B SVERIGE PORTO BETALT EFFEKT STOREL AB 463 83 LILLA EDET Nya Kataloger! effekt nr 3 2011 ett magasin på elektrikernas sida ett magasin på elektrikernas sida nr 3 2011 Tele/data och Ljusglimtar Finns att hämta hos din filial 4 Prylar för att fixa hemmaspa skolan: affären Sätt Ljus som säljer grandios galleria på rekordtid en dag på operan ElektrikerN per Kretz ljussätter magin i salongen framtidens led-ljus är redan här Tengby väljer espressomaskinen solenergi en god investering
innehåll effekt nr 3 2011 ledare Ljussätt hösten! DHösten närmar sig med stormsteg. Och har du inte tänkt på belysning tidigare så lär du göra det nu när mörkret kryper närmare. Vi på Storel tycker att belysningen är så viktig att vi ägnar årets alla nummer av Effekt åt en belysningsskola, men vi nöjer oss inte där. Vi har också satsat på en person som ska jobba med vad vi kallar Retrofit Solutions, bland annat energibesparing med fokus på belysning. På så sätt vill vi hjälpa våra slutkunder som till exempel fastighetsbolag, skolor och hotell med energieffektivisering. I något fall kanske det handlar om att byta till LED, i ett annat om styrning. I slutändan kan energikostnaden minska med upp till 80 procent! Tillsammans med installatörer erbjuder vi konsultation och genomförande och till viss del även finansiering. Vi hoppas mycket på projektet och går in i det med ett stort engagemang. Och det är något som jag tycker kännetecknar Storel. Jag har under några år varit borta från företaget, och när jag kom tillbaka i våras möttes jag av samma själ och hjärta i Storel som tidigare. Det är sant entreprenörskap och en stark vilja att möta dig, vår kund. Detta är min bild av Storel. Jag skulle gärna vilja ta del av din bild, oavsett om det är förslag till förbättringar, kritik eller hejarop så hoppas jag att du hör av dig till mig. Mejla på mats.ulvtorp@ storel.se. Kungliga Operan i Stockholm från 1800-talet står inför nya utmaningar. Ljussättningen är gjord med glödlampor, men nu måste samma magi skapas med framtidens ljus. 10 Operans ljussättare Uppfinningsrikedomen är stor hos elektrikerna på Kungliga Operan i Stockholm. Elektrikern Per Kretz kan ha fått jobba hårt med en stor installation innan han ser den på scen inför en fullsatt salong:»det är en kick!«18 Hemmaspa helt rätt I takt med att allt fler bygger om sina badrum får också elektrikerna mer att göra. Inte minst eftersom fler satsar på hemmaspa och mer avancerade lösningar vad gäller både design och funktion. 20 Framtidens ljus är här LED-belysningen fortsätter erövra mark och blir nu ett alternativ på allt fler områden. Med den senaste tekniken kan stora ytor som till exempel fabrikslokaler ljussättas med hjälp av LED-ljus. 23 Galleria i svindlande fart Att bygga om en stormarknad till galleria samtidigt som affärerna är öppna är en utmaning. Stefan Johansson på Bravida löste det på 16 månader. 5 Komponenter 35 Nyheter från Storel 38 Här finns Storel foto: rickard kilström Mats Ulvtorp försäljningsdirektör Effekt är en kundtidning från Storel AB. Har du tips, frågor eller synpunkter som rör Effekt är du välkommen att höra av dig. Adress: Storel AB, 463 83 Lilla Edet Telefon: 0520-47 52 00 E-post: info@storel.se Hemsida: www.storel.se Ansvarig utgivare: Christer Olsson, Storel AB redaktör storel: Anita Jansson e-post: anita.jansson@storel.se Redaktionell projektledning och produktion: Tidningskompaniet AB hemsida: www.tidningskompaniet.se Projektledare: Jessica Lindroth e-post: jessica.lindroth@tidningskompaniet.se Form: Pernilla Stenborg Repro: Tidningskompaniet AB Tryck: Trydells, Laholm Upplaga: 13 000 exemplar Omslagsbild: Rickard Kilström MILJÖMÄRKT 341 091 effekt nr 3 2011 3
komponenter Utöka bilden!!! Namn: TOMAS TENGBY Ålder: 55 år Familj: fru Ulrika OCH tre döttrar Bor numera: Göteborg Yrke: Journalist och programledare Aktuell: Programledare för Meny i P1 i höst och har nyligen släppt en italiensk kokbok Intressen: böcker och mat Kaffet kom första gången till Sverige 1865. Under 1700-talet poppade ett femtiotal kaffehus upp i Stockholm. Men 1756 infördes förbud mot kaffedrickande. Den som drack ändå kunde dömas till böter. Källa: Wikipedia»Espressomaskinen använder jag varje dag«när radioprofilen och matkännaren Tomas Tengby pratar kaffe märks det att han vet vad han pratar om. Favoritprylen är en espressomaskin av modellen Gaggia Classic, som används varje dag. Vad är det som gör den så viktig? Det är svårt att klara dagen utan den. Jag vet, för maskinen har varit på service några gånger. Men en riktigt god espresso kan det inte bli utan en kvarn också. Det är egentligen inte mycket till teknik i den. En kokare och en pump för att få upp trycket. Hur ofta använder du espressomaskinen? Flera gånger varje dag, tillsammans med en riktig kvarn med ställbar malningsgrad utan knivar som slår sönder bönorna. Jag gör gärna cappuccino, helt enkelt för att det är gott. Vad använder du för bönor? Jag gillar olika sorters kaffe och byter i perioder. Framför allt gillar jag kraftigt rostat kaffe med chokladtoner. Var handlar man bra kaffe till sin egen espressomaskin? Det finns lite överallt nuförtiden, både i specialbutiker och i vanliga livsmedelsbutiker. Hur förhåller en finsmakare som du dig till kaffeautomaterna på jobbet? Automaterna har blivit bättre, nuförtiden finns det väldigt bra automater på sina ställen. Till och med servicebutikerna som 7-11 kan ha jättegott kaffe. Jag gillar även moccabryggare och presskaffe. Däremot är jag inte så förtjust i bryggkaffe. n agnes arpi foto: sveriges radio effekt nr 3 2011 5
Komponenter Lys upp med spray Jobbar du i närheten av trafik så kan det vara smart att ta till lite extra säkerhetsåtgärder. C Me Light Metallic är ett smart och praktiskt alternativ till reflexer, en sprayfärg som fäster på det mesta. Måla verktygslådan blank, märk ut kablar och uttag, eller sätt en färgklick på allt du själv inte vill köra in i. Kostar cirka 250 kronor och säljs till exempel på Smartasaker.se. SCHYSTA PRYLAR Smarta, snygga och schysta prylar. Här finns allt av den senaste tekniken som du kan behöva. Smidig lösning för borren Ha de viktigaste insatserna till skruvdragaren tillhands hela tiden. Gearfix är en svensk uppfinning som i all sin enkelhet kan vara riktigt användbar. Det är en liten elastisk gummiring som passar att montera på de flesta skruvdragar- och borrmaskiner och som ger dig plats för tio borrar eller bits. 35 kronor kostar den och går att köpa på Jula.se. Stryktålig PC i miniformat Panasonic Toughbook CF-H1 Field är en extra stryktålig fullfjädrad PC i Ipad-format. Den är speciellt framtagen för dig som jobbar mobilt i krävande miljöer, från byggen där sågdammet yr eller ute i full snöstorm. Den kostar en hel del, men vill du ha ett digitalt arbetsredskap som håller i alla lägen kan det vara dumt att snåla. Kostar mellan 23 000 och 30 000 kronor exklusive moms och kan beställas via flertalet datorbutiker, till exempel Mycom.se. Letar upp dina försvunna verktyg Det man inte har i huvudet får man ha i plånboken. Med KeySeeker behöver du aldrig förlägga viktiga verktyg, nyckelknippor med mera igen. Sändaren är stor som ett kreditkort och när den aktiveras så ger mottagaren som du fäster på dina lösören ifrån sig en tydlig signal. KeySeeker kostar 159 kr och säljs bland annat på Eksitdata.com. Tufft verktyg i solen Kablage till solceller är extra tuffa och kan vara en utmaning för den händigaste. Därför har Weidmüller tagit fram Multi-stripax PV, ett avisoleringsverktyg som ska vara extra bra på att kapa och skala även de tuffaste solcellsledningar av olika fabrikat. Den uppges kosta cirka 350 euro och beställs enklast direkt från tillverkaren på Weidmueller.se. Många synpunkter på nya behörighetskrav Elsäkerhetsverket hade under våren möten med branschorganisationer, bland annat arbetstagarorganisationer och nätägare, som svarat på en remiss om kommande nya behörighetskrav för elinstallationer. 54 remisssvar kom in, och många uttrycker en oro för att de nya kraven innebär ökade kostnader. n siffran 135 Så många terawattimmar tror Energimyndigheten att EU kan spara per år 2020 då nya, hårda krav på elmotorer är fullt införda. Det är lika mycket som hela Sveriges energiförbrukning. Färre arbetslösa elektriker Elektrikerbranschen har hängt med bra i den växande svenska ekonomin under första halvåret 2011. Elektrikerförbundets arbetslöshetskassa rapporterade att antalet registrerade medlemmar som var utan jobb sjönk från 2.0 procent i april till 1,8 procent i maj. Kassan har cirka 24 000 medlemmar. n effekt nr 3 2011 7
komponenter detta har min hobby lärt mig:»jakten har lärt mig att stanna upp«om mig:»jag heter Irène Grahn och bor i Vällingby med man och tre barn. Jag jobbar på Birka Cruises, en Club Storel Partner, där jag började så sent som i november förra året.«om jobbet:»jag jobbar som utesäljare och säljer hela kick-off- och konferenspaket till företag, däribland Storel. Det är ett roligt jobb; att få sälja bra upplevelser till kunder som förknippar oss med glädje och nöjen.«om hobbyn:»mitt intresse för jakt och skjutvapen har jag nog från min morfar som var jägare och bonde. Och min far som var officer. Jag hängde med på olika FBU-läger när jag var tonåring. 2004 tog jag jägarexamen tillsammans med min man, mycket beroende på att vi har tillgång till egna jaktmarker. Jag jagar både högvilt och småvilt och har skjutit hare, räv, rådjur och älg. Allra bäst gillar jag att jaga med hagelgevär, framför allt när man är på rådjursjakt. Den bästa årstiden för jakt är tidig höst, då är det lagom varmt och fint i naturen.«detta har jag lärt mig:»jag är en ganska sprallig typ, impulsiv och alltid snabb att haka på nya äventyrligheter. Genom jakten har jag fått lära mig att ta det lugnt, att stanna upp och tänka efter. Det blir tid till att sjunka in i sig själv och lyssna på både kropp och själ. Det har jag nytta av även i jobbet, jag har blivit mer inkännande och kollar åt vilket håll kompassen pekar numera. Men jakt är inte bara att sitta ensam på ett pass i skogen, det är väldigt socialt. Inte minst om man är ute på företagsjakt som jag varit en hel del. Då får man tillfälle att komma ur rollerna och umgås enkelt och fritt.«älgjakten sker på hösten men det är klimatet och tiden för brunst bland älgarna som avgör exakt tidpunkt. Därför startar älgjakten i södra Sverige i oktober när den större delen av brunstperioden är över. I norra Sverige startar jakten redan i september. Källa: Wikipedia Irène Grahn jagar helst med hagelgevär, och trivs bäst under den tidiga höstjakten. foto: rickard kilström citatet»det är i bokstavlig mening ett spännande arbete.«elisabet Falemo, som blev ny generaldirektör för Elsäkerhetsverket den 1 maj i år. Elnätsbolag köper energi från sina kunder i Dalarna Sex elnätsbolag i Dalarna har inlett ett samarbete där de köper energi av sina kunder för en krona per kilowattimme. De har sett ett ökat intresse för mikroproduktion, och vill nu uppmuntra det ytterligare. Målet är att fler husägare ska investera i teknik för förnyelsebar energi hemma, och bolagen vill aktivt driva på utvecklingen. n effekt nr 3 2011 9
10 effekt nr 3 2011
20 meter i takhöjd, egensinniga konstnärer och guldbelagda väggar där varje borrhål måste godkännas av en extern myndighet att vara elektriker på Kungliga Operan i Stockholm liknar ingenting annat. Med fosforkristaller och LED-teknik står man dessutom inför en ny utmaning: hur framtidens belysning ska passa in i ett operahus från 1800-talet? text simon bynert foto rickard kilström Magins Ljus konstnärligt elarbete på operan effekt nr 2 2011 11
Den drygt två ton tunga kristallkronan tycks sväva fritt någon decimeter ovanför de djupröda stolsraderna. I vanliga fall hänger den 16 meter högre upp och bildar då storslagen mittpunkt i luftrummet ovanför publiken. På så här nära håll liknar den gigantiska pjäsen mer ett pråligt rymdskepp. Precis som en hel del annat i det här huset är glastypen som omger lamporna i kronan så gammal att det knappt finns någon i livet som vet hur man tillverkar den, säger Torbjörn Gustafsson, operans egen elingenjör. När ett av glasen skulle bytas ut fick man jaga fatt i en hantverkare på ett pensionärshem långt nere i Tyskland. Ingen annan kunde få till rätt nyans. Men så har lampkuporna också funnits där sedan kung Oscar II invigde Kungliga Operan i september 1898. När ljusteknikern Martin Staffanius nu ålar sig in i den nästan tre meter höga skapelsen är han med andra ord den senaste i en lång rad operaanställda som under mer än ett sekel tvingats hissa ned och rengöra kristallkronan med jämna mellanrum. Det är ju om inte annat en rätt unik arbetsuppgift, mumlar en av hans kollegor och sätter därmed fingret på hur det är att arbeta som elektriker i det här huset: det liknar ingenting annat. Många har arbetat här i årtionden och känner till husets förutsättningar. Då är det aldrig några problem. I andra fall blir det lite mer:»den här väggen ska skimra av ljus och jag accepterar ingenting annat.«då får man helt enkelt lösa det, säger Per Kretz. LED hos sufflösen Uppfinningsrikedomen är med andra ord stor, och emellanåt direkt avgörande för hela verksamheten. När man behövde få ned ström till belysningsramperna ovanför scenen löstes problemet till exempel med hjälp av kabelvindor som i vanliga fall används till kranar och traverser i fartygshamnar. Andra gånger är finurligheten mer småskalig, inte minst när det gäller belysning och ljuseffekter. Speciallampor köps in och byts ut allt eftersom teatertrenderna avlöser varandra. Från grandiost och färgglatt ena säsongen till avskalat och gråmelerat året efter. Ett tag använde vi mycket ljustejp som kan klippas i långa remsor innan man kopplar in dem. Numera är det RGB-LED som gäller. Då kan vi ansluta slingorna direkt till ljusbordet och välja precis rätt nyans på belysningen, säger Per Kretz. Övergången till LED-teknik dyker upp på fler håll i operahusets innandömen. När Torbjörn Gustafsson demonstrerar sufflösens karaktäristiska lucka längst fram på stora scenen vrider han till exempel entusiastiskt i gång lampan som punktbelyser notstället. Här sitter sufflösen under föreställningarna och följer med i noterna för att kunna viska replikerna om solisten skulle tappa bort sig. Med en vanlig glödlampa som belysning i det här lilla utrymmet blir det ett otroligt varmt jobb. LED alstrar inte värme och löser därmed problemet.»varmt och mysigt«det EU-direktiv som gradvis förbjuder glödlampor runt om i Europa håller som bäst på att beta av lampdimensionerna som behövs för att klara vardagen på operan. Det är elingenjören Torbjörn Gustafssons uppgift att hitta långsiktiga lösningar på det problemet, vilket ibland är lättare sagt än gjort. Alla är inte lika nöjda som sufflösen. Vi arbetar med att ljussätta magi, och i en sådan miljö förväntar sig både besökarna och utövarna att det ska kännas varmt och välkom- 204 000 besökare Kungliga Operan i Stockholm. Här trängs 120 yrkesgrupper fördelade på över 500 fast anställda. Tillsammans producerar de den stående repertoar med opera och balett som lockade 204 000 besökare förra året. Och alla är de beroende av Per Kretz operahusets ende installationselektriker. Jag kopplar allt från kontorsarmaturer till scendekor. Det är den variationen som gör jobbet så roligt, även om det är lite speciellt att stå och löda en gigantisk ljuskub i flera veckor bara för att se dem tända upp den i två sekunder eller, i värsta fall, skrota idén på ett ögonblick, säger han och ler snett. Den potentiella krocken mellan kreativ konst och krass verklighet genomsyrar hela operahuset. Regissören och dennes närmaste medarbetare har en vision som husets hantverkare förväntas realisera. Elingenjören Torbjörn Gustafsson demonstrerar en av fördelarna med LED: Sufflösens lampa hettar inte längre upp det lilla utrymmet under scenen. 12 effekt nr 3 2011
Kungliga Operans 18 ljustekniker sköter bland annat det dagliga scenljuset, byter alla ljuskällor och rengör stora kristallkronan i salongen. På bilden: ljusteknikerna Lars Normark, Christine Nyqvist, Martin Staffanius och Lennart Åkerberg. Varje förmiddag hissas scenljuset ned och ställs in för att passa det man ska repetera under dagen. På eftermiddagen görs proceduren om inför kvällens föreställning. effekt nr 3 2011 13
Runt om i operahuset byter man ut halogenoch glödljus mot LED på försök. Så också i stora salongens bukettarmaturer. Ljusteknikern Martin Staffanius kryper in i den drygt två ton tunga kristallkronan. Per Kretz är operans ende installationselektriker. Här demonteras ett elskåp som inte används längre. nande. Än så länge är LED-ljuset lite för kallt för det, säger Torbjörn Gustafsson och nickar samtidigt nöjt när en av ljusteknikerna dämpar belysningen. Det fungerar som du ser utmärkt att dimra LED-lamporna, men till skillnad från glödtråden, som ju blir gulare och varmare innan den slutligen försvinner, behåller LED nästan exakt samma färgnyans hela vägen ned. I flera mer funktionella delar av huset, som toaletter och nödutgångar, har glöd- och halogenlampor redan bytts ut. I dag går ljusteknikerna ett steg längre och testar LED i några av de sirliga bukettarmaturer som förutom det redan nämnda rymdskeppet är den enda allmänbelysningen i salongen. Det är fortfarande inte riktigt rätt nyans. Det skulle bli lite väl mycket isslott över det hela om man satte LED i alla buketterna, säger Torbjörn Gustafsson. Än fler utmaningar väntar på platser där regissörer, skådespelare och ljussättare förväntar sig en viss typ av utstrålning. Det låg till exempel panik i luften när det visade sig att de opallampor som ramar in sminkspeglarna i operahusets många loger, slutat tillverkas på grund av EU-direktivet. I sista stund fick jag tag på ett bortglömt parti i södra Italien och köpte alltihop. 500 lampor. När de tar slut har jag förhoppningsvis gått i pension, säger Torbjörn Gustafsson och skrattar, men blir snabbt allvarlig igen. Även om vi måste knåpa och experimentera lite nu för att få det att fungera så är det verkligen spännande att vara med och se en ny teknik växa fram. Om några år tror jag att problemen är lösta. LED är framtiden. Dessutom sparar vi pengar. De halogenlampor jag använder i buketterna nu fungerar i 8 000 timmar och kostar 13 kronor. Motsvarande LED-lampa går visserligen på ett par hundra kronor men det tjänar vi in i längden de brinner nämligen i 30 000 timmar. Flera mil kabelvirrvarr Vi lämnar den pampiga bladguldsprakten en stund, för även bakom de illustra kulisserna är operahuset sagolikt. Från de svindlande avsatserna 23 meter ovanför det vagt sluttande scengolvet; ned genom en förvirrande ström FAKTA framtidens ljus LED, Light Emitting Diode eller lysdiod, är en halvledardiod som sänder ut ljus när ström flyter genom den. Tidigare användes lysdioder mest till mindre indikationslampor i datorer, instrumentbrädor etcetera men har nu blivit ett alternativ inom belysning. Lysdioder är väldigt effektiva och omvandlar nästan all energi till ljus. Till skillnad från lysrör och lågenergilampor innehåller de inga miljöfarliga ämnen och eftersom de saknar glödtråd tål de stötar bättre än glödlampor. Men det finns nackdelar: lysdioder är temperatur- och spänningskänsliga och avtar i ljusstyrka med tiden. Tidigare har det också varit svårt att hitta en dimbar utrustning men nu finns flera produkter som lämpar sig för LED. I praktiken har det största problemet varit den upplevda blåaktiga kylan i ljuset. Orsaken är att LED-lampornas vita ljus skapas genom att de blå dioderna täcks med ett gult fosforskikt. LED-lamporna återger dessutom en snäv del av färgspektrum och många av dem har därför ett dåligt färgåtergivningstal, så kalllat ra. Dagsljus och glödlampor ligger på ra 100, och där har LED haft svårt att hävda sig. Det finns visserligen vita lysdioder med ra på över 90, men de är än så länge ovanliga och dyra. Utvecklingen går emellertid fort framåt, och de lampor som nu främst är framtagna för att visa vad som är tekniskt möjligt blir snart kommersiellt tillgängliga. 14 effekt nr 3 2011
1 Två ton ljus i taket 1. KRONRUMMET OCH TAKET Kungliga Operans mäktiga kristallkrona är förankrad i det så kallade kronrummet, drygt 16 meter ovanför publiken. Den som vågar sig ut på gallergolvet här uppe har den svenske konstnären Vicke Andréns välvda takmålning under fötterna. 2. SALONGEN Operasalongen har 1 100 sittplatser, och de är ofta upptagna. Förra året hade Kungliga Operan inte mindre än 204 000 besökare. Det innebär att den genomsnittliga beläggningen vid föreställningar på stora scenen var 80 procent för opera och 92 procent för balett. 3 2 3. VAJERN grafik: petter lönegård En gång om året hissas kronan ned för att rengöras och ses över av operans ljustekniker. Från det att huset byggdes 1898 fram till mitten av 1990-talet firades den ned för hand, vilket krävde åtta tio personer som vevade i omgångar. Numera sköts det arbetet av en ensam elmotor. 4. KRISTALLKRONAN Kristallkronan har krönt stora salongen i operahuset sedan det invigdes. Den sägs väga drygt två ton och innehöll vid den senaste inventeringen 228 normallampor på 40 W samt 24 klotlampor på 25 W. Det innebär totalt 9 720 W och ett mäktigt ljusspektakel för operans besökare. 4 av skrymslen, nedslitna halvtrappor, låga dörrposter och ologiska hisschakt; vidare förbi falluckorna varigenom solisterna på scenen både sjunker ned i helvetet och stiger upp ur askan; in i den gigantiska varuhiss där man lastar och lossar färdig dekor i tio meter höga stycken; och slutligen ned under den mäktiga och smått medfarna stålkonstruktion som höjer och sänker hela scengolvet. Och genom allt löper kilometer efter kilometer med kabel. Vi har ärligt talat ingen aning om vart alla går. Genom åren har lager på lager byggts på. Det skulle ta otroligt lång tid att gå igenom, och eftersom fokus alltid ligger på att hålla i gång föreställningarna blir det inte gjort, säger Per Kretz. Som om det inte räckte med detta elektriska virrvarr och de säregna installationer som omgärdar själva föreställningarna så är hela operahuset dessutom statligt byggnadsminne sedan 1935. Det betyder i princip att Riksantikvarieämbetet måste godkänna allt. 16 effekt nr 3 2011 I vissa rum tillåts inte en enda skruv. Då måste elen tejpas upp tillfälligt och sedan tas ned igen, säger Torbjörn Gustafsson. Fullt hus Men the show must go on, och det i tvåskift. Det finns bara en scen, och operahusets omfångsrika repertoar tar tid. All tid. Ljussättning och montering av dekor på morgnarna, repetitioner från tidig förmiddag till sen eftermiddag. Därefter börjar nästa skift förbereda kvällens föreställning. De finns sedan på plats när publiken strömmar till och riggar ned efteråt. Nästa morgon börjar allt om från början igen. Fredagsförmiddagar är enda vardagen man kan göra mer allmänna elinstallationer kring scenen. All övrig tid är det i princip fullt, och då måste det dessutom vara tyst i huset. Börjar man borra när det är repetitioner blir folk vansinniga, säger Per Kretz. Och därmed är vi tillbaka vid mötet mellan konsten och verkligheten igen. Regissören och hantverkaren. Elektrikern på operan. Samtidigt är det inte bilden av en frustrerande frontalkrock som växer fram. Snarare ett möte där två mer eller mindre vitt skilda kulturer berikar och kompletterar varandra. Man ska till exempel inte underskatta vilken kick det är att som elektriker arbeta halvt ihjäl sig med en stor installation, och sedan få se den på scen inför en fullsatt salong. Det är en häftig känsla, säger Per Kretz och tillägger leende: Jag har till och med lärt mig att tycka om opera. n Kopplingen till Storel Storel levererar elmaterial och ljuskällor till Kungliga Operan. Genom Storel har husets belysningspersonal dessutom introducerats för seminarier hos Philips Lighting. Där får Torbjörn Gustafsson, Per Kretz och de andra information om det senaste inom LED-tekniken.
TREND Designboom i badrummet Trots att rummet vanligen är stängt, ibland till och med låst och att man oftast är där en i taget, ska det inte glömmas bort designmässigt. Trenden är att vi satsar allt mer på våra badrum, med allt från kristallkronor till färgglada handduksvärmare. TEXT JONAS FRANZÉN 1 Det började med dimrar i badrummen. Då tyckte vissa att det var galet att man skulle satsa på en dimmer där. Men därifrån har det gått vidare till mer dekorativ belysning och exklusiva val, säger Daniel Ranfors, produktansvarig installation på Rexel. I takt med att allt fler bygger om sina badrum får också elektrikerna mer att göra. Inte minst eftersom fler i dag satsar på hemmaspa och mer avancerade lösningar vad gäller både design och funktion. Att våga sticka ut med detaljer i badrummet är en trend som är tydlig. Handduksvärmare i olika färger är ett exempel. Det är ju inte ovanligt att man smyckar sitt badrum med fina handdukar, så varför inte låta handduksvärmaren få ta plats också? säger Daniel Ranfors. LED-belysningen har också tagit steget över badrumströskeln. Installationen är enkel, den är energismartare än vanlig belysning och i stort sett underhållsfri. Dessutom inbjuder tekniken till dekorativa och kreativa ljuslösningar. Det är många som ställer frågor kring LED-belysning och kring LED-blocken. Det är något som folk vill ha, säger Daniel Ranfors. Att effektförbrukningen är lägre när man använder LED är en av de miljötrender som tas hänsyn till när det byggs badrum i dag. Miljötänket visar sig också genom golvvärmelösningar med smartare styrningar och handduksvärmare som går på lägre effekt. Kitschiga retroinslag är något som också fått ta plats i badrummen. Ett kul exempel på det är Ifös lampa med kristaller, som funkar både i dusch och bastu. Det är kul att standardtrenderna i badrummen bryts och att vi får se lite annorlunda saker även där, säger Daniel Ranfors. n Visste du att: Handdukstorkar installerades i Europa redan på 1920-talet. Dåtidens torkar, som var gjorda i gjutjärn, slog dock aldrig riktigt igenom. I Sverige skulle det dröja ända till slutet av 70-talet innan handdukstorkarna kom tillbaka till badrummen. 2 18 effekt nr 3 2011
3 1. ifö opus 120 med kristall Produkt: OPOUS 120 med kristall Fabrikat: IFÖ Electric E-nr: Armatur 75 308 43, Kristall 75 038 47 Ifö Opus är en serie armaturer med sidenmatt opalglas i en elegant och sparsmakad cylindrisk form. De kan placeras både utomhus och inomhus, i taket, på väggen och i bastun. Sockeln går att få i vit, grå, brun eller svart glasyr. Armaturerna är helisolerade, kretsloppsanpassade, missfärgas inte, tål värme och svåra miljöer och är lätta att hålla rena. 2. tr colour line Produkt: TR65 Fabrikat: PAX E-nr: 94 128 64 (svart/krom), 94 128 65 (röd/ silver), 94 128 66 (gul/svart), 94 128 67 (blå/silver) Serien TR finns i fyra storlekar och sex olika färger. Den nya serien colour line är tillverkad i aluminium och finns i fyra nya färger, rött, blått, gult eller svart. TR-seriens standardfärger är krom och vitt. Handdukstorkarna är färdiga att anslutas med sladd och stickpropp eller med dold elanslutning där kabeln inte är synlig. Kopplingshuset har gott om utrymme vilket underlättar för installatören. 3. led glass brick Produkt: LED Glass brick Fabrikat: Hide a lite E-nr: 75 893 40 Ett modernt glasbetongblock med 30 stycken integrerade RGB-LED. Inklusive en honkoppling och en hankoppling för enkel installation. Den moderna designen i samband med en avancerad RGB-kontroll gör att man kan skapa imponerande effekter. Finns i utförande med spegelglas eller mattfrostat glas. 4. stjärnhimmel/fiberoptik Produkt: Stjärnhimmel set Fabrikat: Hide a lite E-nr: 74 803 15 4 Med fiberoptik kan en vacker stjärnhimmel skapas i badrummet. Fiberoptik är lämpligt att använda i fuktiga och känsliga miljöer, eftersom den varken leder värme eller spänning och är fri från UV- och IR-strålning. effekt nr 3 2011 19
illustrerat LED FÖR ALLA BEHOV LED-belysningen fortsätter erövra mark och blir nu ett alternativ på allt fler områden. Med den senaste tekniken kan stora ytor som till exempel fabrikslokaler utan problem ljussättas med hjälp av LED-ljus. Fördelarna med energibesparing och smart styrning består. text jonas franzén illustration petter lönegård Kraftfull gatubelysning De senaste dioderna är tillräckligt kraftfulla för att kunna användas i gatubelysningen. En fördel är att det med LED-tekniken går att slippa den ljusnedgång som sker med tiden i dagens gatlampor. När man arbetar med LED-ljus går det nu att tillföra mer energi i takt med att armaturerna blir äldre. Det gör att alla armaturer alltid kan lysa lika mycket. Parkera tryggt LED-ljus är numera även ett alternativ på parkeringsplatser. Färgåtergivningen i ljuset gör att bilarna på parkeringen lätt kan kännas igen. I konventionellt (HTL/SON) ljus kan det upplevas som att alla bilar på parkeringen har en brunaktig färg. En annan stor fördel med LED är att man slipper långa tändningstider, vilket gör att man kan släcka belysningen när ingen är där. 20 effekt nr 3 2011
Ljust i fabriken Även i fabriker där det är högt i tak går det nu att använda sig av LED-belysning. Det möjliggör stora energieffektiviseringar, samtidigt som man behåller kvalitén på ljuset och ökar möjligheterna till styrning. Även kylrum och liknande kan ljussättas med dagens LED-teknik. Philips är ett ledande märke inom området och med deras Pacific LED kan man enligt tillverkaren spara 20 procent energi jämfört med traditionella lösningar med elektroniskt driftdon. Behagligt kontor Punktbelysta maskiner Att punktbelysa med LED är nu så pass smidigt att det med fördel kan användas i fabriken för att belysa enskilda maskiner eller andra arbetsplatser. En dynamisk belysning kan skapas så att den som arbetar upplever dagsljuskänsla på natten och därmed kan välbefinnande öka och skaderisk minska. I och med att man slipper långa tändningstider så kan man enkelt styra belysningen. Med LED är det enkelt att styra hur ljuset fördelas i kontorslokalen. Forskning har visat att man med LED-tekniken kan ge energi till den som arbetar genom att tillföra mycket och ändamålsenligt ljus vid arbetsplatsen. I fikahörnet kan samtidigt ljuset anpassas till att bli varmare, vilket ger en lugnande effekt. Philips Master LED-lampor kan enligt tillverkaren betala sig på mindre än ett år. effekt nr 3 2011 21
GRAND SAMARKAND, Växjö FYRA STEG TILL GALLERIA Problem: Att mycket snabbt bygga om en gammal stormarknad till galleria och att bygga i fyra etapper med verksamheten i gång. Lösning: Flexibilitet, planering och nattarbete. Resultat: 46 100 kvadratmeter som redan är fyllda med 60 butiker. Sammanlagt beräknas Grand Samarkand få fyra miljoner besökare årligen och omsätta 1,3 miljarder. text Lars EdQvist foto Mats Samuelsson effekt nr 3 2011 23
Det som en gång var den gammaldags stormarknaden Samarkand har på kort tid blivit Grand Samarkand, en modern galleria med 60 butiker. Per Johansson är en av de cirka 35 elektriker som har varit i gång samtidigt för att klara av Samarkands förvandling i fyra etapper mitt bland kunder som besöker butiker. Stefan Johansson, projektledare på Bravida, visar ett förvånande lugn när han tar en kopp kaffe i en av serveringarna i det nya köpcentret Grand Samarkand i Växjö. Det är besiktning om några dagar och tre veckor kvar till invigningen av den fjärde och sista etappen. Som om inte det var nog hade han kvällen före slutbesiktning på en kommunal aktivitetshall i Araby några kilometer härifrån. Någon kilometer i en annan riktning pågår bygget av en ny arena för Växjö Lakers, nyblivet elitserielag i ishockey. Stefan Johansson leder elinstallationerna i alla tre projekten. Samarkand var från början en gammal stormarknad som delades mellan Ica och KF. När KF drog sig ur öppnades möjligheten att förvandla» Vi började arbetet vecka 50 år 2009, och då hade vi fått uppdraget alldeles innan. 16 månader senare är allt klart.«stefan johansson, projektledare, bravida den gamla Coopdelen till en modern galleria. Vi började arbetet vecka 50 år 2009 och då hade vi fått uppdraget alldeles innan. 16 månader senare är allt klart. Bygget har genomförts i fyra etapper och har för vår del blivit mycket större än vad vi räknat med, berättar Stefan Johansson. Vi hade räknat med att sysselsätta 15 man och vår offert för basinstallationerna låg på 22 miljoner kronor. I verkligheten har vi haft upp till 35 man och tilläggsfaktureringen uppgår till cirka 15 miljoner. Utökningen berodde huvudsakligen på extra arbete för att färdiginstallera butikerna. Bravida har haft huvudansvaret för elinstallationerna. Det har omfattat att dra el fram till varje butiks elcentral, brandlarm, utrymningslarm, nödbelysning, elinstallationer i pentry, toaletter och lager. Dessutom har Bravida fått 24 effekt nr 3 2011
Kommunikation är viktig för att klara ett logistiskt komplicerat projekt, konstaterar Stefan Johansson, Per Lind och Linus Videbjörk. uppdraget att sköta installationerna i en rad butiker. Storel har försett Bravida med material. Samarbetet med Storel har fungerat alldeles utmärkt. Speciellt med ett sådant här stort och Stefan Johansson komplicerat projekt är en nära relation till vår leverantör extra viktig, säger Stefan Johansson. Tekniskt var utmaningen att dela upp en fastighet med ett elsystem i två fastigheter med separata elsystem. Det fanns ett gammalt dieselaggregat som reserv för hela byggnaden och ett enda ställverk. Nu har vi två ställverk och två batteripaket som reservel. Att skilja de olika delarna från varandra var inte okomplicerat, bland annat eftersom Ica Maxi hade sin verksamhet i gång. El till frysdiskarna fick till exempel bara stängas av ett par timmar på natten, säger Stefan Johansson. Det blev ett väldigt pusslande på nätterna. Sammantaget har problemen i detta projekt i hög grad handlat om att lösa logistiken. De som bygger innertaken har hela tiden flåsat oss i nacken. När sedan inte planeringen stämmer med verkligheten så blir det mycket improvisationer och problem som får lösas provisoriskt för att sedan göras om för en permanent lösning. I går kväll fick vi version 66 av ritningarna, berättar Stefan Johansson. Den första etappen invigdes i augusti 2010. Sedan dess har arbetet också komplicerats av att kunderna på väg till de öppnade butikerna inte får störas. Alla medarbetares sammanlagda erfarenheter är förutsättningen för att klara ett sådant här jobb. Vilka andra lärdomar tar du med dig från detta projekt? Vi borde ha avdelat en person som hade full- Bravida och Storel på Grand Samarkand Antal sysselsatta i Bravida: Upp till 35 Ordersumma: 22 miljoner Tilläggsfakturering: 15 miljoner Leveranser: Storel har levererat belysning till både interiör och exteriör samt utrymning, kanalisation, kabel, fästmaterial och apparater effekt nr 3 2011 25
Med tydliga leveransbesked och en öppen kommunikation har Lena Karlsson, Storel, och Stefan Johansson, Bravida, lyckats hantera mycket stora ordermängder. Peter Platzer och de andra elektrikerna på Grand Samarkand har fått vänja sig vid att arbeta med takläggarna bara ett kort steg efter. ständig kontroll över alla leveranser. Leveranser som kommer direkt från tillverkaren har ställts av lite här och där. Allt för mycket tid har gått åt för att leta upp material, berättar Stefan Johansson. Tre stora projekt samtidigt har inneburit mycket hårt arbete för Stefan och hans medarbetare, men inte bara det. Varje gång jag åker förbi kommer jag att känna mig stolt för att vi har gjort ett bra jobb och att bygget har blivit väldigt snyggt, säger han. Per Lind och Linus Videbjörk har arbetat som elmontörer under projektet. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dem? Det finns knappt några vanliga arbetsdagar här. Det har varit mycket trängsel och stress under byggtiden. Och det har också varit mycket begränsningar av vad vi kan göra med tanke på att butikernas kunder varit här och handlat under en stor del av tiden, berättar Per Lind. Knepet för en lyckad arbetsdag har nog varit att vara här först och sätta upp sin grej innan de som bygger ventilationen har kommit på plats, säger Linus Videbjörk med glimten i ögat. Deras vardag har präglats av trängseln på arbetsplatsen och väldigt många ritningsversioner. Samtidigt tycker de att de har lärt sig mycket. Tekniskt har det varit spännande att arbeta med avancerad styrning, anser Per Lind. Per och Linus är helt eniga om vad som har varit det roligaste med bygget: Att vi har lyckats så bra och i tid dessutom, trots att det har varit så komplicerat med logistiken. Lena Karlsson på Storel i Växjö har hanterat stora ordermängder gentemot flera tillverkare med krav på så korta leveranstider som möjligt när det gäller bygget av Grand Samarkand. Samtidigt har Storel levererat till flera andra stora projekt i Växjö. Det har varit en utmaning inte minst logistiskt. Stora, tunga leveranser har krävt mycket planering. En del av lösningen har varit att alltid vara tydlig med leveransbesked gentemot kund och att följa de olika etapperna i projektet och påminna kunden om specialbeställningarna, säger hon. En skillnad gentemot många andra projekt är att mycket har levererats i specialfärger. Det har gällt såväl belysningsstolpar utomhus som armaturer inomhus. Det har gjort att leveranstiderna många gånger har blivit längre än vad som beräknats från början. Men vi har haft en bra och öppen kommunikation med Bravida och lyckats lösa svårigheter som uppstått, berättar Lena Karlsson. Vad har ni på Storel lärt av det här projektet? Att vara noggrann med dokumentationen, framför allt under första etappen för att underlätta kommande etapper. Även för att backa upp varandra internt har dokumentationen varit viktig. n Grand Samarkand Yta: 46 100 kvadratmeter Parkering: 1 400 p-platser Beräknat besökarantal: Fyra miljoner per år Ägare: Eurocommercial äger gallerian och Jones Lang LaSalle förvaltar. Icas del ägs av deras fastighetsbolag. Beräknad omsättning: År 3: 800 miljoner. 1,3 miljarder om Ica Maxi räknas in. effekt nr 3 2011 27
belysningsskolan del 3 [ Del 1 kontoret del 2 hemmet del 4 på gator & torg] sätt varorna i lockande ljus Olika butiker och affärer kräver olika former av ljussättning men en sak har belysningen gemensamt att få varorna att se lockande ut så att kunderna köper dem. Genom att utgå från vilken typ av varor som säljs i butiken skapar du den bästa ljussättningen. Så här gör du. text per grehn illustration team hawaii locka in kunderna skyltfönstret Skyltfönstret är affärens ansikte utåt som ska locka kunder att gå in i affären. Ögat fokuserar automatiskt mot ljusa punkter och därför är det lämpligt att använda lite starkare variationer i skyltfönstret. Skyltfönstret lyser många gånger dygnet runt, så vid långa brinntider kombinera metallhalogen med LED-belysning (eller använd enbart LED). Detta spara både energi och pengar för kunden. Val av armatur: Halogen, LED, Metallhalogen Ljusfärg: 2700 4000K Ljusstyrka: 500-1000 lux synliggör varorna varuhyllorna Beroende på affär kräver varuhyllorna olika belysningslösningar. I mataffärer räcker det med grundbelysningen i form av lysrörsarmaturer i taket, medan exklusivare butiker såsom klädbutiker, använder sig oftare av metallhalogenljuskällor och olika former av punktbelysning riktade mot varorna. Gemensamt för varuhyllornas belysningslösningar är givetvis att varorna är väl synliga för kunden. Det är därför viktigt att armaturerna är anpassade efter hyllornas placering och inte bara fördelade i ett rutmönster över lokalen.. Val av armatur: Lysrör, Kompaktlysrör, Halogen, LED, Metallhalogen Ljusfärg: 2700 4000K Ljusstyrka: 500-750 lux punktbelys varor varuhyllorna I många butiker är det vanligt att visa upp vissa produkter lite extra under till exempel en reklamkampanj. Dessa»frontade«varor står ofta på en egen centralt placerad plats i butiken och kräver en egen belysningslösning. Använd riktad punktbelysning i form av LED med relativt hög ljusstyrka. Precis som i skyltfönstret dras ögat då automatiskt till produkten. Val av armatur: Halogen, LED, Metallhalogen Ljusfärg: 2700 4000K Ljusstyrka: 750-1000 lux rätt ljus i provrum provrummet I ett provrum är färgåtergivningen mycket viktig. I värsta fall kan den nya tröjan ha en annan kulör när kunden tar den på sig utanför butiken. Idag används främst lysrörsarmaturer runt speglarna, främst för att värmeutvecklingen inte blir lika stor som av metallhalogen. Utvecklingen går dock mer och mer åt LED-belysning med bra färgåtergivning. Många gånger är den bästa lösningen en kombination av ljus ovanifrån tillsammans med ljus från en väggmonterad armatur framifrån eller från sidan. Val av armatur: Lysrör, Kompaktlysrör, Halogen, LED Ljusfärg: 2700 4000K Ljusstyrka: 500-750 lux visa upp kassan kassan Kassadisken skiljer sig designmässigt mycket från en stormarknad till en exklusivare detaljhandelsbutik. Mycket är ändå samma med vikten av att ha ett bra ljus för att kunna se och granska varorna noga. I många butiker är det extra viktigt att ha en bra färgåtergivning just vid kassan eftersom det ofta är en uppläggningsdisk där köpet beslutas. Det är viktigt att synliggöra var kassadisken finns speciellt i större butiker. Här kan ljuset hjälpa till genom att man använder någon iögonfallande detalj synliggörs kassadisken bättre. Det kan t.ex. vara en pendelarmatur i speciell design eller färg, kraftigt ljus på en vägg bakom eller färgat ljus i någon form. Val av armatur: Lysrör, Kompaktlysrör, Halogen, LED, Metallhalogen Ljusfärg: 2700 4000K Ljusstyrka: 700-1000 lux Butikens profil En butik signalerar genom sin inredning och sitt läge vilken profil den har. En lågprisbutik kan ha enklare inredning med kartonger på pallar och nakna lysrörsrännor i taket som ger en jämn ljusmatta i lokalen. En exklusivare klädbutik kanske bara har spotlights för att belysa varorna och då få en större skillnad mellan vad som är belyst och inte belyst. Samtala med kunden Planering är A och O för att lyckas. En viktig faktor är alltid att diskutera ekonomi. En belysningsanläggning som drar lite energi och har långa serviceintervall ger t.ex. god ekonomi sett över en längre period men har i regel en högre initialkostnad. Det som är viktigt är att veta vilken tidshorisont butiksägaren har för att kunna föreslå rätt lösning. Använd LED Fördelarna med att använda LED-belysning i affärslokaler är flera. Jämfört med halogenlampor förbrukar LED-armaturerna mindre energi vilket sparar pengar för kunden, dels är innehåller LEDljuset nästan ingen värmestrålning och är därmed skonsammare mot vissa typer av ljuskänsliga varor. Ljusfärg Genom att medvetet välja ljusfärg förstärker man butikens profil. I Norden är det vanligast att använda en varmvit ljusfärg runt 3000 Kelvin men kallare ljusfärger runt 4000 Kelvin börjar bli allt vanligare. 30 effekt nr 3 2011
effekt nr 3 2011 31
ELEKTRIKERN En solklar satsning Solen är framtidens energikälla. Det är Percy Borgström på Energikonsulterna i Malmö säker på. Fastighetsägarnas intresse ökar i takt med stigande elpriser, billigare solpaneler och ökat miljömedvetande. text thomas PETTERSSON foto martin magntorn Vem? Det är Percy Borgström och kollegorna på Energikonsulterna som tar hand om en gnutta skånsk solenergi. Sedan några år har företaget identifierat solteknik som en framtidsmarknad. Hittills har vi installerat ett tiotal anläggningar. Än så länge är vi inte så många företag som jobbar med det här, berättar han. De tolv anställda på Energikonsulterna jobbar med olika typer av energieffektiviseringar och klimatanläggningar för fastighetsägare. Intresset för solteknik växer stadigt, särskilt som ny lagstiftning gör det möjligt för ägare av solenergianläggningar att sälja överskottsel till hugade köpare. Vad? Energikonsulterna samarbetar bland annat med Solar Design som tillverkar solpaneler. Inför varje projekt görs en beräkning på möjligt antal solpaneler, effektproduktion och installation. En standardpanel har en solcellsyta på 1,75 kvadratmeter och kan ge 235 watt. Anläggningen producerar likström och man behöver använda växelriktare för att omvandla energin till växelspänning. Det är lite speciellt att arbeta med solenergi. Man får liksom tänka baklänges anläggningen producerar effekt under dagtid och kan vara spänningsförande trots att allt är avstängt. Och det ligger hela tiden på en underhållsspänning, säger han. Var? Ännu så länge är de flesta kunder offentlig sektor. Ett stort pågående projekt är installation av solpaneler på Malmö stadshus, både på taket och som solav- skärmning över kontorsfönstren. På Sege Park i Malmö pågår ett annat stort projekt. Området hyser bland annat Malmö Ekocentrum och har flera stora anläggningar för solenergi. Här har Energikonsulterna monterat 463 solpaneler på två hus som beräknas producera 70-90 000 kwh per år. Där pågår även ett projekt med solföljare, det vill säga motordrivna solpaneler som hela tiden ger rätt vinkel mot solen. På det viset ökar panelernas verkningsgrad med 30-40 procent. Solenergi är lönsamt redan i dag, men de stora vinsterna kommer på lång sikt. Det är som att plantera träd de kommande generationerna tar hem de stora vinsterna. Namn: Percy Borgström ålder: 49 år gör: Elkonstruktör på Energikonsulterna i Malmö bor: Villa i Husie, Malmö familj: Gift och tre barn intressen: Fotboll och fåglar Fransmannen Mouchot var tidigt ute med att utnyttja solen till mekanisk kraft under andra halvan av 1800-talet. Förbättringar gjordes av en Pifre och 1982 kunde en solmaskin i Paris driva en tryckpress. Cirka 500 exemplar i timmen av tidningen Soleil-journal spottades ut. Källa: Tekniska museet effekt nr 3 2011 33
storels sidor Nya produkter och ny teknik visades för deltagare vid den årliga elmässan på Yllan i Kristianstad. Lyckad mässa i Kristianstad 93 leverantörer och 550 kunder deltog när Storel i Kristianstad arrangerade sin årliga Elmässa på Yllan i Kristianstad i maj. Nya produkter och ny teknik visades under mässtimmarna. Många kunder deltog också i det seminarium som arrangerades under eftermiddagen. Efter mässan följde som vanligt god mat och underhållning. Kunder och leverantörer var helnöjda med kvällen och Roland Bayer, filialchef i Kristianstad, och hans medarbetare var inte sena att hålla med om detta. n Storel och Philips genomför tillsammans kampanjen Future Ready Lighting under hösten. Kampanjen syftar till att sprida kunskap om uppgradering av belysning. Ny kampanj med fokus på ljus Under hösten genomförs Future Ready Lighting tillsammans med Philips. Kampanjen pågår under tre månader, oktober december, och omfattar många aktiviteter; seminarier, produktvisning i butik, tävlingar och sambesök mellan Philips representanter och Storels säljare. Kampanjen syftar till att sprida kunskap om uppgradering av belysning, både på stora anläggningar men även i mindre skala genom att byta ut gamla ljuskällor, armaturer och driftdon och även till miljöanpassad belysning som bidrar till en bättre och ljusare värld. Din Storel-säljare vet mer! n Storel presenterade en paketlösning på Norrlands största elmässa i Sundsvall. Norrlands största elmässa en succé Den största elmässan i Norrland är avslutad för den här gången. Mässan arrangerades på Gärdehov i Sundsvall och Storel fanns som vanligt på plats med en monter. Den här gången med i stort sett samma mässkoncept som från Elfack,»Storel allt i ett paket«. Flera hundra besökte montern och många av kunderna deltog även vid invigningen av den nu ombyggda butiken i Sundsvall på torsdagskvällen. n effekt nr 3 2011 35
storels sidor Anders får ork av triathlon Det var för fyra år sedan som innesäljaren Anders Haglund upptäckte sitt livs intresse. Det visade sig vara ett tufft sådant. 2007 började Anders Haglund, innesäljare på Storel i Halmstad, sin satsning på triathlon. Sedan dess har han tränat i stort sett varje dag. När Effekt pratar med honom är han på väg till gymmet. Träningen ger mig ork och det håller mig frisk. Det känns bra att vara i trim. Sedan är det ju roligt också, inte minst gemenskapen med andra triathlonutövare. Träningen varierar mellan cykling längs halländska landsvägar, löprundor i skogen och simning som inte sällan sker i havet utanför Halmstads kust. Årets stora mål, att ta sig igenom Kalmars Järnmannen, en tävling i Iron Man-distans (3 860 meter simning, 180,2 kilometer cykling och 42 195 meters löpning), grusades dock av en skada. Den upplevelsen får nu vänta ett år. Vissa tycker att jag är tokig, men de flesta tycker att det är roligt att jag satsar. n Anders Haglund, innesäljare på Storel i Halmstad, satsar hårt på triathlon.»träningen ger mig ork och det håller mig frisk«, säger han. Hallå där Mats Ulvtorp, du har börjat ditt nya jobb som försäljningsdirektör efter en tid som regionchef på Selga. Välkommen tillbaka, säger vi. Tack! Efter snart 20 år på företaget så känns det bra att vara tillbaka. Är det något företag mitt hjärta klappar extra för så är det Storel. Vad är det som är så speciellt med Storel, då? Framför allt är det människorna man får jobba med. Det finns en öppenhet, en kultur av att vilja förändra och utvecklas som jag trivs väldigt bra med. Hur ser du på ditt nya jobb som försäljningsdirektör? Storel har en upparbetad stark position på marknaden, så för mig gäller det att fortsätta på den inslagna vägen. Men även att utveckla nya idéer och koncept, riktade mot våra olika kundgrupper. Du kommer i en tid då det händer en del på marknaden? Javisst, det handlar mycket om energieffektivisering och hållbar miljö i dag. LED-tekniken och fastighetsautomation är två områden som utvecklas i snabb takt. n kalendarium i höst n22 september Club Storel Helsingborg/Malmö på Ljungbyhed n5 6 oktober Easy Fairs på Älvsjömässan n14 oktober Club Storel seminariedag hos Hager i Göteborg n20 oktober Club Storel seminariedag i Sundsvall n10 november Club Storel Uddevalla/Trollhättan/ Skövde i Uddevalla Möt Storel på Easy Fairs i Älvsjö Den 5 6 oktober finns Storel på nyheterna och få idéer för en enklare plats på Easy Fairs elmässa i Älvsjö. vardag. 200 utställare finns på plats Storels säljare i Stockholm möter och du kan även välja mellan cirka kunder, leverantörer och blivande 30 olika seminarier. Ta del av det kunder för att diskutera affärer och senaste inom LED, energibesparing, nya möjligheter i montern C15:10. ljussättning, säkerhet, fastighetsautomation, smarta hus samt fiber Under de två dagar mässan pågår kan du ta del av de senaste och bredband. n effekt nr 3 2011 37