Forshaga kommun. Översiktsplan 2010. Barnkommun i Värmland

Forshaga kommun Översiktsplan 2010 Barnkommun i Värmland

Innehållsförteckning 1 LÄSANVISNING 4 2 KORT OM FORSHAGA KOMMUN 5 2.1 HISTORIA 5 2.2 GEOGRAFI 7 2.3 BEFOLKNING 9 3 OM ÖVERSIKTSPLAN 11 4 MILJÖMÅL 13 4.1 NATIONELLA MILJÖMÅL 13 4.2 MILJÖKVALITETSNORMER 15 4.3 MILJÖMÅL FÖR VÄRMLAND 15 4.4 FORSHAGA KOMMUNS MILJÖMÅL 15 5 MÅL OCH VISIONER 16 6 FRAMTIDSANALYS 20 7 RIKSINTRESSEN 22 8 MELLANKOMMUNALT SAMARBETE 23 9 BOENDE OCH BEBYGGELSE 26 10 NÄRINGSLIV OCH KOMMERSIELL SERVICE 31 10.1 NÄRINGSLIV 31 10.2 KOMMERSIELL SERVICE 33 11 KULTUR OCH KULTURMILJÖER 35 12 FRILUFTSLIV, REKREATION OCH FRITIDSANLÄGGNINGAR 39 13 TURISM 43 14 NATURMILJÖ OCH NATURRESERVAT 46 15 KOMMUNIKATIONER OCH INFRASTRUKTUR 51 15.1 VÄGAR, JÄRNVÄGAR, FLYG 51 15.2 DATA- OCH TELEKOMMUNIKATION 54 2

16 TEKNISK FÖRSÖRJNING 55 16.1 VATTEN OCH AVLOPP 55 16.2 AVFALL 58 16.3 ENERGI 60 16.4 MATERIALFÖRSÖRJNING 62 17 MILJÖ, HÄLSA OCH SÄKERHET 63 17.1 MILJÖ 63 17.2 HÄLSA 66 17.3 SÄKERHET 68 18 JORD- OCH SKOGSBRUK 70 18.1 JORDBRUK 70 19 SKOLA OCH UTBILDNING 73 20 SOCIALA FRÅGOR 75 21 KARTOR 77 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING I SEPARAT DOKUMENT 3

1 LÄSANVISNING ÖVERSIKTSPLAN Översiktsplanen består av åtta inledningskapitel, tolv temakapitel samt ett par avslutande kapitel där kartmaterialet ingår. Åtta inledningskapitel 1. Läsanvisning En kort beskrivning av varje kapitel. 2. Kort om Forshaga kommun En övergripande presentation av Forshaga kommun, om historia, geografi och befolkning. 3. Om översiktsplan Presentation av vad en översiktsplan är, vad den har för funktion och processen att ta fram en översiktsplan. Här redovisas även de förändringar som gjorts efter att planen varit ute på samråd. 4. Miljömål Beskrivning av de nationella miljömålen, miljökvalitetsnormer, länets miljömål samt kommunens miljömål. 5. Mål och visioner Avsnittet innehåller de övergripande mål, visioner och handlingsprogram, som påverkar översiktsplaneringen. 6. Framtidsanalys Under 2005 sammanställdes en framtidsanalys. Den grundar sig på Forshagabors tankar om nuet och framtiden. I översiktsplanen redovisas synpunkter från framtidsanalysen i form av markerade rutor. 7. Riksintressen Redovisning av riksintressen i kommunen. De beskrivs också under respektive temakapitel. 8. Mellankommunalt samarbete En presentation av några exempel på samarbete och samverkan, som pågår mellan Forshaga kommun och andra kommuner. Tolv temakapitel Här redovisas ett antal intressen som gör anspråk på mark och vatten. Bakgrund och nuläge presenteras och de ger förutsättningar till kommunens viljeinriktning för framtiden. Olika intressen vägs mot varandra för att därefter komma till uttryck i kommunens viljeinriktning. Följderna av dessa avvägningar redovisas under rubriken konsekvenser. Varje tema presenteras på följande sätt: Nulägesbeskrivning Så här ser det ut idag, dvs 2009. Varje tema inleds med en faktabeskrivning. Målsättning Det här vill kommunen uppnå. En kort översiktlig målbeskrivning av temat. Kommunens viljeinriktning Så här uppnås målet. Här beskrivs mer konkret vad kommunen vill göra för att uppnå det översiktliga målet. Konsekvenser Det här blir följden. En beskrivning av vad som händer när viljeinriktningarna uppnås. Påverkan på miljömål Så här påverkas miljömålen. Vilka miljömål påverkas och på vilket sätt. Avslutande kapitel Kartor Två kartor redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen för Forshaga kommun, dvs förutsättningarna. Den tredje kartan, Utveckling och förändringar redovisar de förändringar som föreslås. Kartorna är en övergripande sammanfattning av översiktsplanen. Miljökonsekvensbeskrivning I ett separat dokument ges översiktsplanens miljökonsekvensbeskrivning. 4

2 KORT OM FORSHAGA KOMMUN Forshaga är en barnkommun i Värmland. Här bor ungefär 11400 personer och barnen och de unga sätts i fokus. Forshagas läge, med närhet till både stad och landsbygd, goda bussförbindelser och endast 15 minuters bilresa till flyget, passar såväl privatpersoner som företag. Här finns barnvänliga villaområden i orterna Deje och Forshaga, men även goda boendemöjligheter på landsbygden. Genom kommunen rinner Klarälven och utefter dess strand löper riksväg 62. 2.1 HISTORIA För ca 10 000 år sedan drar inlandsisen sig tillbaka från det som idag kallas Värmland. I början av tidsperioden är området en maritim miljö, ett kustlandskap med saltvatten. Landhöjningen sker successivt och människor söker sig nya bosättningar nära fiskevatten och jaktmarker. De äldsta spåren efter människor är fynd från sådana boplatser, de är 6 000-7 000 år gamla. För ca 5 000 år sedan började människor i våra trakter att bruka jorden och idka boskapsskötsel. Denna förändring innebar att naturen förändrades till ett kulturlandskap. Det finns ett relativt stort antal fynd och lämningar från denna tid i Värmland. I Forshaga kommun har ett flertal lösfynd gjorts som indikerar stenåldersbosättningar, antingen på fyndplatsen eller i dess närhet. Boplatserna är ofta belägna i närheten av vatten och näringsfånget har troligtvis mest bestått av fiske och jakt. Spår av jakt ser vi i fångstgropar för älg och varg. Lämningar från bronsåldern (ca 1800-500 f.kr.) utgörs främst av stensättningar och rösen. Dessa är ofta belägna på markerade höglägen med vidsträckt utsikt eller i anslutning till sjöstränder. Exempel på detta finns på öarna i Västra Örten, på Västra Dejeberget söder om Syrsjön, vid Risätterstorp, på Skutberget vid Emsen och Skottaberget väster om Forshaga. Det har inte hittats några speciella föremål från denna period. Från järnåldern (ca 500 f.kr-1050 e.kr.) finns ett stort antal gravar av typen stensättningar och högar. Ett fynd av ett skelett och en armring är gjort vid en grundgrävning i Nedre Ullerud. Skelettet kommer från en vikingatida kvinna och vid begravningen fick hon med sig ett armband av brons. Flera platser i Forshaga kommun omnämns tidigt i de skriftliga källorna som betydelsefulla för laxfisket i Klarälven. Under medeltiden innehades laxfiskerättigheterna bl.a. av klostren, t.ex. Riseberga kloster i Närke. Fiskerättigheterna förorsakade många bittra strider. Under medeltiden (ca 1050-1523 e.kr.) utgjordes näringsfånget av jordbruk i kombination med jakt och fiske. Forshaga var under denna tid glest befolkat. Vid medeltidens slut fanns ett tjugofemtal gårdar inom det som idag är Forshaga kommun. På 1500-1600-talet verkar en jordbruksexpansion ske i dalgångarna och fler nya hemman upptas första gången i jordeboken 1686. Tack vare utvecklingen inom jordbruket, samt det faktum att skogen fick ett värde, gjorde att de större gårdarna under 1700- och 1800-talen på sina håll expanderade kraftigt. Ett herrgårdsliv utvecklas på sina håll och de ökade inkomsterna återspeglas bl.a. i bebyggelsen. Utvecklingen i Forshaga kommun hänger också nära samman med möjligheterna att utnyttja vattnet som energikälla. Till en början utnyttjades endast de mindre fallen då man ännu inte lyckats tämja de större. I de mindre forsarna 1. Inlandsisen drar sig tillbaka, 2. Äldsta spåren efter människor, 3. Jorden börjar brukas och boskapsskötsel idkas, 4. Bronsåldern, 5. Järnåldern och 6. Medeltiden 5

anlades kvarnar och sågar för husbehov. Under 1600-talet startade på flera håll verksamheter med anknytning till järnhantering, exempel på detta är Mölnbacka, Kvarntorp och Dömle. Mölnbacka hade redan på 1620-talet två hamrar och bolaget blev med tiden ett av Värmlands största järnbruk. Dömle herrgård Under 1800-talet ökar trävaruhanteringen i betydelse jämfört med järnhanteringen, sågar och träsliperier fick en allt större betydelse. En annan förändring var att ångkraften möjliggjorde andra placeringar än i direkt anslutning till forsarna. 1873 slogs Mölnbacka samman med det stora norska skogsbolaget Trysil till ett omfattande industriföretag som fick namnet Aktiebolaget Mölnbacka-Trysil. Detta fick stor betydelse för industriutvecklingen i såväl Deje som Forshaga med bl.a. massa- och pappersbruk på båda orterna. Det ökade behovet av arbetskraft till cellulosa-industrin ledde till en invandring från både när och fjärran som i princip pågick fram till 1970-talets slut. På 1960-talet gick Mölnbacka-Trysil upp i Uddeholmsbolaget, ett annat framgångsrikt värmländskt industriföretag som kort därefter bestämde sig för att satsa på anläggningen i Deje. 1969 las massa- och papperstillverkningen ner i Forshaga och istället etablerade sig Tetra Pak på det gamla industriområdet. Sedan 2001 har Stora Enso tagit över verksamheten. Vid fabriken i Deje las verksamheten ner 1977. En annan viktig verksamhet med anknytning till kommunen och älven var flottningen. Vid skiljeställen utsorterades bolagens timmer. Skiljningen fortsatte fram till 1983 och efterföljdes av lösflottning under några år fram till 1991 då verksamheten helt lades ner. En känd kommunikationsled som passerade genom kommunen i äldre tid var den s.k. pilgrimsleden utmed Klarälven. Den utgjorde en betydelsefull del av den pilgrimsled som gick till den helige kung Olavs grav vid Nidarosdomen i Trondheim. Under hela medeltiden vallfärdade tusentals pilgrimer denna väg. Kommunikationerna i Klarälvsdalen var annars länge dåliga. Det var egentligen först under 1600- och 1700-talen som några körvägar värda namnet överhuvud taget fanns i området. Älven var därför under lång tid den viktigaste transportleden. Här fraktades även timmer, malm, tackjärn, stångjärn m.m. De många omlastningarna vid forsarna var dock tidsödande och bidrog till att göra transportfrågan till den värmländska järnindustrins kanske största problem. Värmland kom därför under 1800-talet att fungera som ett experimentfält för utveckling av kanaler och järnväg. Landets första järnväg för allmän gods- och persontrafik öppnades 1849 mellan Fryksta och Lyckan. Banans livslängd blev dock kortvarig då den ansågs överflödig redan 1871 när Nordvästra Stambanan mellan Karlstad och Kil stod färdig. 1876 nådde Bergslagsbanan Deje på sin väg från Bergslagen till Göteborg. Från Uddeholmsbolagets sida fanns en önskan att med järnväg sätta sina olika industrianläggningar i Klarälvsdalen i förbindelse med varandra, detta resulterade i Nordmark-Klarälvens Järnvägar, NKlJ. Banan ner till Karlstad stod klar 1904. Deje blev därmed en viktig knutpunkt för tre järnvägslinjer. NKlJ-banan är numera nedlagd men banvallen fungerar idag som en regional cykelled med en strategisk sträckning genom hela kommunen. Kommunen fick sin nuvarande form efter kommunsammanläggningen 1974. Kommunen består av socknarna Övre och Nedre Ullerud samt Forshaga. 6

2.2 GEOGRAFI Sockenkarta Värmland i Sverige Forshaga kommun ligger i Värmlands län och gränsar till Karstads, Kils, Sunnes, Munkfors och Hagfors kommuner. Kommunen är långsträckt och består av socknarna Övre och Nedre Ullerud samt Forshaga. 5. 2. 4. 6. 3. Forshaga kommun med grannkommuner 1. Karlstads kommun 2. Kils kommun 3. Forshaga kommun 4. Munkfors kommun 5. Sunne kommun 6. Hagfors kommun 1. I Forshaga kommun, som har en total yta av 397 km², möter det nordsvenska inlandet, vad man kallar norrlandsterrängen, och Vänerslättlandet. Gränsen går ungefär vid Övre Ullerud, i den norra delen av kommunen. Söder om denna diffusa gräns karaktäriseras terrängen av små nivåskillnader mellan höjder och dalgångar. Längst i söder reser sig dock åtskilliga höjder, varav de mest markanta utgörs av hyperitbergen öster om älven. Berggrunden i övrigt består av gnejser. Norrut från Vänerslätten övergår det småkulliga landskapet så småningom i en vågig bergkulleterräng. Hyperitlagren i gnejsberggrunden är en av de saker som ger kommunen dess karaktär. Hyperiten, som är kalkförande, kompenserar den magra gnejsen på ett gynnsamt sätt. Några av Värmlands bästa skogs- och åkermarker är belägna i hyperitzoner. Hyperitens hårdhet och motståndskraft har gjort att Klarälvens falltrösklar vid Forshaga och Deje inte nötts ner av vattenströmmarna. Det andra som ger kommunen dess karaktär är Klarälven som flyter från norr till söder genom alla tre socknarna. Till älvens vattenområde hör dessutom talrika sjöar. 7

Klarälvens slingrande lopp har omvandlat landskapets utseende. Från sina nordligaste delar transporterade älven med sig stora mängder Klarälven material som vid istidens slut avsattes i anslutning till strandlinjen som deltan. På många håll kan man avläsa hur älven grävt sig nya fåror, övergivit gamla och ibland bildat s.k. restsjöar. Fortfarande transporteras material med Klarälven och landskapet förändras. Jordbruksbygderna finns främst på sedimentjordarna längs Klarälven. I övrigt viker odlingslandskapet med sin speciellt kulturgynnade flora för skogen. Barrskogen täcker stora delar av kommunen. Den delar växtgeografiskt upp sig, ungefär i Deje, i den norra och den södra barrskogsregionen. På de senaste 30-40 åren har åkerarealen halverats. Idag täcker skogen 260 km² av kommunens hela areal medan åkermark bara finns på 37 km². Öppen mark Bevuxen mark Sjöar och älvar Tätorter 8

2.3 BEFOLKNING Forshaga är idag en kommun med en relativt ung befolkning och en levande bygd, både i tätorterna och på landsbygden. Antalet invånare uppgår till ca 11 400 personer, varav drygt 5 000 förvärvsarbetar. Arbetspendlingen är viktig och omfattande. Befolkningsutveckling Befolkningen ökade med ca 3 500 personer under tioårsperioden 1970 till 1980, då antalet invånare uppgick till drygt 12000. Under denna period byggdes många nya småhus. Därefter har befolkningskurvan varierat över åren. Totalt sett har befolkningen minskat med ca 500 personer under den senaste 25-årsperioden mellan 1980 och 2005. Befolkning: män och kvinnor 2000-2008 Flyttningar Antalet inflyttare och utflyttare har pendlat mellan 560 och 730 personer per år. De senaste tio åren har antalet utflyttare varit fler än antalet inflyttare med undantag för år 2005. Per år är det något fler män som flyttar än kvinnor. Det rör sig om drygt 300 män och ca 290 kvinnor, som antingen flyttar in eller ut från Forshaga. Befolkningsförändringar Antalet födda och antalet döda är ungefär lika många över åren. Det rör sig om strax över 100 personer per år, oftast fler döda än födda. Befolkningsmängd 1970-2005 De senaste siffrorna från SCB (31 maj 2009) visar på en befolkning på 11 395 personer, vilket är en minskning på 120 personer sedan 2005. Geografisk fördelning 60 % av befolkningen (6900 personer 31 dec 2008) bor i söder och tillhör Forshaga församling. 40 % (4515 personer) tillhör Övre och Nedre Ulleruds församlingar i norr. Män och kvinnor Antalet kvinnor är fler än antalet män. År 2008 och 2009 är förhållandet det omvända. Befolkningsförändringar 2000-2008 Eventuella befolkningsförändringar består således till största delen av flyttningar. De största flyttrörelserna sker gentemot Karlstad. Oftast flyttar fler från Forshaga till Karlstad men under 2005 och 2007 flyttade fler karlstadsbor till Forshaga än tvärtom. 9

Utrikes födda och utländska medborgare År 2008 var ungefär 7 % av Forshagas befolkning (ca 830 personer) födda utanför Sverige. Det var fler kvinnor än män, ca 440 kvinnor och ca 390 män. Antalet utländska medborgare uppgick år 2008 till ca 370 personer eller 3 % av hela befolkningen. Det är ca 190 män och ca 180 kvinnor. Pendling Utpendlingen från Forshaga uppgick till 2969 personer 2007. Inpendlingen var 859 personer. Huvuddelen arbetspendlar till Karlstad. År 2007 var inpendlingen från Karlstad 527 personer, varav 246 män och 281 kvinnor. Samma år var utpendlingen till Karlstad 2 216 personer, varav 1 275 var män och 941 kvinnor. (källa: Karlstad kommuns statistikdatabas). 10

3 OM ÖVERSIKTSPLAN Översiktsplanen skisserar vår framtida livsmiljö. Medborgarna har omfattande kunskaper om kommunen i stort och smått och denna kunskap är till stor hjälp för den framtida planeringen. Samtidigt är det en rättighet för kommuninvånarna att påverka framtiden i sin närmiljö. Planprocessen ger stora möjligheter till medborgarinflytande. Syftet med dagens fysiska planering är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Planering ska främja: goda miljöförhållanden, långsiktig god hushållning och socialt god livsmiljö. Översiktsplan Enligt plan- och bygglagen skall alla kommuner ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanen skall ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. I översiktsplanen ska redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap plan- och bygglagen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Av planen skall framgå: grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras och hur kommunen avser att tillgodose de redovisade riksintressena enligt miljöbalken och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Den nya planen ska dessutom ta hänsyn till: PBL:s skärpta krav på översiktsplanens innehåll, förändrad miljölagstiftning, förändringar beträffande redovisningen av riksintressen och annat underlagsmaterial, fysiska konsekvenser av länsstyrelsens regionala miljömål och de synpunkter som framförs i länsstyrelsens granskningsyttranden i samband med aktualitetsförklaringarna. Översiktsplanen skall vara ett instrument för både utveckling och bevarande. Planen ska kunna fungera som ett samlande strategidokument för hela kommunen. Områdesbestämmelser detaljplan bygglov Översiktsplanen är inte juridiskt bindande för myndigheter och enskilda. Däremot uttalar planen en kommunal vilja och är vägledande för efterföljande beslut. Den är också en överenskommelse mellan stat och kommun om hur riksintressen bör beaktas. I områdesbestämmelser, som är juridiskt bindande, kan man reglera markanvändningen för begränsade områden. Detta kan användas när man vill säkra riksintressen eller säkra syftet med översiktsplanen. Områdesbestämmelser ger ingen juridisk rätt att bygga. Den närmare regleringen av markens användning, bebyggelse och anläggningar görs i detaljplaner. Detaljplanen ger rätt att bygga i enlighet med planbestämmelserna och är därmed bindande för myndigheter och enskilda. Bygglov prövas mot detaljplan och områdesbestämmelser. Om detaljplan saknas prövas lämpligheten mot kraven i plan- och bygglagen, miljöbalken och översiktsplanen. Planeringsprocessen Framtidsanalys Processen med en ny översiktsplan startade 2005 med en framtidsanalys. Analysen lägger fram ett antal slutsatser, som påverkar den fysiska planeringen. Dessa slutsatser redovisas i respektive temakapitel. De har haft stor inverkan på de föreslagna viljeinriktningarna. 11

Planeringsarbetet Under 2006 tog kommunens förvaltningar fram ett underlag, där olika områden beskrevs. Det handlade om teknisk försörjning, näringsliv, naturvård, kultur, miljö, fritid, skola och social omsorg m.m. Varje avsnitt redovisade även kommunens viljeinriktningar. Planeringsarbetet har letts av en grupp bestående av kommunalråd, kommunchef, ordförande i miljö- och byggnämnd, teknisk chef, miljöchef, stadsarkitekt och kommunstrateg. Under åren 2007-2009 har materialet bearbetats och förändrats. Arbetet med en översiktsplan är en omfattande process där många medverkar. Samråd Översiktsplanen har behandlats i ett samrådsförfarande. Planen har funnits tillgänglig för allmänheten för att ge möjlighet till insyn och påverkan. Den har också att skickats ut på remiss till myndigheter och organisationer. Efter samrådsperioden har inkomna synpunkter sammanfattats och kommenterats i en samrådsredogörelse. Förändringar De synpunkter som kommit in ligger till grund för revideringar i planen. Den har också uppdaterats. Ett antal andra förändringar har också skett. Några viljeinriktningar har tagits bort, nämligen i kapitel 9 Boende och bebyggelse, Pröva ny fritidsbebyggelse vid Acksjön och Södra Hyn restriktivt, i kapitel 13 Turism, Verka för att en campingplats skapas vid Arnäs, i kapitel 14 Natur och naturreservat Ta fram ett underlag till strandskyddsbedömningar samt Inventera de större sjöarna i kommunen med avseende på strandskyddsvärden. Ta fram ett naturvårdsprogram med förslag till konkret åtgärdslista tas bort, då det är genomfört. Detta gäller även kapitel 15 Kommunikationer, viljeinriktning 6: Bygga cykelväg mellan Lundahöjd och Bokliden, Forshaga. Några nya viljeinriktningar har införts nämligen i kapitel 9 Boende och bebyggelse Verka för komplettering av bebyggelse i Dömle och vid Visten, Doktorudden, (Doktorudden har lagts till), i kapitel 15 Kommunikationer och infrastruktur, Verka för att en omlastningsplats för tung industri skapas vid järnvägen i Deje. samt i kapitel 16 Teknisk försörjning Att senast 2012 utsortera matavfallet ur hushållssopor och leverera det till en anläggning som tillverkar fordonsgas. Några viljeinriktningar ändras. Den nya skrivningen För att skydda och bevara skogar med höga sociala värden ska kommunen ta nödvändig hänsyn i sitt eget skogsbruk och samarbeta med övriga skogsägare införs och ersätter skrivningen i tre kapitel. I kapitel 12 Friluftsliv, rekreation och fritidsanläggningar ändras Verka för att tätortsnära skogar skyddas mot exploatering och oönskad skogsavverkning. I kapitel 14 Natur och naturreservat, och i kapitel 18 Jord- och skogsbruk, ersätts Bevara grönområden i och kring tätorterna, bland annat i enlighet med den gröna skogsbruksplanen för kommunalt skogsinnehav som är framtagen av skogsstyrelsen. I kapitel 16 Teknisk försörjning ersätts Utveckla återvinningscentralen vid Katrineberg med Bygga en ny återvinningscentral i kommunen på ny plats senast 2013. Miljöbedömningen har ersatts av en miljökonsekvensbeskrivning, som finns i särskilt dokument. Utställning Efter omarbetningen ställs planförslaget ut för granskning under ytterligare två månader och då är det återigen möjligt att lämna synpunkter. Antagande När utställningsperioden är över samlas alla inkomna synpunkter i ett utlåtande och en eventuell revidering sker. Om planen ändras på något avgörande sätt ställs den ut igen. I annat fall är den färdig att prövas för antagande i kommunfullmäktige. Tidsplan Utställningstiden pågick mellan 18 september och 18 november 2009. Översiktsplanen beräknas kunna behandlas av kommunstyrelsen i januari 2010 och antas av kommunfullmäktige i januari 2010. 12 1. Framtidsanalys 2. Planeringsarbete 4. Utställning 3. Samråd 5. Antagande Tidsplan

4 MILJÖMÅL Översiktsplanen ska bygga på de politiskt bestämda målen för hur kommunen skall utvecklas och hur man ska nå det övergripande målet att skapa en god livsmiljö. Målsättningen med översiktsplanen är att skapa förutsättningar för en god livsmiljö, nu och i framtiden genom en användning av mark och vatten utan att kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov äventyras. 4.1 NATIONELLA MILJÖMÅL I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljömål. Dessa kompletterades i december 2005 av ett sextonde miljömål. Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser måste ha för att vara ekologiskt hållbara på lång sikt. De nationella målen redovisas här. Samtliga miljömål har brutits ner till delmål. Dessa har i sin tur av länsstyrelsen utvecklats till regionala miljömål. Delmål, liksom regionala miljömål redovisas i underlagsmaterialet. Under varje tema hänvisas till de mål som är tillämpbara inom ämnesområdet. 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. 4. Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metalller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa och den biologiska mångfalden. 4. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning. 5. Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. 1. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. 7. Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. 2. Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 13

8. Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. 9. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 10. Hav i balans samt levande skärgård Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 14. Storslagen fjällmiljö Fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. 15. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. 16. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 11. Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. 12. Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. 13. Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. 14

4.2 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalken 5 kap. Där anges att regeringen får meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt. Myndigheter och kommuner ska i sin verksamhet med tillståndsgivning mm säkerställa att miljökvalitetsnormerna uppfylls och vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormerna. För närvarande (juli 2009) finns miljökvalitetsnormer endast för utomhusluft, för fisk- och musselvatten samt för omgivningsbuller. Enligt Naturvårdsverket utvecklas nya normer. 4.4 FORSHAGA KOMMUNS MILJÖMÅL Agenda 21-plan antogs 1996. Under 2009 pågår arbetet med att utforma Forshaga kommuns miljömål. De nationella miljömål som har brutits ned till lokala mål för integration i Forshaga är: Levande skog, Ett rikt odlingslandskap, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande vårmarker, God bebyggd miljö samt Begränsad klimatpåverkan (ute på remiss. Kommunfullmäktige antog Naturvårdsprogram för Forshaga och Munkors i mars 2009. 4.3 MILJÖMÅL FÖR VÄRMLAND Miljömål för Värmland har fastställts av länsstyrelsen i januari 2008. Länsstyrelsens miljömål bygger på de nationella målen. Värmlands län berörs inte av miljömålen Hav i balans, Levande kust och skärgård samt Storslagen fjällmiljö. Skogsstyrelsen ansvarar för Levande skogar. Miljömålen finns i publ nr 2008:2 från Länsstyrelsen eller på hemsidan s.lst.se. 15

5 MÅL OCH VISIONER Forshaga - Barnkommun i Värmland Detta är kommunens övergripande vision och riktlinje för sin verksamhet. Kommungemensamma mål Dessa mål gäller för alla förvaltningar i Forshaga kommun: Att identifiera och undanröja hinder för mångfald och allas delaktighet i samhällslivet Att utveckla nya former för kommunikation och information så att redan god kommunikation förstärks. Att utveckla den lokala demokratin genom samverkan mellan kommunala verksamheter, brukare och övriga intressenter. Att kvalitetssäkra all kommunal verksamhet uppföljning och utvärdering och därmed ständigt vara beredd att ompröva arbets- och driftsformer. Att utifrån en helhetssyn på verksamhet och omvärld stödja kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Folkhälsoarbete och miljökrav skall prägla all verksamhet. Målet är även att öka kommunens befolkning till 13.000 invånare. Näringslivsstrategi för Forshaga kommun (Kommunfullmäktige 06-05-28) Övergripande mål: Forshaga kommun vill verka för att företag upplever att ett positivt och lönsamt företagsklimat finns i kommun. Strategin innehåller följande aktiviteter: Utveckla företagsklimatet Skapa aktiva och kompetensutvecklande nätverk Stödja kluster Skapa förutsättningar för nyetableringar Synliggöra kommunen Aktiv omvärldsbevakning (Läs mer i kapitel 10 Näringsliv och kommersiell service). Företagshotellet Activum Tillväxtpolicy för Karlstadsregionen (Kommunstyrelsen 2006-01-17) För att underlätta ett samarbete med tillväxtskapande frågor inom området Näringsliv mellan kommunerna i Karlstadsregionen, Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil, har ett förslag till en gemensam policy tagits fram. Följande insatsområden ingår: Entreprenörskap etableringar och företagsklimat Kluster och samverkan Kultur och upplevelseindustri Kompetens En region som syns nternationalisering och omvärldsbevakning Kommunikationer och infrastruktur Livsmiljö och boende (Policyn har påverkan på kapitel 10 Näringsliv och kommersiell service). 16

Regionalt Utvecklingsprogram för Värmland 2009-2013 Utvecklingsprogrammet Värmland Växer - och känner inga gränser ersätter det tidigare regionala tillväxtprogrammet. Programmet (RUP) har följande insatsområden: Ledarskapet Ett gränsöverskridande regionalt ledarskap för framgång. Innovativa miljöer Ökad internationell konkurrenskraft för vårt näringsliv. Kompetensförsörjning Kunskap och kompetens är grunden för hållbar tillväxt i en globaliserad värld. Tillgänglighet Bygg ihop Värmland och Värmland med världen. Livskvalitet En friskare region som många vill bo i och flytta till. (Insatsområdet Innovativa miljöer berör Översiktsplanens kapitel 10 Näringsliv och kommersiell service. Området Kompetensförsörjning har betydelse för kapitel 19 Skola och utbildning. Insatsområdet Tillgänglighet svarar mot kapitel 15 Kommunikationer och infrastruktur. Livskvalitet har beröringspunkter med kapitel 9 Boende och bebyggelse, kapitel 11 Kultur och kulturmiljöer samt kapitel 12 Friluftsliv, rekreation och fritidsanläggningar.) ESDP det regionala utvecklings-perspektivet inom EU Regional utveckling är ett samlingsbegrepp för olika faktorer som påverkar de avtryck människor skapar i samhället, t ex markanvändning, förändringar i landskapet, företagslokaliseringar, befolkningsströmmar mm. ESDP rekommenderar tre nivåer för rumsligt samarbete Unionsnivå Transnationell/nationell nivå Regional/lokal nivå ESDP utgörs av gemensamma principer för medlemmarna i EU. Här prioriteras bl a följande områden: En hållbar miljö Bevara värdefulla kulturarv och kulturlandskap Lika tillgång till kunskap planering av infrstruktur Energifrågor sett ur ett hållbarhetsperspektivmed bland annat kopplingar till förnyelsebara råvaror Ekonomisk tillväxt för alla regioner Bebyggelse-, bostads- och livsmiljöfrågor. ESDP ska integreras med pågående och/eller planerat arbete för att kunna implementeras. (Samtliga ramkapitel berörs av ESDP s prioriterade områden). Ramdirektiv för vatten EU:s ramdirektiv för vatten är en gemensam europeisk strategi för att bevara eller förbättra kvaliteten på såväl ytvatten, grundvatten som kustvatten i Europa. Målet är att alla vattenförekomster ska ha nått god status till år 2015. När direktivet är fullt genomfört får inget vatten, som inte nämns som undantag i direktivet, försämras med avseende på kvalitet, kvantitet eller ekologi. Åtgärder ska sättas in för de vattenförekomster som riskerar att bli eller redan är förorenade. I Sverige är det vattenmyndigheterna som driver arbetet. Enligt ramdirektivet ska vattenförvaltningen administreras i distrikt som bygger på vattnets avrinning. Värmland tillhör Västerhavets vattendistrikt. Vattenmyndigheten arbetar med att finna former för samverkan på avrinningsområdesnivå och lokal nivå och vad det kommer att innebära för kommunens vattenhantering och planering återstår att se. (Detta kopplas till Översiktsplanens kapitel 14 Naturmiljö och naturreservat). 17

Det nya övergripande målet är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kulturmiljövårdsprogrammet Programmet antogs år 2000 och anger följande mål: Skapa medvetenhet och öka kunskapen om kulturmiljön i Forshaga kommun Utarbeta ett gemensamt kunskapsunderlag och handlingsprogram för kommunen, andra myndigheter, organsationer, enskilda fastighetsägare och övriga intresserade Redovisa och samordna resurser, insatser och åtgärder för kulturmiljöns bevarande Göra kulturmiljön tillgänglig och levande, utveckla kulturturismen Särskilt informera ägare och brukare för att stimulera till deras medverkan i kulturmiljöprogrammet. (Läs mer i kapitel 11 Kultur och kulturmiljöer). Jämställdhet och mångfald Jämställdhetsperspektivet ska alltid finnas med i planeringsprocessen. Perspektivet kommenteras t ex i planärenden som rör utformningen av gång- och cykelstråk och allmänna platser. De mänskliga rättigheterna är universella, det vill säga, de gäller för alla oavsett nationalitet, etnicitet, kön osv. De slår fast att alla är födda fria, har lika värde och rättigheter. Den nya jämställdhetspolitiska propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv (2005/06:155) antogs av riksdagen den 16 maj 2006. Politikens inriktning handlar om att förändra strukturella och ojämlika makt-förhållanden mellan kvinnor och män. Länsstyrelsen ansvarar för att den nationella politiken får ett genomslag regionalt i länet. Det konkretiseras i fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Ekonomisk jämställdhet. En jämn fördelning av det obetalda hemoch omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra Forshaga kommuns riktlinjer för jämställdhet och mångfald Forshaga kommun skall som arbetsgivare aktivt verka för att alla verksamheter präglas av alla människors lika rättigheter och möjligheter att arbeta och utvecklas utifrån sin kompetens och resurser. Medarbetare med olika bakgrund, egenskaper och livserfarenhet ger de bästa förutsättningarna att driva, förnya och utveckla verksamheten. Jämställdhet och mångfald skall vara naturliga delar i den strategiska arbetsgivarpolitiken. (Jämställdhet och mångfald har inflytande på de flesta av Översiktsplanens kapitel, till exempel kapitel 9 Boende och bebyggelse, 10 Nä- ringsliv och kommersiell service, 12 Friluftsliv, rekreation och fritidsanläggningar, 15 Kommunikationer och infrastruktur, 17 Miljö, hälsa och säkerhet, 19 Skola och utbildning och 20 Sociala frågor). Folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsobefrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 18

Forshaga kommun har antagit en Målplan för Hälso- och trygghetsarbetet 2007-11-27. Målet är ökad hälsa och trygghet för de som bor och vistas i samhället. Planen omfattar långsiktiga visioner och övergripande mål. Utgångspunkten är Sveriges elva folkhälsomål. (Mer i kapitel 17 Miljö, Hälsa och Säkerhet) Handikappolitiskt program Mål: skapa ett medvetande om handikappfrågorna när verksamheten planeras och i samband med att politiska beslut fattas. sträva efter att funktionshindrade får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet. (Detta påverkar bland annat kapitel 15 Kommunikationer och infrastruktur och kapitel 20 Sociala frågor). Barnkonventionen Målet är att barn och ungdomar ska respekteras samt ges möjlighet till utveckling och trygghet, delaktighet och inflytande. Intentionerna i FN s barnkonvention ska genomsyra kommunens verksamheter som rör barn och unga. I planärenden som berör miljöer, som barn i stor utsträckning använder, skall samrådsförfarandet särskilt utformas med hänsyn till detta. (Barnperspektivet har inflytande på flera av Översiktsplanens kapitel, till exempel kapitel 9 Boende och bebyggelse, 12 Friluftsliv, rekreation och fritidsanläggningar, 15 Kommunikationer och infrastruktur, 17 Miljö, hälsa och säkerhet och 19 skola och utbildning. 19

6 FRAMTIDSANALYS Våren 2005 anordnades två breddgruppsmöten, vars arbete resulterade i en framtidsanalys. Breddgruppen bestod av ca 60 representanter från föreningar, näringsliv, fullmäktige och förvaltningar. Breddgruppen inventerade vilka trender som kan ha påverkan på oss i Forshaga. Därefter arbetades fram vilka tillgångar som är viktiga för Forshagas framtid Framtidsanalys som underlag för översiktsplanen Under våren 2005 genomfördes ett förberedande arbete inför översiktsplanearbetet. Företaget Kairos Future ledde arbetet och använde samma slags process som tidigare använts i samband med framtagandet av ett regionalt tillväxtprogram för Värmland (RTP). Från deras slutrapport har följande hämtats. Forshaga kommun skall göra en fysisk översiktsplan. Planen skall bidra till att långsiktigt stärka kommunens attraktivitet för företag, medborgare och besökare. Den behöver därför ta avstamp i kommunens och regionens långsiktiga utvecklingsambitioner. Ambitioner som, genom att dra nytta av unika och för- delsskapande tillgångar kan möta förändringar i en föränderlig omvärld. Syftet med detta arbete är att arbeta fram en stabil och väl förankrad grund som ger huvudinriktningar för Forshagas utveckling på lång sikt. Resultatet skall ge övergripande förutsättningar för det fysiska översiktsplanearbetet. Resultatet bygger på 63 Forshagabors tankar om nuet och framtiden. En analysgrupp från kommunen har tillsammans med Kairos Future analyserat och sammanställt materialet. Den framtidsanalys som genomfördes 2005 äger fortfarande giltighet i stora stycken. 10 önskvärda framtidsbilder, som togs fram av breddgrupperna: Full rusch på bostadsmarknaden Forshaga erbjuder vackert, varierat och prisvärt boende i tätort och på landsbygd. Stadens stora utbud kan här kombineras med ett tryggt och socialt rikt liv. Torget i Deje Levande mötesplatser Tätorterna är välkomnande spännande, trygga, vackra och livaktiga platser för handel och möten. Nyföretagaranda och experimentlusta Goda utbildningsmöjligheter, en kreativ skola, attraktiva boendemiljöer och ett gott näringslivsklimat har skapat ett näringsliv präglat av nyföretagaranda och experimentlusta. Enkelt att resa Lätt och bekvämt reser vi kollektivt såväl mellan Karlstad och Forshaga - Deje som inom kommunen. Studier med lust och fägring stor Forshaga är rikskänt för sina goda studieresultat, som uppnåtts genom satsningar på kreativa lärmiljöer och goda utbildningssamarbeten. I Forshaga lär vi för livet från dagis till pension. 20

Medborgarinflytande Långsiktighet och politisk samsyn samt utvidgad demokrati med direktinflytande har skapat ett Forshaga som präglas av både stabilitet och improvisation. Naturnära turism Naturnära upplevelser som fiske, golf, ridning, cykling, inlines, mat, kultur och bad, bl.a. länkade till Klarälvsbanan, har utvecklats till en internationellt konkurrenskraftig turistindustri. Kultursuccé Nyskapande och idérikedom har gjort Forshaga till en spännande kulturell mötesplats präglad av puls och upplevelser. Regionsamverkan Kommunen samverkar med andra kommuner inom ramen för större regioner. Grön omsorg Forshaga har skyddat värdefull jordbruks- och skogsbruksmark som produktionsresurs. Samtidigt har vi bevarat det öppna landskapet genom att skydda och utveckla värdefulla naturmiljöer. Dessa slutsatser, som således är breddgruppernas, redovisas också under respektive temakapitel. De har haft stor inverkan på de viljeinriktningar som kommunen därefter lägger fram. Viljeinriktningarna påverkas naturligtvis även av många andra faktorer. Slutsatserna från breddgruppernas arbete är nedanstående (citerat från deras slutrapport). Bostäder I huvudsak kan fyra grupper urskiljas: Äldre, medelålders, småbarnsfamiljer och ungdomar. Alla med varierande behov och önskemål. Centrumbildningar Omsorgsfullt och vackert utformade centrummiljöer i Forshaga och Deje. Koncentration med handel och andra verksamheter som inte bara lever dagtid och naturliga mötesplatser. Företag och verksamheter Miljöer anpassade för olika företagstyper t x. samlad, kreativ miljö för tjänsteföretag och industrimiljöer med hög tillgänglighet och synlighet. Kommunikationer Skapa utrymme för att öka trafiksäkerhet och framkomlighet samt pendelparkering som underlättar förbindelse till kollektivtrafiken. Fritid och turism Skapa möjligheter för utbyggnad av befintliga fritidsanläggningar. Skydda tätortsnära skogar och grönområden samt utveckla vandringsleder och ridstigar. Avsätt mark i anslutning till attraktioner. Kulturmiljö Bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer för framtida generationer. Slutsatser för den fysiska planeringen I arbetet med framtidsanalysen tog man fram ett avsnitt där omvärldens krav vägdes samman med identifierade tillgångar och önskvärda framtidsbilder. Baserat på dessa drog breddgrupperna slutsatser för den fysiska planeringen. Jord- och skogsbruk Skydda värdefulla jordoch skogsbruksmarker som produktionsresurs samt bevara det öppna landskapet. Skydda och utveckla värdefulla naturmiljöer. Förnyelsebara energikällor Avsätt mark för nya energisystem, t ex. odling av energigrödor, biobränsle, fjärrvärmeverk, solenergi och vindkraft. 21

7 RIKSINTRESSEN Syftet med miljöbalkens hushållningsbestämmelser i 3 och 4 kap. är att främja en god hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Ett utpekande av riksintresse innebär ett anspråk på att ett område antingen ska bevaras eller nyttjas på ett visst sätt. Det innebär att kommunen inte ensam kan fatta beslut utan det är också en fråga för staten. I detta kapitel samlas de riksintressen som är aktuella för Forshaga kommun. Områden av riksintressen för naturvård Naturvårdsverket har beslutat om följande riksintressen för naturvård enligt 3 kap. 6 MB: Klarälvens nedre lopp inklusive Norra Hyn och Pannkakan samt Örtensjöarna. kommunikationer enligt beslut 1996-06-28. (3 kap 8 MB). Karlstad flygplats ligger nära gränsen till Forshaga och har sina in- och utflygningsstråk delvis över Forshaga. (Läs mer i kapitel 15 Kommunikationer och infrastruktur samt i kapitel 17 Miljö, hälsa och säkerhet). I Karlstads kommun, ca 1,5 km utanför kommungränsen, ligger Horrsjöns skjutfält. Skjutfältet är klassat som ett riksintresse för totalförsvaret. (Läs mer i kapitel 17 Miljö, hälsa och säkerhet) Det finns även ett antal s. k. Natura 2000- områden inom kommunen. De är riksintressen enligt 4 kap 8 MB. Ingrepp som kan påverka naturmiljön i dessa områden får endast göras efter speciellt tillstånd. I Forshaga finns (2009) bevarandeplaner för 12 av de 13 Natura 2000- områdena. (Läs mer i kapitel 14 Naturmiljö och naturreservat.) Horrsjöns skjutfält Områden av riksintressen för kommunikationer Järnvägen, Bergslagsbanan, är av riksintresse enl 3 kap. 8 MB. Den går i väst östlig riktning och passerar bl a genom Deje tätort. (Läs mer i kapitel 15 Kommunikationer och infrastruktur.) Områden av riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård Det finns för närvarande inga områden som är klassade som riksintresse för friluftsliv och kulturmiljövård inom Forshaga kommun. Övriga riksintressen Karlstads flygplats tillhör en av de flygplatser som enligt Luftfartsverket är av riksintresse för NATURVÅRD JÄRNVÄG 22

8 MELLANKOMMUNALT SAMARBETE Översiktsplanens utgångspunkt är att regional samverkan stärker kommunens utveckling likväl som att regional utveckling förutsätter mellankommunal samverkan. Detta sker i vissa fall inom ramen för Region Värmland i andra fall direkt med enskilda kommuner. Infrastruktur, kommunikationer och teknisk försörjning är några av de områden som kräver samsyn och samverkan för att framgång ska nås. Andra sektorsområden är utbildning, kultur, turism och marknadsföring. Även om mellankommunala frågor i stor utsträckning handlar om att hitta former för att nå gemensamma mål så finns även inslag av konkurrens och motstående intressen. Det gäller till exempel bostadsmarknaden och handelsetableringar. Forshaga kommun ligger mitt i Värmland med gräns till fem kommuner. Det är Karlstads kommun i söder(1), Kils kommun i väster (2), Munkfors (4), Sunne (5) och Hagfors (6) kommuner i norr. Samverkan mellan kommunerna är mycket viktigt. 5. 4. 3. 6. Karlstadsregionen Till Karlstadsregionen räknas kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil. I vissa sammanhang ingår även Kristinehamns ooch Munkfors kommuner. Kommunerna utgör en gemensam arbetsmarknads- och bostadsregion. Arbetspendlingen är omfattande. Kommunledningarna i Karlstadsregionen inkl Kristinehamn träffas regelbundet för att diskutera gemensamma samverkansfrågor. Lediga lokaler för företag och lediga bostäder marknadsförs på en gemensam hemsida för Karlstadsregionen. Hemsidan är kopplad till respektive kommuns hemsida. Tillväxt mm Tillsammans med Grums, Kil, Hammarö och Karlstads kommuner har kommunen medverkat i det internationella EU-projektet Town-Net, som syftat till att utveckla samverkan och tillväxten i Karlstadsregionen. Projektet avslutades 2006, men den påbörjade samverkan fortsätter i andra former. Miljö- och byggnämnd Munkfors och Forshaga kommuner har sedan 2005 gemensam nämnd och förvaltning för miljö- och byggnadsfrågor. 2. 1. Energi Inom energiområdet har Forshaga ett samarbete med Kils, Grums och Munkfors kommuner vad gäller gemensam energirådgivning. Kommunen är avtalspartner och finansierar energirådgivningen med ett statligt bidrag. Forshaga kommun med grannkommuner: 1. Karlstads kommun, 2. Kils kommun, 3. Forshaga kommun, 4. Munkfors kommun, 5. Sunne kommun och 6. Hagfors kommun Natur- och miljövård Naturvård och miljö är viktiga frågor när det gäller mellankommunalt samarbete. Forshaga kommun har ett stort antal sjöar och flera av dem delar man med angränsande kommuner. Speciellt viktigt är diskussionerna med Kils 23

kommun, då Forshagas vattentäkt finns i sjön Visten som ligger på gränsen mellan Forshaga och Kils kommuner. Sjön ligger delvis även i Sunnes kommun. Detta kräver speciella hänsynstagande ifrån Kils och Sunnes sida ifråga om etableringar i närheten av Visten. Utbildning Inom utbildningsområdet finns ett samarbete med Karlstad-Hammarö gymnasienämnd, med ett avtal för gymnasister från Forshaga kommun. Samarbete sker även med universitetet genom RUC, Regionalt utvecklingscentrum. Det är ett nätverk mellan universitetet och kommunerna i länet. Syftet är att förbättra och fördjupa arbetet med skolutveckling, lärarutbildning och forskning. Socialtjänsten Kommunen är medlem i Värmlands läns Vårdförbundet som driver ett korttidshem för barn. Det heter Flöjten och ligger i Karlstad. Förbundet är i färd med att starta ett Beroendecentrum för missbrukare tillsammans med Landstinget. Miljödiplomering Sedan flera år drivs en miljöutbildning för företag, s k miljödiplomering. Det är ett samarbete med fem andra kommuner, nämligen Eda, Grums, Hagfors, Hammarö samt Munkfors. Miljöalmanacka Forshaga, Hammarö, Grums och Kil ger tillsammans ut en miljöalmanacka. Almanackan innehåller information och råd i miljöfrågor. Turism Turismansvariga i Karlstadsregionen (Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, och Kil) möts regelbundet kring gemensamma frågor. Kommunerna har tagit beslut om en gemensam strategisk handlingsplan. I Klarälvsgruppen diskuterar turism- och näringslivsrepresentanter för de ingående kommunerna (Karlstad, Forshaga, Hagfors, Hammarö, Munkfors och Torsby) regelbundet gemensamma samverkansfrågor. Bibliotek Alla värmländska kommuner, länsbiblioteket och sjukhusbiblioteket ingår i Bibliotek i Värmland. Det finns också en gemensam databas för biblioteken i Karlstadsregionen. Socialtjänsten köper Familjerådgivning och Social jour av Karlstads kommun. SamtalsAkuten är ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Landstinget i Värmland samt kommunerna Forshaga, Hammarö, Karlstad och Kil och är lokaliserad till Karlstad Kommunen deltar i verksamheten för personligt ombud, som är ett stöd till psykiatrins målgrupp. Karlstads kommun har driftsansvaret. Verksamheten finansieras genom statsbidrag samt avgifter från kommunerna och Landstinget. Socialtjänsten har ett samarbete med Munkfors kommun i form av att Forshaga säljer handläggningtjänster inom LSS. Socialtjänsten är medlem i IKU, Institutet för kvalitetsutveckling inom socialtjänsten, som drivs i samverkan mellan kommunerna och Karlstads universitet. Klarälvdalens samordningsförbund I Klarälvdalens samordningsförbund ingår Forshaga, Hagfors och Munkfors kommuner, Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och landstinget. Genom finansiell samverkan förhindras att människor bollas runt eller faller mellan stolarna. 24