Statlig Redovisning iförändring Från GustafVasa Ull nutid Alf Sandin Copyright författaren Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Gothenburg School of Economics and Commercial Law Vasagatan 3, S-41124 Göteborg, Sweden Omslagsillustration Wiviann Svensson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitel 1. Att leda eller ledas. 1 1.1 Inledning 1 1.1.1 Offentlig sektor 1 1.1.2 Fragment eller helhet 2 1.1.3 Vilket meningsfullt helt?, 3 1.2 Redovisning - svar på ett behov. 4 1.2.1 Följa John eller leda?. 6 1.2.2 Redovisningens innersta väsen 6 1.3 Syfte, avgränsning, metod 7 Kapitel 2. En första början s 9 2.1 Källor från äldre tid 9 2.2 Ur Gustaf I:s Registratur. 11 2.2.1 Med "gode eller onde" 11 2.2.2 Kongl. Kammaren 11 2.3 God redovisningssed 17 2.4 Utvecklad budgetering... 18 2.5 Utvecklade kontrollprinciper. 18 2.6 Lärobok i redovisning. 20 2.7 Den ekonomiska politiken. 20 2.8 Från redovisningsskyldighet till envälde 21 2.9 GustafVasa - en sammanfattning. 22 2.10 Översikt 24 2.11 Värdering i pengar 25 2.12 Stormakterna påverkar redovisningen 26 2.13 Ett visst förfall 27 Kapitel 3. Historien i stolpar 28 Några milstolpar efter 1900 37
Kapitel 4. Våra nuvarande grunder läggs.. 42 4.1 Problem och initiativ vid sekelskiftet, krav på revision 42 4.1.1 Problemet med näringsfrihet 46 4.1.2 Fallet framåt misslyckas 47 4.1.3 Nya initiativ 49 4.1.4 Tändande gnistor 51 4.1.5 Berömd kommitté tillsatt 53 4.2 Statsbokföringskommittén: 55 4.2.1 Brist på enhetliga principer 56 4.2.2 Lån och arbetslöst kapital 57 4.2.3 Månadsrapportering - kassakontroll 58 4.2.4 Inkomster och utgifter - nytt steg 61 4.2.5 Cash Management genom giro 61 4.2.6 Redovisningsrationaliseringen bär frukt 63 4.2.7 Redovisningen initierar omorganisationer 64 4.3 Centralt redovisningsorgan - seg fråga 65 4.3.1 Kort historik. 66 4.3.2 Ett riksrevisionsverk föreslås 68 4.3.3 En mans verk? 71 4.4 Riksstaten får ändrad uppställning 72 4.5 Rikshuvudboken '. 73 4.5.1 Inte fullt bokföringsmässig. 76 4.5.2 Allt hänger samman 76 4.5.3 Rikshuvudboken och utlandsfinansieringen 78 4.5.4 Hur ser det ut i boken? 78 4.5.5 Fondredovisning 79 4.6 Kommitténs "bokföringslag".. 82 4.6.1 Räkenskapsböcker 85 4.6.2 Exempel. 86 4.7 Sammanfattning 88 Kapitel 5. Rationalisering 90 5.1 Definitioner t 91 5.2 Redovisning - rationalisering av information 93
5.3 Rationalisering ur historiskt perspektiv. 96 5.3.1 Äldre tid 96 5.3.2 Amerikadrömmen rationaliserades bort 98 5.4 Enhetliga principer 99 5.5 1926 års besparingssakkunniga 100 5.6 Besparingsutredningen 1940 101 5.6.1 Stundom grym diskussion 102 5.6.2 Inom Taylors föreställningsranu 103 5.6.3 Inget besparingsklimat 105 5.7 Statens organisationsnämnd 106 5.8 Nya tag - 1949 års rationalisering 107 5.8.1 Splittrad opinion 108 5.8.2 Regimens "utpräglade tröghet" 110 5.9 Ändamål - rationell statistik 111 5.10 1956 års rationaliseringsutredning 113 5.11 Proposition 1960:126 115 5.12 Rationalisering av redovisning - exempel 116 5.13 Churchill i besparingsberedningen 1940 123 Kapitel 6. Programbudgetering 124 6.1 Kostnader i förgrunden 125 6.2 Varför - ett nyckelord 127 6.3 Den statliga normalkontoplanen 128 6.4 Programbudgetering - en utvärdering 131 6.5 Sammanfattande synpunkter 133 Kapitel 7. Budget- och redovisningsreformen 19801.135 7.1 Utredningens förslag 136 7.1.1 Förmögenhetsredovisningen 137 7.1.2 Värdering till nukostnader 140 7.1.3 Avskrivningar och kapitalränta 142 7.1.4 Redovisning 143 7.1.5 Budgetårets förläggning 144 7.1.6 Budgetprinciper 144
7.2 Remissyttranden 145 7.3 Föredraganden. 146 7.3.1 Programbudgetering 148 7.3.2 Redovisningsfrågor i propositionen 149 7.4 Riksdagsbehandlingen 151 7.5 Budgetreformen - ett steg bakåt? 154 7.6 Sammanfattning 155 Kapitel 8. Redovisningen idag. 156 8.1 Juridiska former 156 8.2 Mångfalden avspeglas i redovisningen 157 8.3 Redovisningens "konstitutionella rötter" 158 8.4 Den statliga bokföringsordningen 160 8.4.1 Olika myndigheter, olika årsbokslut 160 8.4.2 Anslagsredovisningen 161 8.4.3 Ekonomisk verksamhetsredovisning, EVR 162 8.4.4 Bokföringsmässiga grunder. 164 8.4.5 Övriga paragrafer 166 8.5 Redovisningens uppläggning i 167 8.6 Redovisningskommittén, REK 169 8.7 Årsbokslut för staten 170 8.8 Ett par redovisningsexempel 172 Kapitel 9. Framtiden - redovisningens roll allt viktigare 174 9.1 Inledning 174 9.2 På BAS-planens grund? 175 9.2.1 Byggnadsstyrelsen, KBS 177 9.2.2 Den statliga förvaltningen 179 9.3 ÅRR - ett led i strävan efter effektivitet 180 9.4 Utvecklingen gör RC onödig 183 9.5 Gammalt irritationsmoment försvinner 186 9.6 Sammanfattning 187
Kapitel 10. Affärsverkens redovisning 188 10.1 Innebörden i affärsverksformen 189 10.2 Sambandet med statsbokföringen 189 10.3 Monopol - konkurrens - samhällsuppgifter 191 10.4 Affärsverkens bolagsverksamhet... 192 10.5 Affärsverkens redovisning idag 194 10.5.1 Allmänt 194 10.5.2 Kapitalredovisningen. 196 10.5.3 Skilda avkastningskrav 197 10.5.4 Redovisningssystem 197 10.5.5 Ett exempel 198 10.6 Sammanfattning 200 Kapitel 11. En utfrågning. 202 11.1 Inledning 202 11.2 Undersökningens resultat 204 11.2.1 Övervägande akademiker 204 11.2.2 Ringa statligt i utbildningen 207 11.2.3 Redovisning - ingen språngbräda ut 207 11.2.4 "Redovisningsklumpens" storlek 211 11.2.5 Redovisningens uppgifter 211 11.2.6 Impopulärt ekonomisystem 214 11.2.7 Fortsatt decentralisering 217 11.2.8 En rörande samstämmighet 218 11.2.9 Positivt intresse för popularisering av bokslut 221 11.2.10 En populärversion kan väcka intresse 222 11.2.11 En organisation för statliga redovisare 224 11.2.12 Eliten - finns den? 226 11.2.13 Ingen enskild faktor överväger. 226 11.2.14 Bättre än sitt rykte 228 11.2.15 "Lämna dylika revisionsrapporter till kvällspressen" 230 11.2.16 Missriktad avgiftsbeläggning?. 230 11.2.17 RRV:s roll 231
11.3 Några reflexioner 231 11.3.1 Mätproblemet - pudelns kärna 232 11.3.2 Omvänt byteshandelsproblem 232 11.3.3 Ansvar - legitimering! 233 11.3.4 Ett steg tillbaka? 234 11.3.5 Närmandet till näringslivet 235 11.4 Tack och dialog 236 Kapitel 12. Ett försök till analys 238 12.1 Förloppet under 450 år 238 12.1.1 GustafVasa 238 12.1.2 Envälde och finansproblem 240 12.1.3 1809 - redovisningens roll ökar 242 12.1.4 1902 till våra dagar 245 12.2 En analysmodell 247 12.3 Tillämpning av modellen 250 12.3.1 GustafVasa 250 12.3.2 Från 1600-talet till 1809 251 12.3.3 En ny Accountee 252 12.3.4 Oklar Accountee-nivå 254 12.4 Några synpunkter på teoribrist m m 256 12.5 Bidrag till en sammanhållen teori 259 12.6 Sammanfattning 264 Referenser 267 Sammanställning över olika riksdagstryck 276 Summary in English 279 Förteckning över bilagor 297