FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank.



Relevanta dokument
FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank.

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK

Benämningarna SE och E ovan avser tilläggsupplysningar enligt blanketterna i den EU-gemensamma tillsynsrapporteringen.

FINANSMARKNADSSTATISTIK

Finansinspektionens författningssamling

L 330/20 Europeiska unionens officiella tidning

Sparbarometer. Fjärde kvartalet Hushållens 1) finansiella förmögenhet och skuldkvot

Anvisningar till blankett Standardrapport

December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av

Finansmarknadsstatistik Noter

e-cm Elektronisk Cash Management dygnet runt, världen över.

Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2008

Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2013

Penningpolitisk rapport december 2015

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Anvisning 2 Kvartalsrapportering för värdepappersfonder och specialfonder

STATENS BOKFÖRINGSNÄMND UTLÅTANDE NR 12/1997. Referens: Finansministeriets begäran om utlåtande VM 11/044/97

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari mars 2011

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Får nyanlända samma chans i den svenska skolan?

19 juni 2014 EBA/GL/2014/04. Riktlinjer

Lathund, procent med bråk, åk 8

Stiborramverket - del 2 och 3

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

En gemensam bild av verkligheten

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.

Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning

Europeiska unionens officiella tidning BESLUT

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Rekommendationer - BFN R 11

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem

Bostadsutlåningen 2005

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36

Kalenderår. Personnummer

Beskrivning av förändringar i rapportering av monetära finansinstituts tillgångar och skulder (MFI)

Anvisningar till blanketten Standardrapport

Organisationsnr Institutnr Kvartal År. Riktigheten av lämnade uppgifter i denna blankett och bifogade specifikationer intygas

Antalet äldre - idag och imorgon

Avgifter i skolan. Informationsblad

ÅRSREDOVISNING 2015 BRF SKÖRDEN 1

Ekonomiska grundbegrepp

ÅRSREDOVISNING 2015 BRF PLAFONDPENSELN 2

Lokalkostnader vid universitet och högskolor

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

STATISTISKA CENTRALBYRÅN VARIABELFÖRTECKNING 1(18) NR/OEM Anita Brandt

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Portföljval, stora företag och SME företag - effekter av skatter på ägande kontra bolag

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

Anvisning till blankett VP403. Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-22588

Ny framskrivningsmetod i räntesatsindex

Fortsatt lönsam tillväxt. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-juni 2013

Svensk författningssamling

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

FÖRELÄSNING 7 BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH OBESKATTADE RESERVER SAMT EGET KAPITAL

Föräldrar i Skola24. Schema

Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi

Förändringar publikationen Finansmarknadsstatistik september 2010

Upplägg och genomförande - kurs D

Nya lån ska amorteras ner till hälften av bostadens värde

Bokslutsdispositioner

Eget kapital - SEB Koncernen. SEB Koncernen. Mkr

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2016 Skrivtid 3 timmar.

Transkript:

FINANSMARKNADSSTATISTIK Producerad av SCB på uppdrag av Sveriges Riksbank. Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Januari Publicerad -02-25 Bild av Kirstie Ekelund

Innehållsförteckning 1. Inledning och disposition 7. Balansposter 7.16 Ut- och inlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi) 7.1 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på ändamål 7.16.1 Monetära finansinstitut (MFI) 2. Definition av sektorer 7.1.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.16.2 Banker 7.1.2 Banker 7.17 Räntebärande värdepapper 3. Finansstatistik i korthet 7.1.3 Bostadsinstitut 7.17.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.1.4 Finansbolag 7.17.2 Banker 4. Tillväxttakt 7.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) 7.17.3 Bostadsinstitut 4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex 7.2 Utlåning till offentlig sektor 7.18 Derivatinstrument 4.1.1 Tillväxttakt utlåning och penningmängd 7.2.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.18.1 Monetära finansinstitut (MFI) 4.1.2 Tillväxtindex för utlåning och penningmängd 7.3 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, fördelat på säkerhet 7.18.2 Banker 4.2 Köpta och sålda lån 7.3.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.3.2 Banker 8. Räntor 5. Penningmängd 7.3.3 Bostadsinstitut 8.1 Bolåneräntor till hushåll, fördelat på räntebindningstid 5.1 Penningmängd och monetära basen 7.3.4 Finansbolag 8.1.1 Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal 5.1.1 Penningmängd, M1, M2 och M3 7.3.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) 8.1.2 Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal 5.1.2 Gamla penningmängdsmåttet, M3 Utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, 8.2 Utlåningsräntor till hushåll, fördelat på ändamål 7.4 fördelat på räntebindningstid 5.1.3 Monetära basen 7.4.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.2.1 Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, nya avtal 7.4.2 Banker 8.2.2 Monetära finansinstitut (MFI), banker och bostadsinstitut, utestående avtal 6. Balansräkning 7.4.3 Bostadsinstitut 8.3 Utlåningsräntor till icke-finansiella företag och hushåll 6.1 Balansräkning, senaste period 7.5 Utlåning till hushåll för bostadsändamål, fördelat på räntebindningstid 8.3.1 Monetära finansinstitut (MFI), nya avtal 6.1.1 Monetära finansinstitut (MFI) 7.5.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.3.2 Banker, nya avtal 6.1.2 Banker 7.5.2 Banker 8.3.3 Bostadsinstitut, nya avtal 6.1.3 Bostadsinstitut 7.5.3 Bostadsinstitut 8.3.4 Monetära finansinstitut (MFI), utestående avtal 6.1.4 Finansbolag 7.6 Utlåning till icke-monetära finansinstitut (icke-mfi), fördelat på typ av kredit 8.3.5 Banker, utestående avtal 6.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) 7.6.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.3.6 Bostadsinstitut, utestående avtal 6.1.6 MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer 7.6.2 Banker Utlåningsräntor, fördelat på återstående i Sverige och sparbanker 8.4 räntebindningstid 6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier 7.6.3 Bostadsinstitut 8.4.1 Monetära finansinstitut (MFI) 6.2.1 MFI:s tillgångar 7.6.4 Finansbolag 8.4.2 Banker 6.2.2 MFI:s skulder och eget kapital 7.6.5 Övriga montetära finansinstitut (Övriga MFI) 8.4.3 Bostadsinstitut 6.3 Bankernas balansräkning, tidsserier 7.7 Utlåning i form av betal- och kreditkortsfordringar 8.5 Inlåningsräntor, fördelat på räntebindningstid 6.3.1 Bankernas tillgångar 7.7.1 Monetära finansinstitut (MFI) 8.5.1 Banker, nya avtal 6.3.2 Bankernas skulder och eget kapital 7.7.2 Banker 8.5.2 Banker, utestående avtal 6.4 Bostadsinstitutens balansräkning, tidsserier 7.7.3 Finansbolag 6.4.1 Bostadsinstitutens tillgångar 7.8 Monetära finansinstituts (MFI:s) utgivna betal- och kreditkort 9. Utländska fordringar och skulder 6.4.2 Bostadsinstitutens skulder och eget kapital 7.9 Bostadsinstitutens utlåning, fördelat på säkerheter och räntebindningstid 9.1 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, senaste period Finansbolagens balansräkning, tidsserier 7.10 Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till icke-finansiella företag efter lånestorlek 9.1.1 Sverigebaserade monetära finansinstituts (MFI:s) fordringar och skulder 6.5 6.5.1 Finansbolagens tillgångar 7.11 Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning, oreglerade lånefordringar 9.1.2 Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar 6.5.2 Finansbolagens skulder och eget kapital 7.12 Leasing, fördelat på typ av objekt 9.2 Fordringar och skulder, fördelat på motpartsland, tidsserier 6.6 Övriga monetära finansinstituts (Övriga MFI:s) balansräkning, tidsserier 7.12.1 Monetära finansinstitut (MFI) 9.2.1 Sverigebaserade monetära finansistituts (MFI:s) fordringar 6.6.1 Övriga MFI:s tillgångar 7.12.2 Banker 9.2.2 Sverigebaserade monetära finansinsituts (MFI:s) skulder 6.6.2 Övriga MFI:s skulder och eget kapital 7.12.3 Finansbolag 9.3 Fordringar, fördelat på motpartsland, egentlig motpart och slutlig risk 6.7 Monetära finansinstituts (MFI:s) filialer i utlandet, balansräkning, tidsserier 7.13 Leasing, fördelat på motpart 9.3.1 Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, egentlig motpart 6.7.1 MFI:s filialer i utlandet, tillgångar 7.13.1 Monetära finansinstitut (MFI) 9.3.2 Svenskägda monetära finansinstituts (MFI:s) och bankgruppers fordringar, slutlig risk 6.7.2 MFI:s filialer i utlandet, skulder och eget kapital 7.13.2 Banker 6.8 Utländska monetära finansinstituts (Utländska MFI:s) filialer i Sverige, balansräkning, tidsserier 7.13.3 Finansbolag 10. Noter 6.8.1 Utländska MFI:s filialer i Sverige, tillgångar 7.14 In- och upplåning från hushåll 6.8.2 Utländska MFI:s filialer i Sverige, skulder och eget kapital 7.14.1 Monetära finansinstitut (MFI) 11. Ordlista 6.9 Sparbankernas balansräkning, tidsserier 7.14.2 Banker 6.9.1 Sparbankernas tillgångar 7.15 Individuellt pensionssparande (IPS) 12. Kontakta oss 6.9.2 Sparbanker, skulder och eget kapital Sida 1 (1)

1. Inledning och disposition Denna del ger en övergripande introduktion till publikationen och redogör för hur publikationen är uppbyggd. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till inledeningen av respekive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut (MFI) och de finansiella marknaderna, så kallad finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis men vissa uppgifter rapporteras kvartalsvis och årsvis. Statistiken är en snabbstatistik, vilket innebär att SCB kan göra revideringar av värden i efterhand. Sedan den 1 april 2003 är det Statistiska centralbyrån (SCB) som samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken på uppdrag av Riksbanken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per den 31 mars 2003 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (avsnitt 8) som framställdes av Riksbanken till och med kvartal 1 2004. Uppgifterna i denna publikation redovisas månadsvis tillsammans med ett pressmeddelande. Publikationen i sin nuvarande form publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per den 31 januari 2006. Statistiken i denna publikation ger en bild av monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, i form av tillgångar och skulder, ut- och inlåning samt räntor. I publikationen redogörs även för utvecklingen av penningmängden och MFI:s kreditgivning samt för utländska fordringar och skulder. Disposition Publikationen består av följande delar: Del 2: Definition av sektorer. Beskriver referens- och mortpartssekorer av betydelse i publikationen. Del 3: Finansstatistik i korthet Här presenteras särskilt efterfrågade uppgifter i finansmarknadsstatistiken. Del 4: Tillväxttakt I denna del redovisas den årliga tillväxttakten och tillväxtindex för MFI:s utlåning till hushåll respektive icke-finansiella företag samt tillväxttakt för penningmängden. En kombinerad tillväxttakt och motsvarande tillväxtindex för MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag redovisas också. Dessutom redovisas stockar för köptaochsåldalån. Del 5: Penningmängd Här redogörs för olika mått på penningmängd (M1, M2 och M3) och monetära basen. Del 6: Balansräkningar Visar ställningen (MFI:s tillgångar och skulder) i slutet av innevarande period samt tidsserier. Del 7: Balansposter Här finns specifikationer av vissa balansräkningsposter, i huvudsak MFI:s in- och utlåning. Även leasing, värdepapper och individuellt pensionssparande redovisas. Del 8: Räntor Presenterar MFI:s in- och utlåningsräntor för nya respektive utestående avtal. Del 9: Utländska fordringar och skulder Här anges Sverigebaserade MFI:s utländska fordringar och skulder respektive svenskägda MFIoch bankgruppers fordringar. Del 10: Noter Här finns noter till de olika delarna i publikationen. Del 11: Ordlista Beskriver vanligt förekommande begrepp i finansmarknadsstatistiken. Del 12: Kontaktpersoner Här finns kontaktuppgifter för eventuella frågor. Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på knappen med siffran 1 i vänster överkant. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

2. Definition av sektorer Samtliga serier i publikationen, utom penningmängden som redovisas i del 5 och sverigebaserade MFI:s engagemang i utlandet som presenteras i del 9, beräknas inklusive svenska MFI:s utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från till exempel data som publiceras av Europeiska centralbanken (ECB) som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. Den generella strukturen för referenssektorerna i publikationen är enligt följande: Monetära finansinstitut (MFI) [122] Banker [1221+1222] Bankaktiebolag [delmängd av 1221] Bankaktiebolags filialer i utlandet Sparbanker [delmängd av 1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Finansbolag [delmängd av sektor 1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] MFI:s filialer i utlandet Utländska MFI:s filialer i Sverige Inom klammern anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2014 (MIS 2014:1). Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. Riksbanken som också klassificeras som ett MFI ingår inte i referenssektorn MFI. Föreningsbankerna ingår i gruppen bankaktiebolag. De regionala föreningsbankerna var ekonomiska föreningar som 1991, tillsammans med deras tillhörande affärsbank, fusionerades till en bank som året därpå ombildades från ekonomisk förening till bankaktiebolag. Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delarna. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller endast hushåll och offentlig förvaltning). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, det vill säga, den totala ekonomin. Svenska icke-mfi Offentlig förvaltning [13] Riksgäldskontoret [131120] Kommuner och landsting [1313] Sociala trygghetsfonder [1314] Statliga myndigheter, utom Riksgälden [131110] Andra institutioner hänförliga till statlig förvaltning [131130] Finansiella företag, ej MFI Investeringsfonder [124] Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer [1252] Försäkringsföretag och pensionsinstitut [128, 129] Övriga: Finansiella serviceföretag [1261] Finansiella företags icke-vinstdrivande organisation [1262] Värdepapperiseringsinstitut (FVC) [1251] Finansiella bolag med utlåningsverksamhet [1253] Investmentbolag [1254] Övriga finansförmedlare [1259] Icke-finansiella bolag [11] Hushåll [14] Företagarhushåll [141, 142] Övriga hushåll [143] Hushållens icke-vinstdrivande organisationer [15] Svenska MFI Riksbanken [121] Banker [1221] Bankfilialer i Sverige till banker i utlandet [1222] Bostadsinstitut [1223] Andra monetära kreditmarknadsföretag [1224] Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Kommun- och företagsfinansierade institut [ delmängd av sektor 1224] Penningmarknadsfonder [123] Monetära värdepappersbolag och fondkommionärer [1225] Övriga montetära finansinstitut [1229] Utländsk MFI Utländsk MFI (EU-länder) Utländsk MFI (Övriga utlandet exkl. Sverige och EU) 1 I utländsk MFI ingår även svenska MFI:s filialer. MFI i EU-länder motsvarar ECB:s definition och lista över MFI i EU-länder. Med MFI i övriga utlandet avses banker och andra finansinstitut som har utlåning till allmänheten och inlåning eller nära substitut till inlåning från allmänheten som en betydande del av sin verksamhet. Sida 1 (2)

Allmänheten Icke-MFI I publikationen av finansmarknadsstatistiken har begreppet allmänheten så långt som möjligt ersatts av begreppet icke-mfi (fr.o.m septermber 2010).. Definitionen av icke-mfi återfinns under strukturen av motpartssektorerna. Skillnaden mellan begreppen är att i icke-mfi ingår Riksgäldskontoret, sociala trygghetsfonder, icke-monetära värdepappersbolag samt försäkringsföretag och pensionsinstitut. Begreppet allmänheten förekommer i dag endast i del 5, penningmängden. Observera att begreppet allmänheten i penningmängden har en annan definition än den ovan beskrivna (se del 5. Penningmängd). MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS 2014:2. Vid utgången av november 2014 fanns det 167 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även så kallade penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter för denna grupp hämtas kvartalsvis från deras rapportering till Finansinspektionen, vilket sker månaden efter kvartalsmånad. Exempelvis uppdateras värden avseende september vid publiceringen avseende oktober. För mellanliggande månader används närmast föregående rapporteringsperiods värden. Det påverkar balansräkningstabeller i del 6 men även penningmängdsmåttet M3 i del 5.1.1. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas från en redovisningsbaserad blankett kallad MFI.. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balansomslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av MFI:s balansomslutning rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis i det fall de tillhör de som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framförallt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende november 2014. Den största förändringen gällande innehållet skedde dock avseende december 2001 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFIpopulationen historiskt. Finansbolag började rapportera MFI-blanketten i december 2001 och monetära värdepappersbolag i mars 2003. Finansbolag är dock inkluderade i MFI-totalt även i äldre serier. Till och med 1979 var benämningen finansieringsföretag och populationen skiljer sig något från det som senare fick benämningen finansbolag. Från och med 1996 är Monetära värdepappersbolag inkluderade i gruppen övriga MFI. Sida 2 (2)

3. Finansstatistik i korthet -01-31 Penningmängd Ställningsvärden Årlig tillväxttakt M1 2 311 118 Miljoner kronor (Mnkr 14,9 Procent (%) M2 2 748 884 Mnkr 9,6 % M3 2 825 765 Mnkr 9,9 % Monetära finansinstituts (MFI:s) utlåning till hushåll, totalt 3 314 403 Mnkr 7,5 % till hushåll, för bostadsändamål 2 707 975 Mnkr 8,4 % till icke-finansiella företag, totalt 2 010 336 Mnkr 4,7 % MFI:s in- och upplåning från hushåll, totalt 1 611 437 Mnkr MFI:s genomsnittliga utlåningsränta Utlåningsräntor till hushåll, samtliga lån (nya avtal) 2,90 Procent (%) till hushåll, bostadsändamål, totalt (nya avtal) 1,63 % till hushåll, bostadsändamål, rörlig ränta (nya avtal) 1,60 % till icke-finansiella företag, totalt (nya avtal) 1,42 % Bankernas genomsnittliga inlåningsränta Inlåningsränta från hushåll, samtliga konton (nya avtal) 0,08 Procent (%) Sida 1 (1)

4. Tillväxttakt Beräkning av tillväxttakt I statistiken uppkommer ibland, av olika orsaker, tidsseriebrott vilka kan försvåra jämförelser över tiden. För penningmängden och serier i avsnitt 7.1 7.2 publiceras därför årlig tillväxttakt som kompenserats för tidsseriebrott för att få utvecklingen jämförbar över tiden. Tillväxttakten tas fram genom att justera för omklassificeringar och i vissa fall omvärderingar, för att på så sätt få ett mått på de transaktioner som ägt rum under perioden. Omklassificeringar är t.ex. förändringar som uppstår p.g.a. definitionsändringar, ändrad indelning av finansiella instrument eller när institut tillkommer eller upphör som MFI. För att få korrekta uppgifter bakåt i tiden justeras historiska ställningsvärden vid behov, något som flyttar tidsseriebrottet bakåtmeninte eliminerar det. En omklassificering läggs då in för att kompensera för den nivåskillnad som uppstår p.g.a. tidsseriebrottet. Att inte ställningsvärden justerade för omklassificeringar presenteras beror på att ställningsvärdet visar till exempel på hur situationen sett ut vid en viss tidpunkt. En justering skulle då innebära en skattning av hur serien skulle ha sett ut om förutsättningarna varit annorlunda. Utlåningen justeras även för stockar som flyttas till eller från svenska MFI, t.ex. om lån värdepapperiseras eller säljs till utlandet. Detta för att kompensera för det tidsseriebrott som uppkommer utan koppling till ändrad skuldsättning hos låntagarna. Tillväxttakten där värdepapper emitterade av icke-finansiella företag ingår kompenseras även för omvärderingar, alltså värdeförändringar Detta då marknadsvärdet på de emitterade värdepapperna antas påverkas av marknadsfluktuationer. Värdet på utlåningsstockar och penningmängd antas inte i lika stor utsträckning påverkas av omvärderingar. Tidsserierna för MFI:s balansräkning har dragits tillbaka till 1975 med underlag från tidigare publicerat material av SCB och Riksbanken. Belopp och tillväxttakter innan 1995 bör tolkas med försiktighet. Diagram 1: Årlig tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll respektive icke-finansiella företag, och MFI:s utlåning till samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finaniella företag 20 15 10 5 0 5 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hushåll Icke finansiella företag Icke finansiella företag: utlåning samt emitterade värdepapper Beräkning av tillväxtindex Metoden som används för att beräkna tillväxttakt baseras på den metod som används av ECB. Först beräknas ett kedjeindex enligt: där IB är ingående balans, UB utgående balans och indexet I för basperioden är 100. Utifrån detta beräknas sedan årlig tillväxttakt som årets procentuella förändring av indexet. Användning av kedjeindex gör att omklassificeringar relateras till balansen den månad då de inträffar. Huvuddelen av omklassificeringar och lånetransfereringar antas ske i början av perioden varför nämnaren i ekvationen justeras med omklassificeringar och lånetransfereringar för att kompensera för den nivåskillnad som annars uppkommer. Omvärderingar antas däremot ske jämnt utspridda över månaden och justeras därför inte för i nämnaren. Sida 1 (1)

4.1 Tillväxttakt och tillväxtindex 4.1.1 Tillväxttakt för utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxttakt, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar samt köpta och sålda lån (procent) Tillväxttakt, MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag Tabell 2: Tillväxttakt penningmängd, M1, M2 och M3 Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar, omvärderingar samt köpta och sålda lån (procent) Årlig tillväxttakt, justerat för omklassificeringar (procent) Hushåll Hushåll Icke-finansiella Icke-finansiella Årlig stockförändring, Årlig tillväxttakt, företag företag procent procent Utlåning och innehav av Konsumtion Bostad Övrigt Utlåning värdepapper M1 Tillväxt M2 Tillväxt M3 Tillväxt i 6,8 6,8 3,6 7,4 4,3 2,5 2,0 i 15,2 8,8 7,4 Jul 7,0 7,0 3,6 7,7 4,3 3,0 2,4 Jul 15,4 9,0 8,1 Aug 7,0 7,0 3,1 7,8 4,1 2,5 2,0 Aug 14,7 8,6 8,8 Sep 7,2 7,2 2,7 8,0 4,2 2,9 2,2 Sep 14,7 8,6 7,5 Okt 7,4 7,2 2,8 8,1 3,9 3,3 2,7 Okt 15,8 9,1 9,4 Nov 7,3 7,3 3,1 8,2 3,8 4,2 3,5 Nov 15,2 9,2 8,0 Dec 7,4 7,5 3,7 8,4 3,8 4,0 3,4 Dec 13,0 8,2 7,6 Jan 7,4 7,5 3,6 8,4 3,7 4,7 4,2 Jan 14,9 9,6 9,9 i i För att se ingående stockar, se avsnitt 7.1 För att se ingående stockar, se avsnitt 5.1 b) Före december 2002 används stockförändringen som tillväxttakt. 4.1.1 Tillväxtindex för utlåning och penningmängd Tabell 1: Tillväxtindex, MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag Basperiod januari 2005, justerat för omklassificering samt köpta och sålda lån. Tillväxtindex, MFI:s utlåning till icke-finansiella företag samt innehav av värdepapper emitterade av icke-finansiella företag Basperiod januari 2005, justerat för omklassificeringar, omvärderingar samt köpta och sålda lån (procent) Hushåll Icke-finansiella Icke-finansiella företag företag Tabell 2: Tillväxtindex, penningmängd, M1, M2 och M3 Basperiod december 2001, justerat för omklassificeringar. Konsumtion Bostad Övrigt Utlåning Utlåning och innehav av värdepapper M1 M2 M3 227 201 246 159 176 178 247 250 239 Jul 228 201 247 160 177 179 Jul 245 249 238 Aug 229 200 249 160 177 179 Aug 246 249 238 Sep 231 201 251 161 178 179 Sep 249 251 239 Okt 232 201 253 161 180 181 Okt 253 254 243 Nov 234 202 254 162 181 183 Nov 255 256 243 Dec 235 202 257 161 180 181 Dec 259 259 245 Jan 236 203 258 162 182 183 Jan 261 261 248 4.2 Köpta och sålda lån Tabell 1: MFI:s köpta och sålda lån under perioden, netto (mnkr) Totala lån varav lån till svenska icke-finansiella företag varav lån till svenska hushåll -1 535 0-1 647 Jul -605-1 -588 Aug -112 0-106 Sep -5 910-5 115-69 Okt -4 841-4 624-11 Nov -10 854-10 838-12 Dec -1 762-1 246-530 Jan -1 605-1 683-11 Köpta och sålda lån avser lån som sålts, köpts, värdepapperiserats eller annars avyttrats eller förvärvats. Tabellen avser nettoförändring, dvs. ett negativt belopp innebär större försäljningar än köp under perioden.

5. Penningmängd Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. Fram till och med december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECB:s definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECB:s definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Hösten 2012 ändrade ECB hanteringen gällande repor i penningmängdsmåttet M3. Ändringen innebar att repor som clearas genom centrala motparter exkluderas från M3. I Europa började repor clearas via centrala motparter i början av 2000-talet. I samband med finanskrisen ökade clearingen via centrala motparter, bland annat för att minska motpartsrisken. Det är viktig att penningmängdsmåttet M3, med dess motparter, över tiden förblir konsistent med den ekonomiska betydelsen av pengar. I M3 inkluderas MFI:s repor med icke- MFI. Vid den här typen av repor förfogar dock aldrig den centrala motparten självständigt över inlåningen utan agerar endast som mellanhand mellan MFI. Repor som clearas via central motpart ska därför inte ingå i penningmängden. I Sverige startade central motpartsclearing av repor hösten 2010. Repor som clearas via central motpart får i statistiken motpart icke-mfi (finansiella serviceföretag och övriga finansförmedlare). Sverige har anpassat definitionen enligt ovan för M3 i samband med publiceringen avseende november 2013. Repor mot centrala motparter har därmed exkluderats från M3 tillbaka till september 2010. Genom att repor mot centrala motparter kan exkluderas tillbaka från det att affärerna började i Sverige uppkommer inget tidsseriebrott. För andra serier än penningmängden ingår dock repor med centrala motparter i ut- och inlåning till icke-mfi. Exempel repor mot central motpart: Om Bank A istället för att ha utlåning i form av repa direkt till Bank B använder central motpartsclearing så kommer Bank A att ha utlåning i form av repa till den centrala motparten (icke- MFI) som i sin tur har utlåning i form av repa till Bank B. För Bank B tas detta upp som inlåning i form av repa från icke- MFI En utförligare beskrivning av repor mot centrala motparter och penningmängden återfinns i ECB:s "Monthly Bulletin, September 2012". Sida 1 (3)

Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2009 var det nominella värdet för minnesmynt 658 miljoner kronor Diagram 1: Penningmängd, M1, M2 och M3 25% 20% 15% 10% 5% 0% 5% 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 M1 M2 M3 M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning som direkt eller med kort varsel kan tas ut (avistakonton). M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid upp till och med 3 månader eller en löptid upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor (exkl. centrala motparter), andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för emittenten att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFI:s innehav av dessa värdepapper. Sida 2 (3)

Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av allmänhetens innehav av sedlar och mynt (tidigare kallad M0) och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet skattas fr.ån och med september 2010 genom en residualberäkning från att tidigare ha approximerats utifrån första köpare. Tabell 1: Skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmåttet, sektor Nya penningmängdsmåttet Gamla penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken och Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna Andra monetära kreditmarknadsföretag, av svenska emittenters filialer i utlandet Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut samt RGK:s skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Neutral sektor Staten exklusive RGK:s skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Övriga monetära finansinstitut, Sociala trygghetsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exklusive Riksgälden Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag (exklusive repor mot centrala motparter), Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära investeringsfonder, Investmentbolag, Finansiella serviceföretag, Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Investmentbolag, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Värdepapperiseringsinstitut (FVC) Övriga finansförmedlare, utom försäkringsbolagoch pensionsinstitut Finansiella bolag med utlåningsverksamhet Icke-finansiell företagssektor, Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer, Övriga finansförmedlare Socialförsäkringsfonder, Icke-finansiell företagssektor samt Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Hushåll inkl. hushållens icke-vinstdrivande organisationer Försäkringsföretag och pensionsinstitut Sida 3 (3)

5.1 Penningmängd och monetära basen 5.1.1 Penningmängd, M1, M2 och M3 Tabell 1: Penningmängd, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1 (mnkr) Utelöpande Sedlar och Sedlar och Avista-inlåning sedlar och mynt i svenska mynt hos i MFI och mynt MFI:s kassa svensk staten, allmänhet från svensk allmänhet varav Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella Kommuner, företag Landsting och Social- försäkrings- Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M1 (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) Svenska Svenska Svenska kronor kronor kronor Svenska kronor Utländsk valuta 76 261 110 718 1 963 399 147 319 205 281 702 012 59 343 085 284 58 798 186 979 78 252 1 991 2 1 2 Jul 78 262 2 025 76 237 2 094 240 1 952 681 141 559 197 833 697 971 49 181 1 088 366 60 889 2 170 477 Aug 77 446 1 855 75 591 2 097 113 1 970 732 126 381 194 627 689 866 51 905 1 098 075 62 641 2 172 704 Sep 75 470 1 843 73 627 2 127 893 1 997 638 130 255 192 443 706 890 52 865 1 113 122 62 573 2 201 520 Okt 74 268 1 747 72 521 2 168 548 2 035 261 133 286 208 626 717 244 53 930 1 125 929 62 819 2 241 068 Nov 72 317 1 919 70 398 2 188 094 2 047 692 140 403 205 160 741 379 57 479 1 127 952 56 124 2 258 492 Dec 73 451 1 915 71 536 2 217 887 2 087 222 130 666 201 902 761 495 66 524 1 133 996 53 970 2 289 423 Jan 68 936 1 798 67 138 2 243 980 2 104 369 139 611 196 854 776 754 56 507 1 158 241 55 624 2 311 118 Tabell 2: Penningmängd, M2 och M3 (mnkr) Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Finansiella Icke-finansiella Kommuner, företag, ej MFI företag Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl. HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penning MFI värdepapper < 2 år marknadsfonder som hålls av sv allmänhet M3 (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) Svenska kronor Utländsk valuta 451 122 440 659 10 463 15 475 56 274 3 732 370 126 5 514 2 638 101 53 794 21 116 6 929 2 719 939 Jul 446 753 435 455 11 298 13 764 55 390 3 587 368 770 5 242 2 617 231 63 088 21 363 6 786 2 708 468 Aug 447 233 435 337 11 897 13 594 54 358 6 899 367 332 5 049 2 619 938 58 760 21 119 7 004 2 706 820 Sep 439 139 431 513 7 626 11 671 51 428 3 988 367 005 5 046 2 640 658 49 355 21 761 6 171 2 717 946 Okt 434 194 425 257 8 937 8 491 49 833 3 329 367 504 5 037 2 675 262 64 216 21 760 4 886 2 766 125 Nov 436 026 424 646 11 381 8 546 51 433 3 074 368 363 4 610 2 694 519 42 800 21 923 4 200 2 763 441 Dec 439 494 428 381 11 114 7 239 52 770 2 773 371 970 4 743 2 728 918 33 556 23 398 5 061 2 790 933 Jan 437 766 427 473 10 292 6 254 52 211 2 841 371 880 4 581 2 748 884 51 668 23 398 1 815 2 825 765 5.1.2 Gamla penningmängdsmåttet, M3 Tabell 1: Gamla penningmängdsmåttet, sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M3 (mnkr) Sedlar och Bank- Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet certifikat a) mängd sv allmänh. Hushåll Icke-fin.företag M3 Övriga Svenska Svenska Svenska Svenska Svenska kronor Utländsk valuta kronor Utländsk valuta kronor Utländsk valuta kronor Utländsk valuta kronor 76 244 2 385 428 158 807 1 419 400 8 795 642 794 125 112 323 234 24 900 13 355 2 633 835 Jul 76 220 2 372 278 155 783 1 420 825 9 049 642 157 121 480 309 296 25 253 6 920 2 611 200 Aug 75 574 2 399 631 137 821 1 429 173 9 021 646 324 108 039 324 134 20 761 3 095 2 616 120 Sep 73 611 2 437 821 139 578 1 443 128 9 058 659 059 112 083 335 634 18 437 2 802 2 653 811 Okt 72 505 2 431 309 142 890 1 456 190 9 369 667 910 110 206 307 209 23 316 1 631 2 648 336 Nov 70 383 2 452 079 155 814 1 465 774 9 699 682 653 120 155 303 652 25 960 1 631 2 679 907 Dec 71 683 2 464 083 143 557 1 474 301 9 957 711 095 112 209 278 687 21 391 1 684 2 681 007 Jan 67 285 2 523 593 151 106 1 498 350 10 078 718 330 120 673 306 913 20 355 1 664 2 743 648 a) Metod för skattning av emitterade bankcertifikat som hålls av svensk allmänhet har ändrats fr.o.m. september 2010. Fr.o.m. september 2010 avser också bankcertifikaten bokfört värde mot att tidigare perioder utgjorts av nominella värden. 5.1.3 Monetära basen Tabell 1: Finansieringsbasen för penningmängden, monetära basen (mnkr) Utelöpande Skulder varav Övrig Emitterade Monetära sedlar och avseende Inlånings- Finjusterande Övrig inlåning inlåning riksbankscertifikat basen mynt penningpolitiska facilitet transaktioner kreditinstitut transaktioner (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) Svenska Svenska Svenska Svenska Svenska kronor kronor Svenska kronor kronor Svenska kronor kronor kronor Svenska kronor 78 252 73 590 102 73 488.. 0 65 703 217 545 Jul 78 262 44 241 96 44 145.. 0 100 307 222 810 Aug 77 446 45 678 90 45 588.. 0 112 508 235 632 Sep 75 470 85 934 111 85 823.. 0 90 706 252 110 Okt 74 268 28 642 74 28 568.. 0 165 311 268 221 Nov 72 317 34 671 82 34 589.. 0 180 312 287 300 Dec 73 451 70 922 96 70 826.. 0 143 420 287 793 Jan 68 936 59 953 76 59 877.. 0 176 512 305 401

6. BALANSRÄKNINGAR De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS 2014:2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor (MFI, bank, bostadsinstitut etc.), de institut som är undantagna från månadsrapportering räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, det vill säga inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioden januari 1996 till november 2001 redovisas utlåningen netto. Innan 1996 redovisas utlåningen återigen före avdrag för reserveringar, dvs brutto. Diagram 1: MFI:s tillgångar 6% 4% 9% 11% 70% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 2: MFI:s skulder och eget kapital 0% 5% 5% 5% In och upplåning Emitterade värdepapper 48% Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 37% Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital För perioden 1975-1995 var en del av ut- och inlåningen ej sektorklassificerad. Det berodde bland annat på att motparter inte erhållit sektor på grund av saknade eller felaktiga organisationsnummer. Denna restpost har i balansräkningstabellerna räknats till svenska icke-mfi men ingående delsektorer summerar inte till totalen. För finansbolagen saknas sektorfördelade utlåningsuppgifter före 1992, uppdelningen har därför skattats utifrån senare fördelning. 1980 trädde lagen om finansbolag (SFS 1980:2) i kraft vilket medförde en ny definition av finansbolag och en utökning av antalet företag som ingick i undersökningen, ett tidsseriebrott inträffar därför 1980. Finansbolagens balansuppställning ändras också 1980 vilket medför svårigheter att jämföra uppgifter före och efter 1980. Mot bakgrund av detta redovisas sektorfördelad utlåning ej separat för finansbolag innan 1992 och endast total balansomslutning redovisas före 1980. Gjorda skattningar ingår dock i uppgifterna för MFItotalt. Diagram 3: Bankernas tillgångar 6% 7% 10% 14% 63% Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar Diagram 4: Bankerna skulder och eget kapital In och upplåning 6% 6% Emitterade värdepapper 6% Derivatinstrument 54% 28% Övriga skulder Eget kapital Vid bankkrisen år 1992 skapade bankerna dotterbolag för hantering av dåliga lån och andra tillgångar. I samband med detta och även senare har stora kreditstockar lyfts över från banker till bolag utanför bank/mfi-sektorn och omvänt vilket orsakat tidsseriebrott. Sida 1 (1)

6.1 Balansräkning, senaste period 6.1.1 Monetära finansinstitut (MFI) Tabell 1: MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: MFI:s skulder och eget kapital (mnkr Tillgångar Ställningsvärden per: -01-31 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -01-31 Utlåning 9 759 221 In- och upplåning 6 781 045 Icke-MFI 7 267 133 Icke-MFI 4 146 763 Svenska icke-mfi 5 650 734 Svenska icke-mfi 2 894 142 Finansiella företag, ej MFI 126 011 Finansiella företag, ej MFI 299 935 Icke-finansiella företag 2 010 336 Icke-finansiella företag 844 865 Offentlig sektor 199 984 Offentlig sektor 137 854 Hushåll 3 314 403 Hushåll 1 611 437 Utländska icke-mfi 1 616 399 Utländska icke-mfi 1 252 622 Övriga EU-länder 907 502 Övriga EU-länder 622 572 Övriga utlandet 708 897 Övriga utlandet 630 050 MFI 2 492 089 MFI 2 634 282 Svenska MFI 1 274 646 Svenska MFI 1 243 363 Banker 270 244 Banker 1 146 361 Bostadsinstitut 916 268 Bostadsinstitut 63 415 Andra monetära kreditmarknadsföretag 88 113 Andra monetära kreditmarknadsföretag 29 947 Övriga MFI 22 Övriga MFI 3 640 Utländska MFI 1 217 443 Utländska MFI 1 390 919 Övriga EU-länder 815 211 Övriga EU-länder 793 207 Övriga utlandet 402 231 Övriga utlandet 597 712 Räntebärande värdepapper 1 205 238 Emitterade värdepapper 5 030 540 Aktier och andelar 594 133 Certifikat 938 166 Derivatinstrument 778 269 Obligationer 3 794 821 Övriga tillgångar 1 611 025 Förlagslån 217 849 SUMMA TILLGÅNGAR 13 947 885 Övriga emitterade värdepapper 79 705 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 23 572 Derivatinstrument 655 532 Övriga skulder 648 275 Eget kapital 808 921 SUMMA SKULDER 13 947 885 6.1.2 Banker Tabell 1: Bankernas tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bankernas skulder och eget kapital (mnkr Tillgångar Ställningsvärden per: -01-31 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -01-31 Utlåning 6 243 695 In- och upplåning 5 547 614 Icke-MFI 3 865 991 Icke-MFI 4 073 564 Svenska icke-mfi 2 580 741 Svenska icke-mfi 2 852 086 Finansiella företag, ej MFI 124 037 Finansiella företag, ej MFI 299 972 Icke-finansiella företag 1 260 950 Icke-finansiella företag 839 003 Offentlig sektor 77 539 Offentlig sektor 137 853 Hushåll 1 118 215 Hushåll 1 575 259 Utländska icke-mfi 1 285 250 Utländska icke-mfi 1 221 479 Övriga EU-länder 754 288 Övriga EU-länder 594 088 Övriga utlandet 530 962 Övriga utlandet 627 390 MFI 2 377 703 MFI 1 474 049 Svenska MFI 1 185 797 Svenska MFI 245 597 Banker 189 448 Banker 155 839 Bostadsinstitut 916 268 Bostadsinstitut 63 415 Andra monetära kreditmarknadsföretag 80 062 Andra monetära kreditmarknadsföretag 22 830 Övriga MFI 19 Övriga MFI 3 512 Utländska MFI 1 191 906 Utländska MFI 1 228 452 Övriga EU-länder 800 249 Övriga EU-länder 687 950 Övriga utlandet 391 657 Övriga utlandet 540 502 Räntebärande värdepapper 1 012 659 Emitterade värdepapper 2 651 052 Aktier och andelar 589 524 Certifikat 907 005 Derivatinstrument 660 121 Obligationer 1 476 777 Övriga tillgångar 1 439 948 Förlagslån 187 613 SUMMA TILLGÅNGAR 9 945 947 Övriga emitterade värdepapper 79 657 Derivatinstrument 597 991 Övriga skulder 541 996 Eget kapital 607 295 SUMMA SKULDER 9 945 947

6.1.3 Bostadsinstitut Tabell 1: Bostadsinstitutens tillgångar (mnkr) Tabell 2: Bostadsinstitutens skulder och eget kapital (mnkr) Tillgångar Ställningsvärden per: -01-31 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -01-31 Utlåning 2 907 237 In- och upplåning 1 018 525 Icke-MFI 2 842 674 Icke-MFI 0 Svenska icke-mfi 2 690 632 MFI 1 018 525 Finansiella företag, ej MFI 396 Svenska MFI 918 194 Icke-finansiella företag 548 873 Utländska MFI 100 331 Offentlig sektor 11 540 Emitterade värdepapper 1 816 852 Hushåll 2 129 824 Certifikat 918 Utländska icke-mfi 152 042 Obligationer 1 790 233 MFI 64 562 Förlagslån 25 701 Svenska MFI 62 290 Övriga emitterade värdepapper 0 Utländska MFI 2 272 Derivatinstrument 18 665 Räntebärande värdepapper 9 356 Övriga skulder 77 009 Aktier och andelar 1 Eget kapital 111 046 Derivatinstrument 80 025 SUMMA SKULDER 3 042 097 Övriga tillgångar 45 478 SUMMA TILLGÅNGAR 3 042 097 6.1.4 Finansbolag Tabell 1: Finansbolagens tillgångar (mnkr Tabell 2: Finansbolagens skulder och eget kapital (mnkr Tillgångar Ställningsvärden per: -01-31 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -01-31 Utlåning 159 715 In- och upplåning 201 613 Icke-MFI 147 255 Icke-MFI 71 913 Svenska icke-mfi 96 237 Svenska icke-mfi 41 045 Finansiella företag, ej MFI 279 Utländska icke-mfi 30 869 Icke-finansiella företag 29 059 MFI 129 700 Offentlig sektor 627 Svenska MFI 73 917 Hushåll 66 272 Utländska MFI 55 783 Utländska icke-mfi 51 018 Emitterade värdepapper 7 894 MFI 12 460 Certifikat 5 256 Svenska MFI 11 171 Obligationer 1 238 Utländska MFI 1 289 Förlagslån 1 350 Räntebärande värdepapper 12 308 Övriga emitterade värdepapper 48 Aktier och andelar 4 532 Derivatinstrument 7 Derivatinstrument 109 Övriga skulder 20 042 Övriga tillgångar 119 251 Eget kapital 66 360 SUMMA TILLGÅNGAR 295 915 SUMMA SKULDER 295 915

6.1.5 Övriga monetära finansinstitut (Övriga MFI) Tabell 1: Övriga MFI:s tillgångar (mnkr) Tabell 2: Övriga MFI:s skulder och eget kapital (mnkr Tillgångar Ställningsvärden per: -01-31 Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -01-31 Utlåning 448 575 In- och upplåning 13 293 Icke-MFI 411 212 Icke-MFI 1 286 MFI 37 363 MFI 12 007 Räntebärande värdepapper 170 915 Emitterade värdepapper 554 743 Aktier och andelar 76 Certifikat 24 986 Derivatinstrument 38 014 Obligationer 526 572 Övriga tillgångar 6 347 Förlagslån 3 185 SUMMA TILLGÅNGAR 663 927 Övriga emitterade värdepapper 0 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 23 572 Derivatinstrument 38 870 Övriga skulder 9 228 Eget kapital 24 220 SUMMA SKULDER 663 927 6.1.6 MFI:s filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker Tabell 1: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbankernas tillgångar (mnk Tillgångar Ställningsvärden per: -01-31 MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige Utlåning 1 215 803 698 670 148 982 Icke-MFI 987 030 522 636 132 355 MFI 228 773 176 034 16 628 Räntebärande värdepapper 71 619 89 931 22 916 Aktier och andelar 42 057 6 473 11 021 Derivatinstrument 69 302 161 475 30 Övriga tillgångar 1 145 157 118 310 3 154 SUMMA TILLGÅNGAR 2 543 938 1 074 859 186 104 Tabell 2: MFI-filialer i utlandet, utländska MFI:s filialer i Sverige och sparbanker (mnkr Skulder och eget kapital Ställningsvärden per: -01-31 MFI:s filialer Utländska MFI:s Sparbanker i utlandet filialer i Sverige In- och upplåning 1 553 534 712 090 153 337 Icke-MFI 993 268 316 607 149 756 MFI 560 265 395 484 3 581 Emitterade värdepapper 429 280 4 275 1 460 Derivatinstrument 63 271 162 162 205 Övriga skulder 436 980 187 166 1 074 Eget kapital 60 873 9 166 30 029 SUMMA SKULDER 2 543 938 1 074 859 186 104

6.2 Monetära finansinstituts (MFI:s) balansräkning, tidsserier 6.2.1 MFI:s tillgångar Tabell 1: MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr) Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 9 884 047 6 849 841 3 034 206 7 173 293 5 462 548 1 710 745 5 546 187 5 336 747 209 440 172 666 160 015 12 651 1 975 904 1 783 745 192 159 Jul 9 966 715 6 839 338 3 127 377 7 254 776 5 505 461 1 749 315 5 594 616 5 374 976 219 640 186 784 169 585 17 199 1 983 117 1 785 288 197 829 Aug 9 918 180 6 869 903 3 048 277 7 264 251 5 535 522 1 728 729 5 619 034 5 403 831 215 203 177 557 163 466 14 092 1 986 566 1 790 160 196 406 Sep 9 877 566 6 860 099 3 017 467 7 236 121 5 542 090 1 694 030 5 610 630 5 406 933 203 697 162 916 149 928 12 988 1 983 172 1 797 174 185 998 Okt 9 804 969 6 836 891 2 968 078 7 244 345 5 589 391 1 654 954 5 643 281 5 443 857 199 424 158 151 150 157 7 994 1 997 059 1 810 389 186 670 Nov 9 874 382 6 847 487 3 026 894 7 232 024 5 577 344 1 654 680 5 618 695 5 428 397 190 297 119 520 111 557 7 963 2 003 929 1 826 500 177 429 Dec 9 615 908 6 886 199 2 729 709 7 170 174 5 554 753 1 615 421 5 590 098 5 407 707 182 391 75 465 69 535 5 930 1 994 031 1 822 535 171 496 Jan 9 759 221 6 939 938 2 819 283 7 267 133 5 606 563 1 660 570 5 650 734 5 458 846 191 888 126 011 118 835 7 176 2 010 336 1 830 697 179 639 Tabell 1: MFI:s utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 216 888 216 187 701 3 180 729 3 176 799 3 930 1 627 106 125 801 1 501 304 891 509 59 884 831 626 735 596 65 917 669 679 Jul 225 949 225 250 699 3 198 766 3 194 853 3 912 1 660 160 130 485 1 529 675 904 860 54 755 850 105 755 301 75 730 679 571 Aug 240 989 240 212 776 3 213 921 3 209 993 3 929 1 645 217 131 692 1 513 525 907 929 58 457 849 473 737 287 73 235 664 053 Sep 227 803 227 033 770 3 236 738 3 232 798 3 940 1 625 491 135 157 1 490 333 892 441 55 078 837 363 733 050 80 079 652 971 Okt 226 593 225 839 754 3 261 478 3 257 472 4 006 1 601 064 145 535 1 455 530 904 758 56 269 848 489 696 306 89 266 607 040 Nov 216 138 215 309 828 3 279 108 3 275 032 4 076 1 613 330 148 947 1 464 383 906 865 58 881 847 983 706 465 90 065 616 400 Dec 221 010 220 235 775 3 299 592 3 295 401 4 190 1 580 076 147 046 1 433 030 891 337 64 664 826 673 688 739 82 382 606 357 Jan 199 984 199 054 930 3 314 403 3 310 261 4 142 1 616 399 147 717 1 468 682 907 502 65 341 842 161 708 897 82 376 626 521 Tabell 2: MFI:s utlåning till MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 2 710 1 387 293 1 323 461 1 330 1 294 015 36 196 333 320 235 13 128 908 908 717 87 64 204 23 048 755 211 363 717 0 252 Jul 2 711 938 1 333 877 1 378 061 1 263 419 1 226 905 36 514 283 364 270 448 12 916 892 947 892 947 0 86 917 63 370 23 547 Aug 2 653 929 1 334 380 1 319 549 1 279 743 1 240 368 39 375 298 614 282 471 16 144 893 229 893 229 0 87 043 63 825 23 218 Sep 2 641 445 1 318 009 1 323 436 1 284 703 1 246 862 37 840 298 572 284 047 14 525 900 493 900 493 0 84 764 61 459 23 305 Okt 2 560 623 1 247 499 1 313 124 1 194 520 1 154 957 39 563 235 315 220 268 15 046 872 662 872 662 0 86 500 61 993 24 508 Nov 2 642 357 1 270 143 1 372 214 1 189 487 1 151 452 38 035 247 780 233 574 14 206 855 054 855 054 0 86 620 62 791 23 828 Dec 2 445 734 1 331 447 1 114 287 1 297 705 1 261 596 36 109 288 549 275 958 12 591 923 723 923 723 0 85 406 61 888 23 517 Jan 2 492 089 1 333 375 1 158 713 1 274 646 1 234 928 39 718 270 244 257 741 12 503 916 268 916 268 0 88 113 60 899 27 214 Tabell 3: MFI:s utlåning till MFI (mnkr) Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 859 1 380 93 278 1 287 265 971 58 535 913 282 408 34 744 373 983 879 20 543 817 727 Jul 191 140 51 1 448 520 106 972 1 341 547 1 020 742 71 651 949 091 427 777 35 321 392 456 Aug 856 844 12 1 374 186 94 012 1 280 174 969 359 66 221 903 139 404 827 27 792 377 035 Sep 874 864 10 1 356 742 71 146 1 285 596 990 077 42 545 947 532 366 666 28 601 338 064 Okt 42 34 9 1 366 104 92 542 1 273 561 934 997 59 546 875 451 431 107 32 996 398 111 Nov 34 33 1 1 452 870 118 691 1 334 179 1 031 804 90 439 941 365 421 066 28 252 392 814 Dec 27 26 1 1 148 029 69 851 1 078 178 761 950 45 514 716 436 386 080 24 337 361 743 Jan 22 20 1 1 217 443 98 447 1 118 995 815 211 67 324 747 888 402 231 31 124 371 107 Tabell 4: MFI:s tillgångar exklusive utlåning (mnkr) Summa Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar tillgångar Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 1 273 346 879 803 393 543 639 669 209 825 429 845 744 464 393 826 350 638 1 314 557 410 835 903 723 13 856 084 Jul 1 306 233 913 397 392 836 647 253 213 544 433 708 833 652 425 264 408 388 1 595 096 366 408 1 228 688 14 348 949 Aug 1 310 013 920 343 389 670 628 742 208 921 419 822 835 021 434 663 400 359 1 703 602 379 278 1 324 325 14 395 558 Sep 1 249 328 872 419 376 909 633 635 204 614 429 020 797 761 413 895 383 866 1 320 300 374 393 945 906 13 878 589 Okt 1 294 947 940 463 354 484 641 754 207 427 434 326 805 545 414 546 390 999 1 640 450 372 569 1 267 881 14 187 664 Nov 1 295 480 950 731 344 749 642 232 201 683 440 549 838 735 419 482 419 253 1 632 240 384 998 1 247 243 14 283 069 Dec 1 118 416 807 774 310 642 568 021 195 909 372 112 717 319 370 612 346 707 846 970 353 693 493 278 12 866 634 Jan 1 205 238 874 232 331 006 594 133 190 566 403 567 778 269 388 304 389 965 1 611 025 415 640 1 195 385 13 947 885 Tabell 5: MFI:s valutaspecifikation av totala tillgångar (mnkr) Svenska kronor Euro och EMU-valutor Övriga EU-valutor c) Övriga utländska valutor 8 744 129 1 655 856 828 077 2 628 021 Jul 8 757 952 1 689 018 856 674 3 045 306 Aug 8 813 107 1 749 200 837 226 2 996 025 Sep 8 725 421 1 777 345 827 921 2 547 903 Okt 8 771 895 1 717 131 838 375 2 860 264 Nov 8 804 381 1 805 187 822 229 2 851 272 Dec 8 614 187 1 592 500 748 337 1 911 610 Jan 8 808 680 1 757 944 765 930 2 615 332

6.2.2 MFI:s skulder och eget kapital Tabell 1: MFI:s in- och upplåning totalt och från icke-mfi (mnkr) In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 6 684 863 4 351 643 2 333 220 3 862 802 2 771 072 1 091 729 2 788 348 2 616 820 171 528 338 877 305 919 32 958 773 166 647 970 125 196 Jul 6 991 641 4 305 822 2 685 819 4 155 488 2 766 031 1 389 457 2 778 102 2 609 454 168 649 333 923 301 114 32 809 769 199 647 634 121 565 Aug 7 027 342 4 316 049 2 711 293 4 193 737 2 788 316 1 405 421 2 778 918 2 627 355 151 563 324 273 295 603 28 670 759 424 651 300 108 124 Sep 6 558 972 4 289 112 2 269 860 3 815 749 2 808 470 1 007 278 2 795 380 2 642 925 152 455 314 992 289 868 25 123 776 281 664 111 112 170 Okt 6 884 163 4 304 391 2 579 771 4 153 205 2 839 333 1 313 872 2 817 184 2 660 385 156 799 315 318 285 169 30 149 784 098 673 806 110 292 Nov 6 899 506 4 261 648 2 637 858 4 106 850 2 816 000 1 290 851 2 830 570 2 663 485 167 085 296 017 263 835 32 182 809 108 688 868 120 240 Dec 5 949 231 4 282 650 1 666 581 3 634 135 2 802 081 832 054 2 814 990 2 656 956 158 034 260 669 229 820 30 848 829 618 717 277 112 340 Jan 6 781 045 4 382 272 2 398 773 4 146 763 2 869 590 1 277 173 2 894 142 2 728 422 165 720 299 935 269 530 30 406 844 865 724 060 120 805 Tabell 1: MFI:s in- och upplåning totalt och från icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 142 628 138 676 3 952 1 533 537 1 524 116 9 421 1 074 454 154 252 920 202 620 242 109 037 511 205 454 212 45 215 408 997 Jul 137 883 133 367 4 516 1 536 979 1 527 219 9 760 1 377 385 156 578 1 220 808 652 850 107 291 545 559 724 535 49 287 675 248 Aug 148 232 143 111 5 120 1 546 870 1 537 222 9 648 1 414 819 160 961 1 253 858 649 416 113 680 535 736 765 403 47 281 718 122 Sep 142 347 137 202 5 144 1 561 662 1 551 645 10 017 1 020 369 165 545 854 824 623 333 116 561 506 772 397 035 48 984 348 051 Okt 142 319 136 265 6 054 1 575 351 1 565 047 10 304 1 336 021 178 948 1 157 073 690 307 130 726 559 582 645 714 48 223 597 492 Nov 147 323 143 269 4 054 1 578 020 1 567 411 10 609 1 276 280 152 515 1 123 765 654 494 111 654 542 840 621 786 40 861 580 926 Dec 138 938 135 267 3 671 1 585 715 1 574 541 11 174 819 146 145 125 674 021 561 871 108 918 452 953 257 275 36 207 221 067 Jan 137 854 134 628 3 227 1 611 437 1 600 155 11 282 1 252 622 141 168 1 111 454 622 572 115 042 507 529 630 050 26 126 603 924 Tabell 2: MFI:s in- och upplåning från MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 2 822 1 580 571 1 241 490 1 279 1 220 390 59 278 1 171 1 118 748 52 314 71 072 65 32 26 619 6 372 061 669 062 71 136 991 Jul 2 836 154 1 539 791 1 296 363 1 254 063 1 192 559 61 504 1 136 629 1 080 846 55 783 73 477 73 412 65 39 937 34 535 5 402 Aug 2 833 605 1 527 732 1 305 872 1 270 847 1 205 840 65 007 1 153 395 1 095 242 58 154 72 656 72 596 60 39 807 33 238 6 569 Sep 2 743 223 1 480 641 1 262 582 1 232 195 1 170 470 61 725 1 139 775 1 083 988 55 787 53 313 53 257 56 35 593 30 042 5 551 Okt 2 730 957 1 465 058 1 265 899 1 193 204 1 129 441 63 763 1 110 783 1 053 489 57 294 49 002 48 945 56 30 198 24 248 5 950 Nov 2 792 656 1 445 649 1 347 007 1 182 798 1 119 027 63 771 1 094 601 1 037 054 57 547 45 348 45 294 54 39 322 33 627 5 695 Dec 2 315 096 1 480 569 834 527 1 247 384 1 187 701 59 682 1 131 663 1 076 783 54 881 85 720 85 670 50 26 347 21 992 4 355 Jan 2 634 282 1 512 682 1 121 599 1 243 363 1 183 554 59 809 1 146 361 1 090 906 55 455 63 415 63 367 49 29 947 26 093 3 853 Tabell 2: MFI:s in- och upplåning från MFI (mnkr), fortsättning Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 4 479 3 952 528 1 542 393 360 181 1 182 212 842 537 261 632 580 905 699 856 98 549 601 307 Jul 4 020 3 765 254 1 582 091 347 232 1 234 859 837 613 246 192 591 421 744 478 101 040 643 438 Aug 4 988 4 764 225 1 562 758 321 892 1 240 866 869 065 242 321 626 744 693 693 79 572 614 121 Sep 3 515 3 183 332 1 511 028 310 172 1 200 857 888 095 231 121 656 974 622 933 79 050 543 883 Okt 3 220 2 758 462 1 537 753 335 617 1 202 136 850 815 255 195 595 621 686 938 80 423 606 516 Nov 3 527 3 052 475 1 609 857 326 621 1 283 236 949 595 267 814 681 781 660 262 58 807 601 455 Dec 3 653 3 257 397 1 067 712 292 867 774 845 728 631 245 422 483 209 339 081 47 445 291 636 Jan 3 640 3 188 452 1 390 919 329 128 1 061 791 793 207 269 884 523 323 597 712 59 245 538 467 Tabell 3: MFI:s emitterade värdepapper (mnkr) Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga emitterade värdepapper Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 5 044 948 1 984 967 3 059 981 1 011 266 39 774 971 492 3 683 756 1 870 730 1 813 026 204 499 55 527 148 972 145 427 18 936 126 491 Jul 5 197 822 2 012 078 3 185 743 1 099 995 34 989 1 065 006 3 757 029 1 904 238 1 852 791 209 351 55 539 153 812 131 447 17 312 114 135 Aug 5 189 407 2 018 460 3 170 947 1 109 386 32 884 1 076 502 3 753 731 1 913 327 1 840 404 209 164 55 551 153 613 117 126 16 699 100 427 Sep 5 174 625 2 009 739 3 164 886 1 120 929 28 507 1 092 422 3 745 490 1 904 537 1 840 953 211 688 59 546 152 142 96 518 17 149 79 369 Okt 5 191 445 2 041 075 3 150 370 1 095 006 24 264 1 070 741 3 779 590 1 939 177 1 840 413 214 374 60 439 153 935 102 475 17 194 85 281 Nov 5 224 112 2 042 763 3 181 348 1 078 121 21 326 1 056 794 3 823 911 1 942 389 1 881 522 221 979 62 180 159 799 100 101 16 868 83 233 Dec 4 925 174 2 018 986 2 906 188 890 223 18 519 871 704 3 747 429 1 920 374 1 827 055 215 267 63 418 151 849 72 254 16 675 55 580 Jan 5 030 540 2 077 263 2 953 277 938 166 18 311 919 854 3 794 821 1 979 448 1 815 372 217 849 63 438 154 411 79 705 16 065 63 640 Tabell 4: MFI:s emitterade andelar i penningmarknadsfonder, derivatinstrument, övriga skulder och eget kapital (mnkr) Emitterade andelar i penningmarknadsfonder Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital Summa skulder Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Euro och Övriga Övriga kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor EMU-valutor EU-valutor valutor 21 21 535 642 365 783 276 653 703 517 616 185 872 758 534 975 223 838 13 856 7 776 519 2 028 033 745 018 3 306 513 535 0 436 488 814 084 Jul 21 535 21 535 0 691 248 376 423 314 825 674 875 452 852 222 023 771 828 538 789 233 039 14 348 949 7 707 500 2 135 320 760 512 3 745 618 Aug 21 535 21 535 0 691 256 387 489 303 767 692 859 481 410 211 449 773 160 538 782 234 378 14 395 558 7 763 724 2 157 835 740 485 3 733 514 Sept 22 148 22 148 0 662 620 372 910 289 710 688 415 451 544 236 871 771 809 539 746 232 063 13 878 589 7 685 200 2 197 513 710 201 3 285 676 Okt 22 148 22 148 0 672 788 375 131 297 656 645 538 439 023 206 514 771 583 540 669 230 914 14 187 664 7 722 438 2 129 690 748 628 3 586 908 Nov 22 148 22 148 0 697 687 381 840 315 847 677 554 473 765 203 789 762 062 534 113 227 949 14 283 069 7 716 278 2 166 096 786 188 3 614 507 Dec 23 572 23 572 0 619 931 352 845 267 086 588 409 412 551 175 857 760 317 517 181 243 136 12 866 634 7 607 786 2 052 609 692 696 2 513 543 Jan 23 572 23 572 0 655 532 358 531 297 001 648 275 454 366 193 909 808 921 562 120 246 801 13 947 885 7 858 125 2 105 391 697 587 3 286 783

6.3 Bankernas balansräkning, tidsserier 6.3.1 Bankernas tillgångar Tabell 1: Bankernas utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr) Utlåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi a) Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 6 496 015 3 824 104 2 671 910 3 913 641 2 531 666 1 381 975 2 609 290 2 412 182 197 108 172 054 159 403 12 651 1 239 962 1 059 461 180 501 Jul 6 547 897 3 794 843 2 753 054 3 973 575 2 560 403 1 413 172 2 643 311 2 436 276 207 035 186 187 168 988 17 199 1 245 818 1 059 909 185 909 Aug 6 493 738 3 813 238 2 680 500 3 978 098 2 580 513 1 397 585 2 657 830 2 455 189 202 641 176 961 162 869 14 092 1 249 622 1 065 089 184 533 Sep 6 457 610 3 811 948 2 645 662 3 929 189 2 568 466 1 360 723 2 631 268 2 440 222 191 046 162 291 149 303 12 988 1 245 173 1 071 142 174 030 Okt 6 375 763 3 777 665 2 598 098 3 916 087 2 596 571 1 319 517 2 644 446 2 457 755 186 691 157 545 149 550 7 994 1 256 687 1 081 989 174 698 Nov 6 422 669 3 766 500 2 656 169 3 894 385 2 574 806 1 319 579 2 610 123 2 432 759 177 364 118 905 110 942 7 963 1 260 636 1 095 326 165 310 Dec 6 127 447 3 755 783 2 371 664 3 817 258 2 531 503 1 285 755 2 561 080 2 391 444 169 636 74 785 68 854 5 930 1 249 133 1 089 577 159 556 Jan 6 243 695 3 788 348 2 455 347 3 865 991 2 540 216 1 325 775 2 580 741 2 401 754 178 987 124 037 118 159 5 878 1 260 950 1 092 062 168 888 Tabell 1: Bankernas utlåning totalt och till icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 98 526 98 442 84 1 098 749 1 094 877 3 871 1 304 351 119 484 1 184 867 746 052 57 699 688 353 558 299 61 785 496 514 Jul 107 166 107 090 76 1 104 141 1 100 289 3 851 1 330 264 124 127 1 206 137 756 255 52 560 703 695 574 009 71 567 502 442 Aug 123 255 123 106 149 1 107 991 1 104 124 3 867 1 320 268 125 324 1 194 944 758 910 56 239 702 672 561 358 69 085 492 272 Sep 106 981 106 828 153 1 116 824 1 112 949 3 875 1 297 921 128 244 1 169 677 740 892 52 964 687 928 557 029 75 280 481 749 Okt 102 639 102 582 57 1 127 576 1 123 633 3 943 1 271 641 138 816 1 132 825 752 303 54 286 698 017 519 338 84 530 434 808 Nov 96 629 96 553 76 1 133 953 1 129 938 4 014 1 284 262 142 047 1 142 215 755 368 56 901 698 467 528 894 85 146 443 748 Dec 99 505 99 486 19 1 137 657 1 133 526 4 131 1 256 179 140 059 1 116 119 740 432 62 675 677 758 515 746 77 384 438 362 Jan 77 539 77 399 140 1 118 215 1 114 133 4 082 1 285 250 138 462 1 146 788 754 288 63 318 690 970 530 962 75 144 455 818 Tabell 2: Bankernas utlåning till MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 2 582 373 1 292 439 1 289 935 1 232 146 1 200 830 31 316 243 649 233 041 10 608 908 717 908 717 0 78 915 58 228 20 688 Jul 2 574 322 1 234 440 1 339 882 1 161 531 1 129 137 32 394 189 598 178 454 11 144 892 947 892 947 0 78 810 57 611 21 199 Aug 2 515 640 1 232 725 1 282 915 1 174 408 1 140 382 34 026 201 349 188 262 13 088 893 229 893 229 0 78 988 58 062 20 926 Sep 2 528 420 1 243 481 1 284 939 1 205 557 1 172 462 33 095 227 318 215 239 12 078 900 493 900 493 0 76 887 55 880 21 007 Okt 2 459 676 1 181 094 1 278 582 1 123 100 1 088 679 34 421 172 099 159 889 12 210 872 662 872 662 0 78 310 56 108 22 202 Nov 2 528 284 1 191 694 1 336 590 1 106 779 1 073 196 33 583 173 288 161 169 12 119 855 054 855 054 0 78 417 56 955 21 463 Dec 2 310 189 1 224 280 1 085 908 1 187 405 1 154 565 32 840 186 754 174 904 11 850 923 723 923 723 0 76 903 55 914 20 990 Jan 2 377 703 1 248 132 1 129 572 1 185 797 1 149 821 35 976 189 448 178 247 11 201 916 268 916 268 0 80 062 55 288 24 774 Tabell 2: Bankernas utlåning till MFI (mnkr), fortsättning Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 864 844 20 1 350 227 91 609 1 258 619 950 990 56 888 894 101 399 238 34 720 364 518 Jul 177 125 51 1 412 790 105 303 1 307 488 994 988 70 005 924 983 417 802 35 298 382 505 Aug 842 829 12 1 341 232 92 343 1 248 889 947 248 64 575 882 673 393 985 27 768 366 216 Sep 860 850 10 1 322 863 71 019 1 251 844 968 006 42 448 925 557 354 858 28 571 326 286 Okt 29 20 9 1 336 576 92 415 1 244 161 916 695 59 450 857 245 419 881 32 966 386 915 Nov 20 19 1 1 421 505 118 498 1 303 007 1 012 743 90 276 922 467 408 762 28 222 380 540 Dec 24 24 1 1 122 783 69 715 1 053 068 747 106 45 412 701 694 375 677 24 303 351 375 Jan 19 18 1 1 191 906 98 311 1 093 595 800 249 67 221 733 027 391 657 31 090 360 568 Tabell 3: Bankernas tillgångar exklusive utlåning (mnkr) Summa Räntebärande värdepapper Aktier o andelar Derivatinstrument Övriga tillgångar tillgångar Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 1 053 269 753 264 300 005 635 403 207 090 428 313 630 614 342 410 288 204 1 164 496 290 536 873 960 9 979 796 Jul 1 077 898 780 583 297 315 642 986 210 810 432 177 700 852 365 365 335 487 1 450 828 251 246 1 199 582 10 420 461 Aug 1 086 539 789 716 296 823 624 476 206 186 418 291 706 318 375 628 330 690 1 558 132 263 922 1 294 210 10 469 203 Sep 1 042 411 755 285 287 125 629 360 201 872 427 488 679 114 359 384 319 730 1 163 095 246 307 916 787 9 971 590 Okt 1 085 563 818 066 267 497 637 467 204 672 432 794 685 348 358 435 326 913 1 494 277 255 686 1 238 591 10 278 418 Nov 1 089 951 834 763 255 188 637 945 198 928 439 017 715 158 362 983 352 175 1 485 192 267 552 1 217 640 10 350 916 Dec 920 190 693 349 226 840 563 411 192 831 370 580 613 401 323 772 289 629 705 350 240 437 464 913 8 929 799 Jan 1 012 659 767 993 244 666 589 524 187 490 402 034 660 121 332 912 327 209 1 439 948 273 304 1 166 644 9 945 947 Tabell 4: Bankernas valutaspecifikation av totala tillgångar (mnkr) Övriga Euro och Övriga Svenska EMUvalutor EU-valutor utländska valutor c) kronor 5 417 404 1 495 213 778 743 2 288 436 Jul 5 402 846 1 524 912 805 114 2 687 589 Aug 5 448 689 1 584 978 786 295 2 649 241 Sep 5 374 797 1 610 469 774 875 2 211 449 Okt 5 414 524 1 553 543 783 588 2 526 762 Nov 5 430 727 1 642 622 767 650 2 509 917 Dec 5 206 173 1 440 307 693 831 1 589 488 Jan 5 350 046 1 599 572 711 711 2 284 618

6.3.2 Bankernas skulder och eget kapital Tabell 1: Bankernas in- och upplåning totalt och från icke-mfi (mnkr) In- och upplåning totalt Icke-MFI Svenska icke-mfi Finansiella företag, ej MFI Icke-finansiella företag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 5 471 592 3 328 742 2 142 850 3 800 718 2 719 329 1 081 389 2 748 499 2 577 132 171 367 338 941 306 038 32 903 767 907 642 794 125 112 Jul 5 785 485 3 294 769 2 490 717 4 093 885 2 714 770 1 379 115 2 737 951 2 569 464 168 487 333 966 301 213 32 754 763 637 642 157 121 480 Aug 5 825 493 3 308 705 2 516 789 4 131 914 2 736 846 1 395 067 2 739 267 2 587 867 151 400 324 316 295 701 28 615 754 363 646 324 108 039 Sep 5 351 416 3 274 650 2 076 766 3 750 256 2 753 496 996 760 2 754 989 2 602 698 152 291 315 014 289 946 25 068 771 142 659 059 112 083 Okt 5 699 434 3 314 842 2 384 592 4 086 877 2 783 617 1 303 259 2 775 949 2 619 314 156 636 315 340 285 246 30 094 778 116 667 910 110 206 Nov 5 721 320 3 281 626 2 439 694 4 037 138 2 758 697 1 278 441 2 789 020 2 622 096 166 924 296 044 263 917 32 127 802 808 682 653 120 155 Dec 4 703 822 3 230 815 1 473 007 3 561 774 2 741 431 820 344 2 772 425 2 614 539 157 886 260 705 229 857 30 848 823 304 711 095 112 209 Jan 5 547 614 3 339 043 2 208 571 4 073 564 2 808 143 1 265 421 2 852 086 2 686 515 165 571 299 972 269 566 30 406 839 003 718 330 120 673 Tabell 1: Bankernas in- och upplåning från icke-mfi (mnkr), fortsättning Offentlig sektor Hushåll Utländska icke-mfi Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 142 628 138 675 3 952 1 499 023 1 489 625 9 399 1 052 219 142 197 910 022 600 184 97 006 503 178 452 035 45 191 406 844 Jul 137 883 133 367 4 516 1 502 465 1 492 727 9 738 1 355 934 145 306 1 210 628 633 575 96 044 537 532 722 359 49 262 673 096 Aug 148 231 143 111 5 120 1 512 356 1 502 730 9 626 1 392 647 148 979 1 243 667 629 421 101 723 527 698 763 226 47 257 715 970 Sep 142 347 137 202 5 144 1 526 487 1 516 491 9 995 995 267 150 798 844 469 600 312 101 839 498 473 394 955 48 960 345 996 Okt 142 319 136 265 6 054 1 540 175 1 529 893 10 282 1 310 928 164 304 1 146 624 667 387 116 106 551 281 643 540 48 198 595 342 Nov 147 323 143 269 4 054 1 542 845 1 532 257 10 588 1 248 117 136 600 1 111 517 628 412 95 764 532 648 619 705 40 836 578 869 Dec 138 936 135 265 3 671 1 549 480 1 538 322 11 158 789 349 126 891 662 457 534 734 90 849 443 885 254 615 36 043 218 572 Jan 137 853 134 626 3 227 1 575 259 1 563 993 11 266 1 221 479 121 629 1 099 850 594 088 95 667 498 421 627 390 25 961 601 429 Tabell 2: Bankernas in- och upplåning från MFI (mnkr) MFI Svenska MFI Banker Bostadsinstitut Andra monetära kreditmarknadsföretag Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 1 670 874 609 413 1 061 461 291 270 269 641 21 629 190 034 173 805 16 229 71 136 71 072 65 25 700 20 892 4 808 Jul 1 691 600 579 999 1 111 602 274 747 253 197 21 550 164 672 147 279 17 393 73 477 73 412 65 32 657 28 819 3 838 Aug 1 693 579 571 858 1 121 721 295 398 270 399 24 999 185 312 165 603 19 709 72 656 72 596 60 32 521 27 516 5 005 Sep 1 601 160 521 153 1 080 006 252 930 231 356 21 574 167 837 150 626 17 211 53 313 53 257 56 28 372 24 396 3 976 Okt 1 612 557 531 225 1 081 333 239 680 217 547 22 132 164 476 147 238 17 239 49 002 48 945 56 23 088 18 713 4 375 Nov 1 684 182 522 929 1 161 253 242 547 220 455 22 092 161 580 144 138 17 442 45 348 45 294 54 32 198 28 078 4 120 Dec 1 142 048 489 385 652 663 241 186 222 372 18 813 132 715 117 043 15 672 85 720 85 670 50 19 225 16 530 2 694 Jan 1 474 049 530 899 943 150 245 597 227 290 18 307 155 839 140 225 15 614 63 415 63 367 49 22 830 20 638 2 193 Tabell 2: Bankernas in- och upplåning från MFI (mnkr), fortsättning Övriga MFI Utländska MFI Övriga EU-länder Övriga utlandet Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 4 400 3 872 528 1 379 604 339 772 1 039 831 741 882 245 894 495 988 637 721 93 878 543 843 Jul 3 940 3 686 254 1 416 854 326 802 1 090 052 735 346 230 433 504 913 681 508 96 369 585 139 Aug 4 908 4 684 225 1 398 182 301 459 1 096 723 766 643 226 558 540 085 631 538 74 901 556 637 Sep 3 408 3 077 332 1 348 229 289 797 1 058 432 786 389 215 328 571 060 561 840 74 469 487 372 Okt 3 114 2 652 462 1 372 878 313 677 1 059 200 748 010 237 837 510 173 624 868 75 841 549 027 Nov 3 420 2 945 475 1 441 635 302 475 1 139 161 845 234 248 249 596 985 596 401 54 226 542 176 Dec 3 526 3 129 397 900 863 267 013 633 850 622 200 224 189 398 011 278 662 42 823 235 839 Jan 3 512 3 061 452 1 228 452 303 609 924 843 687 950 248 986 438 964 540 502 54 623 485 879 Tabell 3: Bankernas emitterade värdepapper (mnkr) Emitterade värdepapper Certifikat Obligationer Förlagslån Övriga emitterade värdepapper Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valuta 2 723 386 529 351 2 194 035 964 719 29 549 935 170 1 437 697 451 874 985 823 175 589 29 039 146 550 145 380 18 889 126 491 Jul 2 820 172 525 908 2 294 263 1 053 334 23 313 1 030 021 1 455 094 456 279 998 815 180 344 29 052 151 292 131 399 17 264 114 135 Aug 2 819 093 530 240 2 288 853 1 067 387 21 746 1 045 641 1 454 441 462 779 991 661 180 186 29 063 151 123 117 078 16 651 100 427 Sep 2 837 450 530 915 2 306 535 1 078 992 17 847 1 061 145 1 479 277 462 910 1 016 367 182 712 33 058 149 654 96 470 17 101 79 369 Okt 2 827 388 531 467 2 295 921 1 057 324 14 679 1 042 645 1 483 267 466 692 1 016 575 184 370 32 950 151 420 102 427 17 146 85 281 Nov 2 835 863 531 206 2 304 656 1 044 235 14 019 1 030 216 1 499 647 465 678 1 033 970 191 928 34 690 157 238 100 053 16 820 83 233 Dec 2 601 036 530 700 2 070 336 858 712 12 028 846 684 1 485 023 466 354 1 018 669 185 095 35 693 149 402 72 206 16 626 55 580 Jan 2 651 052 524 465 2 126 587 907 005 13 055 893 951 1 476 777 459 682 1 017 095 187 613 35 711 151 902 79 657 16 017 63 640 Tabell 4: Bankernas derivatinstrument, övriga skulder och eget kapital (mnkr) Derivatinstrument Övriga skulder Eget kapital Summa skulder Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Utländsk Svenska Euro och Övriga Övriga kronor valuta kronor valuta kronor valuta kronor valutor EU-valutor c) valutor 581 336 337 435 243 901 640 442 470 178 170 264 563 040 346 496 216 544 9 979 796 5 012 202 1 637 611 659 977 2 670 007 Jul 636 417 351 650 284 766 605 158 399 310 205 848 573 229 347 654 225 575 10 420 461 4 919 291 1 732 054 673 850 3 095 266 Aug 634 146 362 158 271 988 618 205 423 996 194 209 572 266 345 383 226 883 10 469 203 4 970 482 1 753 469 651 953 3 093 299 Sep 603 262 345 781 257 481 610 188 391 245 218 943 569 274 345 468 223 805 9 971 590 4 888 059 1 795 401 623 913 2 664 216 Okt 617 360 349 343 268 017 567 031 379 012 188 019 567 204 344 642 222 562 10 278 418 4 919 306 1 728 676 660 195 2 970 241 Nov 641 547 354 962 286 585 589 421 404 847 184 574 562 765 343 223 219 542 10 350 916 4 915 865 1 757 944 696 709 2 980 398 Dec 562 992 324 451 238 541 484 931 327 442 157 489 577 017 341 412 235 605 8 929 799 4 754 821 1 646 535 610 837 1 917 606 Jan 597 991 331 913 266 078 541 996 364 771 177 225 607 295 369 365 237 930 9 945 947 4 929 557 1 688 569 615 203 2 712 619