ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING

- S'l!erwl&a A.rldt~anmfundela Slerlftaerle nr 6 - ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING STOCKHOLM 1961

- Svenska Arkivsamfundets Skriftserle nr 6 - ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING STOCKHOLM 1961

Patronpapperet-ett stycke arkivhistoria Av krigsarkivarien Bertil Broorne Vårt arkivväsens historia är i mångt och mycket en historia om destruktiva krafters spel. Eld och brand, fukt och vatten ha för alltid utplånat väldiga arkivbestånd tillhörande våra offentliga och enskilda samlingar. En annan fiende h a arkiven haft i det värde som ligger i själva skrivmaterialet, papperet (tidigare även pergamentet). Före den moderna pappersmasseindustrins genombrott på 1850-talet var papperet en relativt dyrbar handelsvara och den bristande tillgången tvingade till en ofta ganska drastisk hushållning därmed. Hur pappersbristen gjorde gamla handlingar till en eftertraktad handelsvara och bl. a. föranledde en lång rad stölder i våra offentliga arkiv under 1700-talet och bör j an av 1800-talet har ingående skildrats i en uppsats av Sam Hedai. 1 Det faller i ögonen när man läser den kulturhistoriskt fängslande utredningen, hur ofta man stöter på gardeskarlar i sammanhang med pappersstölderna, och i referaten av rättegångsprotokollen hittar man stundom små notiser av särskilt intresse. En gardist uppgav sålunda vid förhör, att han sett att man till patroner haft papper, som det stått krigskollegium och amiralitetskollegium på. En viktualiehandlare Enblom, som köpt stulet papper av en gardist, förklarade att han trott att soldaterna hade förvärvat det på rättmätig väg. Gardisten hade vid ett tillfälle föregett sig vara skickad av sina officerare, som skulle ha upphandlat papperet för patrontillverkning men måst kassera det på grund av dess styvhet. Hedars rika florilegium av rättsfall rörande arkivaliestölder kan utfyllas med ett mål, behandlat åren 1807 och 1808 vid stockholmseskaderns krigsrätt. Det hade som så många gånger förut förekommit l Offentliga handlingat hos Stockholms kryddkrämare, hökare och krögare, Meddelanden från Svenska Hiksarldvet (MHA') 1935 (Sthlm 1937). 3

Bertil' Broorne stulna arkivhandlingar i bodarna i Stockhohn - det rörde sig om cirka 30 lispund papper. Men det egendomliga var, att man ej med ens kunde klarlägga varifrån handlingarna stulits, trots deras uppenbara kammarkollegieproveniens. Först. småningom fann man spåret till ett av kronans förråd på Skeppsholmen, dä'r papperet stulits av gardister på vakt bl. a. med hjälp av en båtshake, som stuckits in i en glugg - vi känna igen metoden från liknande stölder redovisade av Hedar. I förrådet hade handlingarna lagrats för ittt vid behov användas till patronpapper. 2 Vi äro härmed framme vid en företeelse, kronans behov av papper för patrontillverkning, som i hög grad kommit att verka ödeläggande på våra arkiv. Saken är sedan länge väl bekant och också behandlad här och var i den arkivhistoriska litteraturen. Men frågan torde ändå vara förtjänt av ytterligare uppmärksamhet, ej minst på grund av den vidgade kunskap som därigenom kan nås om viktiga arkivförluster i äldre tid. Här i Sverige vill det synas som om papperspatroner an Yänts redan under Gustav II Adolfs krig 3 men de torde därefter för en tid ha kommit ur bruk för att åter börja begagnas vid 1600-talets slut. Man får säkert tänka sig, att papperspatroner kommit till användning under stora nordiska kriget. Samtidigt utnyttjades papperspatroner och pappersgranater vid exercisen. Första gången pappersgranater omtalas i sådant sammanhang är i ett exercisreglemente från 1680. 4 På grund av statens sparsamhet funnos länge ej några särskilda anslag för inköp av patron papper. Materialet måste anskaffas under hand. Troligen ha gamla arkivhandlingar vid regementena tidigt tagits i bruk. Också ur krigskollegiets arkiv hämtades snart nog patronpappersmaterial En samling oinbundna suppliker 1660-1667 levererades sålunda 1719 till patroner för regementena." Då krigskollegiet 1732 2 Armens flottas Stocld10lmseskaders krigsrättsprotolwll 1807 och 1808, jfr krigskollegiets artilleridep., avgjorda mål 1808 nr 250 och 411. De citerade handlingarna förvaras, där intet annat anges, i krigsarkivet (Kr A)... 3 Jfr för Danmark Kristian IV :s order till domkapitlet i Lund 17/ 5 1634 att sldclta munkpergament och papper till tyghuset i Köpenhamn. C. G. Weibull, Bidrag till Lunds doml,apitels och dess arldvs historia. Historisk tidskrift för Sl{åneland, 4, s. 160 not 4 (benäget meddelande av riksarkivarie Ingvar Andersson). 4 J. Alm, Eldhandvapnen, l (Sthlll} 1935), passim. G Anteckning trol. från 1720-talet i ett inventarium över krigskollegiets arkiv 1711, Inventarieförteclmingar över krigskollegiets arkiv 1685-1740, krigskollegiets kansli. 4

Patronpapperet - ett stycke arkivhistoria gjorde underdånig framställning om ett särskilt anslag om 300 dlr smt till inköp av patronpapper för manskapsexercisen, resolverade Kungl. Maj :t, efter statskopunissionens hörande, att man utan statens gravation borde kunna använda gammalt»obrukligt» papper vid regementena och länsstyrelserna. Order härom utfärdades samtidigt till överstarna och landshövdingarna. 6 Den attack som härigenom förbereddes mot dessa viktiga lokala arkiv synes för denna gång ha blivit utan verkan. Chefen för Södermanlands regemente, generalmajoren frih. Rutger Fuchs meddelade att papper ej kunde erhållas vare sig från länsstyrelsen eller regementet,»emedan intet annat papper där brukas än som efter förordningen bör vid de publika handlingarna förvaras».7 Liknande besked ingingo från andra regementschefer, bl. a. från generalmajoren Henrik Magnus Buddenbrock vid Hälsinge regemente. 8 övriga tillfrågade synas ej ha svarat. Man fick tydligen draga sig fram på gammalt vis och snåla sig till papper efter lägligheten. Att de militära myndigheternas handlingar brandskattades kan man l}ålla för troligt av omständigheterna kring en av Hedar utförligt relaterad arkivstöld i krigskollegiet 1736 - det talas i rättegångshandlingarna om att arkivhandlingar både därifrån och från amiralitetskollegiet begagnades till patronpapper av gardeskarlarna i Stockholm.o När kriget med Ryssland bör j a de 1739, stegrades naturligtvis anspråken på patronpapper. Krigskollegiet lade fram behovet härav i en underdånig skrivelse, innehållande en karakteristisk vändning, att ämbetsverket ej i Stockhölm kände till»någon tillgång på skrivet papper som kan umbäras därtill».lo Man var hänvisad till upphandling. Men då denna utväg ställde sig dyr, fattade krigskollegiet 1741 ett ur många synpunkter intresseväckande beslut, nämligen att man skulle taga gamla journaler och rullor ur kollegiets fortifikationskammarkontor till patronpapper»att användas så långt de kunde medhinna». 11 Detta torde vara det första kända protokollerade ämbetsverksbeslutet om utgallring med syfte a~t tillgodose patronpappersbehovet. Det följdes G Kungl. brev 28/1 1732, kl"igskoll egiets kansli. 7 Citatet efter krigskollegi ets underdån. skrivelse 23 / 10 17il2, krigskollegiets r egistra tur. s l{ onceptj ournal 22 / 4 1732, Häl singe regementes arkiv vol. 2, Artillerikontor ets Jwnceptmemol'inl 10/ 6 1745, krigskollegiets nrtillel'idepartement. D S. Hedar, a. u., s. 85 ff. 10 Krigskollegiets registratur 12/ 9 l 730. 11 Krigskollegiets prot. 6/ 8 1741. 5

Bertil Broome året därpå av nya liknande beslut. Till en början gällde det åter fortifikationskontoret men snart nog beslöt kollegiet att aktuarien, som hade hand om arkivet, och samtliga kontor skulle upprätta förteckningar över gamla rullor och dolmment, som»för tiden till intet mer kunna gagna och nyttjas än vad själva papperet angår» och som avsågs till patronpapper. Resultatet blev att aktuarien ur kollegiets arkiv plockade ut ett stort antal artilleriräkenskaper, de äldsta från 1628, att begagnas av artilleribataljonen på Gotland. I samma syfte lämnades gamla protokoll och domböcker från krigsfiskalen att användas vid behov. 12 Efter fredsslutet 1743 var det exercisen vid förbanden som ställde nya anspråk på patronpappersförråden. Material torde i någon mån fortfarande ha hämtats ur arkiven men krigskollegiet kunde 1746 konstatera att tillgång ej längre fanns på»gammalt pappel'», varför man blev hänvisad till upphandling. 13 Det visar sig också att papper levererades till kronan under de närmast följande åren bl. a. från den kände boktryckaren Lars Salvius. 14 Ett beslut av krigskollegiet från år 17 51 tog emellertid sikte på att åter tillgripa arkivalier, denna gång»en hop i artillerikontoret befintliga gamla rullor och andra handlingar som till ingenting numera äro dugliga» dock med den karakteristiska reservationen»att krigskommissarien ser på dem, att ej några därtill tagas som kunna tjäna till upplysning och rättelse i framtiden». 1 5 Det var hittills framför allt krigskollegiet som levererat patronpapper till armen. Så småningom kom man emellertid att rikta blickarna på ett annat ämbetsverk med en arkivbildning av långt större omfattning: kammarkollegiet med dess väldiga serier av reviderade räkenskaper. Kanu eraren Samuel Forslind i krigskollegiet meddelade 1755, att han efter ämbetsverkets befallning varit uppe i kammarkollegiet och begärt få veta, om man där kunde avlämna något»onödigt» papper till patroner för de kommenderingar, som skulle avgå till Finland på fästningsarbete. Då kammarkollegiet ej kunde ge något omedelbart svar, blev krigskollegiet 12 Krigskollegiets prot. 23/ 3, 24/ 3, 29 /4, 1/ 6, 30/ 6 1742..Jfr B. Steckzen, Krig.skollegii historia, 2-3, s. 207 - Gallringen i krigsfiskalslwntoret torde ej h a blivit alltför omfattande, ty vid en inventering av kontoret s arldv i juni 1743 visade det sig, att åtskilliga»obehövliga» handlingar funnos kvar, vilka man önskade överföra till kollegiets arkiv. Krigsfiskalskontorets konceptmemot ial juni 1743. 13 Krigskollegiets pt ot. 10/10 1746. H lbid. 20/ 5, 4/ 6 1747, 11/7 1749. 1u Ibid. 11 / 4 1751. 6

Patronpapperet - ett slyeke arkivhistoria också i fortsättningen hänvisat till gallringar i de egna kontoren,ig Kammarkollegiet skulle först nära 25 år senare bli den ledande patronpappersleverantören. Ar 1770 kom patronpappersfrågan i ett nytt läge. I en underdånig skrivelse den 29 januari detta år hemställde sekreta utskottet om ett anslag av 400 dlr smt för upphandling av patronpapper för armen. Samtidigt framhöll emellertid utskottet önskvärdheten av att sådant papper, som förelåg vid domstolar, kollegier och andra publika verk och icke behövde förvaras för framtiden mot kvitto avlämnades till av vederbörande regementschef beordrad person. Varje regemente borde få anvisning på de ställen, där man hade att mottaga det makulerade papperet. En avskrift av sekreta utskottets skrivelse översändes 8 mars s. å. av Kungl. Maj :t till krigskollegiet, som först med anledning därav gjorde en ny rensning av sina egna kontor men också senare på hösten vidarebefordrade utskottsskrivelsen till flertalet centrala ämbetsverk, hovrätterna och länsstyrelserna.n Intresset för rundskrivelsen visade sig ej vara så stort, som man kanske väntat. 18 De flesta - lämnade den helt enkelt obesvarad eller meddelade såsom bankofullmäktige och landshövdingeämbetena i Växjö, Kristianstad och Helsingfors, att något papper ej fanns att tillgå. Landshövdingen i Västerås kunde efter att ha inhämtat yttranden från städernas magistrater och efter verkställd granskning av landskansliet och landskontoret ej avlämna '> något betydligt kvantum» vare sig nu eller ännu mindre årligen. Landshövdingeämbetet i Halmstad, som infordrat yttranden jämväl från kronobefallningsmännen, kunde ej erbjuda annat papper än brevkuvert. 1 9 På andra håll blev hänvändelsen mera resultatrik. överståthållarämbetet i Stockholm meddelade att man ur slottskansliets arkiv omedelbart kunde avlämna 50 a 60»starka folianter» passprotokoll äldre än 20 år. Något betydande kvantum årligen kunde däremot ej komma i fråga»såvida 16 Ibid. 8/ 4 1755; 12/ 5 1757; jfr även 4/ 3 1768 diskussion om anslmffande av patronpapper med anledning av framställning från chefen för Nylands infanteriregemente. 17 Krigskollegiets pro t. 27 / 3 1770, registratur 22 / 5 1770. 18 Se anteckningar i krigskollegiets annotationsböcker (ingående diarier); de flesta svaren i krigskollegiets artilleridepartement, avgjorda mål. Jfr l. Waden, Om förbudet.för statlig myndighet att avhända sig arkivalier, Donum Boethianum, s. 484 ff. 19 Krigskollegiets artilleridep., avgjorda mål 1770 III (mellan 826 och 827), 1771 I (mellan nr 32 och 33, mellan nr 55 och 56, mellan nr 71 och 72), 1772 l. 7

Bertil Broome man icke vågar skilja sig vid de gamla protokoller, som_ vore exekutionsmål, och de därtill hörande handlingar». 2 Krigskollegiet beslöt att genast föranstalta om handlingarnas avhämtande. Uppgiften anförtroddes anmärkningsvärt nog åt aktuarien, som tillsvidare skulle placera volymerna i kollegiets arkiv. 2 1 Abo hovrätt skulle låta hopsamla»någon del av sådant papper som ej är nödigt att förvaras». Papperet skulle avlämnas till den som bleve utsedd att mottaga detsamma. Hovrätten kunde ej uppge hur mycket som i framtiden årl,igen kunde erhållas. 22 Huruvida denna gallring blev effektuerad har ej varit möjligt att utröna. Kommerskollegium svarade, att dess arkiv 1767 undergått en eldsvåda, varför ämbetsverket f. n. ej hade något papper att avvara. 23 Efter några år återkom emellertid detta ämbetsverk. Krigskollegiets protokoll den 21 april 1774 förmäler nämligen, att kanslisten Johan Daniel Menlös denna dag på kommerskollegiets vägnar anhållit att krigskollegiet måtte avhämta det»gamla odugliga» papper, som inlagts i en kanunare i det av kommerskollegiet tidigare disponerade huset. Krigskollegiet lät föra det till patroner användbara papperet -till arsenalen, där det skulle förvaras i någon bod, tills kollegiet förordnade om dess begagnande. Vilka handlingar, som gallringen omfattade, har ej kunnat klarläggas. Kammarkollegiet svarade veteligen ej på hänvändelsen 1770. Det dröjde emellertid ej många år, förrän detta ämbetsverk återkom till frågan. Det första kända vittnesbördet om användning av k ammarhandlingar till patroner är från år 1779, då det till Stockholms rustkammare överlämnades ej mindre än 452 - tyvärr ospecificerade - volymer från kammarkollegiet. Alltifrån denna tid äga vi - i den mån de icke gallrats - en betydelsefull källa till kunskapen om dylika arkivleveranser i rustkammarräkenskaperna, där arkivalierna togos till uppbörd bland andra ammunitionsartiklar såsom druvhagel, kartescher, brandrör, bly, järnskrot och krut - inkomstreversalet kan stundom vara en hel liten arkivförteckning. Vi kunna i räkenskaperna följa hur de 452 volymerna i större eller mindre portioner förbrukades under de följande årens exercis vid Livgardet, Änkedrottningens livbataljon och Artilleriregementet. Ännu 20 Krigskollegiets artilleridepartement, avgjorda m å l 1770 I II nr 822. Jfr Ö.Ä :s lwnsli, r egistratur 26 / 11 1770, Stocld10lms Stadsarldv. 21 Krigskollegiet s prot. 14/12 1770. 22 Krigskollegiets arlilleridepartement, avgjorda mål 1770 Ill (mellan tll' 826 och 827).. 23 l bi d. 1771 l (m ella n nr 135 och 136). 8

Patronpapperet - ett stycke arldvhistoria 1786 återstodo 31 volymer av denna leverans i rustkammaren.24 Året därpå fylldes förrådet på med 90 volymer tull-. journaler och specialer m. m., likaledes från kammarkollegiet.25 Det 1788 utbrutna kriget med Ryssland ställde nya anspråk på patronpapper. Redan i juni se vi hur krigskollegiet anordnade 60 volymer från arsenalen till en kommendering till Finland. 20 Och den 6 augusti beslöt kammarkollegiet att ej mindre än l 454 volymer på rekvisition skulle stäjlas till utredningskommissionens förfogande. De utgallrade handlingarna bestodo mest av tull-, licent- och accisräkenskaper.27 Till största delen torde dessa arkivvolymer ha skeppats in på transportfartygen till Finland, där de efterhand skötos bort i striderna med ryssarna. 2 s Det kan inflikas, att generalfälttygmästaren Klingenstj e rna vid ett tillfälle i krigskollegiet klagade över att man ej haft så stor nytta av de från Stockholm översända äldre handlingarna.2 9 Del är väl ej omöjligt att fukten i kammarkollegiets arkivvalv gjort papperet obrukbart, då det ju gällde att hålla krutet tor'rt. Användningen av kammarvolymerna till patronpapper fortsatte emellertid. Krigskollegiet befallde den 29 mars 1790 artillerikontoret att för armens flottas svenska eskaders artilleriförråd anordna 25 volymer patronpapper, sannolikt ur arsenalen. Den 29 juli s. å. levererades två volymer till patroner för vakterna vid Fredrikshov och Haga. De i rustkammaren efter krigets slut kvarvarande volymerna användes under de följande åren vid stockholmsregementenas exercis. Vid kampementet på Ladugårdsgärdet 1796 förbrukades det sista av det i arsenalen förvarade patronpapperet och de exercerande trupperna hänvisades till att köpa papper i staden. Frågan togs upp i en underdånig skrivelse från krigskollegiet den 4 juli detta år. Det betonas här hur ämbetsverket.av sparsamhetss-käl under det senaste kriget 24 Krigslwllegiets a tilleridepa tement, prot. 26 / 5 1779, ~ ' erifilwtioner 1779 Il, 1780 Il, 1781 Il, 1782 Il, 1783 Il, 1784 IV och 1786 II. 25 Krigskollegiets artilleridepartement, prot. 12/3 1787, verifikationer 1787 Il. 20 Krigskollegiets a titlel"idepartement, prot. 23 / 6 1788. 27 Spccifice ad fö1 teckning bland Leve1 anse från kammanu ldvet till lwmmarkollegiet m.fl. ämbetsverk och arldv, limbetsarldvct, Kammaral kivet (J{ A). 28 Det lir en lucka i rustkamman lilmingama 1788-1791 men vid ingången av 1792 redovisas en behå llning av 402 volymer. Krigslwllegiets :u tilleridep., verifikationer 17!)2 II. 2n Krigskollegiets artilleridep., prot. 8/ 3 1790. 9

Bertil Broorne samlat såväl»av egna tillgångar» som från»flera publika verk» i Stockholm en sådan myckenhet av gamla och till vidare efterrättelse ej nödvändiga handlingar,»bestående av förslager, rapporter och journaler», att ej blott armen därmed kunde förses med material till skarpa patroner ur de finska förråden, dit en stor del skickats, utan också ett parti läggas upp i arsenalen ~ I skrivelsen hette det vidare, att regementena i fredstid själva borde anskaffa papper och tillbehör till patroner. Kollegiet hade dock så långt det räckt låtit förse förbanden med papper ur förrådet i arsenalen under de årliga övningslägren på Ladugårdsgärdet. Den sista delen hade - som nyss antytts - gått åt kort förut med den tidigare angivna konsekvensen för regementenas del. Samtidigt som ämbetsverket anhöll om ersättning för de ådragna papperskostnaderna, ställde kollegiet i utsikt att som förut ur eget och flera verks»förråd av umbärliga handlingar» åter samla papper att användas till patroner utan kostnad för statsverket. Kungl. Maj :t beviljade den begärda ersättningen och medgav krigskollegiet att i enlighet med dess förslag till besparing, samla in»egna och andra verks handlingar, som därstädes kunna umbäras». 30 Med anledning av det kungliga brevet beslöt krigskollegiet den 9 augusti 1796 att framdeles göra anstalt om insamling av patronpapper från andra verk och att till en början kommunicera brevet genom protokollsutdrag till samtliga kollegiets kontor»till uppgift av de äldre förslager och andra onödiga handlingar som därifrån kunna avlåtas». I vad mån denna förnyade undersökning i ämbetsverkets kontor gett något resultat har ej kunnat utredas. Redan efter två år såg sig krigskollegiet emellertid tvunget att vända sig till utomstående verk, och skrivelser avfärdades den 23 april 1798 till tulldirektionen, Svea hovrätt och kammarköllegiet. 31 Tulldirektionen svarade helt avvisande. Varken vid sjö- eller lanttullen funnes några handlingar att avvara. 32 Anmärkas kan dock, att Stockhoms tanttullkammare 1801' levererade 40 volymer och kungliga acciskammaren 1802 70 volymer till rustkammaren. 33 Svea hovrätt hade ej några handlingar att leverera- vad som funnes i arkivet vore av den beskaffenhet, att det skulle lända till upplysning vid efterfrågan i framtiden - men skulle dock ej underlåta att, om några handlingar i framtiden kunde användas för ändamålet, lägga 10 30 l{ungl. brev och resolutioner 1817 1796, krigskollegiets kansli. 31 Krigskollegiets artilleridepartement, Jwncept 23 / 4 1798. 3 2 Ibid., avgjorda mål 1798 II nr 448. 33 Krigslwllegiets artilleridep., verifikationer 1801 II, 1802 II.

Patronpapperet - e.tt stycke arkivhistoria undan dem för krigskollegiets räkning.u Det är tydligt, att hovrätten under de närmast följande åren förberedde en patronpappersleverans, ty vid den stora eldsvådan på Riddarholmen 1802 rapporterades att en del till patronpapper avsedda»ofruktbara» handlingar, som lagts upp på vinden i hovrättshuset, nu blevo lågornas rov. 3 " Så mycket större förståelse rönte krigskollegiet hos kammarkollegiet, varifrån omgående översändes 350 volymer»gamla tullböcker» till rustkammaren.3 6 En del av dessa handlingar användes under den närmaste tiden till patronpapper. Aterstoden flyttades 1800 till laboratorieförrådet i Stockhohn, där redan tidigare, i varje fall sedan början av 1790-talet, funnits ett lager av arkivvolymer; tyvän är deras proveniens okänd, men troligen härrörde de från kammarkollegiet. 37 Av räkenskaperna framgår, att de tydligen ganska digra tullböckerna vid leveransen 1800 styckats i mindre omfattande enheter.38 Det kan i detta sammanhang påpekas, att i Stockholm fanns ytterligare ett förråd, som innehöll patronpapper, nämligen det s. k. utredningsförrådet på Skeppsholmen, också det tillhörande armen. I varje fall redan 1801 anträffas här en samling patronpappersvolymer. Tyvärr är ej något bekant om deras proveniens; vi veta blott, att 100 volymer just sistnämnda år levererades därifrån till rustkam Inaren.sn Med år 1802 kom patronpappersfrågan i ett något annorlunda läge. Genom den nyss berörda eldsvådan på Riddarholmen den 15 november ödelades som bekant stora delar av kammarkollegiets arkiv. På anmälan av kammarkollegiet medgav Kungl. Maj :t ett par dagar efter branden, att sådana handlingar, som vid sorteringsarbetet visade sig»odugliga eller umbärliga», finge avlämnas till krigskollegiet för att användas som patronpapper. 40 Redan dessförinnan hade troligen kollegiets kontor börjat inventeras. Den 24 november föredrogs i kollegiet en promemoria av kamrerare Ahlbom i andra avräkningskontoret, vari han hemställde dels < 34 Ibid. 1798 II nr 566. 3u Å Kromnow, Arkivbranden på Riddarholmen 1802, Donum Boethianum, s. 195. HH J{rigskollegiets a tilleridep., prot. 30/7 1798, avgjorda mål 1798 II m 3447, verifikationer 1798 Il. :37 Jfr uppgift i armens flottas Stocl{holmseskaders tidigare citerade krigsrättsprot. 1807 och 1808. as Krigskollegiets artilleriderh verifikationer 1800 Il. an Ibid. 1801 I. 40 Koncept 17/11, kungl. brev 18/ 11 1802, kammarkollegiets arkiv. lf1 Å. Kromnows stora utredning i nyss a.a. 11

Bertil Broorne om överlämnande av vissa handlingar till kammararkivet dels om utgallring av diverse äldre böcker och räkenskaper för att överlämnas till krigskollegiet och användas till patroner vid regementena»likmätigt vad om slike onödige handlingars disposition för detta är vordet förordnat». På Ahlboms förslag till utgallring stodo bl. a. några militiehuvudböcker, fortifikationskassahuvudböcker, fältstatsböcker, diverse regementsräkenskaper, en mängd amiralitetsräkenskaper, diverse hovjaktvarvsräkenskaper och en del krigsmanshusräkenskaper. Beträffande en stor del av dessa räkenskaper ansåg sig kammarkollegiet utan vidare kunna besluta om utgallring. I andra fall skulle man inhämta råd av de ämbetsverk, under vilka räkenskaperna egentligen hörde, nämligen krigskollegiet om krigsmanshusräkenskaperna, kommitten för förvaltningen av armens flottas ärenden om Stockholms amiralitetsräkenskaper och generalkvar-. termästaren om fortifikationsräkenskaperna. A v dessa myndigheter motsatte sig endast krigskollegiet den ifrågasatta gallringen, i det att ämbetsverket den 21 januari 1803 beslöt, att krigsmanshusräkenskaperna med hänsyn till de»gagnande upplysningar», som möjligen kunde inhämtas ur dem, skulle tagas i förvar av krigsmanshuskontoret. 41 Det är följaktligen uppenbart, att större delen av de till utgallring i kammarkollegiets andra avräkningskontor föreslagna räkenskaperna kom att användas till patronpapper. Av räkenskaperna för Stockholms rustkammare framgår, att 400 volymer från kammarkollegiet den 27 april 1803 där togos till uppbörd. Tyvärr har något kvitto eller reversal härpå ej kunnat anträffas.42 Utgallringarna i kammarkollegiets kontor fortsatte emellertid. Från andra avräkningskontoret avlämnades den 17 augusti 1803 till rustkammaren 24 säcker postpapper, 210 volymer kontributionsränterihandlingar och 30 volymer»upphandlingskommissionshandlingar». På reversalet är antecknat, att det i säckarna förvarade papperet var så förskämt av vatten, att det måste kastas bort vid ankomsten till rustkammaren. Samma dag levererades dit också 288 volymer gamla handlingar från tull- och licentkontoret. 4 3 Ett 41 ]{ammarkollegiets pro t. 24/ 11, 17/ 12 1802, kammarkollegiets al"ld v; kommitten för förvaltningen av annens flottas ärenden, konceptregistrntm 10/ 12 1802; krigskollegiets fot tifikationsdepartement, fortifilwtionskammarkontoret, koncept 16/ 12 1802, krigslwllegiets civila departement, pt ot. 21/1 1803. 42 ]{rigskollegiets artilleridep., vel"ifiltationer 1803 III. 43 Krigslwllegiets nrtillel"idep., verifilwtionet 1803 III. 12

Patronpapperet - ett slyeke arkivhistoria par veckor senare överlämnade första och andra provinskontoret ej mindre än 796 volymer till utredningsförrådet på Skeppsholmen, varifrån de i någon mån kommo att utlämnas till patroner under de närmast följande åren för att slutligen 1811 överföras till ammunitionsförrådet. 44 Under år 1804 upprättade den nyssnämndeahlbomiandra avräkningskontoret ytterligare en förteckning på»onyttiga» räkenskaper. Den överlämnades den 28 maj nämnda år till kammarrätten med förfrågan om hinder mötte för att handlingarna användes till patronpapper. Kammarrätten framkastade i sitt svar den tanken, att de på listan upptagna räkenskaperna för armen och flottorna borde överlämnas till förvaring hos sina»huvudverk». Med anledning härav fick andra avräkningskontoret den 18 juni kammarkollegiets uppdrag att lämna qtdrag ur kontorets törteckning på bl. a. dels de räkenskaper, som efter kontoi ets tillstyrkande och kammarrättens yltrande kunde umbäras och användas till patronpapper, dels de räkenskaper, som väl ej vid revisionen eller för annan upplysning i kammarrätten ansågos nyttiga men som dock borde vårdas av de verk och stater, under vilka de hörde. Ett memorial i enlighet härmed behandlades i kammarkollegiet den 30 juli 1804. Förteckningen över de till patronpapper avsedda räkenskaperna överlämnades till krigskollegiet, där ärendet föredrogs den 20 augusti s. å. Tygmästare Palm i Stockholms arkli fick order att med ledning av förteckningen på ort och ställe utröna, om de där upptagna handlingarna kunde användas till patronpapper, och överenskomma om deras avhämtande. Räkenskaperna skulle på grund av att det saknades fuktfritt rum i rustkammaren uppläggas på vinden till stora tyghuset vid artillerigården. Leveransen ägde rum den 23 oktober 1804 och bestod av 250 volymer, bl. a. Kungl. Maj :ts reseräkningar 1672-1782, diverse fästningsbyggnadsräkenskaper, avlönings- och mönsterrullor, amiralitetsräkenskaper och fältstatsräkenskaper, vidare bl. a. räkenskaper för i Ryssland fångna officerares och betjänters underhåll 1706-1722 och krigsexpeditionens räkenskaper 1716-1718.45 44 l{rigskollegiets intendentsdep., räkenskapet för beklädnings-, trossoch utredningspersedlar i at senalen 1803. 45 Kammarkollegiets prot. 18/6, 30/7 1804, kammarkollegiets arkiv; krigskollegiets artilleridep., föredragningslistor 1804, s. 667, verifikationer 1804 III; Stockholms tygstation, ink. handl. 1804. Jfr G. K[leen], Anteckningar om svenska krigsarkivet, K. Krigsvetenskapsakademiens tidskrift 1880, s. 20 f. 13

Bertil Broome Också kammararkivet, där kammarkollegiets äldsta räkenskaper förvarades, kom att i hög grad släppa till patronpapper. På grundval av ett memorial från arkivinspektoren Salentus bes!öt kammarkollegiet redan den 16 augusti 1803 en utgallring, som emellertid verkställdes först två år senare. Kammarkollegiet översände den 12 augusti 1805 till krigskollegiet förteckningar över räkenskapsmaterialet, varefter besiktning av handlingarna i fråga ägde rum genom adjutanten i artilleridepartementets militärkontor kapten C. G. Bergs försorg. Han framlade en plan för deras fördelning mellan rikets viktigare artilleriförråd. Hela beståndet, omfattande ej mindre än 4702 volymer, kvitterades i stockhalms arkli den 5 september s. å. Leveransen bestod av amiralitetsräkenskaper 1623-1725, posträkenskaper 1666-1789 och tullräkenskaper 1535-1729, allt spridda år - i realiteten hade man vid verkställigheten sträckt sig över kammarkollegiets formella beslut två år tidigare. 40 Av de ännu bevarade arkivbestånden finna vi å andra sidan, att förstörelsen ej totalt drabbade de utdömda volymerna. Ett och annat band skonades. Den omtalade besiktningen av den militära sakkunskapen har måhända varit anledningen till den för historikerna gynnsanuna effekten, att somliga volymer befunnits odugliga för sitt ändamål, kanske dävna av fukt, och till följd härav undgått förödelse. Det till patronpapper uttagna materialet undergick växlande öden. 2 000 volymer skickades till generalguvernören i Pommern. 800 band forslades med fartyg till Göteborg, där så gott som alla volymerna vid framkomsten måste kasseras som odugliga till patronpapper. Ett mindre parti torde ha sänts till armens flottas eskader i Abo. 4 7 Leveranserna från kammarkollegiet fortsatte. I skrivelse den 18 december 1805 meddelade verket krigskollegiet, att vid första provinskontoret funnas tio säckar med lösa, sönderrivna och skingrade gamla papper, av vilka ej kunde göras bruk. Krigskollegiet anmodades hämta papperet såsom förmodligen användbart till patroner. Den 7 februari 1806 mottog ammunitionsförrådet 42 buntar handlingar från kontoret i fråga. 4 B 40 Förteckningen bland Leveranser från kammararkivet till kammarkollegiet m.fl. ämbetsverk och arkiv, ämbetsarkivet, KA; krigskollegiets artilleridesp., avgjorda mål1805 nr 920, 948. 47 Krigslwllegiets artilleridep., prot. 11/9, 2/11 1805, 26 / 4 1806, registratur 28/8, 23/10 1805, verifikationer 1807 III. 48 Krigskollegiets artilleridep., pro t. 25 / 1, 17/4 1806, avgjorda mål 1806 I (nr 135), II (m 700), förslag och rapporter från Stocltholms ammunitionsförråd 1806-1814. 14

Patronpapperet - ett stycke arkivhistoria Som vi veta inträffade den 28 mars 1807 en ny eldsvåda på Riddarholmen, som även den kom att allvarligt drabba kammarkollegiets arkiv.också denna brand blev utgångspunkten för patronpappersleveranser. I skrivelse den 12 juni s. å. erbjöd kammarkollegiet krigskollegiet ett större parti bortkastade och lösa handlingar, förvarade i en brädbod vid sjön på Riddarholmen, som, sedan fulden avlägsnats, möjligen kunde användas till patroner. Vid anbefalld besiktning av det levererade papperet fann emellertid tygmästaren, att det var odugligt för ändamålet, varför krigskollegiet beslöt om handlingarnas förstörande. Man skulle härvid tillse, att ej något papper bleve kvar»som otjänligen må kringspridas». Samtidigt beslöt krigskollegiet, att all vidare avhämtning av papper från kammarkollegiet skulle inställas. 4 ~ När vi nästa gång, ej lång tid härefter i oktober 1807, stöta på en patronpappersleverans i ammunitionsförrådets räkenskaper, var det krigskollegiets eget arkiv, som bråndskattades på 71 volymer i större och mindre buntar innefattande salpetersjuderiräkenskaperna före år 1775. 50 Krigsåren 1808-1809 och 1813-1814 ha anmärkningsvärt nog ej avsatt några spår i fråga om avlämnandet av arkivhandlingar till patronpapper. Den närmast föregående tidens arkivleveranser till kronans förråd kunde åtminstone till en del kanske täcka behovet, om också åtskilligt material såsom odugligt även i fortsättningen, t. ex. 1809, måste kasseras.g 1 I övrigt har man tillgripit upphandlingar.u 2 De kungliga breven av år 1770 och 1796 hade emellertid ej fallit i glömska. 5 3 Under åberopande av dem föreslog krigsrådet Salomon 1819, att en del av krigskollegiets äldre handlingar skulle avlämnas till patronpapper, ett förslag, som dock ej bifölls av kollegiet, uppenbarligen till följd av ingripande från dess för arkivet varmt nitälskande president, den bekante Gustaf Wilhelm af Tibell. Det bör emellertid påpekas, att Tibell själv några år senare i sammanhang med ordnings- och förteckningsarbeten i krigskollegiets då till 49 l{rigskollegiets artilleridep., prot. 317, 3117 1807, avgjorda mål1807 III (nr 1513). 50 l{rigskollegiets artilleridep., p1 ot. 16/10 1807, verifikationer 1807 III. Gl Jfr inventeringsrapport av C. A. Hjelmstierna 16/ 1 1808, krigslwllegiets artilleridep., avgjorda mål 1808, nr 250, verifikationer 1809 III. G2 Se t.ex. krigskollegiets artilleridep., verifil,ationer 1808 IV. G3 Det l'an påpekas, att kammarkollegiet 1820 överlämnade en mängd makulerat stämpelpapper till krigskollegiet och förvaltningen av sjöärendena att användas till patroner. l{rigskollegiets artilleridep., verifikationer 1820 II. 15

Bertil Broorne utredningsförrådet på Skeppsholmen, i omedelbar närhet av ammunitionsförrådet, överflyttade arkiv ej var främmande för en varsam utgallring med syfte att erhålla påfyllning av patronpappersförrådet Den vaga gränsen mellan arkivet och detta förråd skymtar i en promemorieanteckning av Tibell från 1826 rörande några till utgallring ifrågasatta handlingar:»dessa handlingar böra dock läggas serskilt i boden (tydligen intill utredningsförrådet) och ej utanordnas (till patronpapper) förrän s edan arkivet i förrådet är upstält och ordnat, samt en ny granskning om deras framtida behöflighet kan hinna företagas.» Det har ej säkert kunnat utrönas, om handlingarna i fråga kommo att användas. till patronpapper.54 Från slutet av 1820-talet finnas ett par gallringsbeslut av intresse i här föreliggande sammanhang. 5 5 Kungl. Maj :t medgav den 27 juni 1827 utgallring av 558 band posträkenskaper, som året förut överlämnats från kammarkollegiets civil- och militieavräkningskontor till överpostdirektionen, med förordnande att de skulle användas vid artillerilaboratoriet. Krigskollegiet mottog genom kammarkollegiets skrivelse den 14 augusti s. å. underrättelse om beslutet och beordrade tygmästaren i Stockholm att låta avhämta handlingarna.50 Kungl. Maj :t medgav vidare genom skrivelse den 27 februari 1828 kommerskollegiet att till krigskollegiets ammunitionsförråd överlämna»äldre onyttiga handlingar». Handlingarna, som omfattade 418 bunta.r, kvitterades av vederbörlig förrådspersonal Vid besiktning hade emellertid en del av beståndet visat sig vara förmultnat, och då papperen i fråga ej synas ha blivit tagna till uppbörd, är det möjligt att hela partiet måst kasseras.57 Den hittills givna framställningen har framför allt visat hur kronans förråd i Stockholm mottagit leveranser av centrala ämbetsverks handlingar för att utnyttjas till G4 Diverse handlingar rörande krigslwllcgict bland J,rigskollegiets oordnade handlingar, KrA. 55 De b åda gallringarna i lwmmarlwllegiets arkiv 23/ 5 1823 och 23 / 11 1840 synas ej ha lett till patronpappersleveranser (jfr H. Wichman, Förtcclming över av Kungl. l\iaj :t utfärdade gallringsföreskrifter t.o.m. 1950, MRA 1949-1950, s. 151 ). uo Leveranser från ]{ammararkivet till ]{ammarlwllegiet m.fl. ämbetsverk och arkiv, ämbetsarkivet, l{ A; ]{rigskollegiets artilleridep., avgjorda mål 1827 nr 1832. 57 Arkiva1 ie Ingvar Holmberg har haft vänligheten p åpelw att det 22 / 4 1828 daterade kvittot förvaras i kommerskollegiets arkiv, huvudarkivet, vol. D VII b :1, Riksarkivets östermalmsavdelning. Jfr J. A. Almquist, Kommerskollegium, s. V. 16

Patronpapperet - e,lt stuclce arkivhistoria patronpapper under krig eller vid huvudstadsförbandens exercis. Frågan om landsortsförbandens behov av patronpapper har också skymtat men utan att man närmare kunnat skönja om arkivalier i någon större utsträckning härvid kommit i fråga -- bortsett från att säkerligen åtskilligt av det i Stockholm lagrade papperet kunnat tillhandahållas. Förslag att systematiskt tillgripa handlingar vid länsstyrelserna eller regementena själva under början av frihetstiden hade ju närmast avvisats av vederbörande myndigh~ter. Av intresse är en framställning från landshövding af W etterstedt i Uppsala, som i en underdånig skrivelse i början av 1800-talet hemställde om ej vissa vid landskansliet befintliga äldre handlingar kunde försäljas genom auktion eller användas till patronpapper. Kungl. Maj :t infordrade den 22 febr. 1803 krigskollegiets yttrande om handlingarna voro»nödiga» för regementenas behov eller kunde försäljas genom auktion. Chefen för Upplands regemente beordrades att besiktiga papperet, men det har ej kunnat konstateras, hur granskningen avlöpte och om handlingarna i fråga kommo att utnyttjas till patronpapper vid regementsexercisen.us Troligen har man försökt att vid landsortsregementena draga sig fram med det papper man kunnat uppbringa - det är väl ej för djärvt att antaga att regementsarkivalier härvid också kommit till användning. Exercisreglementena innehöllo ej några närmare föreskrifter om anskaffning av papperet och några medelvoro ej anslagna för inköp därav. Ett förslag från krigskollegiet att på de årliga artilleristats-. förslagen upptaga nödiga medel till patronpapper lämnades den 22 april 1812 utan avseende av Kungl. Maj :t, som förväntade, att»dessa obetydliga artiklar» hädanefter som hittills anskaffades genom regementenas eget föranstaltande.5o Kravet på patronpapper växte givetvis då regementsexercisen efter värnpliktens införande intensifierades. Krigskollegiet fann sig 1837 nödsakat att upptaga frågan. Det vore nödvändigt med bestämmelser, ej blott rekommendationer, i fråga om anskaffningen av patronpapperet. Enligt krigskollegiets mening borde det från ämbetsverken till ammunitionsförråden avlämnade makulaturpapperet användas också till regementenas behov. Kollegiet gav anvisningar om hur man på ett rationellt sätt skulle kunna nedbringa papus l{rigskollegiets artilleridep., lmngl. b1 ev och resolutioner 1798-1804, brevexpeditionsannotationsbok 15/ 3, 6/ 6 1803. 59 I<rigskollegiets artilleridep., kungl. brev och resolutioner 1811-1812. 2 17

Bertil Broome persförbrukningen vid patrontillverkningen. Kungl. Maj :t gillade i skrivelse den 30 december 1837 vad kol legiet anfört i fråga om åtgärder till minskning av pappersåtgången men ville ej ändra på tidigare rådande praxis beträffande anskaffningen. Denna borde ombesörja.s av regementena själva, och Kungl. Maj :t resolverade, att»utan förändring i vad för övrigt härvid hittills varit iakttaget, därtill må få användas alla i regementschefs- och majorsexpeditionernas arkiv befintliga onyttiga handlingar, vill;:as urval bör ske under regementschefens tillsyn och efter hans urskilj n in g». Som en följd av detta kungliga beslut kom den bekanta generalordern den 26 januari 1838 om tillverkning av lös ammu nition vid regementena med föreskrifter i enl ighet med det nyss citerade kungliga brevet. I vilken utsträckning denna generalorder vid de olika förbanden verkat ödeläggande på regementsarkiven har ej varit möjligt att utröna.oo Det bör till sist påpekas, att ännu på 1830- och 1840-talen ytterligare gallringar i ämbetsverkens arkiv tillförde ammunitionsförrådet i Stockholm patronpapper. Krigskollegiet beslöt den 5 juli 1838 om överförande dit av ett stort antal handlingar från artillerimilitärkontoret och den 13 juli 1840 om leverans dit av ett arkivbestånd, som kollegiet kort förut mottagit från kommendantsämbetet i Varberg. I båda fallen återfinnas reversal på leveranserna i ammunitionsförrådets redovisningshandlingar, i förra fallet rörde det sig om 110 band och 2 buntar, i det senare möta vi en viktuppgift om 10 lispund.6 1 Även kammarkollegiet kom att leverera ett nytt tillskott av patron papper, nämligen 1841 284 volymer ' -verifikationer till posträkenskaper före 1823, förvarade i kammararkivet. 6 ~ Och slutligen må nämnas den sista kända gallring av handlingar, som användes till patronpapper, nämligen 1846 125 större och mindre buntar handlingar från åren 1776-1799 ur kommerskollegiets arkiv, huvnd sakligen enskilda ansökningar och besvärsskrifter.03 Från tiden efter 1846 ha ej anträffats några uppgifter om leveranser av arkivhandlingar till patronpapper. Nya gevät:styper och patronsorter sattes in. Papperspatronerna GO G. Kleen, a.a.; s. 21. Gl J{rigskollegiets artilleridep., avgjorda mål 1838 III ( m 1325), 1840 ur 356 m, verifikationer 1838: 13, 1840: 12. G2 Leveranser från l{amma rarkivet tilll{ammarkollegict m.fl. iimbetsverk och arkiv, limbetsarid vet, KA; l{rigskollegiets artilierid ep., verifilwtiouer 1841: 11. G3 Krigskollegiets artilleddep., avgjorda m ål 1846 ur 1371, verifikationer 1846: 10. Jfr J. A. Almquist, Kommerskollegium, s. V f. 18

Palronpappere't - e.lt 'styck e arlciijhisloria ersattes med metallpatroner. Visserligen redovisas allt framgent ända till slutet av 1800-talet patronpapper i anununitionsförråden, men härvidlag torde nu genomgående vara fråga om upphandlat papper. Det papper, som i allt större utsträckning av utrymmesskäl kom att i fortsättningen utgallras ur arkiven, levererades i stället till pappersbruk eller förbrukades som bränsle. Det är en ödets ironi, att en stor del av krigskollegiets arkiv 1867 kom att offras i brännugnarna i den stora nyanlagda fabriken för kopparpatroner vid Marieberg. Påpekas kan emellertid, att till patronpapper utgallrade handlingar i något fall kommit att bevaras, kanske bottglömda i något förrådsutrymme, varifrån de tagits in till armeförvaltningen, på vars vind i början av 1900-talet anträffades en samling räkenskaper med ursprunglig kam markollegieproveniens och åtminstone delvis identiska med handlingar som uttryckligen beslutats till utgallring för att användas till patronpapper.g 4 Den här givna framställningen av arkivhandlingars begagnande till patronpapper gör naturligtvis ej anspråk på fullständighet. Åtskilliga detaljer kunna säkerligen fogas till redogörelsen. Många gånger ha arkivalier helt visst förbrukats som patronpapper utan att några spår därav anträffats i form av beslut eller redovisning - även den militära»pappersexercisen» har haft sina gräns er. Redan av vad man nu vet kan emellertid fastslås, att den historiska forsimingen förlorat ett mycket omfattande och viktigt arkivmaterial, som offrats till patronpapper. Av förlusterna vill man kanske särskilt beklaga den av så stora mängder post- och tullräkenskaper, men också förlusten av huvuddelen av flottans räkensk.aper är t. ex. en besvärande lucka. Den historiska forskningen får här nöja sig med slumpvis bevarade typexemplar. Ett och annat som utdömts till patronpapper har räddats genom att den militära sakkunskapen vrakat detsamma för ändamålet i fråga. Också av andra skäl ha handlingar undgått förstörelse. Kanslikollegiet ingrep vid ett tillfälle på 1770-talet för att åt forskningen rädda ett antal kistor med arkivalier i arsenalen. Ehuru de ej klart utsägs, vill man se framstöten som en åtgärd för att förhindra handlingarnas användande till patronpapper.g 5 Ammunitionsförråden ha G4 Armeförvaltningens civila departement, avgjorda mål 1903 nr 1389. Konceptförteckning över det på armeför valtningens vind anträffade räkenskapsmaterialet i Handlingar rörande arkiv och bibliotek i Sverige, ämbetsarkivet, KrA. G5 Se t.ex. krigskollegiets prot. 13/11 1775, 15/ 7, 4/ 11 '1776. 19