Solen vår bästa vän och följeslagare. Som vi alla vet är solen grunden för allt liv här på jorden. Solen är den enda absolut rena energikällan. Solenergin är förnyelsebar och evig, den dagen solen slocknar överlever vi c:a 5-15 minuter. Den energi vi använder idag, kärnkraften undantagen, är solenergi. Olja, gas och t.ex. torv kommer från tidigare solinstrålning. Dagens sol är motorn i vindar, vågor och regn. Den solenergi som träffar jorden är 25 000 gånger större än jordens behov. Vi skulle med andra ord klaras oss gott och väl med sol, vind och vatten. Om vi här i Sverige bara utnyttjade solen på tak och väggar som vetter mot söder skulle det ge mer energi än 5 kärnkraftverk. Här i Sverige är vi dåliga på att utnyttja solen. Många menar, bodde jag söderut skulle jag satsa på sol. Men man har fel, det är obetydlig skillnad på vad solen ger i Sverige och övriga länder norr om Alperna. Söder om Alperna blir effekten ännu större. I Tyskland och Österrike satsar man väldigt hårt på sol. Bland annat täcker man gamla brunkols brått med solceller. Att lagra solenergi har varit ett problem. Värmelagring över längre perioder är svårt. El från sol går lättare att lagra bland annat i vätgas. Gasen kan sedan driva bränsleceller eller elda kraftvärmeverk. Energin från luftsolfångare kan bara lagras genom att byggnaden värms upp. Men den största och bästa lagringen av energi, oavsett vilken typ av fångare man använder, är att inte använda någon annan energikälla. Utnyttjar vi sol kan vattenkraften stå still och vatten sparas till vintern. Man delar upp solfångarna i tre huvudgrupper och några undergrupper. Vattenburna system Plana solfångare Rör solfångare Solceller för elproduktion Luftsolfångare Helt oberoende av el Elansluten för styrning och drift av fläkt Enklaste solfångare för produktion av varmvatten i t.ex. sommarstugan är att lägga en plastslang på gräsmattan och låta vattnet från sjön eller brunnen belysas av solen. Redan mycket tidigt utnyttjade våra förfäder solen som värme och ljuskälla. Man bosatte sig i grottor i söderläge både för värmen och som skydd för vilda djur. Senare har vi mer eller mindre glömt bort att använda gratis energi. Veden var gratis då man inte värderade sitt egna arbete. För 40 50 år sedan var olja och el oerhört billigt för uppvärmning. Jag tittade på kul på elräkningar från 1973, när jag byggde mitt första hus. Jag betalade 7,2 öre/kwh oljan låg i paritet med detta pris.
Naturligtvis gjorde man inga insatser för att spara energi. Politikerna talade om utbyggd kärnkraft och uppvärmningen skulle aldrig bli några problem. Oljeschejkerna och kärnkrafts omröstningen 1980 ställde allt kring uppvärmning på sin spets. Vi måste börja tänka på vår uppvärmning och vad vi kan spara på. Då var det väldigt få som tänkte på solen. Nästan ingen tänkte på att vi bor i en solfångare. Solen som lyser in genom våra fönster värmer upp inneluften och kan vi bara använda oss av detta sparar vi pengar. Marknaden för styrsystem blomstrade. Allt mer avancerade system till allt högre priser presenterades. Oftast är de enklaste och billigaste systemen de bästa. Husägaren är bara intresserad av att rätt innetemperatur gäller. Temperaturen ute är bara intressant när man skall hämta tidningen. Har man ett styrsystem som håller konstant temperatur sparar man pengar. Att sänka under natten kostar mer när du åter skall värma upp till inställd temperatur. Vad skall vi göra här och nu? Vi har idag träffats för att ta fram utrustning som ger betydligt fler KWh värme än de KWh el vi använder för att driva anläggningen. Antalet typer och principer är i stort sett lika många som de som försöka att förbättra effekten. Drivbänksfångare Enklast är i princip en drivbänk som du monterar på väggen. Här gör man det enkelt för sig. En träram c:a 15 20 cm hög med en byggplatta i botten. Ramens insida och plattan målas matt svart för att absorbera maximalt med värme. Över lådan monteras glas, t.ex. gamla fönster. Ett hål på 10 15 tas upp i botten och täcks med myggnät. Högst upp i motstående hörn borrar man ett hål 10 12 cm diameter. Man monterar ett rör som leder via en ventil in i byggnaden. Den uppvärmda luften stiger uppåt i fångaren och in i byggnaden. Med lite överkurs kan man montera en fläkt som blåser in varmluften i byggnaden. OBS ha ventiler i andra änden av byggnaden öppna så luft samtidigt släpps ut för att undvika övertryck. Fläkten matas med 220 v via vägguttag i.byggnaden. Man kan även styra fläkten med en termostat.
Ölburksfångare Ölburksfångare, här har man en ram och ett bakstycke. Här monterar man tomma ölburkar som man tar bort botten och lock på. Toppen mot botten och limmas ihop. Den översta burken i 1:a stapeln förbinds med översta burken i 2:a stapeln. 2:a stapelns nedersta burk förbinds med 3:e stapelns nedersta burk o.s.v. Sista stapeln avslutas i toppen med en fläkt som suger luft ur ölburkarna. (Tänk vad kul att tömma alla) För att förbättra värmeupptagningen sprays burkarna med matt svart färg. För att minska vindavkylningen bör man montera t.ex. ett plexiglas c:a 2 mm framför burkarna och täta mot ramen. Sektionsfångaren Mellanvägg Aluminium plattor för att absorbera värmen Sektionsfångaren där man ställer en svart plåt ungefär mitt i fångaren. Man lutar plåten lätt bakåt och monterar aluminiumplattor på plåtens båda sidor. Tanken här är att aluminiumplåtarna skall förbättra verkningsgraden på fångaren. Fläkten suger luften upp längs framsidan och över kanten och ned mot den sugande fläkten
Kanalfångare Kanalfångare här ligger kanaler inne i fångaren. Detta för att tvinga luften att gå så lång väg som möjligt och värmas upp maximalt. Varmare luft gör att mindre mängt måste tryckas in i byggnaden för att uppnå samma resultat. Fångaren på skissen har bara 4 kanaler. Och på demomodellen gör det 3,2 meters väg för luften. I den ordinarie fångaren är det 6 kanaler och en total längd på 12 meter. Modellen här har en solcell som driver fläktmotorn. På grund av dåligt solsken här i lokalen går modellen även att köras med 12 volt via nätdel. Bild på demonstrations fångaren och solcellen Solcellen ger 12 volt och klarar en effekt på 6 Watt. Fläktmotorn i fångaren ger 65 m 3 /timme och effektförbrukningen är 2 Watt. 2 Watt och 65 m 3 /timme är i minsta laget för en fullstor fångare men fläkten kommer att gå en stor del av dagen. I ett mindre hus t.ex. en sommarstuga eller en friggebod. Vill man få ut mer effekt utan nätanslutning finns lite större solceller på marknaden. En solcell på 12 volt 15 Watt ger helt andra möjligheter att välja fläkt. Finns tillgång till el är det enkelt att styra fläkten via termostat. Man kan även parallellkoppla flera solfångare och styra dem ned samma termostat. Genom fångarens konstruktion undviker du risken för kallras.men man måste montera ett nät i luftintaget för att undvika insekter.
Fångare Solcell Spänningsmatning Styckelista: Plåtmaterial enligt ritning Plexiglas 2 x 2050x1050 mm Solcell 12 V 6 Watt fäste och 3 m kabel ingår Fläkt 12 V 5 Watt Popnit (c:a 3 mm 100 st) Myggnät 2-ledad kabel Kabelgenomföring Tätningslist (limmad) Muff för anslutning mot byggnadens ventil Plåtskruv tör infäst. Plexiglas Skruv för infästning mot byggnad Luft in och ut Termostat Fångare Spänningsmatning Nätanslutning Styckelista: Plåtmaterial enligt ritning Plexiglas 2 x 2050x1050 mm Termostat Fläkt 220 V Popnit (c:a 3 mm 100 st) Myggnät 2-ledad kabel Kabelgenomföring Tätningslist (limmad) Muff för anslutning mot byggnadens ventil Plåtskruv tör infäst. Plexiglas Skruv för infästning mot byggnad Luft in och ut
Nätanslutning Termostat Fångare Spänningsmatning Kanalfläkt Fångare Luft Ut Luft in Luft in Styckelista: 2 x Plåtmaterial enligt ritning 2 x Plexiglas 2 x 2050x1050 mm Termostat Kanalfläkt 220 V Popnit (c:a 3 mm 200 st) Myggnät 2-ledad kabel Kabelgenomföring Tätningslist (limmad) Muff för anslutning mot byggnadens ventil Plåtskruv tör infäst. Plexiglas Skruv för infästning mot byggnad Här ligger två fångare parallellkopplade. OBS vi använder bara en fläkt, typ kanalfläkt och bara en termostat. Med en sådan lösning klarar vi att helt automatiskt och med ett minimum av elenergi värma en ganska stor byggnad. Vid ännu större behov kan man naturligtvis fördubbla anläggningen. Att bygga en ännu större anläggning genom att göra fångaren ännu större är inte att rekommendera. Dels blir den väldigt otymplig dels blir den känsligare för skada och betydligt dyrare att reparera om t.ex. plexiglaset skulle skadas. I en byggnad som är lätt tillgänglig kan det vara en fördel att under kallaste vintern bryta spänningsmatningen för att undvika kortare start och stopp.
För att undvika att fångaren blåser in för kall luft måste man på något sätt styra flödet. Enklaste styrning är en strömbrytare eller stickkontakt. Att passa hur mycket solen värmer är svårt och onödigt. Enklaste sättet är en solcell som driver fläkten. Ingen sol, ingen värme, ingen el till fläkten. Systemet sköter sig själv. I modellen här startar fläkten när temperaturen är 18,3 grader. Nackdelarna med denna lösning är dela att fläktens kapacitet blir begränsad till vad solcellen kan leverera. Naturligtvis kan man ta en större solcell och därigenom en större fläkt. Har man tillgång till el är det smartare och väsentligt mycket billigare att använda en termostat för styrningen. Har man flera solfångare i grupp kan man använda samma termostat. Man kan även sammankoppla utloppen från solfångarna och därigenom använda samma fläkt till alla. OBSERVERA! Den varmluft som fångaren blåser in är perfekt att värma i stort sett alla utrymmen. Men blås aldrig in varmluften i en torpargrund, krypgrund, plintgrund eller vad man vill kalla den. Den varma lufter riskerar att fukt under blindbotten och därigenom mögel på växt
2050X1010 1010mm 2050mm 1. Ex. Tvärsnitt 3 7. Ex. 2080mm 1010 mm 15 mm Tvärsnitt 3 15mm 2050mm Markerade hörnor klipps bort 2. Ex. 150 mm 15 mm
2080mm 2080mm 180mm 180mm 1. Ex. 6. Ex. 1. Ex. av vardera