Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012
2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor till företagare med utländsk bakgrund verksamma i Sverige. Denna undersökning är gjord i samarbete med Tillväxtverket och Företagarna. Tidigare i år genomförde IFS dessutom en liknande studie, men då riktad till näringslivsansvariga i kommunerna. Intervjuerna gäller företagarnas syn på kommunens service till dem som företagare och entreprenörer. Det övergripande syftet är att ta fram en bild av hur det ser ut i landets kommuner när det gäller insatser för att stärka målgruppen. Genom att låta dessa utfrågningar av såväl företagare som kommunföreträdare mötas och korsläsas hoppas vi kunna etablera en barometer som heltäckande speglar nybyggarandan i Sverige idag. Årets nybyggarstudie pekar mot att det finns mycket kvar att göra på lokal nivå. Tre av fyra företagare anger att man inte tagit del av något konkret stöd i sin företagsverksamhet från kommunens sida. Ännu färre har fått stöd i samband med kommunal upphandling. Utvecklingen går visserligen i rätt riktning sett till tidigare års studier, men det är fortfarande en betydande minoritet som säger sig ha fått konkret stöd av sin kommun. Nästan hälften av företagarna säger sig antingen helt sakna ett nätverk eller vara missnöjda med det nätverk som man idag ingår i. Ändå anger en överväldigande majoritet av företagarna att man vill se sitt företag växa såväl vad gäller omsättning som personalstyrka. Här finns det också varianser mellan svaren från företagande kvinnor och män, vilket kan vara intressant att fundera vidare kring. Det finns flera goda anledningar att fortsätta diskutera hur man kan hitta nya vägar för att nå ut till målgruppen på bredare front, inte minst i samband med kommunala direktupphandlingar. Detta kräver dock en gemensam kraftsamling för att överkomma strukturella hinder och därmed stimulera till ökad ekonomisk tillväxt. Det är dags att ta tillvara de resurser som redan står till förfogande, öka konkurrensen och därmed låta fler få möjlighet att ta del av, och stärka, den svenska marknaden. Maroun Aoun, vd stiftelsen IFS
3 Sammanfattning Denna uppföljande studie pekar ut några huvudresultat: Det är en mycket klar minoritet bland de intervjuade invandrarföretagarna som fått något konkret företagsstöd från sin kommun. Nästan hälften av företagarna säger sig antingen helt sakna ett nätverk eller vara missnöjda med det nätverk som man ingår i. En överväldigande majoritet av företagarna vill se sitt företag växa i omsättning och i antal personal. Tre av fyra företagare med utländsk bakgrund saknar stöd från kommunen i sin företagsverksamhet På frågan Har du kunnat få konkret stöd av kommunen i din företagsverksamhet? svarar 23 procent ja i årets undersökning. Lika många säger sig ha bjudits in till möten med kommunala tjänstemän eller andra företagare under det gångna året. Färre än var tionde av företagarna uppger att de har fått information och stöd i samband med kommunalt upphandlingsförfarande. Varannan företagare står utan ett väl fungerande nätverk På frågan Hur nöjd du är idag med det nätverk du har till andra företagare i kommunen eller regionen? svarar 27 procent av företagarna att de är mycket nöjda eller nöjda. Drygt en femtedel ser istället på sitt befintliga nätverk med stor missnöjdhet eller enbart missnöje. Intressant är att var fjärde av de svarande anser sig inte ingå i ett nätverk överhuvudtaget. Det innebär att nästan varannan företagare tycks sakna ett väl fungerande företagarnätverk. Det är dessutom vanligare att företagande kvinnor anser sig stå utan något företagarnätverk överhuvudtaget. 8 av 10 företagare med utländsk bakgrund vill se företaget öka i omsättning och personal Trots att målgruppen företagare med utländsk bakgrund upplever generellt sett större hinder till företagets utveckling, i förhållande till företagare med svensk bakgrund, utmärker sig målgruppens företagare genom att i mycket hög grad vilja se sitt företag växa både i omsättning och i antal personal. Denna målsättning skiljer sig dessutom något mellan manliga och kvinnliga företagare i denna studie. Företagande kvinnor med utländsk bakgrund har högre ambitioner och vill växa i högre utsträckning än män i samma målgrupp (84 procent respektive 77 procent).
4 Om stiftelsen IFS Stiftelsen IFS Rådgivningscentrum startades 1996 som Internationella Företagarföreningen i Sverige för att ge stöd till personer med utländsk bakgrund som i färd med att starta eller som redan driver ett företag i Sverige. År 2007 integrerades rådgivningsverksamhet i ALMI Företagspartner och drivs idag som ett särskilt kompetensområde med ett 30-tal rådgivare över hela landet. Sammantaget har IFS medverkat till starten av drygt 14 000 nya företag, runt 37 000 personer med utländsk bakgrund har varit i kontakt med IFS sedan starten och årligen genomförs cirka 3 000 personliga möten mellan kund och rådgivare. IFS erbjuder kostnadsfri rådgivning på olika språk, bistår med att upprätta affärsplan, budget, företagsregistrering, låneansökan, m.m. samt medverkar regionalt i landet med informationsträffar och kurser. IFS initierar också projekt för att skapa och utveckla nätverk mellan invandrarföretag och andra företag och organisationer. Mer generellt arbetar IFS för att öka medvetenheten i samhället kring villkoren för entreprenörskap, nyföretagande och de strukturella hinder som kan möta målgruppen i samband med start eller utveckling av företag i Sverige idag. Fokus ligger på det lokala och det regionala perspektivet. IFS arbetar också med positiva förebilder som modell, vilket betonar vikten av att se till alla kreativa möjligheter för det nya Sverige att växa. Om priset Årets Nybyggare Svenska medborgare med utländsk bakgrund som har valt att starta eget företag kan nomineras till att bli Nybyggare. Han eller hon ska med begränsade resurser, genom hårt och målmedvetet arbete, ha nått framgång i sitt företagande. Priset instiftades 1999 och delas ut årligen av dess beskyddare, H. M. Kung Carl XVI Gustaf. Med priset vill IFS inte bara hedra pristagaren utan även hedra alla dessa nya svenskar som har valt det egna företagandet som en väg till försörjning. IFS vill även med priset belysa de speciella svårigheter dessa företagare har att möta och överkomma.
5 Om studien Denna studie av företagare med utländsk bakgrund och deras syn på kommunal företagarservice är den fjärde som genomförs sedan hösten 2009. Tillsammans med de studier som IFS genomfört riktat mot näringslivsansvariga i kommunerna utgör dessa underlag för att stämma av hur det dubbelsidiga kommunikationsklimatet ser ut mellan landets kommuner och företagare med utländsk bakgrund. Denna undersökning är gjord i samarbete med Tillväxtverket och Företagarna. Under november intervjuade IFS via ett undersökningsföretag 300 företagare med utländsk bakgrund från hela landet per telefon. Frågorna handlar om hur man ser på servicen i sin kommun när det gäller såväl särskilda informationsinsatser som andra kommunala näringsinitiativ riktat mot målgruppen. Företagarnas syn på sina lån- och kreditmöjligheter i allmänhet samt upplevelser av hinder för företagets utveckling, uppskattning av det egna företagarnätverket och tillväxtviljan hos företagarna ingår också bland frågorna. Urvalet var slumpmässigt hämtat ifrån IFS:s databas över företagare i hela landet. En huvudfråga är i vilken mån man som invandrarföretagare har tagit del av kommunala näringslivssatsningar i allmänhet och åtgärder för att stärka målgruppen i synnerhet. Mer specifikt handlar det om ifall företagaren erbjudits rådgivning av kommunen i olika sammanhang; särskilt riktade informationsinsatser och arrangemang från kommunen, t ex i form av träffar med kommunens tjänstemän eller inbjudan till nätverksträffar med andra företagare. Vidare ställs frågan huruvida företagaren från kommunen har fått information och stöd i samband med kommunal upphandling. En annan aspekt gäller hur man som företagare med utländsk bakgrund värderar det stöd man har fått från kommunen på olika sätt. Anser man sig nöjd eller inte med de insatser som kommunen gör för att ge stöd åt den målgrupp vari man ingår, i syfte att stärka företagandet i det lokala samhället? De företag som leds av en person med utländsk bakgrund tycks generellt sett se fler hinder för tillväxt än de som leds av en person med svensk bakgrund. Det gäller inte minst faktorer som tillgång till lån och krediter samt externt ägarkapital. Vid sidan av vissa språkliga hinder upplever dessutom många företagare med utländsk bakgrund avsaknad av ett utvecklat kontaktnätverk och tillgång till mötesplatser med andra företagare på lokal nivå. Här kan kommunerna bidra med initiativ som inte behöver kräva stora resurser.
6 Om samarbetet mellan IFS och Företagarna Årets nybyggarbarometer har genomförts i samarbete med bl.a. Företagarna, som har bidragit med egna frågor kring småföretagens villkor och förutsättningar. Denna samverkan mellan IFS och Företagarna är ett led i det strategiska samarbete som påbörjades under hösten i syfta att synliggöra och lyfta framgångsrika företagare med utländsk bakgrund, bland annat genom att skapa lokala och regionala plattformar för nya nätverk och affärer. Hittills har denna Road Show turné besökt Malmö, Göteborg och Södertälje och fler anhalter väntar under 2013.
7 Resultat De företagare med utländsk bakgrund som intervjuats är spridda över hela landet och representerar en rad olika branscher. Flest svarande är verksamma i Malmö (16 procent), Stockholm (13 procent) och Göteborg (11 procent). Resterande andel fördelar sig med 2-3 procentenheter vardera på ett större antal kommuner. Vanligaste branschtillhörighet är hotell- och restaurangverksamhet (24 procent) och detalj- och partihandel (15 procent). Byggindustri, uppdragsverksamhet/konsult samt vård- och omsorg förekommer i urvalet med sju procent vardera. Cirka tre fjärdelar av företagarna är födda utomlands. Övriga är födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar. Av de 300 företagarna som intervjuats är 100 kvinnor. De största åldersgrupperna är 40-49 år och 30-39 år, som tillsammans svarar för 69 procent av respondenternas ålder. Tre av fyra företagare med utländsk bakgrund saknar stöd från kommunen i sin företagsverksamhet På frågan Har du kunnat få konkret stöd av kommunen i din företagsverksamhet? svarar 23 procent ja i årets undersökning. Lika många säger sig ha bjudits in till möten med kommunala tjänstemän eller andra företagare under det gångna året. Färre än var tionde av företagarna uppger att de har fått information och stöd i samband med kommunalt upphandlingsförfarande. I diagram 1 nedan kan jämföras med svaren från tidigare års resultat. Figur 1: Andel företagare med utländsk bakgrund som angett att man har fått konkret stöd i sin företagsverksamhet, nätverksinbjudan från kommunen eller information/ stöd i samband med kommunal upphandling 2010-2012. Bastal: 200 (2010), 292 (2011) samt 300 företagare (2012). Procent.
8 I jämförelse mellan 2012 års resultat och de två tidigare resultaten från 2010 och 2011 framgår att utvecklingen i åtminstone vissa avseenden tycks gå i rätt riktning, även om det fortfarande är en betydande minoritet av företagare med utländsk bakgrund som säger sig ha tagit del av konkret stöd från kommunen i sitt företagande. Proportionerna är dock förhållandevis desamma sett över tiden 2010-2012: ungefär var fjärde - femte företagare har tagit del av kommunens företagsservice i något avseende och färre än var tionde företagare med utländsk bakgrund säger sig ha fått stöd i samband med något kommunalt upphandlingsförfarande. Samtidigt visar resultatet att cirka var fjärde företagare säger sig vara nöjd eller mycket nöjd med kommunens bemötande av personen som företagare, vilket är något fler än de som säger sig vara missnöjd med kommunens bemötande. Denna fördelning mellan gruppen nöjda och missnöjda företagare har inte förändrats nämnvärt under dessa tre undersökningstillfällen. Noterbart är dock att andelen nöjda företagare är på samma nivå som andelen företagare som säger sig ha fått konkret stöd i sin företagsverksamhet eller tagit del av andra serviceinsatser från kommunens sida. Huruvida dessa är samma personer eller ej framgår dock inte. Liksom vid tidigare års enkätsvar framträder en bild av att det är ett mindre antal av intervjuade invandrarföretagare som säger sig ta del av kommunens service i syfte att införliva företagarna i det entreprenöriella samtal som med all förmodan förs på det lokala och det regionala planet ute i landet. I sommarens studie av kommunala insatser riktat mot målgruppen som IFS genomförde angav drygt hälften av näringslivscheferna att man deltar i regional samverkan för att stärka målgruppen. Däremot var det betydligt färre kommunföreträdare som angav att man arrangerat företagsträffar riktat mot målgruppen och andra företagare eller antagit en särskild strategi för att öka kontaktytan till målgruppen på kommunal nivå. Varannan företagare står utan väl fungerande nätverk Vikten av att som företagare ingå i ett fungerande nätverk är en faktor som ofta omnämns i sammanhang där målsättningen är att skapa bättre förutsättningar för att starta, driva och utveckla företag. Lokala möten med andra företagare tenderar att stärka företagarens sociala kapital, vilket kan öppna för nya affärskontakter, något som i sin tur kan underlätta möjligheten till att öka företagets lönsamhet, finna lämplig arbetskraft och förbättra tillgången till lån- och krediter. På frågan om hur nöjd man är idag med det nätverk man har till andra företagare i kommunen eller regionen svarar 27 procent av företagarna mycket nöjd eller nöjd. Drygt en femtedel (21 procent) ser istället på sitt befintliga nätverk med stor missnöjdhet eller enbart missnöje. Intressant är att var fjärde av de svarande anser sig inte ingå i ett nätverk överhuvudtaget. Det innebär att nästan varannan företagare tycks sakna ett väl fungerande företagarnätverk.
9 Figur 2: Andel företagare med utländsk bakgrund som anser sig vara mycket missnöjd/missnöjd, mycket nöjd/nöjd samt inte ingå i något nätverk med andra företagare. Bastal: 300. Procent. I denna studie bad vi också företagarna att rangordna faktorer bakom det största hindret för det egna företaget att nå tillväxt. Figur 3: Företagare med utländsk bakgrund om det största hindret till att nå tillväxt med det egna företaget. Bastal: 246. Procent.
10 Som det framgår av diagram 3 ovan anger flest företagare att det är marknadens efterfrågan som är det största enskilda hindret för att nå tillväxt i det egna företaget under hösten 2012. Företagsskatter och arbetskraftskostnader följer därefter som enskilt specifika hinder för det egna företaget att växa. Generellt tycks företagare med utländsk bakgrund uppleva större hinder för företagets utveckling och tillväxt än företagare med svensk bakgrund. Bland de hinder som målgruppen uppfattar som relativt sett större jämfört med företagare med svensk bakgrund brukar nämnas krångligt regelverk, företagets lönsamhet, tillgång till lån och krediter samt externt kapital, medan hinder som efterfrågan på marknaden och tillgången till lämplig arbetskraft inte skiljer sig mellan grupperna (se t.ex. Tillväxtverkets studie om företagens villkor och verklighet, 2011). 8 av 10 företagare med utländsk bakgrund vill se företaget öka i omsättning och personal Tidigare studier av bland andra Tillväxtverket (se ovan) har även berört tillväxtviljan hos företagare med utländsk bakgrund jämfört med företagare med svensk bakgrund. Generellt tycks viljan att låta företaget växa vara avsevärt högre hos målgruppen invandrarföretagare än hos företagare med svensk bakgrund. Det gäller i synnerhet när det kommer till företagare som vill att företaget ska öka både i omsättning och i antal anställda. Drygt hälften av företagarna med utländsk bakgrund uppgav en sådan vilja i ovan nämnda studie. Bland företagarna med svensk bakgrund var siffran i samma studie 38 procent. I vår undersökning ställdes frågan om företagaren ville se sitt företag växa både i omsättning och i antal personal. Som det framgår säger nästan 8 av 10 företagare att man vill växa både till omsättning och till antal personal. Figur 4: Viljan hos företagare med utländsk bakgrund att växa båda i omsättning och i antal personal. Bastal: 300. Procent.
11 Trots att målgruppen företagare med utländsk bakgrund upplever generellt sett större hinder till företagets utveckling, i förhållande till företagare med svensk bakgrund, utmärker sig målgruppens företagare genom att i mycket hög grad vilja se sitt företag växa både i omsättning och i antal personal. Denna ambition och målsättning skiljer sig dessutom något mellan manliga och kvinnliga företagare i denna studie. Företagande kvinnor med utländsk bakgrund vill växa i högre utsträckning än män i samma målgrupp (84 procent respektive 77 procent). Samtidigt säger sig en tredjedel av kvinnorna inte ingå i ett nätverk överhuvudtaget, att jämföra med en femtedel av de svarande männen. I denna studie är det förhållandevis fler kvinnor än män som anger att man har fått konkret stöd av kommunen i sitt företagande. En orsak till att 30 procent av kvinnorna (19 procent av männen) säger sig ha fått konkret stöd av kommunen kan vara att det är betydligt fler kvinnor i åldergruppen 40-49 år som ingår i urvalet jämfört med männen, som istället är fler i åldergrupperna 20-29 år och 30-39 år. Figur 5: Företagare med utländsk bakgrund om tillväxtviljan, avsaknad av företagarnätverk samt säger sig ha fått konkret stöd av kommunen i sin företagsverksamhet fördelat på kvinnor och män. Bastal: 300. Procent. I 2011 års studie framkom en rad skillnader mellan könen i fråga om synen på kommunens företagsservice men även företagarnas uppfattning om lån- och kreditinstitutens bedömningsgrunder. I årets studie är skillnaderna mellan könen mindre, till exempel vad gäller företagarens lånoch kreditmöjligheter (29 procent uppfattar dem som dåliga oavsett kön). Däremot tycks något fler kvinnor än män tro att etnisk bakgrund påverkar institutens bedömning av lån- och kreditmöjligheter (58 procent av kvinnorna och 53 procent av männen).
12 Det är rimligt att föreställa sig att kommunernas förhållningssätt och de insatser som görs på ett område tillsammans bidrar till att utveckla förutsättningar för ett bra företagsklimat för alla näringsidkare i det lokala näringslivet, inte minst de små företagen som drivs av personer med utländsk bakgrund. Uppfattningen om låneinstitutens diskriminerande bedömning är en annan fråga som möjligen kräver vidare studier. ***