BORTSPOLADE PENGAR. Övningens mål



Relevanta dokument
SMÅ DROPPAR, STORT SLÖSERI

Eleverna tillverkar en mycket enkel gräskokare och får se vad förnyelsebar energi kan åstadkomma. Övningen kan utökas och göras mer sofistikerad.

TRAFIKINSPEKTÖRERNA. Övningens mål

RÄKNA MED ELEKTRICITET!

UNDERSÖK ENERGIMÄRKNINGEN!

små enkla energimätare, det vill säga apparater som mäter energiförbrukning och som registrerar även låga nivåer. diverse apparater.

Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten.

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål

intervjua sina föräldrar samt far- och morföräldrar om deras resvanor föra anteckningar under intervjun.

Eleverna betraktar solens väg över himlen, och hur den skiftar beroende på tid på dagen och året. Det hjälper eleverna att förstå solenergi.

SKOLANS VENTILATION. Ni behöver pappersark för att undersöka drag anteckningspapper. Eleverna bör kunna arbeta i grupp anteckna.

ENERGIHUSET. Övningens mål

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

ENERGIDETEKTIVERNA. Sammanfattning av övningen

Var med och spara på vårt vatten! Från hav till moln VAR KOMMER VATTNET IFRÅN? VATTENKRIG LAGA MAT DUSCHA DRICKA SPOLA TVÄTTA BILEN PLASKA DISKA

TILLVERKA ETT EGET FORDON

Var med och spara på. vårt fina vatten! Tips och information till boende och verksamma i Eksjö kommun om att spara på vattnet

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Stocksundsskolans Fyror!

Svenska för dig Läs & diskutera!

årskurs 4-6 Batteriberäkningar

årskurs F-3 Batterispaning hemma.

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Lektionsupplägg: Rent vatten, tack!

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.

Välkommen att studera på Särskild undervisning för vuxna

Umeå universitet Enheten för pedagogiska mätningar UMEÅ. (Separata NO-ämnen) Årskurs 8

Kurser och kursupplägg Hösten 2015

1. Miljöråd. 2. Tema, mål & aktiviteter

LENNART SKOOGH. B. Låt eleverna ställa upp etappmål. A. Varje lärare är en matematiklärare. C. Kontinuitet i färdighetsträningen

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Experternas sju bästa tips

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Välkommen till Särskild utbildning för vuxna

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Välkommen att studera på Särvux i Avesta!

Matematik Jag är... Jag går i årskurs... Det är roligt med matematik. Namn Antal % A. flicka B. pojke Total

Vattenbrist. life. and. means. health. Audrey Hepburn. Vattenbrist 103

Kurser och kursupplägg Våren 2016

Råbyskolan. Fredag 29/ Veckobrev v.5. Hej alla föräldrar och elever!

Experiment 1: Gör ett eget slutet kretslopp

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Grön Flagg- rapport. Tema: Vattenresurser. Nåntunaskolan. Kontaktperson: Johanna Öhlund

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Kurser och kursupplägg Hösten 2016

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Använd vattenkokare när du ska koka vatten. Det går snabbt och du sparar energi.

Material för gymnasiet

Vatten- och energibesapring

CAS-vuxenutbildning för dig

Klockan 1. Klockan. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Till läraren. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

Välkommen Till. särskild utbildning för vuxna. Kurskatalog Träningskolan, Grundläggande nivå och gymnasienivå

1. Vad är formativ bedömning? Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning...

Material för årskurs 4-6

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Hösten Våren 2016

Phyn Plus mer än bara en vattenfelsbrytare. Skydda ditt hem från läckor. Spara vatten. Spara pengar. Exklusiv distributör i Europa

1

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17:

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Material för årskurs 7-9

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:

TIMSS Elevenkät. Field Test Version. Årskurs 8. j Skol ID: Klass ID: Elev ID: Kontrollnr: OBS! Vik och riv försiktigt!

Välkommen till Särvux i Sala

Matematik Formula, kap 3 Tal och enheter

Vuxenutbildning 2014 sfi och sfx Nacka

Lärarhandledning. Sofia med knuff inte ett dugg annorlunda Målgrupp mellanstadiet.

Hur viktigt har följande varit för ditt val av gymnasieutbildning?

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Särskild utbildning för vuxna Särvux

Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?

Särvux. Sista ansökningsdag 9 maj boras.se/sarvux. Välkommen till. (Särskild utbildning för vuxna) Sid 1

Träna svenska A och B. Häfte 7 Klockan

Välkommen till Vux i Mölnlycke!

OBS! Vik och riv försiktigt! TRENDS IN INTERNATIONAL MATHEMATICS AND SCIENCE STUDY. Skolenkät. Årskurs 4. TIMSS 2015 Skolverket Stockholm

Finländska lärare ska lyfta svenska elever

Tips och råd för dig som vill spara pengar genom att minska förbrukning av energi och vatten

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Vatten- och energisparguide

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Elevens självvärdering åk 5 6

Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165

Läsåret Vuxnas Lärande Barn och utbildning. Särskild utbildning för vuxna LÄRVUX. Kurskatalog 2015/16. Sala kommun. Tel.

SKOLMJÖLKENS DAG 27 SEPTEMBER 2017

Visa respekt mot vuxna och barn.

Lärarhandledning till boken "BOMBERMAN" av Mimmi Schill

Matematikvandring på Millesgården

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken

Rektorsområde Tomtberga Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Transkript:

BORTSPOLADE PENGAR Övningens mål Eleverna får en förståelse för att vatten är en begränsad naturresurs, och att vi slösar bort en betydande mängd varje dag. Eleverna lär sig att ta ansvar för att minska vattenslöseriet med enkla medel. Sammanfattning av övningen Vi använder vatten dagligen, oavsett årstid. Människor som bor i städer förlorar kontakten med vattenkällorna och tar kranvatten för givet. Bara när vattnet stängs av inser vi hur viktigt det är. Både eleverna och de vuxna måste förstå vikten av vatten som naturresurs och lära sig hur man undviker att slösa. Den här övningen går ut på att eleverna observerar och mäter vattenförbrukningen i sina hem. De lär sig räkna ut hur mycket vatten som används, och fastställa hur mycket som slösas bort. Eleverna lär sig också använda vatten på ett effektivt sätt. Övningens fokus är hur man använder vatten när man borstar tänderna och diskar, men kan användas för alla tillfällen då man använder vatten. Det bortslösade drickvattnets volym beräknas genom att man mäter hur lång tid det tar att borsta tänderna och diska med vattnet rinnande. Eleverna måste fastställa hur lång tid det tar att fylla ett litermått med vatten. Därefter kan man beräkna volymen på det bortslösade vattnet. Varje liter motsvarar alltså ett visst tidsspann. Sen kan eleverna fundera på hur motsvarande mängd dricksvatten skulle kunna användas till annat. Eleverna skulle också kunna beräkna vad det bortslösade vattnet kostar. Ni behöver ett litermått miniräknare klocka. Eleverna bör kunna mäta volym i ett litermått Page 1 of 6

använda miniräknare jobba i grupp läsa rita tabeller och kurvor. Hur passar övningen in i läroplanen? Övningen är anpassad till undervisning i läsförståelse, matematik, fysik, samhällskunskap, geografi och omvärldskunskap. Säkerhetsåtgärder Inga säkerhetsåtgärder krävs. Genomgång av övningen, steg för steg 1. Prata med eleverna om vattnets betydelse för allt liv, om problemen med vattenföroreningar, vattenreningsprocesser, länder med vattenbrist o.s.v. 2. Diskutera också vardagslivets vattenanvändning. Hur skulle våra liv förändras utan ständig tillgång till rinnande vatten? Var och hur kan vi minimera vattenslöseri? 3. Förklara övningen för barnen. Se till att eleverna förstår hur man beräknar vattenslöseri (det finns beskrivet ovan). Du kan ge övningen i hemläxa, men den bör helst demonstreras i klassrummet först. 4. Beräkna volymen på vattnet som gick förlorat under den utvalda aktiviteten (t.ex. tandborstning) med hjälp av Hjälpmedel 2 (se nedan). Visa resultaten i en kurva. 5. Eleverna kan få räkna ut volymen på och kostnaden för det bortslösade vattnet och jämföra med klasskamraternas resultat. 6. Diskutera resultaten. Är det viktigt att spara vatten? Hur mycket pengar kan vi spara? På vilka andra sätt slösar vi vatten? Vilka blir konsekvenserna, och hur ser situationen ut i andra länder? Tidsåtgång 1 lektion Genomgång, ½ lektion Uträkning och diskussion en lektion Förslag på påbyggnadsövningar Små droppar, stort slöseri En liknande övning som genomförs i skolan. [Övningen ovan kan komma att bytas ut när alla övningsblad är färdigskrivna.] Page 2 of 6

Andra varianter Ökad svårighet: Diskutera i vilka andra sammanhang vatten slösas bort, hemma och i skolan. Diskutera hur mycket vatten som slösas bort när man diskar i rinnande vatten, jämfört med diskmaskinen. Ta reda på hur mycket vatten diskmaskiner använder och jämför vattenförbrukningen för olika diskmaskinsprogram. Hur man man förbättra diskmaskinens vatteneffektivitet? Diskutera och mäta hur mycket vatten som går åt när man spolar i toaletten. Hur kan man förbättra toaletters vatteneffektivitet? Betona dricksvattnets värde: Mäta hur mycket vatten som används under en skoldag, för olika aktiviteter handtvätt, toalettbesök o.s.v. Jämför volym för olika aktiviteter och slå fast vilka som kräver mest vatten och vilka som kräver minst. Diskutera vilka aktiviteter vi behöver dricksvatten till. Betona att det är viktigt för inlärningen att hålla vätskebalansen. Dricker eleverna tillräckligt under skoldagen? Engagera flera! Låt eleverna förbereda en skriftlig redovisning för de andra klasserna och för föräldrarna. Be dem fråga sina föräldrar om de tycker sig använda vatten på ett förnuftigt sätt, och diskutera vad som har förändrats sen föräldrarna gick i skolan. Tillämpa resultaten: Hur beräknas kostnaden för vattnet (vattenkostnad + kostnad för det bortslösade vattnet)? Be eleverna bestämma sig för hur de ska hjälpa till att spara vatten. Tillgängliga hjälpmedel Hjälpmedel 1 Bakgrundsinformation om vattenförbrukning och besparingsmöjligheter Hjälpmedel 2 Tabell för att beräkna vattenslöseri Page 3 of 6

Bortspolade pengar Hjälpmedel 1 Bakgrundsinformation om vattenförbrukning och besparingsmöjligheter http://www.stockholmvatten.se/skola/start/start.asp Stockholm Vattens informationssida för skolan http://www.uvc.uu.se/professorvatten/default.asp Professor Vatten, Uppsala Universitets informationssida för skolan http://www.vattenportalen.se/start_fakta.htm Vattenportalen. Fakta om vatten Page 4 of 6

Bortspolade pengar Hjälpmedel 2 Tabell för att beräkna vattenslöseri Aktivitet eller barnets namn Antal minuter som vattnet rinner utan att användas Antal minuter som behövs för att fylla ett litermått med vatten Vattenvolym som slösas bort under aktiviteten (i liter) Volym på det bortslösade vattnet per år (liter/år) Kostnad för vattnet (kronor/m 3 ) Årskostnad för det bortslösade vattnet (kr) (A) (B) (C=A/B) (D, se anmärkningar) (E) (E*D/1000) TOTALT 1 m 3 vatten = 1000 liter vatten Page 5 of 6

Bortspolade pengar I kolumn 5 behöver du veta hur många gånger per år en aktivitet utförs, för att kunna beräkna D. Tandborstning, till exempel, utförs vanligen två gånger per dag, varje dag. Det är 2*365 = 730 gånger per år. Sedan multiplicerar du den siffran med volymen på vattnet som gått till spillo under aktiviteten (d.v.s. C från kolumn 4). Sökord Ändamål för energiförbrukningen Transport Uppvärmning och nerkylning Varmt och kallt vatten Belysning Elektrisk apparatur Allmänt ämne Skolämne Ålder Hållbar utveckling Språk 6 8 år Förnyelsebar energi Matematik 9 10 år Energieffektivitet Naturkunskap 11 12 år Koldioxid-kloka transporter Geografi Omvärldskunskap Page 6 of 6