Remissyttrande Er ref: Ju2021/01037 Andra chans för krisande företag (SOU 2021:12)

Relevanta dokument
Remissvar Er ref: N2016/06470/FF Vår ref: FF Dnr 442/11

Stockholm den 27 januari 2017

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

God sed i finansbolag. Privatleasing. FF 5 Finansbolagens Förening

God sed i finansbolag

God sed i finansbolag

Leasingavtal, Avsnitt RR 6:99 Leasingavtal

God sed i finansbolag. Privatleasing. FF 5 Finansbolagens Förening

- Avstyrker förslaget om ändrade regler (tid) för ansökan om medling. - Tillstyrker förslaget om formulär/meddelande vid hyresvärdens uppsägning

Remissvar avseende betänkandet Ett samlat insolvensförfarande förslag till ny lag (SOU 2010:2)

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

rätten till en sak Hur skyddas mitt anspråk på en sak mot 3:e man? Vem är 3.e man?

Redovisningsnyheter. Finansiell leasing. Sara Fornelius. Redovisningsspecialist PwC

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Stockholm den 13 februari 2017

Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande Remiss från kommunstyrelsen dnr /2004

meddelat i Stockholm den 13 mars 2003 Ö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt, avd. 5, beslut den 14 februari 2001 i mål Ö

Stockholm den 9 mars 2015

Yttrande över betänkandet Resolution - en ny metod för att hantera banker i kris (SOU 2014:52)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Utredningen om snabbare betalningar (SOU 2012:11) Remiss från Justitiedepartementet

Yttrande över Näringsdepartementets betänkande: Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72)

Stockholm den 17 september 2015

meddelat i Stockholm den 4 april 2003 Ö

Advokatsamfundets yttrande omfattar endast de frågeställningar som Regeringskansliet uttryckligen bett remissinstanserna svara på i Ju2010/774/L2.

Yttrande över EU:s reviderade insolvensordning m.m. SOU 2016:17

R 9744/2002 Stockholm den 4 december 2002

REKOMMENDATION R5. Leasing. November 2018

Förmånsrättskommitténs betänkande Gäldenärens avtal vid insolvensförfaranden (SOU 2001:80)

R 9330/2002 Stockholm den 27 september 2002

25 Ackord Företagsrekonstruktion Skuldsanering

Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet SOU 2016:72, del 2

PROTOKOLL Handläggning i Vänersborg

KONKURS. Allmän information om konkursförfarandet

Kommittédirektiv. En starkare företagsinteckning. Dir. 2007:13. Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 2007

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2007 s. 736 (NJA 2007:88)

Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72)

R-2004/0026 Stockholm den 13 april Till Justitiedepartementet

Stockholm den 27 juni 2012

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Regress Ordlista finanstermer. Momsavlyft Effektiv ränta Konsignation. Annuitet Marginal. Kreditkostnad Prisbasbelopp. Geldenär Förtidslösen

Yttrande över betänkandet Entreprenörskap i det tjugoförsta århundradet (SOU 2016:72)

Entreprenörskapsutredningen

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Vanliga frågor och svar på ramavtalet Arbetsplatser och elevdatorer 2015

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 28 december 2016 Ö KLAGANDE TW. Ombud: Advokat RH MOTPART EW

Supplement 2006 till Allmänna villkor för exportkredit garantier

REMISSVAR Rnr Lilla Nygatan 14 Box STOCKHOLM Tel 08/ Fax 08/

Översyn av lagstiftningen mot s.k. fordonsmålvakter (Ds 2018:33)

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

Remissvar Ds 2015:14 Statliga utställningsgarantier - En översyn (Ku2015/01381/KL)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Upplysningar om lönegarantihandläggning

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) (Ju2017/01226/L2) Inledning Linköpings tingsrätt har ombetts yttra sig över rubricerade betänkande.

Granskning av hantering av leasing

Lagstiftning

Lönegaranti vid företagsrekonstruktion

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (10) Dnr :5217. Yttrande över promemorian Internationella skolor (U2014/5177/S)

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Ds 2004:47 Lönegaranti vid gränsöverskridande situationer

Yttrande över betänkandet Etikprövning en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård (SOU 2017:104)

Banklagskommitténs slutbetänkande Offentlig administration av banker i kris (SOU 2000:66)

Rekommendation Redovisning av hyres-/leasingavtal September 2013

Lagstiftning

Utdrag ur protokoll vid sammanträde En effektivare kriminalisering av penningtvätt

Överlåtelse av avtal under företagsrekonstruktion - Ett förslag till reformering

Yttrande över promemoria Ansvarsförsäkring vid sjötransporter om genomförande av försäkringsdirektivet i svensk rätt

Rubrik: Lag (1996:764) om företagsrekonstruktion

Remissyttrande över promemorian Hyresgästskydd när en lägenhet förstörs (Ds 2018:18)

Mål nr Tekniska verken Katrineholm Nät AB./. Energimarknadsinspektionen

Vem ska återkräva olagligt statsstöd?

Lagrådsremiss. Rätt att lyfta konkursförvaltararvode. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE 1. KLM Fastigheter Aktiebolag, Katrinedalsgatan Karlskoga

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Redovisning av leasingavtal

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Kommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om sena betalningar. Dir. 2011:30. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2011

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6)

FINANSIERING FÖR FÖRETAG

Domstolsverket (DV) har inte granskat avsnitt 13.2 i betänkandet.

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Föreläsning T3, 30 januari 2012 Utmätning och konkurs

Avtal, Inköp, Leasing

KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny strafftidslag (SOU 2016:18).

MA-Skåne Inköpare Anders Olausson

Yttrande över betänkandet Vägen till självkörande. fordon introduktion (SOU 2018:16).

URA 34 BEDÖMNING AV DEN EKONOMISKA INNEBÖRDEN AV TRANSAKTIONER SOM INNEFATTAR ETT LEASINGAVTAL

Finansbolagens verksamhet

Stockholm den 18 december 2014

PETER SMEDMAN A B. Till fordringsägarna hos Kadax Produktion, Lancashirevägen 30, Karlholmsbruk. Organisationsnummer:

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM34. Direktiv om företagsrekonstruktion och en andra chans för företagare. Dokumentbeteckning

FINANSIERING FÖR FÖRETAG

RESTRUKTURERING I ET NORDISKT PERSPEKTIV

Transkript:

Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt via E-post: ju.registrator@regeringskansliet.se ju.l2@regeringskansliet.se. 2021-06-04 FF 2021/30 Remissyttrande Er ref: Ju2021/01037 Andra chans för krisande företag (SOU 2021:12) Sammanfattning Rekonstruktions- och insolvensdirektivet syftar till att säkerställa effektiva rekonstruktionsförfaranden och flertalet förslag i betänkandet verkar enligt Finansbolagen i den riktningen. Förslagen om en skärpning av det centrala livskraftstestet och skärpta krav på rekonstruktörer är positiva. Koncentrationen av ärenden rörande företagsrekonstruktion till färre tingsrätter verkar också i riktning mot effektivare och enhetligare tillämpning av förfarandet. Finansbolagen tillstyrker flertalet övriga förslag men efterfrågar förtydliganden på några punkter bl.a. gällande behandlingen av leasing. 6.9 Ett skärpt livskraftstest Livkraftstestet är avgörande för en lyckad företagsrekonstruktion. Avsaknad av förutsättningar för en lyckad rekonstruktion fördröjer konkursförfarandet och skadar borgenärerna. Förslagets beviskrav, att det ska finns skälig anledning att anta att verksamhetens livskraft kan säkras genom rekonstruktionen är en klar förbättring i förhållande till dagens reglering. Frågan är om inte kravet skulle kunna skärpas ytterligare, eller att prövningen åtminstone ges en tydlig exemplifiering i förarbeten för att klargöra förändringen. 7.6.2 När inträder stay? Finansbolagen tillstyrker förslaget. Genom förslagets krav på beslut om företagsrekonstruktion som förutsättning för verkställighetsförbud och konkurshinder minskar risken för utnyttjande av företagsrekonstruktionsinstitutet i syfte att hindra verkställighet och konkurs. 7.6.4 När ska en företagsrekonstruktion annars upphöra? Vid prövningen av om borgenären lider otillbörlig skada bör bland annat tidsaspekten beaktas. I regel ökar skadan ju längre tid en företagsrekonstruktion pågår. Något som kan betraktas som skada när rekonstruktionen inleds, övergår ganska snart till att utgöra en otillbörlig skada. Detta gäller inte minst i fråga om leasing, där värdet på objektet minskar kraftig under tiden som en företagsrekonstruktion pågår. En urholkning av leasingobjektets värde under rekonstruktionen, som inte ersätts måste kunna betraktas som otillbörlig skada. Det måste också betraktas som otillbörligt när en borgenärs säkerhet minskar i FINANSBOLAGENS SERVICE FF AB / FINANSBOLAGENS FÖRENING (org.nr: 556153-7852) Regeringsgatan 67, 4 tr Telefon: 08-660 68 90 E-post: info@finansbolagen.se 111 56 STOCKHOLM Telefax: 08-662 76 12 www.finansbolagen.se

2 värde till fördel för en borgenär med en oprioriterad fordran. Det förekommer att rekonstruktionen bedrivs med förbrukande av egendom i vilken en borgenär har särskild eller bättre förmånsrätt och att de intäkter eller värde som erhålls vid förbrukandet av denna egendom används för att finansiera betalning av ackordslikvid till oprioriterade borgenärer. När detta leder till att den vid rekonstruktionsbeslutet fullt säkerställde borgenären inte längre är fullt säkerställd har oprioriterade borgenärer erhållit fördelar på den prioriterade borgenärens bekostnad, vilket varken är förenligt med förmånsrättslagen eller regeln om absolut prioritet. I ett sådant fall ska den prioriterade borgenären anses ha lidit otillbörlig skada. 7.7.5 Gäldenärens begäran att ett avtal ska fullföljas Det bör förtydligas att ett avtal, oaktat rekonstruktörens samtycke och oaktat att det avser den dagliga driften, får hävas när det i lag krävs att motparten avbryter affärsförbindelsen, t.ex. enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penning tvätt och finansiering av terrorism. 7.7.6 Gäldenären ska kunna begära begränsad fullföljd Finansbolagen tillstyrker förslaget att en förutsättning för att kunna begära begränsad fullföljd ska vara att prestationerna är fortlöpande eller delbara. Det är bra att det konstateras att avbetalningsköp och avtal om finansiell leasing inte kommer att omfattas av regleringen (s. 343). Finansbolagen noterar dock att operationell leasing inte omnämns. Enligt Finansbolagen bör inte heller operationell leasing omfattas av regleringen, eftersom det inte finns skäl att göra någon skillnad mellan de två leasing typerna i detta sammanhang. Hantering av leasingavtal under rekonstruktion behandlas i betänkandets avsnitt om gäldenärens rätt att begära fullföljd av ett avtal 1 och i avsnittet om rätt till begränsad fullföljd 2. Motiveringen till förslaget om begränsad fullföljd riskerar att skapa oklara situationer med risk för varierande tillämpning beroende på hur rekonstruktören eller domstol tolkar rättsläget och avtalstypen. Finansbolagen noterar några felaktigheter i beskrivningen av leasing. På s 347 i betänkandet anges Vid avtalstidens slut har leasegivaren [vår kursivering] normalt rätt att köpa godset för en symbolisk summa. Sannolikt rör det sig om en ren felskrivning eftersom det torde vara leasetagaren som avses. Även med den justeringen är beskrivningen emellertid felaktig i sak. Finansiell leasing medför inte någon rätt för leasetagaren att köpa det leasade objektet utan en skyldighet för leasetagaren att garantera restvärdet vid leasingperioden slut. Avtalsmässigt kan detta formuleras på lite olika sätt, exempelvis att leasetagaren på leasegivarens anfordran är skyldig anvisa en köpare som köper objektet till visst belopp. När objektet säljs av leasegivaren blir leasetagaren, om objektets värde är mindre än det avtalade restvärdet, skyldig att betala mellanskillnaden till leasegivaren. Distinktionen är väsentligt ur skatterättslig synvinkel men även civilrättsligt för avgränsning mot avbetalningsköp. Skillnaden mellan finansiell leasing och operationell leasing, som dessa begrepp traditionellt använts, är att leasetagaren vid operationell leasing inte garanterar restvärdet vid leasingperiodens slut. I avsnittet med underrubriken Särskilda regler vid kreditköp med återtagandeförbehåll och finansiell leasing? har utredningen stannat för att det inte behövs någon särskild bestämmelse som säkerställer betalning av de poster i det finansiella leasingavtalet eller 1 Avsnitt 7.7.5 i Rekonstruktionsutredningens betänkande SOU 2021:12 2 Avsnitt 7.7.6

3 kreditköpet som förfaller framöver. Detta anses följa av huvudregeln. I avsnittet om gäldenärens rätt att kunna begära begränsad fullföljd anges att en grundläggande förutsättning för möjligheten att begära begränsad fullföljd ska vara att det är fråga om prestationer som är fortlöpande eller delbara. Utredaren fortsätter: Det innebär att t.ex. avbetalningsköp och avtal om finansiell leasing inte kommer att omfattas av regleringen 3 Genom att endast finansiell leasing nämns i betänkandet kan läsaren bibringas uppfattningen att garanti för restvärdet i ett leasingavtal är av avgörande betydelse för bedömningen av om ett avtal ska anses delbart och därmed kunna bli föremål för begränsad fullföljd. Motsatsvis skulle olika typer av leasingavtal som karaktäriseras som operationella anses kunna bli föremål för begränsad fullföljd med långtgående och omotiverade negativa effekter för leasegivaren. Operationella leasingavtal är vanligt förekommande inte minst i fordonssammanhang och där under kommersiella beteckningar som Business lease eller Fleet leasing beroende på utformning och målgrupp. I sak innebär sådana operationella leasingavtal att fordonet återlämnas efter leasingperiodens utgång och att leasetagaren inte ansvarar för något restvärde. Ibland ingår tjänster som service och försäkring i leasingavgiften, vilket även är vanligt förekommande vid finansiell leasing. Avtalets löptid är emellertid, precis som vid finansiell leasing, avgörande för leasingavgiftens storlek. Ändras löptiden så ändras kalkylen för leasegivaren, vilket bland annat beror på att värdeminskningen av fordonet inte är linjär över tid utan störst i början av leasingperioden för att sedan plana ut. Förhållandet återspeglas i avtalsvillkoren som inte medger förkortad löptid eller alternativt medger förkortning endast mot högre avgift. Om gäldenären skulle kunna begära begränsad fullföljd av ett operationellt leasingavtal får hen alltså en rabatt på leasingavgiften. Leasegivaren förlorar samtidigt en intäkt och skulle få finna sig i en förlust som går utöver eventuell förlust genom ett senare ackord. Finansbolagen uppfattar inte att detta är syftet med förslaget, vilket behöver tydliggöras under den fortsatta beredningen. Det avgörande bör vara om leasegivarens fordran på vederlag huvudsakligen avser att ersätta leasegivaren för dennes initiala investering i objektet jämte värdeminskning under leasingperioden, ränta och andra kostnader inkluderande service och försäkring m.m. Vidare bör det klargöras att det förhållandet att det kalkylerade restvärdet efter leasingperiods utgång inte garanteras av leasetagaren själv saknar betydelse för bedömningen. Därmed tydliggörs att på marknaden vanligt förekommande operationella leasingavtal inte är delbara och inte heller kan bli föremål för begäran om begränsad fullföljd. Utan ett sådant förtydligande finns utöver risken för leasegivaren drabbas av en otillbörlig förlust även risken att operationella leasingavtal i många fall endast kan erhållas med en förhöjd första hyra eller en stafflad leasingavgift som är följer värdeminskningen som är störst i början av avtalstiden. En sådan utveckling vore olycklig för den allmänna omsättningen och negativt för företagens tillgång till finansiering som är anpassad till företagens vid var tid begränsade likviditet och betalningsförmåga. Föreningen har, frånsett behovet av nämnda förtydliganden, i övrigt inga invändningar mot förslaget vad gäller behandlingen av leasing och avbetalningsköp i samband med företagsrekonstruktion. 3 S 343 n i Rekonstruktionsutredningens betänkande SOU 2021:12

4 7.7.16 Bestämmelserna om gäldenärens avtal ska vara tvingande Frågan om effekterna av att införa ett förbud mot ipso facto-klausuler i konkurslagen bör utredas ytterligare. Det är oklart vilka konsekvenser för olika typer av avtal som ett införande av förslaget skulle få och det kan finnas en risk för direkt skadliga konsekvenser. 8.4 Åtgärder i en rekonstruktionsplan I betänkandet anges att det inte ska vara möjligt att avtala bort tvingande regler i annan lagstiftning eller andra formkrav som följer av lag. Kreditinstitut, konsumentkreditinstitut och andra finansiella aktörer är skyldiga att rätta sig också efter regler av annan valör än lag, t.ex. myndighetsföreskrifter, allmänna råd och riktlinjer. En rekonstruktionsplan ska inte kunna fastställas i strid med sådana regler. Planen ska enligt betänkandets förslag inte fastställas om den är till skada för de berörda parterna. Enligt Finansbolagen bör en plan som innebär att betalningstiden skjuts fram utan att borgenären går med på en utsträckt betalningsplan, som utgångspunkt måste anses vara till skada för borgenären. Även om utgångspunkten är att borgenären ska få fullt betalt, men på längre tid, är en betalning som sker längre fram i tiden normalt sett mindre värd än en betalning som sker i dag eller vid den avtalade tidpunkten. Gäldenären kan tex. hamna på obestånd efter rekonstruktionen med åtföljande förlust i en konkurs för borgenären vars betalning skjutits fram. 8.7.2 De berörda parterna ska delas in i grupper En flexibel gruppindelning efter kriteriet tillräckligt enhetliga intressen riskerar enligt Finansbolagen att bli väl generell och oförutsägbar om den inte begränsas till de fyra kategorier som anges i betänkandet. 8.8.2 Under vilka förutsättningar ska en plan fastställas? De föreslagna rekvisiten uppenbart är till skada för berörda parter respektive till skada för de beröra parterna kan enligt Finansbolagen med fördel exemplifieras. Som utvecklats under 8.4 ovan bör en plan som innebär att betalningstiden skjuts fram utan att borgenären går med på en utsträckt betalningsplan, som utgångspunkt anses vara till skada för borgenären. 10.5 Undantag från likvidationsskyldigheten under pågående företagsrekonstruktion Finansbolagen tillstyrker förslaget, som är praktiskt och väl avvägt vad gäller tidslimiten för andra kontrollstämman. 11.2.3 Ärenden om företagsrekonstruktion och offentlig skulduppgörelse ska bara handläggas av vissa tingsrätter Finansbolagen välkomnar förslaget att handläggningen av ärenden om företagsrekonstruktion koncentreras till ett färre antal tingsrätter. Det kommer att öka kompentensen hos de domstolar som utses, vilket borde medföra en mer kvalificerad och enhetlig tillämpning av ett nytt regelverk på området. En koncentration till 20 tingsrätten är enligt Finansbolagen en lämplig koncentration. 11.3.2 Skärpta krav på rekonstruktörer? Utredningens förslag om skärpta krav på rekonstruktörer är välkommet. Uppdraget som rekonstruktör ställer mycket stora krav på kvalifikationer hos den som utses.

5 Prövning av lämplighet bör ske i varje enskilt fall och slentrianmässig användning av listor med i förväg godkända namn och liknande, som monopoliserar uppdragen, bör undvikas. Erfarenhet som konkursförvaltare av fortsatt drift i konkurs bör dock vara en självklar merit. 11.4.1 En stärkt tillsyn över rekonstruktörer Finansbolagen tillstyrker förslaget. 11.4.3 Ingen obligatorisk prövning av rekonstruktörens ersättning Enligt förslaget ska endast tillsynsmyndigheten ges tillfälle att yttra sig om någon annan begär att rekonstruktörens ersättning ska prövas. Den möjligheten bör utvidgas till att omfatta borgenärerna. Stockholm som ovan, FINANSBOLAGENS FÖRENING Lars Zacharoff Per Holmgren