EXAMENSARBETE Olämpliga föräldrar i fråga om umgänge och vårdnad Behiye Yenigun 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle
Sammanfattning Den här uppsatsen har behandlat problemet med våldsamma föräldrar vid frågor om umgänge och vårdnad utifrån Föräldrabalken (1949:381). I sin helhet handlar uppsatsens om barnets bästa men fokus läggs på barnets bästa i tvister där våld förekommer. Det är svårt att ge begreppet om barnets bästa en definition då betydelsen ändras från fall till fall. En gemensam vårdnad anses vara till barnets bästa i flesta fall om det inte finns särskilda omständigheter som pekar emot så som till exempel våld inom familjen. Till grund för svensk rätt vad gäller barnets bästa ligger Barnkonventionen med artiklarna 1, 2, 3 och 4. Dessa artiklar i beskriver i sin helhet att alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, alla barn har rätt till liv och utveckling och alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra barnets bästa i samband med om en förälder är lämplig för umgänge eller vårdnad eller ej. I vissa fall kan man som tredje person tycka att en förälder absolut inte ska få behålla varken vårdnaden eller umgänget med sitt barn medan i andra fall kan motsatta funderingar dyka upp. I rätten handlar det inte om mina eller dina åsikter utan det viktigaste är barnets bästa. Uppsatsen är avgränsad till föräldrabalken (1949:381) och behandlar inte Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [LVU] eller andra ärenden som hamnar utanför FB. Slutsatsen i uppsatsen indikerar att begreppet barnets bästa på ett eller annat sätt bör förtydligas i lagtexten. Trots att portalparagrafen ska prioriteras och inget annat intresse väger tyngre än barnets bästa så visar det sig i praktiken att det inte detta prioriteras eller lyfts fram. På samma sätt bör riskbedömningen få en starkare formulering, behovet visar sig vara nödvändig i under utredningens gång. Uppsatsen pekar även pe att domstolarna inte alltid utför sina bedömningar rent utifrån lagstiftningen, det föreligger brister i domstolarnas bedömningar. Det förklaras inte riktigt hur man har kommit fram till besluten och ibland har domstolen till och med inte tagit hänsyn till barnets bästa, då varken en riskbedömning eller lämplighetsbedömning har gjorts.
Förkortningar Barnkonventionen - FN:s konvention den 20 november om barnets rättigheter BR - Barnombudsmannen rapporterar BRÅ - Brottsförebyggande Rådet FB - Föräldrabalken (1949:381) HD - Högsta domstolen LVU - Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga LU Lagutskottet NJA - Nytt juridiskt arkiv Prop. Proposition RH - Rättsfall från Hovrätterna SFS - Sveriges författningssamling SOU - Statens offentliga utredningar
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Inledning... 1 1.2 Syfte och frågeställning... 2 1.3 Avgränsning... 2 1.4 Metod och material... 2 2. Barnets bästa... 3 2.1 Historiskt perspektiv av begreppets utveckling... 3 2.1.1 Begreppets framväxt i lagen... 3 2.1.2 Grundläggande behov... 3 2.1.3 Lagändring... 3 2.1.4 Barnkonventionen... 4 2.2 Barnets bästa i gällande rätt... 4 2.3 Barnets bästa i samband med vårdnadstvister... 5 2.3.1 Grundläggande rättigheter... 5 2.3.2 Relationen till föräldrarna... 5 2.3.3 Rättslig bedömning... 5 3. Vårdnad... 7 3.1 Historiskt perspektiv... 7 3.1.1 Historisk överblick... 7 3.2 Vem är vårdnadshavare?... 7 3.2.1 Vårdnadshavare vid barnets födelse... 8 3.2.2 Gemensam vårdnad genom anmälan... 8 3.3.1 Beslut av domstol eller socialnämnd... 10 3.3.2 Flexibel umgänge... 10 3.3.3 Villkor... 11 4. Olämplig förälder... 12 4.1 Bakgrund... 12 4.2 Risken för att barnet far illa... 13 4.3 Bedömning... 13 4.4 Övriga brister i omsorgen... 15 5. Praxis... 16 5.1 NJA 2006 s.26... 16 5.2 Analys och reflektion... 16 5.3 Göta Hovrätt T 1646-11... 17 5.4 Analys och reflektion... 18 5.5 Hovrätten för Västra Sverige T 4471-10... 18
5.6 Analys och reflektion... 19 5.7 Svea Hovrätt T 4249-10... 20 5.8 Analys och reflektion... 20 6. Analys/diskussion... 22 6.1 Vad innebär principen om Barnets Bästa?... 22 6.2 Hur ser vårdnadsbestämmelserna ut i Föräldrabalken?... 22 6.3 Vem är olämplig som vårdnadshavare?... 23 6.4 Vilken betydelse ger våld inom familjen vid frågor om umgänge och vårdnad i praxis?... 23 7. Avslutande kommentarer... 24 8. Källförteckning... 25
1. Inledning 1.1 Inledning Pappa, Du vet att jag älskar Dig.. Längst därinne finns den, den klump av kärlek som är ämnad just till Dig. Jag skulle vilja ge den till Dig, allt på en gång, som ett regn där dropparna var kärlek, rakt ned på Dig. Men det är som att någonting stoppar mig, i en spärr, längst därinne. Jag tror Du vet, det måste Du veta, för jag vill inte tro på att Du är genom ond. Jag vill kunna skrika: JAG ÄLSKAR MIN PAPPA!! Men Du pappa, jag kan inte, spärren tar vid, istället får Du mig att vilja kräkas, jag vill rycka Dig i hårrötterna, släpa Dig. Ge Dig mina knytnävsslags ilska, precis som Du gjorde mot Henne. Jag vill gråta och se Dig i ögonen, jag vill vara den som skrämmer Dig. Jag vill kunna säga att en stor klump av mig hatar Dig. Jag vill så mycket, pappa, Du anar inte! Jag vill kunna säga som det är, jag vill kunna vara ärlig både mot mig själv och mot Dig, men Du har svikit så många gånger.. Jag är inte skyldig Dig någonting, jag har all rätt att spotta på Dig, hata och förakta Dig. Jag kan säga hej då och gå men det gör jag inte, varför vet jag inte Kanske finns det en länk, kanske inte. Jag ska bli bättre än Dig, pappa, förresten är jag redan bättre men jag ska fortsätta uppåt till slut ska jag stå på toppen och vara fri från tankarna som förföljt mig. Jag ska släppa Dig och säga: jag är fri nu, pappa. 1 Denna dikt är skriven av en flicka som deltagit i Trappverksamheten i Uppsala och handlar om barn som utsätts för att bevittna våld i familjen. Hon beskriver sina känslor till sin far på ett känslosamt och mycket gripande sätt. Denna flicka är en utav många barn där ute som får vittna våld i hemmet. Idag pågår det en massa konflikter mellan föräldrar som påverkar barnen väldigt negativt. Många barn tvingas leva i otrygga familjer medan andra lyckas ta sig ur den onda cirkeln. År 2014 kom det in sammanlagt 19 100 anmälningar vad gäller misshandelsbrott mot barn. 39% av dessa anmälningar riktades mot flickor medan 61% var mot killar. Från föregående år ökades våldet mot barn mellan 0-17 år med 8% och 16% ökade mellan 0-6 år vilket motsvarade en siffra på 536 brott. Anledningen till den starkt växande andelen är för att allt fler börjar anmäla brotten bland annat har skolorna tagit tag i situationen mycket allvarligare jämfört med tidigare. 2 1 Socialstyrelsen, När mamma blir slagen av pappa, KopieCenter, Stockholm, 2005, s.63 2 Statistik från Brå, Barnmisshandel, 2015-11-11 www.bra.se/bra/brott-och-statistik/barnmisshandel.html 1
1.2 Syfte och frågeställning Syftet med denna uppsats är att klargöra barnets bästa i frågor som rör en förälders lämplighet samt vilken betydelse våld har vid frågor om umgänge och vårdnad. Jag vill därför utreda följande frågeställningar: 1) Vad innebär principen om Barnets Bästa? 2) Hur ser vårdnadsbestämmelserna ut i Föräldrabalken? 3) Vem kan anses olämplig som vårdnadshavare? 4) Vilken betydelse har våld inom familjen vid frågor om umgänge och vårdnad i praxis? 1.3 Avgränsning Då uppsatsen är avgränsad till föräldrabalken (1949:381) behandlas inte Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga [LVU] eller andra ärenden som hamnar utanför FB. 1.4 Metod och material Min uppsats avser att fastställa gällande rätt och arbetar därför med en rättsdogmatisk metod. Jag har använt mig utav lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Under rubrikerna där jag har beskrivande fakta har jag använt mig av lagtexten för att ge en bild av både det som varit och det som är. Sedan har jag under rubriken praxis använt mig av fyra rättsfall som jag valde ut från doktrinen och sedan analyserade. 2
2. Barnets bästa 2.1 Historiskt perspektiv av begreppets utveckling 2.1.1 Begreppets framväxt i lagen Frågan om barnets bästa har förekommit i den svenska lagstiftningen sedan 1910-talet och tio år senare även i HD:s praxis. Under 1970-talet dök många diskussioner upp om barnets bästa i doktrin och debatt. 3 Första gången då barnets bästa formellt stod med i lagoken var i Lagen den 11 juni 1920 om barn i äktenskap 9. Paragrafen löd: Leva föräldrarna på grund av söndring åtskilda, har rätten på ansökan av endera att förordna, vilken av dem skall hava vårdnaden om barnen eller, om ej alla barnen böra stå under den enes vårdnad, huru de skola fördelas mellan föräldrarna. Äro föräldrarna ense, give rätten sitt beslut i överensstämmelse med vad de önska, såframt det ej är uppenbart stridande mot barnens bästa; åsämjas de ej, bestämme rätten efter vad med hänsyn främst till barnens bästa finnes skäligt. Bär endera huvudsakligen skulden till sammanlevnadens hävande, och äro de lika skickade att hava vårdnaden om barnen, vare den andre närmast därtill. 4 2.1.2 Grundläggande behov I förslaget till 1949 lag som sedan trädde i kraft 1950, FB 6 kap 7 gjordes ingen förändring utan paragrafen blev kvar som tidigare lydelse. 5 Det var inte förrän 1979 som en ny utredning gjordes. Där ville man nu ge ett klart uttryck för frågor som rörde mellan barn och föräldrar, barns behov och barns rätt att utveckla sin egen personlighet. Några grundläggande behov var då: Barn behöver omvårdnad och skydd. Barn behöver människor som de kan ta emot kärlek av och ge kärlek till. Barn behöver ett stabilt och varaktigt förhållande till förälder. Barn behöver utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans. Barn behöver föräldrars hjälp med att sätta gränser för sitt handlande. Barn måste få känna att de behövs och att de får ta ansvar. Barn behöver få påverka sin situation. Barn behöver efter hand frigöra sig från sitt beroende av föräldrarna. Barn har behov av samhörighet med båda föräldrarna även om dessa är i konflikt med varandra. Ovanstående punkter är alltså det som anses vara barns grundläggande behov. Hänsyn skulle tas till dessa punkter vid överväganden och beslut om barnets bästa. 6 2.1.3 Lagändring Genom 1998 års vårdnadsreform infördes i 6 kap. föräldrabalken en portalparagraf om barnets bästa och paragrafen löd istället: 3 Schiratzki Johanna, Föräldraansvar i välfärdsrätten, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2013, s.35 4 Lagen den 11 juni 1920 om barn i äktenskap 9 5 Prop. 1949:93 s.55 6 SOU 1979:63 s.55 3
Barnets bästa skall komma i främsta rummet vid avgörande enligt detta kapitel av alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Risken för att barnet utsätts för övergrepp, olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa skall beaktas. 7 Nu fick begreppet en egen paragraf i den svenska lagen. I och med att principen fick en egen paragraf höjdes även värdet av den. Särskilt hänsyn ska tas till att barnet är barn och i sin tur till dettas bästa. 8 2.1.4 Barnkonventionen 2 september 1990 trädde även barnkonventionen i kraft vilket är ett bindande internationellt avtal som skyddar barnens rättigheter. Barnkonventionen består av 54 artiklar varav 4 är grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn. Dessa artiklar är artikel 1, artikel 2, artikel 3 och artikel 4. 9 I artikel 3 i barnkonventionen sägs: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har lagligt ansvar för barnet, och skall för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder Konventionsstaterna skall säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal, och lämplighet samt behörig tillsyn. 10 2.2 Barnets bästa i gällande rätt Regeringens förslag i utredningen av gällande rätt var att barnets bästa skulle ha en klarare uttryck i lagen. Principen ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Anledningen till detta var för att det skulle finnas ett tydligt barnperspektiv. Barnets bästa är en av de fyra grundpelarna i barnkonventionen skulle även ha en särskild plats i den svenska lagen. Vid frågor om vårdnad, boende och umgänge ska det vara barnets intressen som ska stå i fokus inte att beslutet ska vara rättvist mellan föräldrarna. 11 Den nya lagändringen som trädde i kraft 2006 lyder som följande: 7 SFS 1998:319 8 Schiratzki Johanna, Föräldraansvar i välfärdsrätten, 2013, s.32 9 www.unicef.se/barnkonventionen 10 www.unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full 11 Prop. 2005/06:99 4
FB 6 kap. 2 a Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall det fästas avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. 12 I jämförelse med tidigare lydelse ändras komma i främsta rum till skall vara avgörande eftersom att det är barnets intressen som ska ta över och inte föräldrarnas. Regeringen ansåg att begreppet bör förklaras tydligare i lagtexten. Genom den nya bestämmelsen stämde lagen mer konkret ihop med barnkonventionen. 13 Med detta menas att barnets bästa skall avgörande för alla beslut. I andra stycket lades det till ett tillägg om risken för att någon annan i familjen utsätts för övergrepp. Syftet med denna ändring är att övergreppet inte bara kan rikta sig mot barnet utan även mot någon annan familjemedlem så som till exempel syskon eller den andra föräldern. Denna typ av övergrepp som kanske inte direkt är riktat mot barnet ska också särskilt beaktas som en risk för barnet. 14 2.3 Barnets bästa i samband med vårdnadstvister 2.3.1 Grundläggande rättigheter I FB 6:1 anges barnens grundläggande rättigheter: Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. 15 Syftet med denna paragraf är att ge domstolen en vägledning i fråga om vårdnadstvister. Med omvårdnad menas både psykisk och fysisk omsorg. - Psykisk omsorg: Med detta menas rätten till kärlek, trygghet genom stabila förhållanden och fostran genom att både gränser sätts från föräldrarna och genom att barnet själv sätter gränser i sina handlanden. - Fysisk omsorg: Den fysiska omsorgen omfattar i stort sett rätten till uppehälle, bostad och utbildning. 2.3.2 Relationen till föräldrarna Förutom dessa rättigheter ingår även i barnets bästa en stabil och varaktig relation mellan barnet och dennes båda föräldrar som anges i FB 6:2a, men i denna sorts behandling ska domstolen ta särskild hänsyn till om barnet kan utsättas för övergrepp, olovligen bortföras, kvarhållas eller fara illa på annat sätt. Dock räcker varken uppräkningen av barnens rättigheter eller de krav som ställs i FB för att klargöra barnets bästa vid utredningen. 16 2.3.3 Rättslig bedömning 12 SFS 2006:458, FB 6:2a 13 Prop. 2005/06:99 s.39 14 Prop. 2005/05:99 s.85 15 SFS 1983:47 16 Rejmer Annika, Vårdnadstvister, Lund: Sociologiska institutionen, 2003, s.123 5
Eftersom att barnets bästa är en allmän och övergripande princip så innebär det att vårdnadsutredarna beroende på fallet ger detta en konkret innebörd. Med hjälp av erfarenheter, kunskap, uppfattningar och antaganden ges en bedömning av vad som anses vara barnets bästa i ett visst fall. 17 I förarbeten till barnets bästa har som utgångspunkt angetts att begreppet ska tolkas både ur ett objektivt och subjektivt perspektiv: i huvudsak finns två sätt att avgöra vad som är barnets bästa. Det ena är att beslutsfattare på olika nivåer gör bedömningar som grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det handlar alltså om att skaffa sig kunskap om barn eller inhämta sådan kunskap från experter. Det andra sättet är att det berörda barnet tillåts ge uttryck för sin uppfattning om vad som är bästa. Det förutsätter dock att barnet vistas i en trygg miljö där det inte påverkas alltför mycket av någon enskild vuxen. 18 Dock begränsas rätten till en rättslig standard eftersom det inte går att sätta upp regler för saker som ligger utanför det rättsliga området. Ett exempel på det är kärlek, rätten kan inte få en förälder att älska sitt barn. Rättens uppgift är att lösa tvister, fördela begränsade resurser och ge rättssubjekten ett skydd mot straffbara handlingar. 19 17 Rejmer, Vårdnadstvister, 2003, s.124 18 SOU 1997:116 s.134 19 Schiratzki, Barnrättens grunder, 2005, s.34 6
3. Vårdnad 3.1 Historiskt perspektiv Under tidigare generationer handlade föräldrarnas roll om att uppfostra sina barn till goda familjemedlemmar. Den känslomässiga relationen mellan föräldrarna och barnen var svagare jämfört med idag. Att ge omsorg till barnen var inte någon som man tog stor hänsyn till. 20 3.1.1 Historisk överblick Det var genom lagarna om barn utom äktenskapet och barn i äktenskapet som själva begreppet vårdnad kom upp. Enligt lagen 1917 om barn utom äktenskap 21 hade modern både vårdnaden om barnet och var även barnets förmyndare. Här skiljde man inte på vårdnad och förmyndarskap medan i lagen 1920 om barn i äktenskap 22 så gjorde man det. Både fadern och modern hade vårdnaden över barnet. 23 En hel del ändringar har gjort i FB den senaste tiden vad gäller vårdnad och umgänge. 1976 infördes en ny lag i FB som gav möjlighet för ogifta och frånskilda föräldrar att få behålla gemensam vårdnad. 24 Vilket inte var tillåtet tidigare. Bara ett år senare lade Utredningen till ett förslag om barnens rätt vilket också gick igenom 1979. Därmed lades det till ett förbud mot aga. Förslaget som gick igenom följde: 25 Barnet får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. En hel del olika ändringar gjordes i FB fram till 2006 just för att stärka barnperspektivet. Utredningen ville att kommande regler skulle anpassas till olika förändringar som skett i samhället vad gäller familjemönstret. Regler om vårdnad behövde få en förändring för att kunna svara på barnens behov. Genom lagändringarna betonas föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor om vårdnaden, där domstolen utreder om vårdnaden ska vara gemensam eller inte. Genom 2006 års lagändring lades en större vikt på socialnämnden. Socialnämnden kunde även väcka talan mot umgänge om det skulle anses vara nödvändigt, till exempel om det skulle finnas en risk för barnet att fara illa. En annan ändring var att kontakten inte behöver vara fysiska längre, om barnet istället önskar sig att träffa föräldern på ett annat sätt så som tex telefon så fungerar det lika bra. 26 3.2 Vem är vårdnadshavare? Föräldrabalken skiljer mellan vårdnad och förmyndarskap. En förmyndare har stort sett hand om barnets ekonomiska frågor. En vårdnadshavare däremot är den som tar hand om barnets vårdnad, dvs den som bär ansvaret för barnets personliga förhållanden. Med personliga förhållanden menas barnets omvårdnad, trygghet och goda uppfostran. 27 20 Rejmer, Vårdnadstvister, 2003, s.138 21 NJA II 1917 s.363 22 NJA II 1921 s.233 23 Sjösten Mats, Vårdnad, boende och umgänge, Stockholm: Norstedts Juridik (2014) s.30 24 Prop. 1975/76:170 s.83 25 SOU 1978:10 s.25 26 Sjösten, vårdnad, boende och umgänge, s.34 27 Sjösten, s.55 7
I FB 6 kap. 2 beskrivs vårdnaden: Ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år. Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov enligt 1 blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter samt ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan ska vårdnadshavaren vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas. 28 Båda föräldrarna eller i vissa fall endast en av dem står för vårdnaden av barnet från födelsen till dess barnet är 18 år det vill säga myndig. Fram till dess är det ovanstående paragraf som gäller för vårdnadshavaren i frågor om vårdnad. Barn är i behov av goda relationer till båda sina föräldrar och det är den relationen som FB är ute efter att skapa. Därför är det viktigt att båda föräldrarna är delaktiga och villiga till att ta ansvar över barnet. 29 3.2.1 Vårdnadshavare vid barnets födelse FB 6 kap. 3 som följer: Barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam. Ingår föräldrarna senare äktenskap med varandra, står barnet från den tidpunkten under vårdnad av dem båda, om inte rätten dessförinnan har anförtrott vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.om det döms till äktenskapsskillnad mellan föräldrarna står barnet även därefter under båda föräldrarnas vårdnad, om inte den gemensamma vårdnaden upplöses enligt 5, 7 eller 8. Skall barnet även efter domen på äktenskapsskillnad stå under båda föräldrarnas vårdnad, skall rätten i domen erinra om att vårdnaden alltjämt är gemensam. 30 Enligt ovanstående lag tillfaller alltså vårdnaden båda föräldrarna i det fallet då de är gifta. En förälder som inte är myndig kan också ha vårdnaden över barnet, men däremot går det inte att vara förmyndare. 31 Om föräldrarna inte är gifta då barnet födds så är det modern som har ensam vårdnad över barnet. Däremot får föräldrarna gemensam vårdnad om de gifter sig efter barnets födelse. I paragrafens andra stycke följer också att gemensam vårdnad tillkommer föräldrarna även när föräldrarna gifter om sig på nytt oavsett vad som gällt tidigare. 3.2.2 Gemensam vårdnad genom anmälan För ogifta gäller inte detsamma regel som för gifta par, vid barnets födelse. Tre månader efter att socialnämnden godkänt faderskapsbekräftelse som görs enligt FB 1 kap. 4 får föräldrarna gemenskap vårdnad. Detta går igenom så länge någon av föräldrarna inte motsätter sig vårdnaden under denna tre månaders period. 32 Om ogifta par lever tillsammans kan föräldrarna få gemensam vårdnad genom en registrering hos skatteverket. Lagarna som reglerar detta är FB 6 kap. 4 st. 2 och 16 : 28 SFS 2014:377 29 SFS 2014:377 30 SFS 1994:1433 31 FB 10 kap 5 32 Saldeen Åke, Barn- och föräldrarätt, Uppsala: Justus Förlag AB, 2005, s.154 8
4 st. 2: Om barnet är folkbokfört här i landet, kan föräldrarna få gemensam vårdnad också genom registrering hos Skatteverket efter anmälan av dem båda 1. till socialnämnden i samband med att nämnden ska godkänna en faderskapsbekräftelse eller en bekräftelse av föräldraskap enligt 1 kap. 9, eller 2. till Skatteverket under förutsättning att beslut om vårdnaden inte har meddelats tidigare. 16 : Anmälan enligt 4 andra stycket om gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra prövas av Skatteverket. Anmälan skall göras skriftligen av båda föräldrarna. Anmälan enligt 4 andra stycket 2 görs hos Skatteverket eller Försäkringskassan. Beslut av Skatteverket får överklagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets barnet är folkbokfört vid tidpunkten för beslutet. När en gemensam vårdnad ansöks genom ovanstående registrering accepteras den så fort en registrering hos skatteverket har skett. 33 3:3 Umgängesrätt Ett barn som inte bor tillsammans med en förälder har rätt till umgänge. Denna rättighet beskrivs klart och tydligt i föräldrabalken: 6 kap. 15 st.1 Barnet skall ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt. 34 Vid ett sådant beslut vad gäller barnets rätt till umgänge tas beslutet med hänsyn till barnets bästa. 35 Eftersom denna rättighet i första hand tillfaller barnet ska man först och främst ta hänsyn till barnets behov och intressen. Dessutom handlar det om barnets rättighet och inte förälderns umgängesrätt. Därför är det inte en absolut plikt, utan en fördel för barnet att kunna ha kontakt med båda sina föräldrar. 36 Allmänt psykologiskt är det viktigt för ett barn att ha ett regelbundet och konfliktfritt umgänge med sina föräldrar. Ansvaret ligger hos föräldrarna för att barnet ska kunna ha ett sådant förhållande. Bestämmelsen till detta följer: 6 kap. 15 st.2 Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt möjligt tillgodoses. Särskilt förordnade vårdnadshavare har ett motsvarande ansvar. Denna bestämmelse gäller oavsett om föräldrarna har en gemensam vårdnad eller inte. 37 Barnet ska som regel kunna ha kontakt med båda sina föräldrar även om de inte bor tillsammans. Dock betyder 33 Prop.1981/82:168 s.76 34 SFS 2006:458 35 Prop. 1997/98:7 36 SOU 1979:63 s.81 37 Sjösten, vårdnad, boende och umgänge, 2014, s.110 9
inte det nu sagda att umgänget alltid är till barnets bästa. I vissa fall kan det vara bättre för barnet att inte ha något umgänge till den ålder då de kan få bestämma själv. 38 3.3.1 Beslut av domstol eller socialnämnd I vissa fall kan inte föräldrarna komma överens om umgänget, då får domstolen döma vad som är bäst för barnet: 6 kap. 15a st.1 På talan av en förälder som vill umgås med sitt barn får rätten besluta om umgänge mellan barnet och den föräldern. En sådan talan får också föras av socialnämnden. 39 En talan får föras av: 40 En förälder som vill umgås med sitt barn. En förälder som vill begränsa umgänget mellan barnet och den andra föräldern. När ett beslut från domstolen har fattats så är ska socialnämnden fortsätta kontrollera relationerna i familjen eftersom att det kan förekomma situationer då barnet kan må dåligt av beslutet som tagits. Det finns även situationer där barnet under senare tider riskerar att fara illa. Därför kan umgänge med föräldern begränsas eller i värsta fall om föräldern gjort sig skyldig till brott kan umgänget uteslutas helt. 41 3.3.2 Flexibel umgänge Det finns ingen speciell lagtext om hur umgänget bör förekomma och i vilken utsträckning det bör ske. Sådana beslut bedöms från fall till fall, beroende på vad man anser vara barnets bästa. Det bästa för barnet behöver dock inte alltid vara ett regelbundet umgänge, utan kan även vara ett flexibelt umgänge. Ett litet barn som inte har lika stark inre minnesbild av sina föräldrar kan behöva träffa sina föräldrar oftare för att uppdatera bilden av sina föräldrar. För äldre barn kanske täta umgängen inte är av lika stor betydelse, men istället ett regelbundet umgänge för att kunna behålla kontakten. 42 Stereotypa beslut som till exempel innebär att barnet skall vara hos den andra föräldern under helgerna eller en viss period under sommarlovet anpassas inte till föräldrarnas förhållanden. Det medger alltså inte att umgänget anpassas till parterna under åren växlande förhållanden. En schabloniserad bedömning av umgängesfrågor innebär att ett barn tillerkänns umgänge med en förälder även fast det i vanliga fall inte bör förekomma. Ett sådant beslut görs med hänsyn till barnets bästa. Det kan vara så att föräldern gjort sig skyldig till ett allvarligt brott mot sitt barn och då bör en undantagsregel ej förekomma. 43 38 Sjösten, s.112 39 SFS 2006:458 40 Sjösten, s.114 41 Sjösten, s.120 42 Sjösten, s.127 43 1990/91:LU29 10
3.3.3 Villkor Domstolen kan i viss utsträckning besluta om villkor för umgänget och det prövas självständigt som en del av umgängesfrågan. Dessa villkor kan bland annat vara: På vilken plats umgänge ska påbörjas och avslutas Att umgänge får ske endast på en viss plats Att umgänge får utövas endast i Sverige Att den förälder som barnet ska umgås med ska deponera sitt pass hos den förälder som barnet bor tillsammans med under den tid umgänget pågår. En annan synpunkt som kan tänkas som ett villkor är drogfrihet. Även krav på bostad som villkor för umgänge har förekommit. Däremot anges dessa ovanstående villkor endast i undantagsfall eftersom att för många detaljerade villkor kan leda till att viljan till samarbete minskar. Utgångspunkten för att domstolen ska besluta om dessa villkor är för att det i det aktuella fallet skulle kunna anses som nödvändigt för att umgänget ska fungera väl. 44 44 Sjösten, s.139 11
4. Olämplig förälder 4.1 Bakgrund Det var runt 80-talet då man började diskutera i förarbetena om att vårdnaden bör tillfalla båda föräldrarna med hänsyn till barnets bästa. Dock skall ej detta gälla om det finns en risk för barnet att fara illa. Om den ena föräldern gör sig skyldig till trakasserier eller misshandel blir det väldigt svårt att komma fram till det bästa vad gäller frågor som rör barnet. Det lades då märke till att man inte ska generalisera sådana frågor utan lyssna på föräldrarnas argument i vårdnadsfrågan 45 I början av 90-talet infördes en ny paragraf som innehåller en riskbedömning.: Det räcker med att det föreligger konkreta omständigheter som talar för att det finns en risk för det. Omständigheter som därvid kan spela in kan vara umgängesförälderns allmänna attityd till våld, eventuella tidigare övergrepp, hotelser om övergrepp m.m. Också övergrepp som enbart är av psykisk natur måste beaktas. 46 Några år senare tog man upp dessa farhågor igen i propositionen: Som tidigare påpekats är det inte alltid till barnets bästa med gemensam vårdnad. De farhågor som framförts måste tas på allvar och en lagändring får inte medföra att det mer eller mindre schablonmässigt beslutas om gemensam vårdnad även mot den ena förälderns önskemål. Om den som motsätter sig gemensam vårdnad anför vägande skäl för sin ståndpunkt, är det ofta lämpligast att inte gå emot den personens vilja. Har motståndet sin grund i sådana förhållanden som misshandel eller trakasserier eller andra former av övergrepp från den andra förälderns sida, kan det vara bäst för barnet att den ena föräldern får ensam vårdnad. Det skall betonas att avgörandet alltid skall ske utifrån vad som är bäst för barnet. 47 Huvudregeln är att en gemensam vårdnad anses som det bästa för barnet, dock blir det ett undantag om det förekommit våld i familjen. I sådana fall anses istället i de flesta fallen en ensam vårdnad för barnet. Idag ligger som grundportal paragrafen om barnets bästa 48 och FB 6 kap. 7 st. 1-3 följande lydande: Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, skall rätten besluta om ändring i vårdnaden. Står barnet under båda föräldrarnas vårdnad och gäller vad som sägs i första stycket en av dem, skall rätten anförtro vårdnaden åt den andra föräldern ensam. Brister också den föräldern i omsorgen om barnet på det sätt som sägs i första stycket, skall rätten flytta över vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Står barnet under endast en förälders vårdnad, skall rätten i fall som avses i första stycket flytta över vårdnaden till den andra föräldern eller, om det är lämpligare, till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. 49 45 BR 2005:02, När tryggheten står på spel, s. 21. 46 Prop. 1992/93:139 s.37 47 Prop. 1997/98:7 s.50 48 FB 6 kap. 2a 49 SFS 1998:319 12
4.2 Risken för att barnet far illa I och med att Sverige godkände Barnkonventionen har det klart och tydligt uttalats att barn ska skyddas mot övergrepp. Staten ska så långt som möjligt säkerställa att ett barn inte utsätts för våld, misshandel eller sexuella övergrepp. 50 1993 infördes en paragraf för första gången som handlade om risken för att barnet far illa i FB 6 kap. 15 som löd: Vid beslut enligt andra och tredje styckena skall rätten beakta risken för att barnet i samband med utövande av umgänge utsätts för övergrepp, olovligen bortförs eller kvarhålls eller annars far illa. 51 Anledningen till att lagen infördes var för att den kraftiga rörligheten över gränserna medfört ett sånt behov. I och med att rörligheten ökade så ökade även risken för att föräldrarna förde bort sina barn till andra länder. De grundläggande bestämmelserna i FB om vårdnad och umgänge utgår från barnets bästa så man ville motverka att barn olovligen förde bort under utövandet att umgänge eller vårdnad. Dock gällde inte den nya bestämmelsen endast för risken av bortförande utan även för risken att barnet far illa. Det är viktigt för barnet att har en bra relation till båda sina föräldrar men viktigare är att barnet inte far illa. 52 2006 gjordes en ändring i FB 6 kap 2a som innebär att betydelsen lyftes fram. Socialnämnden och domstolen skall vid bedömningen av barnets bästa fästa avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. 53 4.3 Bedömning Vid bedömningen räcker det med att det finns konkreta omständigheter som tyder på att övergrepp eller kränkning förekommit för att domstolen ska göra en riskbedömning. Så länge det alltså finns en risk för att barnet far illa i frågor om vårdad eller boende, ska domstolen ta ställning till frågan. Det är svårt att lägga krav på bevisningen eftersom att det ser olika ut från fall till fall. Dock bör det finnas någon form av stödbevisning för påståendena. 54 Om det har förekommit uppgifter där våld eller övergrepp förekommit så måste en riskbedömning göras. 55 Är det klarlagt att en förälder tidigare gjort sig skyldig till övergrepp så bör en ny bedömning av det som inträffade göras. Beroende på hur övergreppen har sett ut görs en bedömning. Till exempel om övergreppen har skett oftare under en längre tid kan det vara en risk till att barnet far illa ut. Samma grund gäller om föräldern har ett behov av att hela tiden utöva en makt och kontroll över offret, detta är en handling som är svår att ändra på och därför en stor risk att det upprepas. Liknande fall som följer spåret visar ofta att det föreligger en risk, däremot finns det föräldrar som gjort sig skyldig till bara någon enstaka handling och dessa situationer visar då att det inte är av en större betydelse. Ett exempel är 50 Barnkonventionen art.19 st.1 51 SFS 1993:213 52 Prop. 1992/93:139 s.27 53 Prop. 2005/06:99 s.41 54 SOU 2005:43 s.367 55 SOU 2005:43 s.200 13
om en förälder en enstaka gång gjort sig skyldig till övergrepp mot den andra föräldern så finns det en mindre risk att barnet far illa ut. Något som man tar hänsyn till är när övergreppet skett, även om det skulle vara en enstaka gång som nyligen ägt rum så kan det betyda även en risk för även barnet. Tiden spelar stor roll därför att om istället övergreppet skett långt tillbaka och relationerna i hemmet efter det enstaka övergreppet fungerat bra tyder det på att det finns en mindre risk för upprepning. Det viktigaste som inte får glömmas är att i vart fall ta hänsyn till barnets egen inställning. 56 Barn har en rätt som innebär att aldrig någonsin behöva bli utsatt för våld, övergrepp eller kränkning av en förälder. Barnets bästa ska alltid komma först och det finns inget intresse som bör komma före barnets. Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet görs en särskild bedömning om den kan fara illa. I praktiken är det två spörsmål som aktualiseras, den ena är om det har förekommit några övergrepp och den andra är om det föreligger någon risk. 57 Även om det i inte alltid går av bevisa ett brott kan domstolen ändå genom en sannolikhetsbedömning komma fram till att det föreligger en otrygghet för barnets säkerhet. En konkret fara leder i sin tur till en faktisk fara, därför behöver det inte alltid vara visat att övergrepp eller andra kränkningar har skett för att domstolen ska pröva påståendena. Ibland kan en sannolikhet vara tillräckligt för att domstolen ska påstå att det har skett. Polisanma lningar, nedlagda eller under utredning, va ckta a tal och fa llande eller friande domar a r naturligtvis viktiga omsta ndigheter vid pro vningen av om o vergrepp skett. Annan utredning kan vara vittnesfo rho r, barnpsykiatriska utredningar, barnava rdsutredningar och utdrag ur sjukjournaler. 58 I vissa fall kan föräldern få ha kvar sin vårdnad över barnet trots att denne gjort sig skyldig till våld eller kränkningar. Ett sådant exempel är när en förälder varit våldsam mot den ena föräldern och denne inte motsätter sig att ha en gemensam vårdnad. Här får socialnämnden komma in och undersöka om det föreligger någon risk för barnet. Efter att en bedömning gjort med hänsyn till barnets bästa besluter domstolen om föräldern får behålla vårdnaden eller inte. Om en förälder dödat eller försökt döda den andra föräldern ska socialnämnden normalt väcka talan om en förflyttning av vårdnaden, detsamma gäller i sådana fall då en förälder gjort sig skyldig till sexuella grepp mot barnet. 59 Eftersom situationerna ser olika ut från fall till fall går det inte att lägga upp en exakt modell för hur processen ska gå till. Bedömningen måste göras utifrån det enskilda fallet. Däremot finns det vissa krav som går att ställa av det som tidigare togs upp vad gäller sannolikhetsbedömning. Självklart är denna bedömning väldigt svår eftersom att vi inte har möjligheten att se in i framtiden. Från domstolen sida krävs istället en noggrann och klar utredning av bakgrunden. Detta är enklare att bedöma när det är barnet som blivit utsatt för övergrepp än när det handlar om en förälder. 56 Prop. 2005/06:99 s.43 57 SOU 2005:43 s.199 58 SOU 2005:43 s.201 59 Prop. 2005/06:99 s.44 14
4.4 Övriga brister i omsorgen För att en förälder ska anses vara olämplig krävs det inte bara att det ska föreligga våld eller hot. Det finns föräldrar som till exempel är missbrukare eller psykiskt sjuka vilket gör dem mindre lämpliga. Visst kan missbruket leda till att föräldern använder våld mot barnet men framför allt föreligger risker till att det blir stora brister i omsorgen. En förälder som missbrukar kan ha det så svårt att den inte kan ge barnet vad den behöver vad gäller omvårdnad, uppmärksamhet, kontakt och stimulans. Dessutom kan det föreligga en otrygghet från barnets perspektiv och även en risk för att en fara kan föreligga. När sådana situationer dyker upp måste en bedömning göras av vilka konsekvenser det kan ge barnet och hur långvarigt störningen är. Det finns föräldrar som är sjuka eller som missbrukar men som ändå har en god förmåga att ge en god omsorg. 60 När missbruk, försummelse eller andra brister uppstår och en fara för barnets bästa, ska domstolen besluta om ändring i vårdnaden. Om socialnämnden får kännedom om att det föreligger en fara för barnet ska en utredning göras. 61 Ett barn kan känna sig otryggt hos en förälder även fast det inte har förekommit några övergrepp. Därför är det viktigt att ta hänsyn till barnets egen inställning. Om barnet skulle motsätta sig kontakt med föräldern måste det respekteras. Domstolen får inte bortse barnets oroligheter, utan tvärtom ta hänsyn till dess åsikter. 62 60 SOU 2005:43 s.203 ff 61 Prop.2005/06:99 s.43 62 SOU 2005:43 s.205 15
5. Praxis Nedan har jag analyserat fyra rättsfall för att visa hur domstolarna har dömt olika fall vad gäller frågor om vårdnaden. Det finns erkänt, bevisat och icke bevisat våld i de olika fallen. Vissa får behålla vårdnaden medan andra blir av med den. Dessa nedanstående rättsfall är olika exempel som visar om domstolen bedömt föräldrarna som lämpliga eller ej. 5.1 NJA 2006 s.26 LS (far) och MA (mor) har två barn, F och K. Vårdnaden om barnen är gemensam. MA har tidigare försökt döda fadern med en kniv tidigare framför deras äldsta son. Efter händelsen omhändertogs barnen med stöd av LVU 6 och parterna separerade. Sedan lämnades barnen tillbaka till L.S och fick 2 timmars umgänge med MA och telefonsamtal nästan varje kväll. LS yrkar att han ska få ensam vårdnad och påstår att MA är en olämplig vårdnadshavare. LS har svårt för att komma över händelsen och vill inte på något sätt behöva komma i kontakt med MA men har ingenting emot att barnen har kvar kontakten med sin mor. LS känner sig rädd och yrkar att få ha egen vårdad över barnen vilket MA motsätter. Hon vill att parterna fortsätter ha gemensam vårdnad över de gemensamma barnen. I målet ansåg tingsrätten att föräldrarna skulle fortsätta ha gemensam vårdnad, då båda föräldrarna var mycket fasta vid sina barn. En nämndeman var skiljaktig och menade att LS skulle få ensam vårdnad eftersom MA inte var lämplig som vårdnadshavare på grund av våldet som hon använt mot fadern. Hovrätten fastställde tingsrättens dom om gemensam vårdnad, med det skälet att den gemensamma vårdnaden var det bästa för barnen. Högsta domstolen däremot gör en ändring i hovrättens dom och besluter istället att LS ska ha ensam vårdnad över barnen. HD menade att det föreligger en risk för att barnen far illa vid gemensam vårdnad då MA utsatt LS för vård och LS nu lever i oro för MA. Föräldrarna kan inte samråda direkt med varandra rörande barnens angelägenheter. MA anförde att LS:s psykiska tillstånd försämrats och att han har brister i omsorgen om barnen, men det framgick inga påståenden i utredningen som tydd på att LS skulle vara olämplig som ensam vårdnadshavare. 63 5.2 Analys och reflektion I den bedömning som görs av tingsrätten så får inte fadern sin vilja igenom även fast han blivit utsatt för ett mycket allvarligt anfall. Tingsrätten framför mest moderns behov av att få ha kvar kontakt med sina barn, istället för att undersöka på frågan utifrån barnens perspektiv. Detta stämmer inte med portalparagrafen om barnets bästa, FB 6 kap. 2a. Det görs inte heller någon riskbedömning, risken att barnen skulle fara illa kommer inte på tal i tingsrättens bedömning. Däremot konstaterar en skiljaktig nämndeman att MA:s brott skapat ett djupgående samarbetsproblem mellan parterna. Med hänsyn till barnets bästa bör inte parterna ha gemensam vårdnad och MA anses inte heller vara en lämplig vårdnadshavare. Hovrätten som fastställer tingsrättens dom redovisar inte heller någon form av riskbedömning. Det som tilläggs i hovrätten är att parterna planerar för ett ökat umgänge med MA och barnen och där- 63 NJA 2006 s.26 16
för förväntas en förbättrad relation. Även i denna instans fokuserar man på relationen till barnen utifrån moderns perspektiv. HD kom fram till en helt annan slutsats men på sätt och vis genom samma spår som tidigare beslut. Här lades istället vikten på faderns situation och hans relation till modern. Ensam vårdnad beviljades LS av den anledningen att han hade det svårt att komma över det som hänt mellan honom och MA tidigare. Inte ens i HD gjordes en bedömning av barnets bästa utifrån barnens perspektiv, utan LS fick ensam vårdnad pga. problemen mellan LS och MA. Fadern överklagar domen i tingsrätten och hovrätten, sedan går hans yrkanden igenom i HD. Modern MA får inte ha kvar vårdnaden med hänsyn till det som hon gjort mot fadern tidigare, då det skapat svåra samarbetsproblem mellan parterna. 5.3 Göta Hovrätt T 1646-11 VK (mor) och FL (far) har tidigare varit sambo och har en gemensam dotter N på tre år. Föräldrarna flyttade ihop när L var två veckor och skiljdes åt när hon var nio månader. Modern har tre barn sedan ett tidigare förhållande, som hon har ensam vårdnad över. Parterna har gemensam vårdnad över sitt gemensamma barn och nu vill modern ha ensam vårdnad över dottern. FL har tidigare blivit dömd för misshandel, ofredande och olaga hot mot VK och även fått besöksförbud. VK yrkar i tingsrätten om ensam vårdnad, vilket FL motsätter. VK berättar att hon blivit misshandlad flera gånger av fadern och under ett tillfälle hade hon N i famnen, vilket enligt modern påverkat henne negativt. Han har tagit stryptag, knuffat bitit och slagit henne ett antal olika gånger. Hon berättade även att han hotat att misshandla henne samtidigt som han huggit en kniv i dörren. Samarbetet mellan föräldrarna är väldigt dåligt och VK önskar lösa problemet. FL menar att domarna inte rör huruvida han är olämplig vårdnadshavare eller olämplig förälder för att ha umgänge med sin dotter. Han har avtjänat sitt straff och anser att båda två är lika bra för N. Han har haft umgänge med N enligt tingsrättens interimistiska beslut, vilket har fungerat alldeles utmärkt. FL tycker inte att det föreligger skäl till ensam vårdnad, då han anser att samarbetet fungerar bra och parterna pratar dagligen med varandra om N. Tingsrätten gjorde en vårdnadsutredning, där två socialsekreterare fick intervjua en förälder var. Båda sekreterarna kom fram till samma resultat vilket var att den gemensamma vårdnaden ska fortsätta. Tingsrätten börjar med att inleda med begreppet om barnets bästa. Det finns inget skäl till att ta ifrån FL:s vårdnad då han inte anses vara en olämplig förälder. Det finns inte heller något skäl som tyder på att N skulle fara illa pga. av FL. Tingsrätten anser att umgänget fungerat bra och det bästa för N är att FL med enlighet till sitt yrkande fortsätter ha rätt till umgänge. I hovrätten fortsätter VK yrka om ensam vårdnad, men den här gången lägger hon till att FL fortsatt ofreda henne vid två tillfällen även efter tingsrättens beslut. Hon påstår att fadern ringer och frågar om henne om hennes privatliv minst en gång om dagen, vilket fadern förnekar. Han tycker till skillnad från modern att samarbetet fungerat bra, medan modern menar att hon alltid har fått anpassat sig efter FL. Fadern yrkar att han inte vill göra någon ändring i vårdnaden. Hovrätten inleder som tingsrätten med begreppet om barnets bästa. Dock blir domslutet annorlunda i hovrätten då VK får ensam vårdnad över N. Bedömningen görs med hänsyn till att VK känner en 17
otrygghet och rädsla mot fadern. Ingen förändring gjordes i fråga om umgänget, tingsrättens dom fastställdes i hovrätten. 64 5.4 Analys och reflektion I tingsrättens bedömning tas begreppet om barnets bästa upp och att gemensam vårdnad normalt förutsätts vara till barnets bästa. Sedan sägs det att om det framkommer särskilda omständigheter så som att det förekommer våld inom familjen eller om föräldrarna har stora samarbetssvårigheter. Modern tar upp båda omständigheterna som skäl till att hon inte vill fortsätta ha gemensam vårdnad. Vårdnadsutredningen gjordes av två socialsekreterare som har haft kontakt med en förälder var. De enskilda personerna kommer fram till en gemensam slutsats och anfört att det är av betydelse när våldet eller kränkningarna har skett och om förhållandet mellan föräldern och barnet fungerat väl efter detta samt att en omständighet som torde beaktas i bedömningen även är om föräldern som utövat våld har genomgått en behandling för sitt beteende. Vårdnaden om N skulle enligt deras mening vara gemensam. Enligt tingsrättens bedömning anses inte fadern vara olämplig trots sina övergrepp mot modern. Utredningen har visat att båda föräldrarna är mycket fästa vid sitt barn. Även om VK framkallat att faderns samtal handlar tio procent om N och resten om hennes privatliv menar tingsrätten att parterna har dagliga samtal om N. VK:s oro vad gäller FL och hans övergrepp är utav mindre betydelse då utredningen visade att något liknande inte skulle förekomma i framtiden. Sedan det interimistiska beslutet ser situationen ut att ha lösts mellan parterna och de är överens om faderns umgänge med dottern. Med hänsyn till ovanstående bedömer tingsrätten att det bästa för N är att föräldrarna har gemensam vårdnad över henne. Tingsrätten lägger i princip ingen vikt på varken övergreppen eller kontrollbehovet från faderns sida. Trots att framtida risker föreligger och dessa beteenden är svåra att ändra på anses han vara en lämplig förälder. En riskbedömning gjordes men var väldigt otydlig och övergreppen togs inte så allvarligt. Hovrätten däremot gör en mycket tydligare riskbedömning och lägger en mycket större betydelse på faderns beteende. Ingen ändring gjordes i frågor om umgänget då båda föräldrarna har ett gott förhållande till N. Hovrätten kom fram till en del olika omständigheter som tyder på att en gemensam vårdnad skulle vara bra, men det fanns ännu fler skäl som visade att ensam vårdnad är lämpligare. Eftersom att FL fortsatte ofreda VK efter den sista domen, tolkar hovrätten det som att det föreligger även framtida risker. Modern framför att samarbetet mellan parterna är dåligt och att hon inte känner sig trygg vid samarbetsfrågorna då hon fortfarande känner en rädsla för honom. Med hänsyn till de brott FL begått mot VK och den oro och det obehag som VK riskerar bära med sig med gemensam vårdnad är det bäst för N att VK ensam tillerkänns vårdnaden om N. 5.5 Hovrätten för Västra Sverige T 4471-10 PH (far) och ZS (mor) har en gemensam dotter F som är fem år gammal. Fadern yrkar i tingsrätten att han vill ha ensam vårdnad över dottern och i andra hand att han får umgänge med henne. Detta bestrider modern då även hon yrkar på ensam vårdnad och om fadern får umgänge med dottern yrkar hon att han ska få ha det under dagtid i samband med en kontaktperson. Båda föräldrarna menar att den andre är en olämplig förälder. Modern lägger fram påståenden om att fadern begått sexuella övergrepp på dottern och vill därför inte att han träffar F om det inte är dagtid. Utöver det tillägger hon även att parterna har mycket svåra samarbetsproblem. 64 Göta Hovrätt T 1646-11 18