Bra dagvattenhantering i detaljplan? Ett diskussionsunderlag

Relevanta dokument
VA-Juridik. Anna Dahlman Petri Svenskt Vatten Tällberg april

PBL om tidsbegränsade bygglov m.m

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner

Genomförandebeskrivning - antagandehandling

ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagen av KF 25 mars 2014 Laga kraft 23 april 2014

Skyltar, tillstånd och tillsyn

Så jobbar VA SYD med Dagvatten i Stadsplaneringen. Annica Lindh VA SYD ( Malmö, Lund och Burlöv)

DETALJPLAN för småindustri och båtupplag, gamla SIF-området GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. i Stenungsund 1(5) Samrådshandling

Lagstiftning och bräddningar. Uppstartsmöte för tillsynsprojekt om bräddningar Miljösamverkan Västra Götaland den 21 oktober 2013

Samhällsbygnadskontoret Laholm

Ändring av detaljplan (ÄDP) för del av Stiby 1:107 (kvarnen), Gärsnäs, Simrishamns kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 1 (6) Detaljplan för ABBORREN 10, Eslövs kommun, Skåne län. Planbeskrivning och genomförandebeskrivning

Detaljplan för Knaxeröd 1:60

Malin Danielsson PBN Planbeskrivning för detaljplan Tillägg till gällande detaljplan för Kåbo 34:12

Naturvårdsverkets författningssamling

Tillämpning av fastighetsindelningsbestämmelser. Jonas Robertsson Lantmäteriet

Värmlands läns författningssamling Grums kommun

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

Svensk författningssamling

Förvaltningslagen. Offentlighet och sekretess. Miljöbalken - tillstånd, tillsyn

266 Genomförandetiden gäller bara ändringen. Genomförandetiden är

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

STATENS VA-NÄMND BESLUT BVa Va 503/12 Stockholm

Dagvattenjuridik Alvesta 2015

Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA

Ottsjö vattenskyddsområde

DEL I KAPITEL 8 KOMMUNEN... 3 A. Allmänt... 3 B. Kommunens miljöförvaltning... 4 C. Kommunens räddningstjänst... 5

Återrapportering från Kristianstad kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vet du vilka rättigheter du har?

Statens räddningsverks författningssamling

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)

Kollektivtrafikförvaltningen (UL) (bilaga nr. 2) Vår beteckning

Interkommunala samverkansformer. 2014, Staffan Wikell/Avdelningen för juridik

Vem ställer kraven i byggbranschen? Boverkets roll. Anders Larsson jurist

1. Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (5) Datum

FÖRÄNDRAD PBL Diskussionsdag förändrad PBL Söderhamn

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Allmänna bestämmelser för användande av Borås Energi och Miljö AB:s allmänna vatten- och avloppsanläggning.

Svensk författningssamling

Detaljplan för Rörvik 3:8 i Rörviks fritidshusområde, öster om Läppe, Vingåkers kommun, Södermanlands län. PLANBESKRIVNING

ÅSTORPS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik

Beslut för gymnasieskola

Likabehandlingsplan för läsåret

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Olagliga och otydliga planbestämmelser

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Västerby 5:60. Planbesked

Svensk författningssamling

Efterbehandling av förorenade områden i Sverige

Detaljplan för fastigheten Götebo 1:5 m.fl Lilla Bråta i Lerums kommun

Vilka bullervärden ska vi ha? FAH Kommunerna och Miljön 2013 Kerstin Blom Bokliden, SKL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering

Rutin för betygsättning vid icke legitimerad lärares undervisning

Vägledning för tillämpning av arbetstidslagen vid en pandemi

Lokala miljöföreskrifter för Malmö Ant. av kommunfullmäktige 28 29/6 2000, 137, bih 80

ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN STENSJÖ 1:95. Sotenäs kommun. Västra Götalands län

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SIDENSVANSEN 4, DEL AV SIDENSVANSEN 7 OCH DEL AV OSKARSHAMN 3:3

Socialstyrelsens författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Ansökan om bygglov i efterhand för altan

Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner

Information om nyheter inom Sevesolagstiftningen

DOM Stockholm

ALLMÄNNA ORDNINGSFÖRESKRIFTER

Syftet med en personlig handlingsplan

Riktlinjer avseende uppförande av mur, plank och staket i Höganäs kommun

Berga Vägsamfällighet och Gemensamhetsanläggning Lyse-Berga ga:5

Beslut för grundsärskola

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Promemorian Vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

FREDA-farlighetsbedömning

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut i ärende nr , se bilaga 1

Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)

ARKIVREGLEMENTE FÖR NYNÄSHAMNS KOMMUN

Svensk författningssamling

Stenhuggeriet, Mölnlycke. Utlåtande om förslag till upphävande av strandskydd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

DOM Stockholm

Tränarguide del 1. Mattelek.

TANUMS KOMMUN. TANUMS - RÖRVIK 1:56 m fl Grebbestad, Tanums kommun SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för bostäder på del av fastigheten

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) uppföljning av ärende om Sverigedemokraternas medlemsregister

HT 2011 FK2004 Tenta Lärare delen 4 problem 6 poäng / problem

Särskilt stöd i grundskolan

Avgifter i skolan. Informationsblad

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

1 Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Regeringens proposition 2013/14:126

Mellan Landskrona kommun, nedan kallad Landskrona och Svalövs kommun, nedan kallad Svalöv samt Bjuvs kommun, nedan kallad Bjuv har träffats

Webbseminarium 12 oktober 2011, Enkla ärenden. Exempel: Bygglov för uthus

Utlåtande 1. Hur samrådet har bedrivits. Detaljplan för bostäder på Fursten Norra 3 Liljeholmen Jönköpings kommun

Svensk författningssamling

För dig som är valutaväxlare. Så här följer du reglerna om penningtvätt i din dagliga verksamhet INFORMATION FRÅN FINANSINSPEKTIONEN

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

INFORMATION OM ATT SÖKA TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET OCH OM SAMRÅDET

Transkript:

Bra dagvattenhantering i detaljplan? Ett diskussionsunderlag Bra planer och bygglov 2014 Länsstyrelsen i Jönköpings län 11 april 2014 Kerstin Åkerwall

Varför är det svårt att hantera dagvatten Vi vill något som lagstiftaren inte har tagit hänsyn till eller förstått Vi vill skydda miljön Vi vill skapa en trevligare miljö Vi vill förtäta bebyggelsen Vi har ett befintligt ledningsnät med begränsningar Vi behöver hårdgöra stora ytor Vi har ansvarsförhållanden som inte är helt tydliga Eller ansvar som vi inte vill acceptera Vi vill inte alltid ta hänsyn till att ett område kanske inte bör bebyggas 2014-04-22 Sida 2 Vi vill inte ta ut en avgift för vad det kostar Vi vill inte betala vad det kostar

Komplicerad ansvarsfördelning för vattnets väg genom samhället Vem äger dagvattenfrågan? Hur styr vi avrinningen? 2014-04-22 Sida 3

Vad vill vi styra för att skapa en klimatsäker framtid för vår bebyggelse? Höjdsättning av områden för att undvika skador på egendom genom översvämningar från hav, sjöar, vattendrag och regn. Krav på att dagvatten hanteras som en helhet både på de enskilda fastigheterna och på de allmänna ytorna för att undvika alltför höga flöden som orsakar översvämningar. Ha med genomförandefrågorna i den översiktliga planeringen Var noga med höjdsättningen i detaljplanerna

Vad är dagvatten Det finns ingen juridisk definition av dagvatten i MB eller LAV. Och inte heller i PBL Teknisk definition: Dagvatten är tillfälliga flöden av regnvatten, smältvatten, spolvatten eller framträngande grundvatten. (prop. 2005/06:78 s. 44) 2014-04-22 Sida 5

Lagstiftning som styr hanteringen av dagvatten Miljöbalken Plan- och bygglagen Lagen om allmänna vattentjänster Men också Jordabalken Anläggningslagen Fastighetsbildningslagen m.fl. lagar 2014-04-22 Sida 6

Lagstiftning som styr hanteringen av dagvatten Miljöbalken ska skydda människor och miljön Plan- och bygglagen Reglerar nödvändigt skydd och reserverar plats för nödvändiga anläggningar/anordningar för att marken ska kunna bli lämplig Lagen om allmänna vattentjänster ska garantera att nödvändiga anläggningar blir utförda och fungerar 2014-04-22 Sida 7

Vem ansvarar för vad Fastighetsägaren ansvarar för sin fastighet (9 kap. 9 2 st MB) och ledningar fram till förbindelsepunkten till den allmänna VA-anläggningen Kommunen ansvarar enligt PBL för planeringen enligt LAV för att VA-område inrättas vid behov, för att de allmänna VAanläggningarna byggs och underhålls, att de enskilda fastigheterna ansluts, för att avgifter tas ut för att täcka kostnadsbehovet enligt MB för tillsyn av VAanläggningarna 2014-04-22 Sida 8

Vem ansvarar för vad Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen över att kommunen fullgör sin skyldighet att tillgodose behovet av vattentjänster får förelägga kommunen att fullgöra sin skyldighet beslutar om tillstånd för markavvattning Statens VA-nämnd, MD och MÖD prövar och överprövar överklaganden Naturvårdsverket ansvarar för tillsynsvägledning och föreskrifter inom ramen för MB Havs- och vattenmyndigheten Ansvarar för vägledning om vattenskyddsområden Uppföljning av MKN för vatten 2014-04-22 Sida 9

Grundförutsättningar för ett översvämningssäkert byggande Arbeta i översiktsplanen och håll undan bebyggelse från områden som riskerar att översvämmas (kan inte poängteras tillräckligt många gånger). Redovisa översvämningsområden, de övergripande vattenstråken m m i översiktsplanen. I fördjupade översiktsplaner och planprogram; tänk igenom och utred de övergripande förutsättningarna för bebyggelsen även ur ett översvämningsperspektiv. Ha alltid med ansvarsfrågorna och genomförandet Detaljplaner: Se till att det finns en dagvattenutredning till detaljplanen som visar att de krav som ställs är möjliga att genomföra i praktiken. Använd planbeskrivningen för att beskriva ingående hur det är tänkt att fungera och vilka effekter som ska uppnås. Använd korrekta planbestämmelser!

Vad innehåller en detaljplan? Plankarta och planbestämmelser Illustration Planbeskrivning.. Med planens syfte Genomförandefrågorna behandlade Konsekvensbeskrivningar

Miljöbalken Ska värna om hälsa och säkerhet och skydd för miljön. Klassificerar dagvatten inom detaljplanelagt område som avloppsvatten. Ställer krav på verksamhetsutövaren miljöfarlig verksamhet kräver tillstånd eller anmälan. Gäller parallellt med annan lagstiftning. Kommunen har tillsynsansvar enligt miljöbalken. 2014-04-22 Sida 12

Lagen om allmänna vattentjänster Reglerar ansvarsförhållandena för vatten och avloppshantering Om det med hänsyn till människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse är kommunen skyldig att inrätta ett verksamhetsområde för de vattentjänster som behövs och är skyldig att ta ansvar för att nödvändiga anläggningar kommer till stånd 2014-04-22 Sida 13

Lagen om allmänna vattentjänster Dagvatten är avloppsvatten när det avleds från samlad bebyggelse (detaljplanelagt område är nästan alltid samlad bebyggelse) En allmän va-anläggning får inte ordnas i strid med detaljplan Huvudmannen är skyldig att ta hand om dagvattnet oavsett kvalitet eller kvantitet 2014-04-22 Sida 14

Plan och bygglagen Detaljplanen reglerar förhållandena för den tillkommande bebyggelsen inom det enskilda planområdet Ett genomförande ska medföra att bebyggelsen inom planområdet från allmän synpunkt blir lämplig Särskild hänsyn ska tas till bland annat hälsa och säkerhet, vattenförsörjning och avlopp samt olyckor, översvämning och erosion 2014-04-22 Sida 15

Plan- och bygglagen För att kunna reglera dagvattenhanteringen inom en detaljplan måste det finnas skäl till det att vattnet är ett problem som måste vara löst för att området ska kunna anses vara lämpligt för det ändamål det ska användas för Detta innebär att när dagvatten måste regleras är det med automatik avloppsvatten enligt MB och måste tas omhand enligt LAV om det är inom samlad bebyggelse Det finns ingen möjlighet att kräva ett genomförande av detaljplanen Detaljplanen tvingar inte någon att bygga 2014-04-22 Sida 16

Dagvattenhantering inom detaljplan Utgå ifrån att Alla detaljplaneområden ligger inom ett VAområde Dagvatten inom ett detaljplaneområde är avloppsvatten, om det måste regleras för att marken ska bli lämplig Behöver dagvattenhanteringen regleras bör kommunen vara huvudman för allmän plats Den enskilde fastighetsägaren kan inte med stöd av PBL ges ett ansvar utöver det ansvar som följer av LAV Om kommunen inte är beredd att ta sitt ansvar är lokaliseringen sannolikt inte lämplig Det är alltid kommunen som ansvarar för planläggningen Om planområdet inte ska ingå i ett VA-område för dagvatten Hur ska ansvaret fördelas? Om den som exploaterar inte vill att det ska vara allmän platsmark? - Det är alltid kommunen som ansvarar för detaljplanen Den enskilde är bara ansvarig för vattnet inom den egna fastigheten 2014-04-22 Sida 17

Dagvattenhantering inom detaljplan Utgå ifrån att Vattnet måste utgöra ett problem (hälsa och säkerhet) inom planområdet för att det ska finnas skäl att reglera det i detaljplan Är det ett problem bör det vara kommunalt huvudmannaskap Allmänna VA-anläggningar ska placeras på allmän platsmark eller på kvartersmark för allmänt ändamål i så stor utsträckning som möjligt (rådighet och genomförbarhet, lösenrätt och ersättning) 2014-04-22 Sida 18

Dagvattenhantering inom detaljplan Utgå ifrån att Vid behov läggs markreservat för allmänna ledningar och anordningar ut på kvartersmark (u-område). Men det medför inte någon skyldighet för den enskilde att lösa problemet. Inom kvartersmark kan man reglera de frågor som behövs för de enskilda fastigheterna egna behov. Vid behov kan man i detaljplan reglera de fastighetsrättsliga förutsättningarna och då exempelvis att en gemensamhetsanläggning ska inrättas och vilka fastigheter som ska ingå i den. Exempelvis - Inom fastigheten ska det finnas X m 3 fördröjningsvolym för dagvatten från den egna fastigheten.? Det ska såklart vara genomförbart och rimligt för fastighetsägaren. Kan man formulera det som m 3 /ha tomtyta för att göra det generellt för ett helt område? Ja, om det gäller generella förhållanden inom kvartersmarken 2014-04-22 Sida 19

Dagvattenhantering inom detaljplan Planbestämmelser Allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap Större anläggningar kan regleras närmare i planen dammar, fördröjningsmagasin, diken och vallar Markytans utformning och höjdläge (ex. markens genomsläpplighet) Allmän platsmark med enskilt huvudmannaskap Större anläggningar bör regleras närmare i planen Förutsättningarna för enskilt avlopp kan regleras, t.ex. genom att det ska vara en gemensamhetsanläggning med stöd av 4 kap 14 PBL (denna kan kopplas till en allmän anläggning) Markytans utformning och höjdläge (ex. markens genomsläpplighet) Det borde väl inte finnas något behov av att reglera vad kommunen själv ska göra? Nej, men alla berörda ska ges en tydlig uppfattning om hur den allmänna platsen ska användas 2014-04-22 Sida 20

Dagvattenhantering inom detaljplan Planbestämmelser Kvartersmark Krävs det inte en särskild lösning för dagvattnet för att marken inom detaljplaneområdet ska bli lämplig för bebyggelse kan kommunen inte heller reglera frågan i detaljplan Undantaget från punkten ovan är om den tillkommande bebyggelsen kan medföra skada utanför planområdet, ex. på en recipient. De anläggningar som då behövs ska placeras på allmän platsmark eller inom kvartersmark för allmänt ändamål för att garantera rådighet och genomförbarhet. Regler för åtkomst finns i 6 kap. PBL Den enskildes rådighet och vilka inskränkningar denne får anses tåla är hela tiden det som styr vad som kan regleras inom kvartersmarken 2014-04-22 Sida 21

Dagvattenhantering inom detaljplan Planbestämmelser Kvartersmark Typ av avloppslösning kan inte regleras Användning av kvartersmark (för allmänt ändamål), E-område (fördröjningsmagasin, uppsamlingsdike) Begränsning av markens bebyggande (markreservat), u-område (marken ska var tillgänglig för allmänna ledningar, marken ska vara tillgänglig för infiltrationsdike och uppsamlingsrör Markytans utformning och höjdläge, n-område (högst 50 % av marken får hårdgöras) Byggnads placering, utformning och utförande, b (endast källarlösa hus) Med planbestämmelser kan man alltså, om det krävs, skapa detaljerade förutsättningar för hur det ska se ut på varje tomt, som alternativ till det friare m 3 fördröjningsvolym 2014-04-22 Sida 22

Dagvattenhantering inom detaljplan - Planbestämmelser som inte har stöd i 4 kap PBL Dagvattnet ska tas omhand lokalt, eller Dagvattnet ska tas omhand inom kvartersmark Regleringen måste syfta till att lösa ett problem med dagvatten och måste då vara så precis att de nödvändiga åtgärderna vad gäller ansvar, rådighet och genomförbarhet går att bedöma. En allmän vilja att skapa en särskild miljö kan kommunen endast lägga på huvudmannen för den allmänna platsmarken, dvs. en sådan bestämmelse kan endast gälla allmän platsmark. 2014-04-22 Sida 23

Dagvattenhantering inom detaljplan - Planbestämmelser som inte har stöd i 4 kap PBL Dagvattenflödet får inte överstiga mer än X liter/sekund och hektar Det finns inget stöd i PBL för att med planbestämmelse reglera ett dagvattenflöde. Finns ett sådant behov kan det regleras i ett avtal mellan huvudmannen för VAanläggningen och kommunen (eller i ett miljötillstånd, om det är utanför detaljplan). Eftersom tillsynen av VAanläggningen utförs med stöd av miljöbalken är denna typ av bestämmelse inte möjlig att följa upp med stöd av PBL. Dagvattnet som är förorenat får inte släppas ut, eller Dagvattnet måste renas innan det släpps ut i recipienten Se ovan. Samma motiv gäller. Det samma gäller också möjligheten att ställa krav på olika material eller att förbjuda olika ämnen 2014-04-22 Sida 24

Dagvattenhantering inom detaljplan - Planbestämmelser som inte har stöd i 4 kap PBL Byggnaderna ska förses med gröna tak (sedumtak) och stuprör med vattenutkastare Det finns inget stöd i 4 kap. PBL för att införa dessa bestämmelser med hänsyn till dagvattenfördröjning. Har kommunen ett intresse av att åtgärdena blir utförda får man förlita sig på byggherrens egna intentioner 2014-04-22 Sida 25

Hur det är tänkt att fungera och slutligen om en nödvändig åtgärd inte går att reglera i detaljplan och om kommunen inte vill genomföra det själv, så kan inte ett avtal med en enskild fastighetsägare lösa det allmännas ansvar. Utan låt då bli att bygga!!! 2014-04-22 Sida 30

Tack för att du lyssnade 2014-04-22 Sida 31 Kerstin.akerwall@boverket.se