Utredning: Det fria scenkonstområdets lokalmässiga behov KN2014-230

1 Datum 2014-09-22 Vår referens Ann Bergström Enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Kulturnämnden Utredning: Det fria scenkonstområdets lokalmässiga behov KN2014-230 1. Inledning Frågan om tillgång till lokaler för föreställningar, repetitioner, kontor, verkstad och lager har under de senaste åren återkommande kommit upp i kommunikationen mellan det professionella fria scenkonstområdet i Malmö och kulturförvaltningen. Kulturstödsutskottet har därför gett kulturstödsenheten i uppdrag att genomföra en utredning med syfte att se över lokalsituationen för det fria scenkonstområdet i Malmö och ta fram förslag till hur Malmö stad kan bidra till att förbättra situationen. Utgångspunkten för utredningen har varit de gemensamma synpunkter, behov och önskemål som identifierats och formulerats under de dialogmöten med det fria scenkonstområdet som hållits under 2013 och 2014. 2. Bakgrund och historik Under våren 2011 gav kulturnämndens arbetsutskott förvaltningen i uppdrag att utarbeta en plan för genomlysning av kulturstödets flöden och processer. Denna bestod av tre delar: en ekonomisk kartläggning, en genomlysning av förutsättningar och arbetsmetoder samt ett samtalsforum för aktuella frågor inom Malmös fria kulturliv. I tidplanen föreslogs två samtalsforum genomföras under 2013 på temat Scenkonsten i Malmö och dess lokalmässiga förutsättningar. Samtidigt anordnades i samband med Kulturnämndens initiativ till en ny kulturstrategi (Kulturstrategi 2014-2020) flera konstområdesdialoger med det fria kulturlivet kring strategier inför framtiden. I det dialogmöte som rörde scenkonstområdet tog många av deltagarna upp just frågan om den upplevda bristen på kontinuerlig tillgång till ändamålsenliga scenkonstlokaler. Frågan lyftes därefter även av Teaterförbundet Skåne, som också bjöd in kulturförvaltningen och kulturnämnden till möte tillsammans med de fria scenkonstaktörerna. Med stöd av och inom ramen för kulturförvaltningens arbete med Kulturstrategi 2014-2020, anordnades även två möten för det fria scenkonstlivet av en fri scenkonstaktör. Också vid dessa möten var huvudfrågan den upplevda bristen på kontinuerlig tillgång till scenkonstlokaler. Utifrån vad som framkommit vid alla dessa dialogmöten fick kulturstödsenheten i uppdrag att under 2013-2014 genomföra en utredning för att se över lokalsituationen för det fria scenkonstområdet i Malmö och ta fram förslag på hur Malmö stad kan möta de identifierade behoven, med syfte att stärka och utveckla det fria scenkonstområdet i Malmö. Arbetet avrapporterades vid kulturstödsutskottets sammanträde 2014-02-05 ( 47 KN 2014-230), varefter förvaltningen fick ett fortsatt uppdrag att utveckla ärendet och återrapportera vid kulturstödsutskottets sammanträde

2 2014-06-04. Vid detta sammanträde presenterade förvaltningen huvuddragen i det pågående arbetet samt fick i uppdrag att återkomma med ett underlag med förslag till åtgärder i början av hösten 2014. 3. Uppdraget Utredningsuppdraget syftar till att ta fram förslag på hur Malmö stad kan möta de lokalmässiga behov och önskemål som identifierats i dialogen med det fria scenkonstområdet i Malmö, med det långsiktiga syftet att stärka och utveckla detta vidare. Utredningens slutsatser och förslag ska ses som ett svar på dessa behov och önskemål både till de verksamheter som idag förfogar över egna lokaler såväl som till de som är i behov av lokaler. 4. Definitioner och avgränsningar Utredningen definierar scenkonstområdet som områdena teater och dans då de har många likartade behov. Musikområdet omfattas inte av denna utredning. Uppdraget omfattar också enbart det fria scenkonstområdets lokalmässiga behov, vilket betyder att frågor som i övrigt handlar om verksamhetsutveckling av scenkonstområdet som helhet eller av enskilda aktörer inte har berörts. Utredningen omfattar specifikt det fria scenkonstområdet i Malmö. Till detta räknas lokala fria professionella scenkonstaktörer. Institutioner som Malmö Stadsteater med Intiman, Malmö Opera och Skånes Dansteater, privatteatrar som Nöjesteatern eller amatörteatrar omfattas inte heller av utredningens uppdrag. 5. Arbetssätt och tidplan Utredningen har genomförts genom dialogmöten med den referensgrupp som det fria scenkonstområdet i Malmö har utsett samt genom möten, intervjuer och mailkontakter med enskilda aktörer och verksamheter, studiebesök, inläsning av material och faktasökning via internet. Avrapportering till och dialog med kulturstödsutskottet har skett återkommande under utredningstidens gång. En enkät har skickats ut till de verksamheter som förfogar över egna scener angående tillgång till scener och spellokaler. En kortfattad övergripande omvärldsanalys har också gjorts för att få perspektiv och sätta in Malmö i ett större sammanhang. Materialet har sedan sammanställs och analyserats. Analysen och dess slutsatser ligger därefter till grund för de förslag som läggs fram i utredningen utifrån uppdraget. Utredningen har genomförts under perioden våren 2013 - hösten 2014. 6. Referensgrupp Under 2013 hölls två dialogmöten med det fria scenkonstområdet i Malmö, dels ett stormöte (2013-04-29) där företrädare för 33 organisationer deltog, dels ett möte (2013-08-28) med en mindre grupp med representanter för Bastionen, Teater Insite, Dansstationen samt Barnens Scen. Därefter bildades en referensgrupp med syfte att vara en fortsatt dialogpartner mellan det fria scenkonstområdet å ena sidan och kulturförvaltningen å den andra. Lina Ehn Öhberg, producent på Bastionen fick i uppdrag att sätta ihop gruppen tillsammans med Sonja Linblom och Josefin Karlsson Vergara, båda från Teaterförbundet Skåne. I referensgruppen har ingått sammanlagt 11 personer, vilka på olika sätt och i olika roller representerar det professionella fria scenkonstområdet i Malmö. Totalt är 17 organisationer representerade, då samma person i vissa fall företräder mer än en organisation. I referensgruppen har under 2013-2014 ingått: - Mario Castro Sepulveda Teater 23, Banditteatern - Lina Ehn Öberg Bastionen, Teater Insite, Teater Foratt - Helena Engberg Inkonst, Potatopotato - Alexandra Hill Memory Wax - Josefin Karlsson Vergara Teaterförbundets Regionråd - Sonja Linblom Skådespelaravdelningen Teaterförbundet

3 - August Lindmark Teaterrepubliken - Annika Nyman Teater Mutation - Eva Omagbemi Mix Musik - Johan Söderberg Barnens Scen - Magnus Ödéhn Obanteatern, Barnens Scen - Pelle Öhlund Varietéteatern Barbès, Moomsteatern Teatercentrum Syd, Danscentrum Syd, STPLN samt Dansstationen valde att stå utanför referensgruppen och istället föra en egen dialog med förvaltningen. Därutöver har några av de enskilda aktörerna meddelat att de inte ser sig som en del i en gemensam lösning då de anser sig ha behov av egna lokaler. (Referensgruppen har ibland benämnt sig Kulturdialoggruppen (KDG), men för att undvika sammanblandning med kulturdialoggrupperna inom arbetet med Kulturstrategin 2014-2020 används i utredningen benämningen referensgruppen.) 7. Det professionella fria scenkonstområdet i Malmö Scenkonstområdet i Malmö är starkt, har en lång historia och ett mycket gott rykte. Här finns teater, dans och performance, fria grupper och institutioner, etablerade och uppstickare, tradition och nyskapande. Utvecklingen de senaste åren har gjort Malmö till en attraktiv stad för scenkonstområdet för både nyutexaminerade och redan etablerade aktörer och verksamheter och för publiken. Flera av de grupper som idag har sin bas i Malmö anses vara av såväl nationellt som internationellt intresse. 7.1 Aktörer och verksamheter Det professionella fria scenkonstområdet i Malmö omfattar teater- och dansgrupper, gästspelsscener samt resurscenter för konstnärliga utövare. Tillgången till scener och lokaler av olika slag varierar. Vissa har egna lokaler och några hyr in sig mera permanent medan ganska många söker arbets- och spellokaler inför varje nytt projekt. Många professionella aktörer har någon form av stöd från kulturnämnden. 2013-2014 har 16 aktörer inom det professionella scenkonstområdet beviljats verksamhetsstöd. 3 aktörer har f n årsbaserat projektstöd. Dessutom har 33 olika aktörer fått enskilda projektstöd för projekt under 2013 och 2014 (beslut t o m september 2014). Utöver dessa finns aktiva konstellationer som f n inte har något direkt stöd från kulturnämnden, både mer etablerade grupper och helt nya initiativ. Aktörer med verksamhetsstöd och egen scen Barnens Scen Gästspelsscen Inkonst Gästspelsscen Moriska Paviljongen/Re:Orient Gästspelsscen Victoriateatern/Kulturför. Kontrast Gästspelsscen Dansstationen Gästspelsscen och danskompani (scen Palladium) Teater 23 Teatergrupp Expressteatern Teatergrupp Insite Teatergrupp (scen Bastionen) Teater Foratt Teatergrupp (scen Bastionen) Moomsteatern Teatergrupp Övriga aktörer med verksamhetsstöd Memory Wax Danskompani (baserade på Barnens Scen) Obanteatern Teatergrupp (baserade på Barnens Scen)

4 Teaterrepubliken Teatr Weimar Danscentrum Syd MAF Malmö Amatörteaterforum Teatergrupp (lokalsamarbete med Teater 23) Teatergrupp (egna arbetslokaler, men ej scen) Resurscenter med dansstudiolokaler Resurscenter med lokaler/scener för amatörgrupper Aktörer med årsbaserade projektstöd Bastionen Gästspelsscen (årsbaserat stöd fr o m 2013) Karavan Nycirkusgrupper mm samt scenlokal (årsbaserat stöd fr o m 2014) Potatopotato Teatergrupp med egna lokaler (årsbaserat stöd fr o m 2014) Teater- och dansgrupper med enskilda projektstöd 2013 och 2014 (t o m sept) Alltet Teater/performance Alaya Vindelmann Nycirkus Armar & Ben (Maria Naidu) Dans Cirkus Saga Cirkus, barn Flytande Galleriet Dans Institutet Teater Interakt Sweden Teater Karavan Nycirkusfestival mm Kollaborativet Barnteater Maria Reihs Produktion Teater Memory Wax Dans, internationellt utbyte Modern Art Teatergrupp Teater, flerspråkig Not Convinced Art and Dans, performance Performance Collective Potato potato Teater Operafabriken Musikteater Rörelsen koreografer i Skåne Dans - Khamlane Halsackda - Rumiko Otsuka Skånska Operan Musikteater Södra Communityteatern Teater Teater Jalada Barnteater, flerspråkig Teater Kef Musikteater Teater Mutation Teater Teater Variant Teater Theatron Teater Varietéteatern Barbés Teater Grupper med stöd beviljade 2012 för projekt genomförda 2013 Sardine Sauvage Mariana Ortega Flamenco Banditteatern Dans Dans Barnteater Övriga scenkonstprojekt med projektstöd 2013-2014 Teaterns Dag Årligt öppet hus med många medverkande parter Malmö Dövas Förening Svenske Gästspel med Tyst Teater, Riksteatern

5 Iransk-svenska föreningen BH Events Liljana Stoilkovska Andovska Internationellt gästspel Internationellt gästspel Internationellt gästspel 8. Lokalsituation och dagliga behov De senaste åren har flera nya scenkonstverksamheter etablerat sig i Malmö och nya tillkommer hela tiden. Detta har resulterat i att det blivit allt svårare att få tillgång till arbetslokaler, särskilt för repetitioner, kontor, lager samt i viss mån scener, inte minst för de grupper som söker tillfälliga projektstöd. Scenkonstverksamheterna skiljer sig åt när det gäller omfattning och inriktning. En del har kontinuerlig verksamhet med egna lokaler och kontinuerligt stöd, andra arbetar mer projektbaserat och hyr då in sig i andras lokaler eller på gästspelsscenerna när det finns möjlighet. Flera verksamheter har det gemensamt att man saknar lämpliga lokaler för det dagliga arbetet och därför måste anpassa sina repetitions- och spelperioder efter tillgång. Många grupper lägger också en stor del av sin produktionsbudget på att leta lokaler för repetitioner och föreställningar. Resultatet har blivit att många verksamheter upplever att det dagliga arbetet blir lidande och att kvalitén på produktionerna och verksamhetens utveckling riskerar att hämmas. 9. Identifierade behov och önskemål Den sammanlagda bilden av scenkonstområdets gemensamma identifierade synpunkter, behov och önskemål gällande arbetslokaler i Malmö visar att behovet kan delas upp i tre delar: 1. scener/spellokaler, 2. arbetslokaler för dagligt arbete (repetitioner, administration, verkstad, etc) samt 3, lager/förråd. Det som framför allt lyfts fram av scenkonstområdets aktörer är behovet av produktionslokaler, dvs lokaler för det dagliga arbetet samt möjlighet till lager/förråd. Lokalernas ändamålsenlighet, säkerhet och tillgänglighet är också viktiga utgångspunkter för aktörerna. 9.1 Referensgruppens synpunkter, behov och önskemål I dialogen mellan referensgruppen och kulturförvaltningen har identifierats ett antal för det professionella fria scenkonstområdet i Malmö gemensamma synpunkter, behov och önskemål. Dessa handlar främst om att man upplever en brist på kontinuerlig tillgång till lämpliga lokaler för det dagliga arbetet, d v s repetitionslokaler, kontorslokaler, personalutrymmen, scener, verkstäder och lager. Man upplever att fokus idag oftare sätts på resultatet, den färdiga produktionen, och inte på själva arbetsprocessen, vilket man har poängterat i dialogen med förvaltningen. Med en rätt utformad arbetsplats, god arbetsmiljö och goda villkor för långsiktighet förbättras villkoren för att skapa god scenkonst på hög nivå. Man vill kunna leva upp till sitt arbetsgivaransvar, både för sig själva och gentemot korttidsanställda som sömmerskor, dekorsnickare, m fl, något man upplever är svårt att uppfylla idag. De behov man lyfter fram är lokaler med god och säker arbetsmiljö som är rätt anpassade efter de särskilda behov som finns för teater och dans. Tidigt kom tanken upp om att ha gemensamma lokaler utifrån en s k plattformsmodell för samordning och koordinering av gemensamma lokaler och funktioner. Då scenkonstaktörerna har olika behov av tillgång till olika lokaler över tid och genom att samutnyttja lokalerna kan dessa användas på ett effektivt sätt. De synpunkter, behov och önskemål som referensgruppen har framfört är: - Att använda befintliga lokaler mera effektivt. - Identifiera alla tänkbara scener och spelplatser, både befintliga och alternativa, exempelvis utomhus, konsthallar, m.m. - Frigöra lokaler för andra fria grupper i Malmö i de fall de aktörer som förfogar över lokalerna gästspelar på andra scener, exempelvis genom residensprogram inom ramen för projektet VASS.

6 - Frigöra scenerna för fler och längre föreställningsperioder genom att få bättre tillgång till lokaler för repetitioner, verkstad och lager. - Förbättra de befintliga gästspelsscenernas tekniska utrustning och kapacitet samt tillgång till denna. - Se över strukturen för hur stöd och kostnader fördelas mellan gästspelscener och producerande grupper för att exempelvis undvika kostsamma mellanled. - Bättre gemensam marknadsföring. - Tätare dialog med beslutsfattarna. - Teater- och dansgrupperna har olika inriktning och behov. En lösning kan inte passa alla. Samproduktioner mellan grupper eller mellan producenter och scener är en modell. - Ta till vara den positiva utvecklingen med profilerad scenkonst i Malmö. Gästspelsscenerna kan bland annat knyta samman lokala och internationella aktörer/konstnärer. De etablerade grupperna har en viktig roll som mentorer för nya konstellationer. Andra faktorer som referensgruppen ser skulle bidra till att utveckla scenkonstområdet i Malmö är gemensamt nyttjande av administration och kontorstjänster, marknadsföring och marknadsföringstjänster, teknik och tekniker, etc. Man efterfrågar också utvecklandet av en mötesplats och ett nätverk för att underlätta samarbeten och erfarenhetsutbyten. Vi diskuterade också hur hela lokalfrågan berör oss som fria grupper. Att det tar mycket praktisk tid att leta lokal. En av de saker vi önskar oss med ett större hus är möjligheten att kunna springa på varandra i lokalerna plattform som ger förutsättningar för vidare utveckling. Vi ser att Malmö vill hinna med sin scenkonst och uppskattar de ambitioner som finns. I Malmö är utbudet så stort att det tvingar fram högre kvalitet hos de grupper som verkar i staden. Vi märker också en skillnad mot t ex Stockholm då det är en mycket större öppenhet mellan grupperna, institutionerna. Ett exempel är Teaterns dag då institutioner, fria grupper, amatörer möts på lika villkor. Vi ser detta klimat som konstnärligt positivt, lånar ut saker, hjälper varandra. Genom ett plattformsbygge skulle också producenter kunna få en möjlighet att stödja varandra. Detta bidrar också till högra konstnärlig kvalitet. (Referensgruppen (KDG) 2014-05-26) 9.1.1 Specificerade lokalbehov Referensgruppen har också specificerat de särskilda önskemål och behov som scenkonstaktörerna har för olika lokaler. Generellt gäller att lokalerna bör ha god ventilation, värme och bra akustik. I vissa fall skiljer sig behoven åt för dansare och teatergrupper, i andra fall är de gemensamma. Behoven av repetitionslokaler är det som man lyfter fram som det mest centrala. Idag måste flera av verksamheterna använda sina scener också som repetitionslokaler, vilket låser möjligheten för andra att använda de befintliga scenerna för sina föreställningar. Med ökad tillgång till repetitionslokaler förbättras också tillgången till de scener som finns. Andra specificerade behov gäller förråd och lager samt verkstäder. Idag anpassar sig grupperna utifrån att det oftast inte finns särskilt god tillgång till verkstäder. Hade det funnits hade man kunnat utveckla scenografi och scenbild. Scener/spellokaler Inom dansområdet finns särskilda behov vad gäller dansgolv, takhöjd på ca 4 m (för höga lyft) (eller 15 m för vertikaldans) samt en större scenyta, optimalt 100-200 kvm.

7 Repetitionslokaler Inom teaterområdet skiftar behoven från ett mindre rum (ca >25 kvm) till en större repetitionslokal (ca >70 kvm) med möjlighet att hänga ljus och ljud, arbeta med scenografi och kunna lämna kvar detta efter arbetsdagen för att kunna fortsätta dagen efter. Detta hänger också ihop med ett ökat intresse för vad projektioner och bildkonst kan tillföra en föreställning och då behöver det också testas. För dansområdet finns här behov av särskilt dansgolv och takhöjd enligt ovan. Personalutrymmen I anslutning till scener och repetitionslokaler är det viktigt med utrymmen för omklädning och dusch. Administration och kontor Aktörerna har olika behov av lokaler för administration och kontor. En del behöver fasta kontorsplatser medan andra behöver det under kortare eller längre avgränsade perioder. Här bör finnas tillgång till gemensamma funktioner som kopiering, internet, etc. Verkstäder De fria grupperna önskar en verkstadslösning med specialkompetens inom scenografibygge. Man efterfrågar också tillgång till särskild teknikkompetens för ljud och ljus. Förråd och lager De repertoarspelande fria grupperna framhåller behovet av möjligheten till förvaring av scenografi och kostym. Här kan man mycket väl tänka sig att dela på ett större utrymme. Generellt sett kan sägas att varje grupp önskar ca 70 kvm förvaringsyta. Övrigt I övrigt efterfrågas gemensamma utrymmen som underlättar möten och samarbeten, exempelvis café, mötesrum, publika utrymmen. 9.2 Andra utredningar och undersökningar Utöver referensgruppens redogörelser har andra parter var för sig gjort egna utredningar och underökningar gällande scenkonstens förutsättningar i Malmö. Utredningen presenterar här dels Teaterförbundet Region Skånes enkät Lokalsituation för privata aktörer i Malmö stad, dels den enkät som kulturstödsenheten gjort inom ramen för utredningen, Tillgång till gästspelsscener och andra scener/spellokaler. Enkäten Lokalsituationen för privata aktörer i Malmö stad Teaterförbundet Region Skånes enkät Lokalsituation för privata aktörer i Malmö stad skickades ut till förbundets medlemmar för att få en bild av vilka lokalbehov som finns bland dessa. I enkäten framkommer att behoven över tid ser mycket olika ut bland de 27 respondenterna (21 inom scenkonst, 6 inom musik). Behoven redovisas genom att den totala tiden har slagits samman som del av helår. I enkäten har man efterfrågat behov av såväl som tillgång till olika typer av lokaler: kontor, repetitionssal, spelplats, lager, syateljé, verkstad, ljud- och videostudio samt garage. Av svaren framgår generellt att behoven av kontor, repetitionsalar och lagerlokaler är störst. Man kan konstatera att de tillfrågade organisationerna har lyckats hitta lösningar för de behov man har idag. Dessa lösningar är dock kanske inte alltid de bästa utifrån de lokalmässiga behov som identifierats under utredningen eller ur säkerhets- och arbetsmiljösynpunkt. Enkät Tillgång till gästspelsscener och andra scener/spellokaler

8 För att få en uppfattning om hur de befintliga scenerna fungerar eller inte fungerar som resurs för lokala teater- och dansgrupper i Malmö skickade förvaltningen ut en enkät till nio av de aktörer som disponerar egna scener/spellokaler. Syftet var att få en bild av på vilket sätt och i vilken omfattning scenerna är tillgängliga för Malmöbaserade teater- och dansgrupper och vilka hinder och möjligheter som finns för en ökad tillgång. De tillfrågade var Inkonst, Re:Orient, Teater 23, Barnens Scen, Bastionen, Moomsteatern, Kontrast/Victoriateatern, Karavan samt STPLN. Kartläggningen av kontakter och samarbeten omfattade verksamhetsåret 2013. För de scener som drivs av producerande grupper (Teater 23, Moomsteatern, Bastionen, Karavan) avsåg enkäten samarbetet med andra grupper och inte de egna produktionerna. STPLN är inte någon reguljär gästspelsscen med huvudfokus på scenkonst, men deras lokaler bedömdes ändå vara relevanta i sammanhanget. Eftersom Dansstationen inte ensamma förfogar över Palladiums scen omfattades de inte av enkäten. Inte heller Expressteatern ingick, eftersom deras lilla scen sällan används av andra grupper. Enkätfrågorna delades in i två områden, Kontakter och samarbeten 2013 respektive Villkor, hinder, behov och möjligheter. 1. Kontakter och samarbeten 2013 - Hur många och vilkets slags kontakter och förfrågningar hade ni med/från lokala scenkonstgrupper, som 2013 var intresserade av att spela på er scen? - Vilka kontakter 2013 ledde fram till ett samarbete i form av föreställningar eller i annan form? Varför valde ni att samarbeta? Hur fungerade det? - Vilka kontakter 2013 ledde inte fram till något samarbete? Varför inte? Enkätsvar sammanfattning Samtliga scener/aktörer ställde sig positiva till samverkan med lokala scenkonstgrupper och hade också sådana samarbeten under 2013. Barnens Scen hade den mest omfattande verksamheten, räknat i antal föreställningar och publik. Inkonst och Bastionen gav plats för ett flertal lokala konstellationer, vilka spelade kortare eller längre perioder på respektive scen. Karavan, som främst är nischad mot cirkus och nycirkus, hade flera samarbeten, både inom ramen för en festival och i form av enstaka gästspel. Re:Orient och Victoriateatern hade enstaka samarbeten med lokala teatergrupper. Moomsteatern och STPLN samarbetade i viss mån kring repetitioner/workshops, och på STPLN genomfördes även några speltillfällen för publik. Många av de berörda lokala teater-, dans och cirkusgrupperna hade projekt- eller verksamhetsstöd för sin verksamhet, men långt ifrån alla. Scenerna utgör även en resurs för grupper som är oetablerade eller som har annan finansiering. Den samlade bilden är att scenerna har kunnat tillmötesgå många av de förfrågningar som kommit in. Exempelvis har Inkonst inte behövt avvisa någon och Bastionen har bara behövt neka något enstaka projekt p g a brist på tid och plats. Moomsteatern fick under året inga förfrågningar som gällde reguljära föreställningar/spelperioder med lokala grupper. 2. Villkor, hinder, behov och möjligheter - Vilka ekonomiska och praktiska villkor gäller för lokala scenkonstgrupper som spelar på er scen? Vilka hinder och/eller möjligheter innebär det? - Vilka förändringar kan ni göra för att öka tillgängligheten? Kan er scen vara mer tillgänglig för lokala scenkonstgrupper och vad krävs i så fall för att det ska vara möjligt? Enkätsvar sammanfattning Scenerna har olika inriktning och förutsättningar både konstnärligt, tekniskt och ekonomiskt, vilket avspeglas i svaren. Samtliga scener, utom Karavan, hade löpande stöd för sin verksamhet 2013, i form av verksamhetsstöd eller årsbaserat projektstöd. Inkonst, Victoria, Teater 23, Bastionen och STPLN har därutöver tillgång till lokaler som upplåts hyresfritt, medan Barnens

9 Scen, Re:Orient, Karavan och Moomsteatern själva står för sina hyreskontrakt. Samtliga scener/lokaler tar betalt av gästande lokala scenkonstgrupper, med undantag av STPLN. Några framhåller kostnaderna som ett hinder för resurssvaga teater- och dansgrupper, men framför allt lyfter scenerna frågor som gäller de egna möjligheterna och resurserna. De behov och förslag som aktörerna för fram för att öka tillgängligheten handlar främst om förbättringar av lokaler och teknik och om mer resurser för att kunna ta emot och medarrangera gästspel och samarbeten på ett bättre sätt. Det handlar mer om kvalitativa förbättringar än om att kraftigt öka volymen av gästspelsverksamheten. Barnens Scen Tekniska och lokalmässiga förbättringar pågår vilket kommer att öka flexibilitet och säkerhet. För att utveckla verksamheten och ge ökade möjligheter för gästande grupper krävs att Cirkusskolans fasta träningstider varje vecka flyttas bort från scenen. Bastionen Allmän upprustning av lokalerna och scentekniken. Mer resurser för teknisk och administrativ personal samt marknadsföring. Victoriateatern Ökade resurser skulle kunna ge utrymme för mer lokal scenkonst, eftersom biljettintäkterna för sådana program som regel är mycket osäkra. Inkonst Främst behov av mer ekonomiska resurser, bl a för personal för teknik och säkerhet. Karavan Verksamheten i lokalen består till stora delar av träning, kurser och workshops, och ett ökat antal föreställningar/gästspel skulle kräva en parallell lokal. Mer producentresurser. Bättre handikapptillgänglighet. Moomsteatern Om den egna verksamheten i ökad grad ska kunna varvas med andra grupper krävs investeringar i scentekniken och/eller ytterligare en repetitionslokal. Annars ges utrymme i mån av tid Re:Orient Mer resurser för att täcka de höga driftkostnaderna skulle minska kraven på att grupperna måste betala höga hyror/ersättningar. Investeringar i ljusteknik. Dock är inte lokalerna i första hand anpassade för teater- och dansföreställningar. STPLN Inga specifika behov av investeringar eller ökade resurser. Är positiva till kortare repetitionsperioder och/eller föreställningar som kan varvas med annan verksamhet i lokalerna. Teater 23 Främst att Stadsfastigheter gör lokalmässiga ombyggnader samt teknisk uppgradring. T23 har nu etablerat ett långsiktigt lokalmässigt samarbete med Teaterrepubliken. 10. Scenkonstlokaler i Malmö - nuläge Kulturförvaltningen upplåter genom avtal lokaler till fria scenkonstverksamheter, Bastionen och Teater 23 samt gästspelsscener som Inkonst och Victoriateatern. Huvuddelen av dessa lokaler

10 förvaltas av Stadsfastigheter med undantag för Bastionen som har en privat fastighetsägare. Utöver upplåtelseavtalen täcks lokalkostnader för scenkonstaktörer helt eller delvis genom verksamhetsstöd och projektstöd. I andra fall hyr verksamheterna själva lokaler direkt av fastighetsägare. Några scenkonstlokaler, framför allt större, uppfyller väl de behov som finns idag medan andra har mer begränsade möjligheter eller är i behov av upprustning. De verksamheter som förfogar över lokaler genom upplåtelseavtal med kulturförvaltningen förväntas därmed så långt möjligt hålla dessa tillgängliga för dem som saknar egna lokaler och har möjlighet att söka projektstöd. Generellt sett är också så fallet. Samtidigt som flertalet av de fria verksamheterna arbetar med begränsade resurser används de upplåtna lokalerna i princip full ut. På grund av små resurser och bristande kompetens saknas ofta rutiner för säkerhet, vilket betyder att de verksamheter som lånar lokalerna, vilka många gånger är mindre aktörer med små resurser, själva måste ta ansvar för exempelvis den tekniska säkerheten och kan då utsätta både sig själva och publiken för risker. Exempelvis förekommer att brandfarlig och/eller instabilt uppbyggd scenografi används vid föreställningar liksom att använd scenografi och/eller byggmaterial lagras på ett brandfarligt sätt. 10.1 Befintliga scener i Malmö Här presenteras de befintliga scener och gästspelsscener som finns för de fria scenkonstaktörerna i Malmö idag. Därutöver spelar man i olika tillfälliga spellokaler runt om i Malmö, exempelvis hos Studiefrämjandet, Garaget, kulturhuset i Kirseberg, osv. dessa lokaler är dock inte anpassade för scenkonst och här finns inte heller för produktion av föreställningar eller repetitioner. I sammanhanget kan också nämnas att Teatr Weimar och Teaterrepubliken båda förfogar över produktionslokaler, men saknar egna scener. Gästspelsscener med verksamhetsstöd och/eller projektstöd Barnens scen Lokalerna förvaltas av Stadsfastigheter och hyrs av föreningen Barnens Scen. Även Memory Wax, Obanteatern och Malmö Cirkusskola har sin bas i lokalerna. Huvudverksamheten är riktad mot målgruppen barn i åldrarna 2-12 år och utgörs av gästspel i eget arrangemang, uthyrningar och samarrangemang i olika former. Scenen används för både teater, dans, musik, cirkus m.m. Salongen i halvarena rymmer ca 200 i publik. Under 2014 har en betydande teknisk upprustning inletts, med stöd av Boverket och Malmö stad. Scenen används sällan av de etablerade vuxenteatergrupperna. Bastionen Kulturförvaltningen hyr lokalerna av en privat värd och upplåter dem till Teater Foratt och Teater Insite som har Bastionen som hemmascen. Den används även som gästspelsscen av framför allt lokala aktörer. Salongen har ca 100 platser, beroende på hur den disponeras, och scenen har en del scenteknik men begränsad takhöjd. I huset finns begränsade utrymmen för kontor och lager samt en repetitionslokal. Dansstationen Dansstationen delar scen med Musik i Syd, som är huvudman för Palladium och i huvudsak står för lokalkostnaderna. Dansstationen har kontor och en studio/repetitionslokal i samma hus och har tillgång till scenen för sin gästspelsverksamhet och sina egna barn- och ungdomsproduktioner. Musikprogram m.m. samt uthyrning i övrigt hanteras av Musik i Syd. Studion används ibland av Dansstationen för vissa mindre dansföreställningar. Den stora salongen håller god teknisk standard, har gradäng och kan disponeras på olika sätt, för en publik om 250-500 personer.

11 Inkonst Kulturförvaltningen hyr lokalerna av Stadsfastigheter och upplåter dem till föreningen Inkonst. Mycket välutrustad och flexibel gästspelsscen av black-box-typ med publikkapacitet om ca 220 personer. Inkonsts inriktning inom scenkonstområdet är främst experimentell och internationell scenkonst, som programläggs säsongsvis. En del lokalt knutna grupper återkommer i Inkonsts eget gästspelsprogram och andra lokala produktioner förekommer i varierande omfattning. På grund av sin omfattande verksamhet har Inkonst begränsade möjligheter att upplåta scenen för längre repetitionsperioder. Inkonst samarbetar dock med IAC kring en del residensprojekt. Karavan Föreningen hyr av en privat fastighetsägare och lokalerna består av ett större utrymme med en takhöjd på ca 6,5 meter samt kök och flera mindre biutrymmen. Lokalen lämpar sig på grund av sin väl tilltagna takhöjd väl för nycirkus/cirkus/vertikal dans och används förutom till egna produktioner även av en rad andra verksamheter inom de nämnda konstområdena. Dessutom används lokalen av gästande scenkonstföreställningar med behov av extra takhöjd vid repetition tex gästspel på Skånes Dansteater. Lokalen är lämplig för upp till 100 i publik. Moriska Paviljongen Re:Orient Restauranger AB hyr lokalen av Stadsfastigheter och har i sin tur ett samarbetsavtal med föreningen Re:Orient som bedriver verksamhet i lokalerna i nära samverkan med restaurangföretaget. Det finns tre scenlokaler varav den minsta är en bistro/caféscen, mellanlokalen har en mindre musikscen och den stora lokalen primärt är en klubb/musikscen som kan ta upp till 500 i publik. Ingen av lokalerna är särskilt anpassad för teater och dans, men scenkonst i olika former ingår i programmet. Victoriateatern Kulturförvaltningen hyr lokalerna av Stadsfastigheter och upplåter dem till föreningen Kontrast. Även Jazz i Malmö har kontor i lokalerna. Föreningen driver verksamheten med fokus på konserter och andra musikrelaterade program. Film, dramatisk teater och dans förekommer i liten omfattning. Lokalen har cafésittning utan gradäng samt balkong, med totalt ca 190 platser. Biografstolar finns, men används f n inte. Scenen har begränsade mått. Aktörer med verksamhets- eller projektstöd och tillgång till egna spellokaler Expressteatern Lokalerna ägs av en privat fastighetsägare och hyrs av föreningen Expressteatern. Expressteatern är en utpräglad barnkulturverksamhet. Salongen som rymmer 60 i publik och scenen har mycket små mått. Den används i stort sett enbart av Expressteatern. Moomsteatern Lokalerna ägs av Folkets Hus och hyrs av Stiftelsen Moomsteatern. Scenen tar 150 i publik och har gradäng och scenteknik. Moomsteatern använder även scenen under sina långa repetitionsperioder. De hyr/lånar ut scenen tillfälligt ibland, i mån av utrymme. Scenen används dock sällan av andra professionella lokala grupper. PotatoPotato Potatopotato hyr sedan sommaren 2014 en lokal av en privat fastighetsägare på Rolfsgatan 5. Lokalen öppnar under oktober och kommer att ha en foajé med café, teaterbutik och liten scen, kontor, en blackbox (ca 7x10 m scenyta) med en publikgradäng för 60 personer, loge, förråd och dessutom ett litet galleri. Potatopotato har även en källarlokal på Dalaplan som används som musik/dj-studio samt som repetitionslokal för mindre produktioner. Teater 23 Kulturförvaltningen hyr lokalerna av Stadsfastigheter och upplåter dem till Teater 23. I lokalerna finns en repetitionslokal och scenen är av Black box-typ och kan ta upp till 140 i publik. Det finns även en caféscen som tar upp till 25 i publik och som använts av andra aktörer, sedan 2012 främst av Teaterrepubliken. Teaterrepubliken har under 2013-2014 etablerat ett fastare samarbete med Teater 23, och kommer framöver att samutnyttja deras scen och övriga lokaler.

12 Andra scenlokaler Inter Art Center (IAC) Lokalerna förvaltas av Stadsfastigheter och hyrs av Lunds universitet. Resurserna består främst av en mindre black box samt ett större rum som används som scen och kan ta 20-30 i publik. Inom IAC finns även tekniska resurser och andra arbetslokaler. IAC är främst tillgängligt för projekt knutna till de konstnärliga högskolorna i Malmö, inom konstnärlig forskning mm. Lokalerna är publikt relativt svårtillgängliga, då de ligger på fjärde våningen i Mazettihuset. Teaterhögskolan Lokalerna förvaltas av Stadsfastigheter och hyrs av Lunds universitet. Scenen används av Teaterhögskolan och dess elever. Tillgången till lokalen är inte tillgänglig för andra verksamheter. Malmö Amatörteaterforum (MAF) Lokalerna förvaltas av Stadsfastigheter och upplåts i huvudsak av Stadsområde Innterstaden till föreningen Malmö Amatörteaterforum. MAF hyr också vissa delar. Det finns tre scener med respektive 29, 60 och 90 sittplatser samt fem repetitionslokaler. Den största scenen har gradäng och viss takhöjd. Verkstad, syateljé, kontor och teknikförråd finns också. Lokalerna och övriga resurser används främst av MAF:s 26 medlemsföreningar men repetitionslokalerna är ofta tillgängliga på dagtid. Mazettisalen Mazettisalen är en del av Kulturskolan och har ca 200 sittplatser i gradäng. Scenen används för teater, dans- och musikarrangemang, huvudsakligen av Kulturskolan och periodvis av Kultur för Barn och Unga. Den är inte anpassad för att vara en reguljär gästspelsscen, men någon gång förekommer uthyrning till externa arrangemang. Scenen är mindre tillgänglig, då den ligger på fjärde våningen i Mazettihuset. 11. Plattform för scenkonstområdet i Malmö Redan tidigt i dialogen med referensgruppen kom förslaget upp om en gemensam plattform för det professionella fria scenkonstområdet i Malmö med syfte att erbjuda arbetslokaler för såväl det dagliga arbetet med att ta fram produktioner som för föreställningar. 11.1 Plattformsmodellen - exempel Det finns idag verksamheter som fungerar just som gemensamma arbetsplatser och mötesplatser för yrkesverksamma inom olika delar av kulturområdet. Här beskrivs några exempel som i delar kan ses som utgångspunkter och modeller för en framtida gemensam Plattform för det fria scenkonstområdet i Malmö. Gemensamt är att de drivs av en organisation med medlemmar eller anslutna med syfte att stärka och utveckla ett särskilt område. KKV Monumental (Malmö) KKV Monumental drivs av Stiftelsen KKV Monumental med syfte att ge såväl anslutna organisationer och enskilda konstnärer, men även andra närliggande yrkeskategorier såsom arkitekter, formgivare, designer och scenografer, möjlighet att genomföra större projekt, exempelvis konstnärliga gestaltningsprojekt och scenografi, eller förbereda större utställningar. Här finns tillgång till verkstäder inom trä, metall, keramik, emalj, etc., samt professionell handledning samt bokningsbara projektateljéer och övernattningsrum. Förutom verkstadsfunktionen har KKV Monumental en stor betydelse som mötesplats och forum. Malmö Amatörteaterforum - MAF (Malmö) Malmö Amatörteaterforum (MAF) är en samarbetsorganisation för Malmös amatörteaterföreningar som funnits sedan 1996. Lokalerna hyrs av kulturförvaltningen och

13 upplåts till MAF som förfogar över tre scener, fem repetitionslokaler, verkstad, kostymateljé och flera fast anställda medarbetare. Här kan MAF:s 26 medlemsföreningar få tillgång till teaterteknik, scenografi, kostym, marknadsföring, kopiering, teknisk personal samt hjälp med regi och manus. MAF är en väl fungerande plattform för Malmös amatörteaterföreningar med alla de nödvändiga resurserna samlade under ett tak. Media Evolution City MEC (Malmö) MEC är en mötesplats för Malmös mediebranscher som öppnade 2012 och drivs av medlemsorganisationen Media Evolution, som driver projekt och erbjuder tjänster inom tre olika områden: Mötesplatser, Marknadsskapande och Kompetens. MEC skapades utifrån ett behov av flexibla arbets- och mötesplatser för företag verksamma inom mediebranscherna. Det huvudsakliga målet med både organisationen och huset är att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling hos mediebranscherna genom att föra dem samman. Konceptet bygger på kunskapsutbyte och ett tillsammans är vi starka -tänk där man delar med sig och hjälps åt. I MEC möts stora och små företag, produktionsstarka aktörer blandas med innovativa och nyskapande. I huset som omfattar 7 500 kvadratmeter, finns kontor och kontorsplatser, konferenslokaler och mötesytor. Över 100 företag har sin verksamhet här och här finns kapacitet upp till 500 personer. MEC är ett samarbete mellan Media Evolution (med aktörer från mediebranscherna i Skåne och Blekinge), Wihlborgs Fastigheter, Region Skåne och Malmö stad. SITE (Sthlm) SITE är ett produktions- och kunskapshus för scenkonst som förfogar över ca 800m² lokalyta varav hälften är kontorsplatser och hälften studio- och produktionslokaler lokaliserat i Designens Hus vid Telefonplan i Stockholm. Hos SITE kan man ta del av både kontorsplats och studio och dessutom få rådgivning inom internationalisering, kommunikation, finansiering och produktion. Kontor och studio hyrs även ut fristående. Genom möjligheten att bereda plats för konstnärlig utveckling har SITE etablerats som viktig aktör för enskilda koreografer och kompanier inom scenkonstområdet. Varje år utser SITE även ett antal stipendiater som under ett års tid erbjuds stöd i form av tillgång till lokaler men även rådgivning från erfarna producenter. Initiativtagare och grundare är Peder Bjurman, Åsa Edgren och Christina Molander, alla tre verksamma inom scenkonstområdet. Verksamheten och dess enskilda projekt stöds av Kulturförvaltningen i Stockholm, Kulturrådet, Stockholms läns landsting, Barbro Osher Foundation, Nordisk kulturfond, Kulturkontakt NORD samt EU Culture Program: Multi-annual Cooperation projects. Dock11 & EDEN (Berlin) DOCK 11&EDEN är plats för produktion, undervisning och presentation med fokus på i första hand dans. Verksamheten som startade 1994 är lokaliserad till tidigare fabrikslokaler på Kastanienallee i Prenzlauer Berg. Den kompletteras med teater, performance, litteratur, musik, bildkonst, film och klubbkonst och många av projekten är sammanvävda på ett interdisciplinärt sätt. Lokalerna omfattar träningslokaler, gästrum, verkstäder, scen och café. På DOCK 11&EDEN tränar ca 900 elever varje vecka mellan 2-60 års ålder, från nybörjare till proffs, i 80 kurser. Lärarna utgörs av ett internationellt team med många aktörer (koreografer och dansare) från såväl Berlin som den nationella och internationella dansscenen. DOCK 11 har ett scenprogram av hög kvalitet med 1-2 premiärer per månad på produktioner som till största delen utarbetas här. DOCK 11 är för närvarande den enda scenen inom Berlins scenkonst med fokus enbart på dans. Under 2008 gavs 203 föreställningar varav 31 var egna produktioner, 31 på repertoar och 30 gästproduktioner. Uferstudios (Berlin)

14 I Berlin finns sedan 2010 Uferstudios, som är en plattform för samtida dans och som ligger i de tidigare garagebyggnaderna för Berlins kollektivtrafik, BVG i Wedding. Uferstudios erbjuder arbetslokaler för koreografer, dansare och andra artister. Här möts artists in residence, studenter, lärare och personal från the Inter-University Center for Dance, artister och personal från Tanzfabrik Berlin, ada Studio och Tanzbüro Berlin. Det är en plats för träning, research, arbete och utbildning, enskilt eller tillsammans med andra, under en begränsad period eller under många år. Lokalerna innehåller träningsstudior, mediabibliotek, gemensamt kök och en stor gård som kan användas för öppna repetitioner, föreläsningar, workshops, performances, etc. Uferstudios är en oberoende, självfinansierande arbetsplats, ett nätverk som är både lokalt och internationellt genom de olika bakgrunder brukarna har. Ca 800 aktörer eller verksamheter är knutna till Uferstudios. 11.2 Omvärlden Det finns få samordnande verksamheter inom scenkonstområdet i landet som fungerar som produktionslokaler så som det beskrivs i Plattformsmodellen. Malmö I Malmö utgör idag Bastionen och Karavan i viss omfattning resurser för det fria teaterlivet respektive nycirkusen. Bastionen, som startades av de två teatergrupperna Insite och Foratt, ska fungera som ett teaterhus med syfte att stödja och utveckla det fria teaterlivet i Malmö genom att ge tillgång till professionell producentrådgivning, scen, repetitionslokal och scenteknik samt scentekniker. Då de egna verksamheterna upptar en stor del av resurserna har Bastionen möjlighet att endast i begränsad omfattning möta de behov av produktionslokaler, etc. som finns inom det fria scenkonstområdet i Malmö idag. Karavan är ett scenkonstkollektiv för nycirkus-, musik- och andra scenkonstarrangemang. Man upplåter i viss omfattning sina lokaler till lokala och gästande nycirkusaktörer som annars har svårt att hitta repetitionslokaler. Övriga Skåne Kultur Skåne har tagit initiativ till ett regionalt resurscentrum för scenkonst där bland annat ProducentPoolen och Teknikpoolen ingår. Dessa verksamheter har byggts upp av Danscentrum Syd i samarbete med Teatercentrum Södra och riktar sig framför allt till de egna producerande juridiska medlemmarna. ProducentPoolen är ett pilotprojekt med målet att bygga upp en resurs/knutpunkt samt ge rådgivning och stöd till fria dans- och teaterproducenter i frågor som t.ex. produktion, administration, budget/ekonomi, marknadsföring och försäljning. Teknikpoolen består av scenteknik så att medlemmarna ska kunna få tillgång till nödvändig teknik för produktion och turné, bland annat dansmattor, ljus- och ljudutrustning, ljustorn, videokameror och myggor för uthyrning. Några gemensamma resurser gällande arbetslokaler för scenkonstområdet så som diskuterats under utredningen finns inte i Skåne. Göteborg I Göteborg finns inte några gemensamma resurser specifikt avsedda för scenkonstområdet enligt det koncept som diskuteras i Malmö. Scenkonstaktörerna i Göteborg arbetar företrädesvis genom lokala nätverk för att utnyttja befintliga resurser i form av scener och repetitionslokaler. Stockholm Debatten om kulturstöd till scenkonstområdet i Stockholm har bland annat handlat om att många nya aktörer känner sig besvärade av att alltid behöva be om lov hos etablerade aktörer med tillgång till scenkonstlokaler. Många vill därför se nya lösningar som tillåter ett annat flöde inom scenkonstområdet med flexibilitet och hållbarhet som ledord. 2008 etablerades SITE, ett produktions- och kunskapshus för scenkonst som vänder sig till fria scenkonstutövare och

15 kreativa näringsidkare som medlemmar/samarbetspartners med målsättning att skapa bättre förutsättningar för scenkonsten med betoning på den samtida dansen. 11.2 Förutsättningar för Plattform för scenkonstområdet i Malmö För att en plattform för scenkonstområdet i Malmö ska kunna komma till stånd måste följande centrala parametrar finnas klara: 1. Dedikerad verksamhetsorganisation 2. Definierat syfte 3. Anpassade lokaler 4. Ekonomi och finansiering 1. Verksamhetsorganisation Den grundläggande förutsättningen för att få till stånd Plattform för scenkonst är att det finns en dedikerad organisation inom det fria scenkonstområdet i Malmö som åtar sig att ansvara för och driva verksamheten. Vilken organisationsform denna bör ha tar inte utredningen ställning. Organisationen måste vara öppen för alla professionellt verksamma inom det fria scenkonstområdet oavsett inriktning eller omfattning och oavsett om man uppbär stöd från kulturnämnden eller ej. Här kan den konstruktion som KKV Monumental har, med både fast och tillfälligt anslutna, vara en intressant modell att titta på. 2. Definierat syfte Plattformens grundläggande syfte ska vara att erbjuda arbetslokaler och -platser för det professionella fria scenkonstområdet i Malmö, i form av scen/spellokal, repetitionslokaler, omklädning/dusch, kontors-/administrativa lokaler, personalutrymmen, verkstadslokaler och syateljé, teknikutrymmen samt lager/förråd, enligt vad som tidigare beskrivits i utredningen. Annat som bör ingå i verksamheten tas fram i samråd med verksamhetsorganisationen. 3. Lokaler Plattformen för scenkonst bör i så stor utsträckning som möjligt finnas samlad i en fysisk byggnad för att de effektiviseringsvinster och synergieffekter som är önskvärda ska kunna uppstå. Möjligtvis kan lokaler för förråd och lager respektive verkstad finnas på annan plats i staden. Lokalbehovet beräknas omfatta ca 3 500 kvm, fördelade på en spellokal, fyra repetitionslokaler, kontorsutrymmen, personalutrymmen, verkstad samt förråd och lager. Under utredningen har förvaltningen tillsammans med kulturförvaltningens lokalsamordnare undersökt tänkbara alternativ till lokaler i Malmö för en framtida plattform för scenkonstområdet. I inventeringsarbetet har kontakt tagits med MKB, Fastighetskontoret, privata fastighetsägare, m fl. De alternativ som kommit upp under utredningen är lokaler i Bastionen Norra Vallgatan, Bokgatan/Rolfsgatan, kvarteret Brännaren 20/Industrigatan, Lokstallarna Kirseberg, Västra Kattarpsvägen 8 samt f d Heleneholmskolan. Frågan om plattformens fysiska lokaler och placering är dock i nuläget för tidig att ta ställning till. Viktiga parametrar att ta hänsyn till i sammanhanget är tillgänglighet och säkerhet samt placering i staden. Frågan om den fysiska placeringen av en framtida Plattform för scenkonst bör i förekommande fall utredas vidare i enlighet med Malmö stads lokalförsörjningsmodell och efter att kulturnämnden tagit ställning till utredningens förslag. 4. Ekonomi och finansiering Kostnaderna för Plattform för scenkonstområdet kan delas upp i två delar; dels en initial del som innebär projektering och investeringar år 1, dels en årlig driftskostnad fr.o.m. det år som plattformen tas i drift. Finansieringen av verksamheten är beräknad täckas dels av ett grundbidrag

16 från kulturnämnden, dels egen finansiering. Grundbidraget från KN omfattar då hyra i form av upplåtelseavtal samt verksamhetsstöd för driften. Övriga kostnader ansvarar verksamhetsorganisationen för, exempelvis genom medlems-/anslutningsavgifter, nyttjandeavgifter, bidrag, sponsring, etc. Någon specificerad kostnadsbild går inte att ta fram i nuläget utan bör tas fram i ett senare skede i samband med framtagande av projektbeskrivning och konkretiserade alternativ till lokalisering. 1. Sammanfattning och förslag Det professionella fria scenkonstområdet i Malmö är i stark utveckling, spännande och attraktivt med ett med gott rykte både bland utövare och publik. Många grupper är av nationellt såväl som internationellt intresse och många scenkonstaktörer väljer att flytta sin verksamhet hit. Detta innebär att trycket på framför allt produktionslokaler men även i viss mån spellokaler har ökat under de senaste åren och att aktörerna inom det fria scenkonstområdet i Malmö upplever att det framför allt är en brist på ändamålsenliga lokaler för det dagliga arbetet, produktionen av föreställningarna. Många grupper som saknar egna lokaler menar att det blivit allt svårare att få tillgång till de scenkonstlokaler som finns och att detta ofta är förknippat med kostnader som man har svårt att klara av. Många menar att utvecklingen av verksamheterna och den konstnärliga utvecklingen riskerar att påverkas negativt av denna situation. Det finns också en risk att grupper och verksamheter bestämmer sig för att lämna Malmö, ta andra jobb eller lägga ner sin verksamhet. Något som i ett längre perspektiv skulle kunna komma att få en negativ inverkan på scenkonstområdet i Malmö som helhet. Genom att etablera en Plattform för scenkonst i Malmö, med ändamålsenliga lokaler för det dagliga arbetet så som beskrivits i utredningen, skapas nya, förbättrade möjligheter för utveckling av det fria scenkonstområdet i Malmö. Modellen med en plattform skulle ge fler professionella scenkonstgrupper tillgång till scen, repetitionslokaler, kontor, verkstäder och förråd än vad som är möjligt idag. Genom att satsa på produktionslokaler frigörs scener och spellokaler, som idag är låsta under repetitionsperioder, för föreställningar. Därmed förbättras möjligheterna att producera nya föreställningar och nå ut till nya publikgrupper i Malmö. Plattformen bidrar också till att underlätta, stärka och utveckla arbetet med såväl befintliga som nya nätverk och samarbeten inom scenkonstområdet. Som en viktig mötesplats bidrar den till ökade synergieffekter mellan aktörerna men också effektivisering och samutnyttjande av lokaler och tjänster. Det finns få samordnande verksamheter inom scenkonstområdet, och ingen som fungerar så som beskrivs i utredningen. En Plattform för scenkonstområdet i Malmö skulle bli en helt unik satsning, vara en föregångare och en förebild för andra. En viktig framgångsfaktor är här ett nära samarbete mellan det professionella scenkonstområdet i Malmö och Malmö stad. Slutsatsen är att en Plattform för scenkonstområdet i Malmö skulle bidra till att ge förbättrade möjligheter och förutsättningar för en långsiktigt hållbar samverkan och en konstnärlig utveckling, vilket stärker Malmös ställning som en attraktiv stad inom scenkonstområdet såväl nationellt som internationellt. En sådan utveckling skulle ge Malmöborna nya möjligheter att ta del av ännu fler intressanta och spännande scenkonstupplevelser och samtidigt utgöra en viktig dragningskraft för besökare både nationellt och internationellt. Utredningens förslag

17 - Att en Plattform för scenkonstområdet skapas i Malmö, utifrån den modell och de för scenkonstområdet i Malmö identifierade gemensamma behov och önskemål som beskrivits i utredningen - Att en konkretiserad projektbeskrivning för plattformen inklusive ekonomiska förutsättningar och tidplan tas fram i samverkan med det fria scenkonstområdet i Malmö - Att utifrån projektbeskrivningen ta fram konkretiserade alternativ till lämpliga lokaler för den fysiska plattformen Källor 1. Kontakter - i urval - Referensgruppen (tidigare KDG): Mario Castro Sepulveda Teater 23, Banditteatern Lina Ehn Öberg Bastionen, Teater Insite, Teater Foratt Helena Engberg Inkonst, Potatopotato Alexandra Hill Memory Wax Josefin Karlsson Vergara Teaterförbundets Regionråd Sonja Linblom Skådespelaravdelningen Teaterförbundet August Lindmark Teaterrepubliken Annika Nyman Teater Mutation Eva Omagbemi Mix Musik Johan Söderberg Barnens Scen Magnus Ödéhn Obanteatern, Barnens Scen Pelle Öhlund Varietéteatern Barbès, Moomsteatern - Lars Garpenfeldt, Danscentrum Syd - Rosi Gerlach, utvecklare teater, Kultur Skåne - Jutta Swärdh, utvecklare dans och nycirkus, Kultur Skåne - Birgitta Granbacka, handläggare Teater Ord, Kulturförvaltningen, Stockholm - Anna Berg, utredare Scenkonst, Kulturförvaltningen, Göteborg - Ivana Baukart, handläggare scenkonst/barn, Kulturstödsenheten, Malmö stad - Goran Bosevski, handläggare scenkonst, Kulturstödsenheten Malmö stad - Märta Lünnér, handläggare gästspelsscener, Kulturstödsenheten, Malmö stad - Jarl Hoffman, lokalsamordnare, Kulturförvaltningen, Malmö stad - Mats O Nilsson, MKB - Fastighetskontoret, Malmö stad 2. Dokument - i urval - Tjänsteskrivelse: Plan för genomlysning av Kulturstödet. Sofia Moberg, 2012-08-26 - Tjänsteskrivelse: Det fria scenkonstområdets lokalmässiga behov (2013-03722 KN 409). Goran Bosevski, 2014-02-05, med bilagor - Sammanfattning av enkäten Tillgång till gästspelsscener och andra scener/spellokaler (Kulturstödsenheten, Malmö stad, 2014-xx-xx) - Resultat: Enkät gällande lokalsituation för privata aktörer i Malmö Stad (Teaterförbundet för scen och film, Regionråd Skåne). Johan Söderberg, 2013-12-03

3. Hemsidor - i urval - www.kulturskane.se - www.stockholm.se/kultur/fritid - www.goteborg.se - www.kkvmm.se - www.m-a-f.org - www.mediaevolutioncity.se - www.sitesweden.se - www.teatercentrum.se - www.teaterforbundet.se - www.danscentrumsyd.se - www.producentpoolen.se - www.uferstudios.com - www.dock11-berlin.de 18