Varav Mer än 90 sjukdagar 956 950 777 713 821 1 000 1 141 1 219 Månadsersättning 45 39 21 16 21 27 14 9 26 34 52 556 42 186 37 816 45 610 48 495 51 058 57 797 60 688 Kvinnor 32 979 25 940 23 277 29 064 31 610 33 001 38 052 40 236 Varav Mer än 90 sjukdagar 29 032 24 246 22 111 26 762 29 426 30 682 35 703 39 156 Månadsersättning 3 947 1 694 1 166 2 302 2 184 2 319 2 349 1 080 Män 19 577 16 246 14 539 16 546 16 885 18 057 19 745 20 452 Varav Mer än 90 sjukdagar 16 930 14 947 13 600 14 976 15 584 16 617 18 435 19 845 Månadsersättning 2 647 1 299 939 1 570 1 301 1 440 1 310 607 Totalsumma 54 639 44 049 39 358 47 150 50 201 53 136 60 359 63 563 Risken att drabbas av en långvarig sjukskrivning beräknas som antalet nya långa sjukfall per 1 000 sysselsatta och år. I diagram 1 5 visas risken att bli långvarigt sjuk uppdelat på ålder, kön och kollektiv. Alla uppgifter för 2014 är preliminära. Risken för långvarig sjukskrivning ökar med åldern och det är stor skillnad på risken att bli långvarigt sjuk i åldersgruppen 16 25 jämfört med gruppen 26 64 år. Risken är lägre i den yngsta gruppen. Det gäller kvinnor och män i både kommunsektorn och i den privata sektorn. Risken för långvarig sjukskrivning minskade i början på 2000-talet och var som lägst 2009 och 2010, därefter har risken ökat. Samma mönster syns i alla åldersgrupper. Sjukskrivningarna ökar i alla åldersgrupper men i den yngsta har ökningstakten varit högre än genomsnittet. För unga var risken nästan dubbelt så hög 2014 jämfört med den lägsta nivån 2010. För övriga åldersgrupper är den 1,6 gånger så hög 2014 jämfört med lägsta nivån 2010. 8

sektorn. Risken att bli långvarig sjukskrivning minskade i början på 2000-talet och var som lägst 2009 och 2010, därefter har risken ökat. Samma mönster syns i alla åldersgrupper. Sjukskrivningarna ökar i alla åldersgrupper men i den yngsta har ökningstakten varit högre än genomsnittet För unga var risken nästan dubbel så hög 2014 jämfört med den lägsta nivån 2010. För övriga åldersgrupper är den 1,6 gånger så hög 2014 jämfört med lägsta nivån. Diagram 1. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. Diagram 1. Båda Risk, könen, antal fall kommuner per 1000 och sysselsatta landsting att och drabbas privat av sektor en långvarig (arbetare Svenskt Näringsliv/LO) sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. Båda könen, kommuner och landsting och privat sektor (arbetare Svenskt Näringsliv/LO) 35,0 3 25,0 2 15,0 24,0 19,4 17,8 20,7 22,1 23,4 26,8 29,0 1 5,0 5,8 5,2 4,7 4,2 4,7 5,6 7,1 8,3 Diagram 2 Risk, antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. Män, privat sektor Diagram 2. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. Män, privat sektor 25,0 10 2 15,0 1 5,0 19,3 16,3 6,0 5,9 15,1 5,2 16,2 16,5 4,4 4,8 17,8 6,1 19,8 7,2 2 7,8 Diagram 3. Risk, antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, privat sektor 45,0 4 35,0 3 25,0 2 15,0 30,3 24,2 21,3 25,7 27,9 28,9 34,3 38,2 1 5,0 6,3 5,2 4,2 4,7 5,0 5,9 8,4 9,5 9

1 5,0 6,0 5,9 5,2 4,4 4,8 6,1 7,2 7,8 Diagram 3. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. Diagram Kvinnor, 3. Risk, privat antal fall sektor per 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, privat sektor 45,0 4 35,0 3 25,0 2 15,0 30,3 24,2 21,3 25,7 27,9 28,9 34,3 38,2 1 5,0 8,4 9,5 6,3 5,2 4,2 4,7 5,0 5,9 Diagram 4. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. Diagram Män, 4. Risk, kommuner antal fall och per landsting 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. Män, kommuner och landsting 18,0 16,0 11 14,0 1 1 8,0 6,0 16,5 13,2 11,7 13,5 14,2 14,9 15,8 17,0 4,0 2,3 2,4 2,4 1,6 1,9 2,1 10 Diagram 5. Risk, antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, kommuner och landsting 40 35 30 25 20 15 10 28,4 22,5 2 25,2 27,9 29,4 34,1 37,2 9,3

4,0 2,3 2,4 2,4 1,6 1,9 2,1 Diagram 5. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. Diagram Kvinnor, 5. Risk, kommuner antal fall per och 1000 landsting sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, kommuner och landsting 40 35 30 25 20 15 28,4 22,5 2 25,2 27,9 29,4 34,1 37,2 10 5 5,8 4,6 4,7 4,0 4,7 5,1 6,3 9,3 0 12 11

Psykiska diagnoser ökar mest De vanligaste orsakerna till långvarig sjukskrivning är psykiska diagnoser och sjukdomar i muskler och skelett. Sjukdomar i muskler och skelett blir successivt vanligare med stigande ålder och brukar vara vanligast i den äldsta åldersgruppen. Psykiska diagnoser brukar däremot vara något vanligare i åldrarna 36 54 år. AFA Försäkring har tidigare uppmärksammat ökningen av psykiska diagnoser i Rapporten Psykiska diagnoser i kontaktyrken. (AFA Försäkring, 2015) I diagram 6 17 visas risken att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på ålder, kön och kollektiv. Sedan 2009 har risken för en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos ökat och ökningstakten har varit snabbare för unga jämfört med åldersgruppen 26 64. Det illustreras i de diagram som visar index (diagram 7, 11, 13, 15, 17). Utvecklingen är likartad för båda könen i kommun och landstingssektorn och privat sektor. Särskilt unga kvinnor i restaurangbranschen har haft en hög ökningstakt de senaste åren. Samtidigt har sysselsättningen i restaurangbranschen ökat i alla åldersgrupper. Diagram 6. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Män, privat sektor 4,5 4,0 4,1 3,5 3,5 2,5 1,5 0,5 2,9 2,3 1,2 1,2 2,2 2,5 2,5 0,8 0,8 2,6 1,4 2,1 Diagram 7. Index av risk, antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Män, privat sektor 250 200 150 100 50 12 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014

50 2,2 2,1 1,5 0,5 1,2 1,2 0,8 0,8 1,4 Diagram 7. Index av risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk Diagram diagnos 7. fördelat Index av på risk, åldersgrupper. antal fall per Män, 1000 privat sysselsatta sektor att (index drabbas 100, av2009) en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Män, privat sektor 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 8. Risk, antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig Diagram 8. sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Psykiska diagnoser. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, privat sektor Kvinnor, privat sektor 14,0 14 1 1 8,0 6,0 4,0 11,8 9,5 6,7 7,3 6,4 6,9 5,3 4,8 3,5 2,8 1,9 1,9 1,3 1,6 1,5 1,8 Diagram 9. Index av risk, antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, privat sektor 300 250 200 150 100 13

3,5 2,8 1,9 1,9 1,3 1,6 1,5 1,8 Diagram 9. Index av risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk Diagram diagnos 9. fördelat Index av på risk, åldersgrupper. antal fall per Kvinnor, 1000 sysselsatta privat sektor att drabbas (index av 100, en 2009) långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, privat sektor 300 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 10. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos Diagram fördelat 10. Risk, på antal åldersgrupper. fall per 1000Män, sysselsatta kommuner att drabbas och landsting av en långvarig 15 sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Män, kommuner och landsting 7,0 6,0 6,2 5,0 4,0 4,5 3,2 2,9 3,9 4,0 4,4 5,2 1,4 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9 0,9 0,6 Diagram 11. Index av risk, antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Män, kommuner och landsting 250 200 150 100 14 50 0

3,2 2,9 3,9 Diagram 11. 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9 0,9 Index av risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Män, kommuner och landsting (index 100, 2009) Diagram 11. Index av risk, antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Män, kommuner och landsting 250 0,6 1,4 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 12. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos Diagram fördelat 12. Risk, på antal åldersgrupper. fall per 1000 Kvinnor, sysselsatta kommuner att drabbas och landsting av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. 16 Kvinnor, kommuner och landsting 18,0 16,0 14,0 1 12,4 15,7 1 8,0 6,0 4,0 8,6 9,5 8,9 7,9 6,4 5,9 1,9 1,6 1,6 1,8 1,6 2,6 4,4 Diagram 13. Index av risk, antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, kommuner och landsting 300 250 200 150 100 50 15

1 8,0 6,0 4,0 8,6 9,5 8,9 7,9 6,4 5,9 1,9 1,6 1,6 1,8 1,6 2,6 4,4 Diagram 13. Index av risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, kommuner och landsting (index 100, 2009) Diagram 13. Index av risk, antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, kommuner och landsting 300 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram 14. Risk, antal Diagram fall per 14. 1 000 Risk, sysselsatta, antal fall per att 1000 drabbas sysselsatta av en långvarig att drabbas sjukskrivning av en långvarig med en psykisk diagnos sjukskrivning fördelat med på en åldersgrupper. psykisk diagnos Kvinnor, fördelat restaurang på åldersgrupper. Kvinnor, restaurang 17 1 1 9,8 8,0 6,0 4,0 7,5 5,2 5,3 5,1 4,9 4,1 3,5 2,3 1,5 0,9 0,5 0,8 0,9 0,8 Diagram 15. Index av risk, antal fall per 1000 sysselsatta att drabbas av en långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, restaurang 16 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50

4,0 5,2 5,3 5,1 4,9 4,1 3,5 2,3 1,5 0,9 0,5 0,8 0,9 0,8 Diagram 15. Index av Diagram risk, antal 15. fall Index per 1 av 000 risk, sysselsatta, antal fall per att 1000 drabbas sysselsatta av en långvarig att drabbas sjukskrivning av en med en psykisk långvarig diagnos sjukskrivning fördelat på åldersgrupper. med en psykisk Kvinnor, diagnosrestaurang fördelat på (index åldersgrupper. 100, 2009) Kvinnor, restaurang 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 I diagram 16- diagram 19 visas en de vanligaste diagnoserna 2013 och 2014 för unga fördelat på kön och kollektiv och i diagram 20- diagram 23 visas de tre vanligaste 18 17

I diagram 16 19 visas de vanligaste diagnoserna 2013 och 2014 för unga fördelat på kön och kollektiv. I diagram 20 23 visas de tre vanligaste diagnosgruppernas utveckling för respektive kön och kollektiv. I diagrammen syns att andelen psykiska diagnoser ökar för kvinnor och män i både privat och kommun- och landstingssektorn. Den vanligaste sjukskrivningsorsaken för unga kvinnor i privat och kommun- och landstingssektorn är psykiska diagnoser. Näst vanligast bland unga kvinnor, i båda kollektiven, är sjukdomar i muskler och skelett (så kallade muskuloskeletala diagnoser) och diagnoser på grund av graviditets- och förlossningsrelaterade besvär. Den vanligaste sjukskrivningsorsaken för unga män i kommun- och landstingssektorn är också psykiska diagnoser, därefter kommer sjukdomar i muskler och skelett och en diagnosgrupp som kallas skador och förgiftningar. Det innebär vanligtvis sjukskrivning på grund av en olycka som har inträffat på fritiden. Unga män i den privata sektorn avviker eftersom de oftast är sjukskrivna på grund av skador och förgiftningar, varav den vanligaste skadan är skador på knäet, därefter frakturer på underben. Därefter är psykiska diagnoser och sjukdomar i muskler och skelett vanligast. Av sjukdomar i muskler och skelett är ryggvärk vanligast bland unga kvinnor och ledsjukdomar vanligast bland unga män. Diagram 16. Nya långa sjukfall fördelade på de vanligaste diagnoserna. Kvinnor, privat sektor, 2013 och 2014 Kvinnor privat sektor 2013 och 2014 3% 12% 4% 7% 17% 3 Psykiska sjukdomar (F00- F99) Sjukdomar i muskuloskeletala (M00- M99) Graviditet, förlossning (O00-O99) Skador, förgiftningar (S00- T98) 22% Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd Diagram 17 Nya sjukfall fördelade på de vanligaste diagnoserna. Män, privat sektor 2013 och 2014 18 2% 3% 16% 29% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98) Sjukdomar i muskuloskeletala (M00- M99) Psykiska sjukdomar (F00- F99) 23% Sjukdomar i nervsystemet

T98) 22% Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd Diagram 17. Nya Diagram sjukfall fördelade 17 Nya sjukfall på de fördelade vanligaste på diagnoserna. de vanligaste Män, diagnoserna. privat sektor, 2013 och 2014 Män, privat sektor 2013 och 2014 2% 3% 16% 29% Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker (S00-T98) Sjukdomar i muskuloskeletala (M00- M99) Psykiska sjukdomar (F00- F99) 23% Sjukdomar i nervsystemet (G00-G99) 27% Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd Diagram 18 Nya sjukfall fördelade på de vanligaste diagnoserna. Diagram 18. Nya sjukfall fördelade på de vanligaste diagnoserna. Kvinnor, kommuner och landsting, 2013 och 2014 Kvinnor, kommuner och landsting 2013 och 2014 20 Psykiska sjukdomar (F00- F99) 19% 4 Sjukdomar i muskuloskeletala(m00- M99) Graviditet, förlossning (O00-O99) 1 Skador, förgiftningar (S00- T98) 16% Övriga diagnoser Diagram 19 Nya sjukfall fördelade på de vanligaste diagnoserna. Män, kommuner och landsting 2013 och 2014 2 39% Psykiska sjukdomar (F00- F99) Skador, förgiftningar (S00- T98) 17% Sjukdomar i muskuloskeletala systemet (M00-M99) Övriga diagnoser 19

16% Övriga diagnoser Diagram 19. Nya Diagram sjukfall fördelade 19 Nya sjukfall på de fördelade vanligaste på diagnoserna. de vanligaste diagnoserna. Män, kommuner och landsting, 2013 och 2014 Män, kommuner och landsting 2013 och 2014 2 39% Psykiska sjukdomar (F00- F99) Skador, förgiftningar (S00- T98) 17% Sjukdomar i muskuloskeletala systemet (M00-M99) Övriga diagnoser 19% Diagram 20. 21 De tre vanligaste diagnosernas andelar av långa sjukfall. Kvinnor, Diagram privat 20. sektor De tre vanligaste diagnosernas andelar av långa sjukfall. Kvinnor, privat sektor. 40% 3 30% 2 20% 1 Psykiska sjukdomar Muskuloskeletala systemet Graviditet 10% 0% 2005 2006 Diagram 21. De tre vanligaste diagnosernas andelar av långa sjukfall. 20

Diagram 21. De tre vanligaste diagnosernas andelar av långa sjukfall. Kvinnor, kommuner och landsting Kvinnor, kommuner och och landsting. 50% 50% 4 4 40% 40% 3 3 30% 30% 2 2 20% 20% 1 1 10% 10% 0% 0% 2005 2005 2006 2006 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012013 2013 2014 2014 Psykiska Psykiska sjukdomar sjukdomar Muskuloskeletala systemet systemet Graviditet Graviditet Diagram 22. De tre vanligaste diagnosernas andelar av långa sjukfall. Män, privat Diagram sektor 22. 22. De De tre tre vanligaste diagnosernas andelar av av långa långa sjukfall. Män, Män, privat privat sektor. sektor. 40% 40% 3 3 30% 30% 2 Skador, förgiftningar 2 Skador, förgiftningar 20% 20% Muskuloskeletala systemet systemet 1 1 Psykiska Psykiska sjukdomar sjukdomar 10% 10% 0% 0% 2005 20052006 20062007 20072008 20082009 20092010 20102011 20112012 20122013 20132014 2014 24 24 21

Diagram 23. De tre Diagram vanligaste 23. diagnosernas De tre vanligaste andelar diagnosernas av långa andelar sjukfall. av Män, långa kommuner sjukfall. och landsting Män, kommuner och landsting. 60% 50% 40% Psykiska sjukdomar 30% 20% Muskuloskeletal a systemet 10% 0% 2005 2006 Skador, förgiftningar Depression vanligare än stress bland unga I diagram 24 och diagram 25 visas utvecklingen av de psykiska diagnoserna fördelade på kön och ålder. Under 2014 utgjorde de psykiska diagnoserna 41 procent av de unga kvinnornas diagnoser och 27 procent av de unga männens diagnoser. Av de psykiska diagnoserna ökar diagnosgruppen reaktion på svår stress och diagnosgruppen förstämningssyndrom (depression) minskar Samma mönster finns i de äldre åldersgrupperna, men depressionsdiagnoserna är vanligare bland unga. Depression utgjorde 41 procent av de unga kvinnornas diagnoser 2014, men bland övriga kvinnor utgjorde diagnosen 37 procent. 25 procent av de unga kvinnornas diagnoser var reaktion på svår stress, men bland 25-64 åringarna var 47 procent sjukskrivna på grund av reaktion på svår stress. En högre andel av de unga kvinnornas och de unga männens diagnoser var ångestsyndrom jämfört med den äldre åldersgruppen. Diagram 24. Psykiska diagnoser fördelade på diagnosgrupp. Kvinnor år och kvinnor år. 25 22

Depression vanligare än stress 60% bland unga 50% Förstämningssyndrom (t,ex, depression) I diagram 24 och diagram 25 visas utvecklingen av de psykiska diagnoserna fördelade på 40% Förstämningssyndrom kön och ålder. Under 2014 utgjorde de psykiska diagnoserna 41 procent (t,ex, av de depression) unga kvinnornas diagnoser och 27 procent av de unga männens. Reaktion på svår 30% stress Av de psykiska diagnoserna ökar diagnosgruppen reaktion på svår stress, medan diagnosgruppen förstämningssyndrom (depression) minskar. Samma mönster finns i de äldre Reaktion åldersgrupperna, men depressionsdiagnoserna är vanligare bland unga. på svår 20% stress Depression utgjorde 41 procent av de unga kvinnornas diagnoser 2014. Bland Ångestsyndrom 10% kvinnor i åldersgruppen 26 64 utgjorde diagnosen 37 procent. 25 procent av de unga kvinnornas diagnoser var reaktion på svår stress, men i åldersgruppen 26 64 år var 47 procent sjukskrivna på grund av samma diagnos. 0% Ångestsyndrom En högre andel av de unga kvinnornas och de unga männens diagnoser var 2005200620072008200920102011201220132014 ångestsyndrom jämfört med den äldre åldersgruppen. Diagram 24. Diagram 25. Psykiska diagnoser fördelade på diagnosgrupp. Psykiska diagnoser fördelade på diagnosgrupp. Kvinnor 16 25 år och kvinnor 26 64 år Män år och män år. 60% 60% Förstämningssyndrom 50% (t,ex, Förstämningssyndrom depression) 50% (t,ex, depression) 40% Förstämningssyndrom 40% (t,ex, Förstämningssyndrom depression) (t,ex, depression) Reaktion på svår 30% stress Reaktion på 30% svår stress Reaktion på svår 20% 20% stress Reaktion på svår stress Ångestsyndrom 10% Ångestsyndrom 0% 2005200620072008200920102011201220132014 Ångestsyndrom Ångestsyndrom Diagram 25. Psykiska diagnoser fördelade på diagnosgrupp. Män år och män år. 60% 26 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förstämningssyndrom (t,ex, depression) Förstämningssyndrom (t,ex, depression) Reaktion på svår stress Reaktion på svår stress Ångestsyndrom 23

10% Ångestsyndrom 0% 2005200620072008200920102011201220132014 Ångestsyndrom Diagram Diagram 25. 25. Psykiska diagnoser fördelade på diagnosgrupp. Psykiska diagnoser fördelade på diagnosgrupp. Män 16 25 år och män 26 64 år Män år och män år. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Förstämningssyndrom (t,ex, depression) Förstämningssyndrom (t,ex, depression) Reaktion på svår stress Reaktion på svår stress Ångestsyndrom Ångestsyndrom 26 24

Ungas arbetsolyckor Arbetsskador delas in i färdolycksfall, olycksfall och arbetssjukdomar. Denna rapport redovisar allvarliga arbetsolyckor. 1 I tabell 2 visas antalet allvarliga olyckor fördelat på skadeallvar, ålder och kön. I tabellen framgår att andelen skador som gett upphov till medicinsk invaliditet är något högre bland unga. Tabell 2. Antal allvarliga olycksfall fördelade på åldersgrupp och skadeallvar 16 25 år 1 055 1 073 820 1 037 1 132 1 159 1 258 1 338 Kvinnor 287 306 267 293 320 366 396 453 Varav Sjukskriven > 30 dagar 178 206 175 167 151 184 239 261 Dödsfall på grund av arbetsskada 1 1 Medicinsk invaliditet 109 99 92 126 168 182 157 192 Män 768 767 553 744 812 793 862 885 Varav Sjukskriven > 30 dagar 291 303 209 256 254 251 324 350 Dödsfall på grund av arbetsskada 2 5 4 8 2 1 Medicinsk invaliditet 475 459 340 480 556 542 538 534 Andel medicinsk invaliditet 16 25 5 52% 53% 58% 64% 62% 5 54% 26 64 år 8 165 8 096 7 395 8 506 8 885 9 127 9 393 9 176 Kvinnor 2 750 2 756 2 705 3 172 3 187 3 405 3 470 3 423 Varav Sjukskriven > 30 dagar 1 576 1 660 1 543 1 639 1 591 1 775 1 928 2 000 Dödsfall på grund av arbetsskada 1 2 2 2 1 4 1 Medicinsk invaliditet 1 173 1 094 1 160 1 531 1 595 1 626 1 541 1 423 Män 5 415 5 340 4 690 5 334 5 698 5 722 5 923 5 753 Varav Sjukskriven > 30 dagar 2 555 2 463 2 070 2 239 2 233 2 299 2 643 2 577 Dödsfall på grund av arbetsskada 36 22 17 21 18 15 18 19 Medicinsk invaliditet 2 824 2 855 2 603 3 074 3 447 3 408 3 262 3 157 Andel medicinsk invaliditet 26 64 49% 49% 51% 54% 57% 5 51% 50% Totalsumma 9 220 9 169 8 215 9 543 10 017 10 286 10 651 10 514 1 Rapporten behandlar inte arbetssjukdomar eller färdolyckor. Arbetssjukdomar bland unga är ovanliga eftersom arbetssjukdomar uppkommer efter en längre tids skadlig inverkan och därför uppträder först i äldre åldersgrupper. 25

Antalet allvarliga arbetsolyckor minskade i samband med att sysselsättningen sjönk 2009 och ökade sedan fram till 2013, då utvecklingen stabiliserades. Risken att drabbas av en allvarlig olycka beräknas som antalet olycksfall per år och 1 000 sysselsatta. I diagram 26 visas hur risken har utvecklats för unga jämfört med åldersgruppen 26 64. Inte bara antalet allvarliga olyckor utan även risken att drabbas var som lägst år 2009 och har sedan ökat fram till 2013. De ungas risk är något lägre än de äldres, men i samband med att risken ökade under 2010 2012 har de ungas risk närmat sig de äldres, och i den privata sektorn kom ungas risk ikapp de äldres under 2014. Det finns flera förändringar som kan ha påverkat ökningen av risk under de senaste åren: Digital anmälan som gör det lättare att anmäla arbetsskada. Arbetsmarknadens parter har genomfört villkorsförändringar. Arbetsmarknadens parter har genomfört ett antal kampanjer om försäkringarna i media som har gjort arbetsskadeförsäkringen mer känd. Skillnader mellan ungas och äldres olycksrisk kan huvudsakligen förklaras med att unga arbetar inom vissa typer av yrken, till exempel restaurang och handel. En ytterligare förklaring är att unga, och då specifikt unga män, har högre skaderisker i vissa branscher till exempel metallindustrin och byggbranschen. Diagram 26. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall fördelat på åldersgrupp. Båda könen, alla sektorer (kommuner och landsting, arbetare och tjänstemän i privat sektor och statlig sektor) Båda könen alla sektorer (kommuner och landsting, arbetare och tjänstemän i privat sektor och statlig sektor). 2,5 1,8 1,8 1,9 2,2 1,8 2,3 2,3 2,1 2,5 2,5 2,4 2,4 1,5 1,5 0,5 I diagram 27 diagram 37 visas risken fördelade på flera åldersgrupper, branscher och kön. Vi har delat in arbetsmarknaden några huvudgrupper, bygg, metall, handel, restaurang samt vård och omsorg. I vård och omsorg ingår arbetaryrken inom vård och omsorg (undersköterskor, personliga assistenter, vårdbiträden med flera). Huvudfokus ligger på den privata sektorn eftersom flest unga arbetar där. 2 26 Generellt är risken att drabbas av en allvarlig arbetsolycka något högre för den yngsta åldersgruppen än för 26-35 åringarna. De två äldsta åldersgrupperna har dock en högre risk än den yngsta. Mönstret är tydligare för män än för kvinnor, unga kvinnor har en jämförelsevis låg risk att drabbas av en allvarlig arbetsolycka.

I diagram 27 visas risken fördelad på ålder för alla sektorer. I diagram 28 och 29 visas risken per kön i privat sektor. I diagram 30 37 visas risken fördelad på åldersgrupper branscher och kön. Vi har delat in arbetsmarknaden i några huvudgrupper; bygg, metall, handel, restaurang samt vård och omsorg. I vård och omsorg ingår arbetaryrken inom vård och omsorg (undersköterskor, personliga assistenter, vårdbiträden med flera). Huvudfokus ligger på den privata sektorn eftersom flest unga arbetar i den. 2 Generellt är risken att drabbas av en allvarlig arbetsolycka något högre för den yngsta åldersgruppen än för gruppen 26 35. De två äldsta åldersgrupperna har dock en högre risk än den yngsta. Unga män inom branscherna bygg och metall har högre risker än äldre åldersgrupper, särskilt inom metall där de allra yngsta har högst risk alla år utom 2009. Under 2009 var sysselsättningen låg och få unga nyanställdes. Inom restaurangbranschen har de yngsta kvinnorna lägre risk i början av mätperioden, men under 2010 ökade risken i förhållande till övriga åldersgruppers risk. Inom handeln har de yngsta en lägre risk. Inom vård och omsorg ökar risken med åldern och de unga har en lägre risk än övriga åldersgrupper. Inom vård och omsorg ökar risken med åldern och de unga har en lägre risk än övriga åldersgrupper. Diagram 27. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Diagram 27. Statlig, Risk, privat antal fall (inklusive per 1 000 tjänstemän) sysselsatta, och att kommunal drabbas av sektor en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Statlig, privat (inklusive tjänstemän) och kommunal sektor 3,5 2,5 1,5 0,5 2,6 2,5 1,8 1,8 1,5 2,4 1,8 3,1 2,1 3,1 3,2 3,2 2,4 2,4 26-35 36-45 46-55 56-64 Diagram 28. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Män, statlig, privat (inklusive tjänstemän) och kommunal sektor 2 I den statliga sektorn står unga sysselsatta inom militärt arbete för majoriteten av de allvarliga olyckorna. 27

Nytt diagram 28 och 29 Diagram 28. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig Diagram arbetsolycka 28. fördelat på åldersgrupper. Risk, antal Män, fall privat per 1 000 sektor sysselsatta, (inklusive att tjänstemän) drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Nytt diagram Män, privat 28 och sektor 29 (inklusive tjänstemän) Diagram 28. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. 4,5 4,3 Män, privat sektor (inklusive tjänstemän) 4,2 3,9 4,0 3,9 3,8 3,6 3,5 3,4 3,5 3,3 3,1 2,9 2,9 4,5 2,6 4,3 2,5 2,5 4,2 2,5 3,9 4,0 3,9 3,8 26-35 3,6 3,51,9 3,4 36-45 3,5 3,3 3,1 46-55 1,5 2,9 2,9 2,6 56-64 2,5 2,5 2,5 26-35 0,5 1,9 36-45 46-55 1,5 56-64 Diagram 0,5 29. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, 2007 privat 2008 sektor 2009 (inklusive 2010tjänstemän) 2011 2012 2013 2014 Diagram 29. Risk, antal Diagram fall per 29. 1 000 Risk, sysselsatta, antal fall per att drabbas 1 000 sysselsatta, av en allvarlig att drabbas arbetsolycka 2,7 av 2,7 en allvarlig fördelat på åldersgrupper. arbetsolycka Kvinnor, fördelat privat på sektor åldersgrupper. (inklusive tjänstemän) 2,5 Kvinnor, 2,5 privat sektor (inklusive 2,2 tjänstemän) 2,2 2,1 1,9 1,9 1,9 1,7 2,7 2,7 26-35 1,4 2,5 1,5 2,5 1,1 1,2 1,2 36-45 1,1 1,1 2,2 2,2 2,1 46-55 1,9 1,9 1,9 1,7 56-64 26-35 0,5 1,4 1,5 1,1 1,2 1,2 36-45 1,1 1,1 46-55 56-64 0,5 28

Diagram 30. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Män, metallarbete 9,0 8,0 7,0 6,0 9,0 5,0 8,0 4,0 7,0 6,0 5,0 4,0 6,8 6,6 5,9 5,3 5,6 5,0 4,6 6,8 6,6 5,9 5,3 5,6 4,6 5,0 8,5 8,0 7,4 7,4 7,4 6,2 6,1 6,1 5,7 8,5 8,0 7,4 7,4 7,4 6,2 6,1 6,1 5,7 26-35 36-45 46-55 56-64 26-35 36-45 46-55 56-64 Diagram 31. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka 2007 fördelat 2008 på 2009 åldersgrupper. 2010 2011 2012 2013 2014 Diagram Kvinnor, 31. metallarbete 7,0 Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas 6,5 6,4 av en allvarlig 6,6 arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Diagram 31. Kvinnor, Risk, antal metallarbete fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig 6,0 arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. 5,1 Kvinnor, 5,0 metallarbete 7,0 4,0 6,5 6,4 6,6 4,0 3,8 3,7 3,3 3,4 26-35 6,0 3,2 2,8 2,8 36-45 2,5 2,6 5,1 2,6 5,0 46-55 4,0 56-64 4,0 3,8 3,7 3,3 3,4 26-35 3,2 0,4 2,8 2,8 36-45 2,5 2,6 2,6 46-55 56-64 0,4 Diagram 32. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Män, bygg Diagram 32. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Män, bygg 32 32 29

Diagram 32. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Män, bygg 14,0 12,6 1 11,2 10,9 1 14,0 9,8 9,4 12,6 1 9,4 9,0 9,0 1 8,0 8,3 8,1 11,28,3 7,6 10,9 1 8,0 9,8 26-35 1 6,2 9,4 9,4 9,0 9,0 36-45 6,0 8,0 8,3 8,1 8,3 4,7 8,0 7,6 46-55 26-35 4,0 6,2 56-64 36-45 6,0 4,7 46-55 4,0 56-64 Antalet kvinnor inom bygg är lågt varför inga risker redovisas. Antalet kvinnor inom 2007 bygg är 2008 lågt varför 2009 inga risker 2010redovisas. 2011 2012 2013 2014 Antalet kvinnor inom bygg är lågt varför inga risker redovisas. Diagram 33. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig Diagram 33. arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Risk, antal Kvinnor, fall per restaurang 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Diagram Kvinnor, 33. Risk, restaurang antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig 7,0 arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. 6,1 Kvinnor, restaurang 6,0 7,0 5,0 4,7 4,9 4,8 6,1 6,0 3,9 4,1 3,9 4,0 3,4 4,9 4,8 26-35 5,0 4,7 2,8 2,6 2,8 36-45 3,9 4,1 3,9 4,0 2,2 46-55 3,4 26-35 1,8 2,8 56-64 1,1 1,3 2,8 36-45 2,6 2,2 46-55 1,8 56-64 1,1 1,3 33 33 30

Diagram 34. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Diagram Män, 34. restaurang Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Män, restaurang 6,0 Diagram 5,0 34. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, 4,5 att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. 4,2 3,9 4,0 Män, 4,0 restaurang 3,3 6,0 3,3 26-35 2,6 2,5 2,6 2,3 36-45 5,0 4,5 46-55 1,7 1,5 1,7 4,2 1,5 1,2 3,9 4,0 56-64 4,0 3,3 3,3 26-35 2,6 2,5 2,6 2,3 36-45 46-55 1,7 1,5 1,7 1,5 1,2 56-64 Diagram 35. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Kvinnor, handel Diagram 35. 5,0 4,6 4,5 4,3 Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Diagram 4,0 Kvinnor, 35. 3,8 Risk, handel antal fall per 1 000 sysselsatta, att 3,7drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. 3,5 Kvinnor, handel 3,2 5,0 2,4 2,4 2,4 4,6 26-35 4,5 2,5 4,3 2,2 36-45 1,6 1,6 1,8 4,0 3,8 3,7 1,4 1,5 46-55 1,5 1,3 3,5 1,2 3,2 56-64 0,5 2,4 2,4 2,4 26-35 2,5 2,2 36-45 1,4 2007 2008 1,6 1,6 1,8 2009 1,52010 2011 2012 2013 2014 46-55 1,5 1,3 1,2 56-64 Diagram 0,5 36. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Män, handel Diagram 36. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Män, handel 34 34 31

Diagram 36. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Män, handel 3,5 2,8 2,5 3,5 1,9 1,7 1,8 26-35 1,5 1,3 1,3 1,4 1,4 1,4 36-45 1,2 1,2 2,8 46-55 2,5 0,9 0,8 56-64 0,6 0,5 1,9 1,7 1,8 26-35 1,3 1,4 1,4 1,4 36-45 1,5 1,3 2007 2008 2009 1,2 1,2 2010 2011 2012 2013 2014 46-55 0,9 0,8 56-64 0,6 Diagram 37. Risk, antal fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig 0,5 arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. Båda könen, vård och omsorg. Diagram 37. 4,5 3,9 Risk, antal 4,0 fall per 1 000 sysselsatta, att drabbas av en allvarlig arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. 3,5 Diagram Båda 37. könen, Risk, antal vård fall och per omsorg 1 000 sysselsatta, att drabbas 3,4 av en allvarlig 3,5 arbetsolycka fördelat på åldersgrupper. 3,1 3,1 3,1 Båda könen, vård och omsorg. 2,5 4,5 2,3 2,4 26-35 3,9 4,0 36-45 3,5 3,4 46-55 1,5 3,5 3,1 3,1 3,1 0,5 0,6 0,6 0,8 0,8 0,9 56-64 0,6 0,5 2,3 2,4 2,5 26-35 36-45 1,5 46-55 Män och kvinnors riskbild liknar varandra inom vård- och omsorg. Mäns risker är dock generellt lägre. 0,5 0,6 0,6 0,8 0,8 0,9 56-64 0,6 Hur 0,5 går olyckorna till? I tabell visas de vanligaste händelsetyperna som leder till allvarliga arbetsolyckor. Den vanligaste 2007 orsaken 2008 2009 till att unga 2010drabbas 2011av en 2012 allvarlig 2013 arbetsolycka 2014 är maskinolyckor, maskiner för bearbetning och framställning som utgjorde 14 procent av Män och kvinnors riskbild liknar varandra inom vård- och omsorg. Mäns risker är dock generellt lägre. alla allvarliga olyckor som inträffade år 2012 och 2013. Därefter var det olyckor som Män och kvinnors orsakats riskbild av knivar, liknar varandra skuren av inom kniv vård- 10 och procent omsorg. av de Mäns ungas risker arbetsolyckor. är dock generellt 8 procent lägre. av Hur går olyckorna till? I tabell visas de vanligaste händelsetyperna som leder till allvarliga arbetsolyckor. Den vanligaste orsaken till att unga drabbas av en allvarlig arbetsolycka är maskinolyckor, maskiner för bearbetning och framställning som utgjorde 14 procent av alla allvarliga olyckor som inträffade år 2012 och 2013. Därefter var det olyckor som orsakats av knivar, skuren av kniv 10 procent av de ungas arbetsolyckor. 8 procent av 35 35 32

Hur går olyckorna till? I tabell 3 visas de vanligaste händelsetyperna som leder till allvarliga arbetsolyckor. Den vanligaste orsaken till att unga drabbas av en allvarlig arbetsolycka är maskinolyckor, maskiner för bearbetning och framställning, som utgjorde 14 procent av alla allvarliga olyckor som inträffade år 2012 och 2013. Därefter var det olyckor som orsakats av knivar, skuren av kniv, som utgjorde 10 procent av de ungas arbetsolyckor. 8 procent av olyckorna inträffade vid hantering av handhållna verktyg och maskiner. Maskin och verktygsolyckor är vanligare bland unga än i övriga åldersgrupper. Den vanligaste orsaken till en allvarlig olycka är olika typer av fallolyckor. I åldersgruppen 26 64 utgjorde fallolyckorna 43 procent av alla allvarliga olyckor 2012 och 2013, medan de utgjorde 21 procent i den yngsta åldersgruppen. Att unga drabbas mindre av fallolyckor jämfört med äldre åldersgrupper beror på att yngre personer inte skadar sig lika allvarligt eller inte skadar sig alls till följd av fallolyckor i samma nivå (ramla inne, ramla ute, ramla oklart inne/ ute) som äldre. Tabell 3. Allvarliga arbetsolyckor som har inträffat under åren 2012 2013 fördelat på åldersgrupp och kön. Händelse Maskiner för bearbetning och framställning 16 25 26 64 Män Kvinnor Summa Andel med. Inv. Män Kvinnor Summa Andel med. Inv. Totalsumma 260 73 333 80% 1 432 247 1 679 64% 2 012 Skuren av kniv 191 62 253 89% 433 151 584 61% 837 Använda verktyg eller maskin (handhållen) Hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla 176 15 191 81% 809 81 890 62% 1 081 98 85 183 19% 446 209 655 19% 838 Lasta, lossa, bära eller flytta 116 43 159 52% 939 252 1 191 48% 1 350 Rån 41 99 140 3% 86 162 248 4% 388 Hot och våld 42 78 120 32% 538 817 1 355 26% 1 475 Något ramlar, tippar, välter eller rasar 80 22 102 62% 552 140 692 49% 794 Ramla inne 71 30 101 40% 877 1 082 1 959 4 2 060 Skuren av övrigt (t.ex. glas, plåt eller keramik) 77 24 101 82% 294 78 372 62% 473 Ramla ute 67 27 94 52% 1 033 1 104 2 137 47% 2 231 Fall från höjd 59 6 65 46% 506 111 617 46% 682 Hantera dörr, port, lucka 39 23 62 6 272 189 461 58% 523 Olycka med lyftanordning inblandad 46 7 53 77% 317 42 359 57% 412 Klämskador, övriga 37 6 43 0% 204 58 262 0% 305 Stege 38 5 43 49% 408 43 451 49% 494 Djur 7 31 38 76% 69 101 170 46% 208 Fall i trappa 21 15 36 56% 279 297 576 41% 612 Ramla, oklart inne/ute 20 16 36 44% 455 364 819 4 855 Övriga händelsetyper 170 98 265 1 698 1 350 3 045 3 310 Totalsumma 1 655 763 2 418 59% 11 646 6 876 18 522 47% 20 940 33

Figur 1 och figur 2 visar var på kroppen skadorna har uppstått fördelat på kön och åldersgrupp. Av figurerna framgår att skador på fingrar, hand och handled är vanligare i den yngre än i den äldre åldersgruppen. Det gäller båda könen. Skadorna är ofta resultat av olyckor som uppstår i samband med maskiner, verktyg och knivar. Skador på händer och fingrar kan även bero på brännskador. Fingrarna drabbas också ofta av andra typer av skärskador. Fingerskador är generellt vanligare bland män eftersom de oftare arbetar i branscher där maskin och verktygsolyckor inträffar. Inom restaurang och handel förekommer också ofta olika typer av skärskador. Inom byggbranschen svarade fingerskadorna för 42 procent av de unga männens skador och 30 procent av de unga kvinnornas. Motsvarande för åldersgruppen 26 64 var 19 procent för män och 15 procent för kvinnor. Inom metallindustrin utgjorde fingerskadorna 45 procent av de unga männens skador och 36 procent av de unga kvinnornas skador. Motsvarande för åldersgruppen 26 64 är 27 procent för män och 17 procent för kvinnor. De olyckstyper som är vanligast bland unga, olyckor med maskiner, verktyg och knivar, leder till medicinsk invaliditet i högre utsträckning än andra olyckstyper. Bland unga är dessutom andelen medicinsk invaliditet högre efter dessa olyckor än för den äldre åldersgruppen. Figur 1. Var på kroppen sitter skadorna? Unga 16 25 år. 2012 och 2013 6% Huvud, hals och ansikte Huvud, hals och ansikte 1% Skuldra och axel 2% Skuldra och axel Arm 9% 3% Nacke och rygg Arm 8% 1% Nacke och rygg Buk, bål, bäcken, höft och ländrygg Finger / Fingrar 23% 4% 1 Hand och handled Buk, bål, bäcken, höft och ländrygg Finger / Fingrar 38% 2% 21% Hand och handled Övriga skador: Kvinnor 6% Övriga skador: Män 6% Ben 8% Psykiska skador/brottsoffer: Kvinnor 18% Ben 8% Psykiska skador/brottsoffer: Män 3% 8% Fotled och/eller fot (inkl tår) 7% Fotled och/eller fot (inkl tår) 34

Figur 2. Var på kroppen sitter skadorna? Åldersgruppen 26 64 år. 2012 och 2013 Huvud, hals och ansikte 6% Huvud, hals och ansikte 8% Skuldra och axel 6% Skuldra och axel Arm Buk, bål, bäcken, höft och ländrygg Finger / Fingrar 1 13% 4% 4% 14% Nacke och rygg Hand och handled Arm Buk, bål, bäcken, höft och ländrygg Finger / Fingrar 8% 2 3% 4% 14% Nacke och rygg Hand och handled Övriga skador: Kvinnor 8% Ben 12% Övriga skador: Män 8% Ben 14% Psykiska skador/brottsoffer: Kvinnor 8% Psykiska skador/brottsoffer: Män 3% 9% Fotled och/eller fot (inkl tår) 9% Fotled och/eller fot (inkl tår) I diagram 38 42 visas de vanligaste händelserna som orsakar allvarliga arbets olyckor för de olika branscherna. Inom bygg var de vanligaste händelserna maskiner för bearbetning och framställning, använda verktyg eller maskin (handhållen) och skuren av kniv. Inom handel berodde 40 procent av de allvarliga olyckorna på rån, därefter är olyckor med maskiner och då specifikt olyckor med skärmaskiner vanligast. Tredje vanligast var skuren av kniv. Inom restaurangbranschen beror 25 procent av olyckorna på hetta, eld, explosion, svets, el eller kyla. Vanligtvis har man bränt sig på kokande vatten, het olja eller varma kastruller och plåtar. Därefter är skuren av kniv vanligast. Även i restaurangbranschen förekommer olyckor med maskiner, men då handlar det om köksmaskiner som kaffekokare, skärmaskiner med mera. Inom metallindustrin är olyckor med maskiner och verktyg vanligast samt skuren av kniv och olyckor i samband med att man bär och lastar. För de unga inom vården är hot och våld vanligast. Därefter kommer fallolyckor utomhus och olyckor där andra personer är inblandade men det inte rör sig om hot och våld, till exempelvis en patient som ramlar och tar med sig personal i fallet. Jämfört med övriga åldersgrupper utgör en mindre andel av de vårdanställdas olyckor av fallolyckor och en högre andel av hot- och våldolyckor. Risken att drabbas av en allvarlig arbetsolycka är totalt sett lägre för åldersgruppen 16 25 än för övriga åldersgrupper inom vård och omsorg. 35