Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga, omsorgsbehov, bostadsstandard och yta, område Behövs en mångfald av lösningar Nybyggnad, ombyggnad av befintligt bestånd, olika upplåtelseformer Samverkan 3
Hur ser det ut idag? Vi seniorer bor på ungefär samma sätt som hushåll i övre medelåldern Utanför storstäderna: 70 % i småhus Först efter 85-årsåldern förändras det (ca 16 % i någon form av särskilt boende) De flesta av oss är relativt friska och vill bo kvar i nuvarande bostad eller i grannskapet Högre andel äldre på landsbygden än i storstäder, var tredje pensionär bor ensam (bland 85+ bor nästan 3 av 4 ensamma) Men: ensamhet, oro, otillgängligt, högre boendekostnad vid flytt från hus/bostadsrätt 4
Hur ser det ut idag (enligt SCB)? 5
Kvarboendeprincipen SPF Seniorernas medlemmar stödjer denna i huvudsak Stöd/hjälp i hemmet, kostnadseffektivt för kommunen Men ofta otillgängligt både för den boende och för eventuell hemtjänstpersonal Här i Göteborgs inre delar är bara drygt 20 % av bostäderna tillgängliga för en rullstolsburen 6
Bostäder för seniorer idag? Utan hiss i flerbostadshus risk för isolering, villa/radhus där andra våningen överges Betalningsförmåga och kunskap om att betala mer för annat boende hos seniorer? Väntar vi för länge med att flytta? Behövs samverkan finns ömsesidig nytta för samhället och de äldre att flytta i tid, till något väl anpassat Kostnad och insikt om flyttskatter 7
Vilka krav kan en senior ställa på ett bra boende? Proaktiv, engagera sig, i god tid och tillsammans med andra Frihet och kunna ta sig ut på egen hand Tillgängliga bostäder Breda dörrar, rymligt sovrum och badrum, inga trösklar Omgivningar, kommunikationer och service Närliggande lokal eller gemenskapslokal Ska klara kvarboendeprincipen 8
Olika boendeformer för seniorer Samhället har inte råd att bygga en enda ny permanent bostad där inte vissa basala mått uppfyller de krav som kvarboendeprincipen stipulerar Allmänna bostadsbeståndet Seniorhus Kollektivhus Trygghetsboende Särskilt boende, vård o omsorg, demensboenden 9
Vad kan kommuner, fastighetsägare och byggherrar göra? Dessvärre får många seniorer ta det som erbjuds Vi vill gärna bo kvar i grannskapet Kommuner bör tillgänglighetsanalysera beståndet Inga dispenser från hisskravet det lönar sig i långa loppet för fastighetsägaren, samhället och individen Kommunägda bostadsbolags mark bör utnyttjas bättre Tänka nytt 10
Vad bör kommunerna göra? Stora utmaningar, växande andel seniorer bör få vara friska och bo väl för att inte bli en propp till det särskilda boendet Kommuner bör upprätta bostadsförsörjningsplaner vem ska det byggas för och till vilket pris Kommunerna bör planera för långvarigt kvarboende i olika boendeformer, mycket lönsamt för alla inblandade Kommuner måste agera som sammanhållen organisation Brist på boendeformer som fler har råd med Tillgänglighetsanpassa vid upprustning av äldre beståndet Innan vi pratar om energismarta bostäder måste vi först göra dem seniorsmarta 11
SPF Seniorernas fem bostadspolitiska krav Öka bostadsbyggandet och bygg tillgängligt från början Försvara rätten att bo kvar så länge man önskar och det är möjligt Permanent investeringsstöd för trygghetsboenden Tänk på seniorerna när bostadsbeståndet renoveras Sänk flyttskatten 12
SPF Seniorernas seniorpanel april 2015 0,6 Vilka framtida boendealternativ är du intresserad av? 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Bo kvar i nuvarande bostad Ny bostad (t.ex. större eller mindre hus eller lägenhet) Organiserat boende Utomlands Hos barn eller Tillsammans andra med mina släktingar vänner i privathus eller lägenhet I fritidshuset Annat Vet ej 13
0,35 SPF Seniorernas seniorpanel april 2015 Vad är avgörande för dig när du planerar ditt boende inför framtiden? 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 14
SPF Seniorernas seniorpanel april 2015 Vilken ökning av din och ditt hushålls boendekostnader per månad upplever du vara hanterbart rent ekonomiskt (givet dagens situation) (%)? 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Ingen ökning Ökning med 0-2 000 kronor Ökning med 2 000-4 000 kronor Ökning med 4 000-6 000 kronor Ökning med 6 000-8 000 Ökning med 8 000 kronor eller mer Vet ej Vill ej uppge 15
SPF Seniorernas seniorpanel april 2015 Vilken ökning av din och ditt hushålls boendekostnader per månad upplever du vara hanterbart rent ekonomiskt (givet dagens situation)? Uppdelat på kön 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 Män Kvinnor 0,15 0,1 0,05 0 Ingen ökning Ökning med 0-2 000 kronor Ökning med 2 000-4 000 kronor Ökning med 4 000-6 000 kronor Ökning med 6 000-8 000 Ökning med 8 000 kronor eller mer Vet ej Vill ej uppge 16
SPF Seniorernas seniorpanel april 2015 0,25 Vilken ökning av din och ditt hushålls boendekostnader per månad upplever du vara hanterbart rent ekonomiskt (givet dagens situation)? Uppdelat på nuvarande bostadsform 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Ingen ökning Ökning med 0 Ökning med 2-2 000 kronor 000-4 000 kronor Ökning med 4 000-6 000 kronor Ökning med 6 Ökning med 8 000-8 000 000 kronor eller mer Vet ej Hus, äganderätt Lägenhet och hus, bostadsrätt Lägenhet och hus, hyresrätt Vill ej uppge 17
Pensionärernas ekonomiska situation 120,0 Inkomstutveckling i Sverige för olika grupper 2009-2015 (2009 = index) Källa: Medlingsinsitutet, Pensionsmyndigheten, Akademikerförbundet SSR 117,2 115,0 110,0 108,9 105,0 105,1 100,0 98,2 95,0 90,0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Inkomstpension Lön Försörjningsstöd ensamstående Försörjningsstöd 1 vuxen och 2 barn 18
Bostadskostnader och pensionärernas ekonomi 1,5 År 2003-2015 (2003 = index): hyror, inkomster, pensioner och bostadstillägg (Pensionsmyndigheten, SCB) 1,45 1,4 1,35 1,3 1,25 1,2 1,15 1,1 1,05 1 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hyra riket snitt 1:or 2:or 3:or 4:or Följsamhetsindexering (inkomstpension) BTP (bostadstillägg) Inkomstindex Prisbasbeloppet (garantipension) 19
Utveckling pensioner och boendekostnader Pensionerna har sänkts tre gånger sedan 2010 Inkomstpensionen idag lägre än 2009 en pensionär som år 2009 hade en pension på 14.550 kronor brutto har idag en pension på endast 14.300 kronor Löner och hyror ökar precis som andra kostnader i vardagen Växande antal och andel (nästan var sjätte) svenska pensionärer under EU:s risk för fattigdom (gräns 2015: 11.110 kr i disponibel inkomst) enligt Eurostat Snittpensionen (2012) enligt Pensionsmyndigheten ligger på 16.200 kr brutto ca 12.500 kr netto 20
SPF Seniorerna vill att pensionärernas ekonomi stärks Ordentlig utvärdering av pensionssystemet. Dess grundprinciper ska uppfyllas: pensionerna ska följa lönerna, bromsen slår till endast i exceptionella fall, kopplingen mellan arbete och pension ska synas i plånboken. Pensionssystemet är underfinansierat och måste förstärkas för att pensionärerna inte ska fortsätta att halka efter i inkomstoch prisutvecklingen. Vi ska kunna leva på våra pensioner. Avskaffad skatteskillnad på löneinkomst och pension Ett bostadstillägg anpassat till dagens bostadskostnader 21
Sammanfattning Bygg, bygg, bygg och bygg tillgängligt och varierat Tänk på seniorerna när miljonprogrammet renoveras Komplettera befintlig bebyggelse Pressa byggkostnaderna det går! Senior/trygghetsbostäder gör att vi klarar oss längre innan vi måste komma till ett särskilt boende Planera för 40-talisternas behov av särskilda boenden Utvärdera pensionssystemet NU! 22