RIKTLINJE 1 (8) SYFTE Utifrån de nationellt formulerade riktlinjer och rekommendationer som finns, är denna riktlinje framtagen till stöd för hanteringen av vårdgarantin i vårt landsting. BAKGRUND Från den 1 juli 2010 är vårdgarantin en del av Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:76). Vårdgarantin gäller vid kontakt med och vid läkarbesök i primärvården samt vid första besök och behandling i all planerad specialiserad vård. I förordningen om vårdgaranti (SFS 2010:349) fastslås att landstingen har skyldighet att rapportera väntetidsuppgifter till den nationella väntetidsdatabasen. Vårdgarantin handlar om tillgängligheten till vården, d v s hur lång tid en patient ska behöva vänta på kontakt med vården och/eller behandling. Vårdgarantin reglerar inte om - eller vilken - vård som ska ges. Vårdgarantin reglerar endast inom vilka tidsgränser man ska erbjudas den vård, som behörig vårdpersonal beslutat om att man behöver. Vårdgarantin gäller för alla patienter. I primärvården begränsas vårdgarantin till läkare (läkarbesök i primärvården inom sju dagar). I den specialiserade vården omfattas alla vårdgivarkategorier, t.ex. läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, psykoterapeut och specialistsjuksköterska. BESKRIVNING Vårdgarantin sammanfattas i dagligt tal som 0-7-90-90. Familjeläkarverksamheten ska erbjuda telefonkontakt samma dag (0) som patienten hör av sig samt läkarbesök inom 7 dagar. Specialistvården ska efter remiss erbjuda besök inom 90 dagar samt behandling inom ytterligare 90 dagar. I första hand ska vårdgarantin uppfyllas vid patientens vårdcentral/hemmaklinik men om väntetiden där är längre än vad vårdgarantin anvisar ska landstinget som vårdgivare erbjuda patienten att besöka en annan vårdgivare inom vårdgarantins tidsram. När en patient hänvisas till en annan vårdgivare ska vi ta ansvar för all kontakt med den andra vårdgivaren; vi ska informera patienten och vi ska bekosta besöket/behandlingen, resan, eventuellt boende samt eventuell ledsagare. 1. Tillgänglighetsgaranti noll Den första garantinivån finns i familjeläkarvården och kallas tillgänglighetsgaranti. Garantin säger att patienten ska få tala med familjeläkarvården/1177 sjukvårdsrådgivningen samma dag som patienten försöker ta kontakt. Både vårdcentralerna och 1177 sjukvårdsrådgivningen omfattas av garantin.
RIKTLINJE 2 (8) 2. Besöksgaranti primärvård sju Besöksgarantin i familjeläkarverksamheten gäller till läkarbesök. För att garantin ska uppfyllas ska besöket erbjudas inom 7 dagar. Patienten kan av egna skäl ha önskemål om att vänta längre än 7 dagar, s.k patientvald väntan. Patientinformation vid besöket i familjeläkarvården Om det är aktuellt med en remiss till specialistvården ska remittenten informera patienten om vårdgarantin på ett övergripande sätt, och erbjuda patienten informationsfoldern om vårdgarantin. Remittenten ska också informera patienten om att remissen har viss handläggningstid (högst tre dagar) och att patienten kommer att få en bekräftelse. Det är viktigt att familjeläkaren ger tydlig information (helst skriftlig) om remissdatumet till patienten, eftersom det är från detta datum besöksgarantins 90 dagar börjar räknas. Bedömning av förväntad väntetid Remittenten behöver inte göra en bedömning av den mottagande enhetens förväntade väntetid utan remitterar enligt gängse praxis. Det är den mottagande enheten som ska bedöma hur lång väntetiden är till besök, och som vid behov ska hjälpa patienten till en vårdgivare med kortare väntetid. 3. Besöksgaranti nittio Besöksgarantin inom specialistsjukvården gäller för nybesök och till samtliga berörda specialiteter. Besöksgarantin omfattar 90 dagar. Remiss start för garantin Garantitiden börjar räknas från den tidpunkt då beslut om remiss fattas, d.v.s av remittenten i familjeläkarvården. Detta innebär att handläggningstiden från beslut om remiss till remissbekräftelse måste fungera effektivt och utan fördröjning. Tiden mellan att remissen ankomstregistreras, bedöms och därefter bekräftas till patient och remittent, får inte fördröjas av att den egentliga adressaten och andra handläggare inte finns på plats (t ex p g a semester, sjukskrivning etc). Alla remisser utlöser besöksgarantin Oavsett varifrån en remiss kommer utlöser den besöksgarantin. Den gäller även vid så kallad egenremiss inom de remissfria specialiteterna barnmedicin, gynekologi och psykiatri. Vid egenremiss/egen vårdbegäran räknas vårdgarantin från den tidpunkt då telefonsamtal och bokning sker, alternativt från det datum patienten skriver sin vårdbegäran (remissdatum). Ofullständig eller icke accepterad remiss Om remissen inte accepteras av den mottagande kliniken ska den skickas tillbaka till remittenten, som sedan har ansvaret att informera patienten om att remissen återkommit.
RIKTLINJE 3 (8) Som ofullständig remiss räknas remiss som brister i det medicinska underlaget, likaså remiss som har brister i kontaktuppgifterna till såväl patient som remittent. En ofullständig remiss leder till att familjeläkaren får sända en ny/komplett remiss och de 90 dagarna börjar räknas på nytt från detta datum. Familjeläkaren ansvarar för att underrätta patienten om det nya datumet. Patientinformation vid remissbedömningen Remissen ska bedömas skyndsamt, inom 5 dagar, från det att den inkommit till verksamheten. I samband med att remissen bedöms av den mottagande kliniken ska patienten informeras på följande sätt: Om remissen accepteras av den mottagande kliniken ska en remissbekräftelse skickas till patienten. I bekräftelsen ska framgå villkoren för besöksgarantin och den förväntade väntetiden för patienten. Om väntetiden förväntas bli längre än 90 dagar ska patienten i bekräftelsen ges information om möjligheten att använda sig av vårdgarantin och anvisningar om tillvägagångssätt. Det åligger vårdgivaren att informera patienten på tydligt och lämpligt sätt; muntligt i samband med besök, telefonledes eller skriftligt. Varje klinik ansvarar för att hjälpa patienten till annan vårdgivare När en klinik i samband med mottagande av remiss ser att den förväntade väntetiden för patienten ifråga kommer att överstiga 90 dagar och patienten åberopar vårdgarantin ska kliniken ta kontakt med alternativa vårdgivare och ordna ett besök inom 90 dagar. Aktuell klinik ansvarar för denna hantering. 4. Behandlingsgaranti nittio Behandlingsgarantin innebär att patienten ska erbjudas behandling inom 90 dagar från det att beslut om behandling har tagits. Beslut om behandling kan inte tas förrän de utredningar som ligger till grund för beslutet har genomförts. Behandlingsbekräftelse I samband med att beslut om behandling tas åligger det vårdgivaren att informera patienten på tydligt och lämpligt sätt; muntligt i samband med besök, telefonledes eller skriftligt. Patienten ska informeras om villkoren för behandlingsgarantin, vilket datum som är startdatum för patientens behandlingsgaranti och ges en uppskattning av den förväntade väntetiden. Om den förväntade väntetiden överskrider 90 dagar ska patienten informeras om möjligheten att få hjälp att komma till en annan vårdgivare med kortare väntetid. Varje klinik ansvarar för att hjälpa patienten till annan vårdgivare När en klinik i samband med beslut om behandling ser att den förväntade väntetiden för patienten ifråga kommer att överstiga 90 dagar och patienten åberopar vårdgarantin är det klinikens ansvar att hjälpa patienten till en annan vårdgivare som kan ge behandling inom 90 dagar.
RIKTLINJE 4 (8) Krav på uppfyllda villkor för behandling Om en patient behöver gå ned i vikt, sluta röka, vara avgiftad eller liknande för att en behandling ska kunna starta, och patienten och behandlande läkare är överens om dessa villkor, gäller behandlingsgarantin från det datum då dessa villkor är uppfyllda och läkaren kan ta ett beslut om behandling. Patienter som tackar nej till erbjuden behandling Om en patient tackar nej till erbjuden behandling ska den behandlande verksamheten ta initiativ till dialog med patienten om annan lämplig tidpunkt för behandling. Målet ska vara att bestämma en tidpunkt, oavsett om den ligger inom eller utanför behandlingsgarantins 90 dagar. Om patienten inte vill, är osäker eller gång på gång tackar nej till erbjuden tid per telefon (gäller ej om kallelse sänds) ombeds patienten att höra av sig med besked när vårdkontakt passar. Medicinskt ansvarig ska alltid värdera patientens autonomi och medicinska behov innan beslut om patienten hör av sig själv, återremittering, tas. Principer för klinikens val av annan vårdgivare Valet av alternativ vårdgivare ska baseras på klinikens kunskaper om andra lämpliga vårdgivare samt på att vald vårdgivare uppfattas som geografiskt lättillgänglig av patienten. Den vårdgivare som väljs ska vara landstingsdriven eller ha avtal med något landsting om den typ av behandling som är aktuell. I det senare fallet ska remitteringen ske via särskild kontaktperson i det landstinget. Utredningar utanför vårdgarantin För närvarande omfattar inte vårdgarantin samtliga steg i ett vårdflöde. Garantin gäller till besök och behandling, men inte till utredning. Mellan besök och behandling kan därför en period av utredningar följa som inte omfattas av vårdgarantin. Vårdgarantin i relation till prioriteringsnivåer och indikationer Den nationella prioriteringsordningen omfattar fyra nivåer. På den fjärde och lägsta prioriteringsnivån gäller aldrig vårdgarantin. På den tredje prioriteringsnivån baseras garantins giltighet på att det finns en indikation för besök/behandling, vilken i sin tur baseras på läkarens bedömning av det aktuella tillståndet. Bedömningen görs alltid individuellt utifrån varje enskild patient med stöd av riktlinjer och rekommendationer från Socialstyrelsen, Svenska läkarsällskapets specialistföreningar, vetenskap och beprövad erfarenhet, i Landstinget Västmanland framtagna gemensamma medicinska indikationer och andra liknande bedömningskriterier. Patientens rätt till hjälp med resa, boende och ledsagare Vårdgarantin säger också att hemlandstinget ska ersätta patienten för merkostnader i samband med besöket/behandlingen hos en annan vårdgivare. Dessa merkostnader kan omfatta kostnader för resa, boende samt ledsagare. Fortfarande gäller det egna landstingets egenavgifter.
RIKTLINJE 5 (8) Samtrafik (Västmanlands samtrafikförbund) ska hantera samtliga bokningar av resor enligt de principer och regelverk som finns. Då kliniken meddelat patienten val av vårdgivare samt datum för besök och behandling är det patientens ansvar att ta kontakt med Samtrafik för bokning av resan. Valmöjlighet Den huvudsakliga skiljelinjen mellan vårdgaranti och valmöjlighet kan kort uttryckas på följande sätt: Vårdgaranti: Landstinget ansvarar för att finna alternativ vårdgivare och står för de merkostnader för resor boende och/eller ledsagare som uppstår för patienten. Valmöjlighet: Patienten ansvarar själv för att hitta alternativ vårdgivare och står själv för de merkostnader som uppstår, t ex för resor. Med Sveriges kommuner och landstings rekommendation om valmöjligheter i vården som grund, har Landstinget Västmanland beslutat om att remiss krävs till 2:a linjens vård (öppen och sluten sjukhusvård) i syfte att medicinskt bedöma och prioritera de vårdsökande patienterna. Se vidare Remissregler för obligatorisk remiss till andra linjens vård. Remissreglerna ger familjeläkaren rätt att remittera patienten till vård inom Landstinget Västmanland men inte till vårdgivare i annat landsting. Detta ansvar ligger på specialistsjukvården. Familjeläkaren kan dock i remissen till specialistsjukvården uppge om patienten vill använda valmöjligheten. Valmöjlighet till besök i öppen specialistvård När patienten vill använda valmöjligheten till det första besöket i specialistvården ska specialistkliniken i hemlandstinget utfärda sådan om inte vårdbegäran saknar uppenbar grund. Den sökta vården ska motsvara landstingets vårdutbud. Den sökta vårdgivaren måste ha landstingsavtal eller på annat sätt vara landstingsfinansierad. Remiss erfordras dock inte för öppen vård inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi och psykiatri, enligt lag om läkarvårdsersättning (SFS 1993:1652). Patienten kan söka sådan vård utan remiss såväl inom som utanför landstinget. Vid kostnadskrävande vård förutsätts ett godkännande av hemlandstinget. Om en patient använder sig av valmöjligheten inom specialiteterna barnmedicin, gynekologi eller psykiatri och söker sig till en annan vårdgivare som bedömer att patienten behöver en viss behandling kan patienten välja att genomföra behandlingen i hemlandstinget eller hos den andra vårdgivaren. Vid kostnadskrävande vård hos den andra vårdgivaren förutsätts ett godkännande av hemlandstinget.
RIKTLINJE 6 (8) Om patienten väljer att ta med sig bedömningen hem till hemlandstinget för att få behandlingen gjord här inträder vårdgarantin på följande sätt: Om hemlandstinget godkänner den andra vårdgivarens bedömning och förslag till behandling gäller behandlingsgarantin. Om hemlandstinget inte godtar den andra vårdgivarens bedömning utan förordar en egen gäller besöksgarantin. Patienten behöver inte remitteras via primärvården för att visa upp sin bedömning, utan kan gå direkt till specialistvården. Prestationsbaserad ersättning för kortare väntetider För att stimulera landstingen i arbetet med kortare väntetider har regeringen infört prestationsbaserade ersättningar för planerad specialiserad vård och barn- och ungdomspsykiatri. Kömiljarden Kömiljarden är en prestationsbaserad ersättningsmodell för planerad specialiserad vård (sjukhusvård). En miljard kronor ska under året fördelas mellan de landsting som lyckas ge sina patienter vård i rimlig tid. För att få del av kömiljarden ska minst 70 % av patienterna inom specialiserad vård ha ankommit vården inom 60 dagar för ett nybesök, och minst 70 % av patienterna ska ha fått (påbörjat) beslutad behandling, operation/åtgärd inom 60 dagar. Ett av grundkraven är att minst 70 % av patienterna inom specialiserad vård ska ha väntat 60 dagar eller kortare på ett nybesök, och minst 70 % av patienterna ha väntat 60 dagar eller kortare på beslutad behandling, operation/åtgärd. Tillgänglighetssatsning för barn- och ungdomspsykiatrin En prestationsbaserad ersättning finns även för att öka tillgängligheten inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Under året fördelas 80 mkr mellan de landsting som når målet att minst 90 % av patienterna har fått en beslutad första bedömning inom 30 dagar. Ytterligare 100 mkr fördelas mellan de landsting som når målet att minst 80 % av patienterna har påbörjat beslutad behandling/fördjupad utredning inom 30 dagar. Redovisning till nationella väntetidsdatabasen I förordningen om vårdgaranti (SFS 2010:349) fastslås att landstingen har en rapporteringsskyldighet som omfattar väntetider till den nationella väntetidsdatabasen. Där definieras också patientvald väntan. Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om rapporteringsskyldigheten. I lagrådsremissen skriver man att den nationella väntetidsdatabasen i första hand ska innehålla uppgifter i syfte att kontrollera om landstingen klarar vårdgarantin. Det är därför väsentligt att redovisningen till den nationella väntetidsdatabasen vilar på samma grund i alla landsting. Se vidare Instruktion för väntetidsrapportering.
RIKTLINJE 7 (8) Ett grundläggande krav i överenskommelsen om kömiljarden är att landstingen ska följa det regelverk med tillämpningsanvisningar som idag gäller för redovisning till den nationella väntetidsdatabasen. Patienter som vill ändra erbjuden tid för besök eller behandling Önskemål om ombokning ska respekteras utan att kliniken ifrågasätter patientens orsak. Om kliniken väljer att sända kallelse på kallelse finns ingen gräns för antalet ombokningar. När patienten tar kontakt för ombokning av erbjuden tid i kallelse bör ny tid avtalas vid telefonkontakten. Om i stället ny kallelse sänds är det risk för att även den nya tiden inte passar. När önskemål om ombokning gäller en överenskommen tid (patienten har valt tiden) rekommenderas att två ombokningar får göras. Därefter kan återsändning av vårdbegäran övervägas. Innan beslut om återremittering måste hänsyn tas till patientens behov. Om patienten inte vill, är osäker eller gång på gång tackar nej till erbjuden tid per telefon (gäller ej om kallelse sänds) ombeds patienten att höra av sig när vårdkontakt passar. Medicinskt ansvarig ska alltid värdera patientens autonomi och medicinska behov innan beslut om patienten hör av sig själv, återremittering tas. Om patienten uteblir från planerad vårdkontakt bör kontakt tas via telefon för att hitta en ny tid. Om patienten uteblir upprepade gånger kan remissen återsändas till remittenten. Innan beslut om återremittering ska alltid hänsyn tas till patientens behov. Patienter som själv väljer att vänta längre än 90 dagar Patient som aktivt väljer att vänta längre än 90 dagar ska registreras som patientvald väntan (PvV). Gäller exempelvis patient som erbjuds tid hos annan vårdgivare men väljer att vänta vid hemmasjukhuset eller patient som väljer att vänta på särskild läkare inom landstinget. Patient som meddelar att han/hon vill vänta längre än 6 månader är inte aktivt väntande och ska inte registreras som väntande enligt vårdgarantin. Från det datum patienten sedan hör av sig gäller vårdgarantins 90 dagar. Patienter som av medicinska skäl bedöms behöva vänta längre än 90 dagar I de fall patientens hälsotillstånd (av medicinska skäl) bedöms förlänga väntetiden avsevärt, t ex i samband med akut hjärtinfarkt, ska patienten registreras som medicinskt orsakad väntan (MoV). För att möjliggöra klinikens långsiktiga planering för patienter som inte är aktivt väntande, men behöver stå på bevakning, finns alternativet att registrera patienten som väntande enligt vårdprogram. Exempelvis operativa ingrepp som ska göras i olika steg eller specialistbesök som ska göras vid en viss ålder.
RIKTLINJE 8 (8) Mer information Mer information om vårdgarantin finns att hämta via Sveriges kommuner och landstings (SKL) hemsida http://www.skl.se/ samt den nationella webbsidan http://www.vantetider.se/ Se även länkar och lokal information via landstingets intranät Puls under Nationella utvecklingsarbeten >> Vårdgaranti och valmöjligheter. På http://www.ltv.se/ finns under Hälso- och sjukvård >>Vårdguide en länk till SKL:s webbplats för vårdgaranti.