Nabo Nr 2 / 2003
Nabo www.r-write.se Redaktion: Adress:Karlslundsvägen 4, 83142 Östersund E-post: r-write@telia.com Fax: 063-57 30 41 Tel: 063-57 30 40 Redaktör, ägare och ansvarig utgivare: Katarina Ryckenberg, R-Write Fotograf: Lisen Fjällman Medarbetare i detta nummer: Bodil Bergersen Lars Fridestig, T&B Tidningen produceras av R-Write Omslag: Lingontuva hösten 2003. Foto: Lisen Fjällman Tryck: Nabo trycks av Daus Tryck & Media, Östersund. Tidningen är tryckt på miljövänligt svanenmärkt papper. Nabo är en gratistidning med 2 500 exemplar som distribueras bland svenska och norska resenärer främst ombord på Nabotåget. Tidningen kommer ut som ett magasin med sex till åtta nummer per år och uppbär inget stöd utan är självfinansierande. Den kommer även publiceras som en nättidning. Allt innehåll lagras elektroniskt och kommer att bli åtkomligt via Internet. Skribenter, illustratörer och fotografer måste meddela eventuellt förbehåll mot elektroniskt lagring och publicering. I princip publiceras ej material med sådant förbehåll. För icke beställt insänt material ansvaras ej. Åsikter som framförs i Nabo av utomstående skribenter eller intervjuade behöver inte nödvändigtvis överensstämma med redaktionens. Alla rättigheter är reserverade. Eftertryck och kommersiellt utnyttjande av text och illustrationer är förbjudet. Citera oss gärna men ange källan. Annonser: För annonsplats kontakta redaktionen. Hösten årets bästa tid! Kära Nabo! Var än ni befinner er när ni läser detta: biblioteket, lunchrummet, busstolen, på tåget eller läsfåtöljen hemma så hoppas jag att ni får en riktigt god stund med tidningen. Ni har nu nummer två av tidningen Nabo i er hand. Drömmen fortsätter och det är jätteroligt. Första numret fick ett fantastiskt bra bemötande bland både norska och svenska läsare. Tidnigen Nabo har än så länge främst delats ut på Nabotåget. Men det är på sin plats att påpeka att tidningen är helt fristående från tåget. Redan i dag går den att läsa på andra platser, till exempel bibliotek, turistbyråer, hotell och på olika arbetsplatser. Det är också syftet med tidningen. Nabo betyder granne och jag vill att ämnen och kunskap som finns hos oss i grannregionerna ska lyftas fram och spridas. Sedan går det inte att förneka att tågresenärerna är tacksamma läsare i dubbel bemärkelse. De har gott om tid att kunna ta till sig tidningen och de resenärer jag mött under sommaren är väldigt tacksamma över att det finns en tidning på tåget. Tacksamma är också företagare inom olika branscher. Kanske främst turism och handel som gett mig många ryggdunkar efter första numret. Men även andra som sett tidningen som en inspirationsinjektion att det går bara man tror tillräckligt hårt. I det här numret kan ni läsa om Karina Jonsson som, enligt henne själv, har världens bästa jobb. Att besluta sig för att hålla på med Yoga på heltid, i Östersund. Det kräver lite mod men framför allt övertygelse. Karina tipsar i det här och i kommande nummer, om olika rörelser som är bra att ta till efter långa pass av stillasittande. Om ni är nyfikna på vilka vi är som syr ihop den här tidningen så kan ni ta er en titt Innehåll 3 Gästkrönikan 4 Landskamp på Sankt Olavsleden 6 Skogens röda guld 7 Aktiviteter & Evenemang 8 Yoga att förena, länk 12 Allhelgona 15 Olav den helige-vikingakrigaren på sista sidan. Där finns inte vår senaste, norska, medarbetare med. Men Bodil skriver gästkrönikan den här gången och återkommer sedan med artiklar i nummer längre fram. Så var det det här med hösten. Kan hända är ni en hel del som högljutt protesterar och anser att den här årstiden innebär att allting bara blir mörkare och kallare men jag är säker på att många, precis som jag, tycker att hösten är helt underbar. Speciellt om man har förmånen att bo i de nordligare delarna av våra länder med kalla klara dagar där solen står lågt mot horisonten och höstfärgerna får skogen att se ut som den stod i brand. Vackra promenader över mark som fått sin första frost och andedräkten blir vit men solens strålar värmer fortfarande. På hösten är det dessutom helt accepterat att ta på sig favorittröjan, krypa upp i soffhörnet framför en brasa med en god bok och något gott att dricka. Det här numret av Nabo kommer att handla en hel del om hösten och vad som hör den till. För en stor del av norrmän och svenskar förknippas den med älgjakt eller bärplockning Helighet behandlar höstens stora högtidshelg, All helgonadagen, Allehelgensdag. I år firas 700 års jubiléet av den heliga Birgittas födelse. I vårt område har vi ett mer lokalt helgon, Olov den helige. I hans fotspår, längs den gamla pilgrimsleden, ligger fortfarande en stor del av nuvarande färdväg. Vare sig det är bärplockning, helgonen eller öringsreceptet som väcker intresse så hoppas jag att tidningen ska erbjuda något för alla smaker. Trevlig höst! Katarina Ryckenberg 17 Språksidan 18 Kriss-Kross 19 Naboröster 20 Krokoms järnvägsstation 22 Tre i en 24 Redaktionen, en presentation 24 Här är du, karta Nabo 1
Nöjesweekend i Östersund Bo mitt i centrum på det förstklassiga Radisson SAS Hotel vid stadens affärsgator. Roa er på Folkets Hus i Östersund som bl a erbjuder: 3-4 okt Back to the 50 s and 60 s. En rockgala med 3 rock n roll band varje kväll 9-10 okt Ainbusk Singers. Krogshow med 3-rätters supé och en av Sveriges mest älskade grupper 1 nov Lasse Stefanz. Dans till den populära orkestern Eller julbord med dans följande datum: 29 nov Towe Widerbergs orkester 6 dec Thorleifs 13 dec Danståget 20 dec Jannez För mer information ring oss på Radisson SAS Hotel i Östersund: tel +46 63 55 60 00. openeye.se Välkommen till Östersunds damspecialboutique i Jackor & Kappor Vi erbjuder ett brett sortiment i såväl små som stora storlekar i goda kvalitéer. Långbyxor, jeans, mössor, scarves som komplement butiken etablerad sedan 1958 Du finner oss nedanför centrum ovanaför hamnen på Köpmangatan 34 Pengar att söka för samisk utveckling Åarjelsaemien Dajve är ett delområde i gemenskapsinitiativet Interreg IIIA Sverige-Norge och omfattas av Jämtlands län samt Sör- och Nord-Tröndelags fylkeskommuner. Åarjelsaemien Dajves främsta uppgift är att ge samerna i det sydsamiska området möjlighet att bedriva gemensamma utvecklingsprojekt, utan hänsyn till nationsgränsen. Fokus i det samiska delområdets program är satt på Samisk samhällsutveckling och Kunskap- och kompetensutveckling. Nyfiken på samarbete över gränsen? Att kraftsamla resurser på båda sidor av gränsen betyder att den sydsamiska regionen kan dra gemensamma fördelar. www. interreg-sverige-norge.com Har Du en god idé? Söker du samarbetspartners? Kontakta: SVERIGE 2 Nabo- NORGE Sametinget i Sverige Sametinget i Norge Box 20 S-831 21 Östersund N-9730 Karasjok Tel: +46-(0)63-55 67 52 Tel: +47-78-47 41 45 ingela.nilsson@sametinget.se tove.anti@samediggi.no
Gäst Det viktigste er ikke å vinne, men å slå svenskene! krönikan Det sier vi nordmenn bestandig, men når Carolina Klüft gjør rent bord i VM i friidrett skriver Aftenposten at vi ikke er norske. Vi er nordiske! La da gå at söta bror ønsker litt av æren for de norske utøvernes medaljehøst i vinteridrettene. Vi elsker å dra til Sverige. Vi velter over kjølen, fyller bilen opp med svinekjøtt og cola, og på Systembolaget i Åre er det bare å flykte når en buss med norske pensjonister innfinner seg. Rollatorgeriljaen har stø kurs mot hyllene med Bailys og Absolut med sitronsmak, og praten går ivrig på trønder. Jeg er ikke så glad i flesk, men etter vi fikk smake kraftig svensk kaffe, er det alltid den som står i skapet hos oss. Bortsett fra at det er billige priser på mat og drikke i Sverige, hva vet vi så egentlig om naboen? Vi har fått en klar oppfattelse av at svensker er glad i ishockey, og ettersom norske danseband spiller svenske låter, er det vel dansebandmusikk alle svensker lytter til? I en norsk bokhandel eller et bibliotek finnes det større utvalg av reisehåndbøker om Thailand enn om Sverige, så det er ikke der man kan bli klokere. I forbindelse med årets sommerferie ønsket vi å vite mer om sykling i områdene rundt Stockholm, men vi måtte dit for å finne litteratur om emnet. I det hele tatt er det vel klokt å Hvem er naboen? Bodil Bergersen søke førstehåndskunnskap, og vil man vite mer om et land, bør man oppholde seg der en stund. Selv har jeg reist en del i Sverige, og selv om jeg ikke kan skilte med den store kunnskapen om nabolandet, så oppdager man da forskjellig. For eksempel har jeg med glede konstatert at svenskene henger fargesprakende fjær i en busk i hagen til påske. Men er det bare i Jämtland man gjør det, og hva er egentlig bakgrunnen for skikken? På den lange bilturen mellom Trøndelag og Danmark har vi noen ganger valgt de svenske traseene. Det går fort, og ofte er det lite trafikk. Det er for langt å kjøre i ett strekk, så man må ha en overnatting underveis og vi stopper da en plass med et skilt der det står Stuga. Vi hadde kjørt en stund en kald februarkveld og holdt utkikk etter skilt, og endelig rundt kl. 21.30 fant vi en nydelig plass i skogen med rom til leie. Vi kjørte inn og banket på døra. En herre ikledd morgenkåpe åpnet døren, og jeg fremførte mitt ønske om å leie rom for natten. Mannen svarte da: Det var det jag sa til frun; det måste vara nordmänn som kommer så sent! For øvrig var mannen vennlig, og vi sov utmerket i en stor skogsarbeiderleilighet. Konklusjonen blir da at Sverige er et land med billige matvarepriser, der veluthvilte mennesker med serviceinnstilling lytter til dansebandmusikk når de da ikke ser på ishockey. Jeg lurer på: Hva tror egentlig svenskene om oss?? Bodil Bergersen Dansk som har bodd hele sitt voksne liv i Norge Bodil Bergensen är adjunkt, har lantbruksutbildning och en bachelor i historia och matematik. Hon jobbar delvis som lärare men också som frilansjournalist i Norge. Nabo 3
Landskamp på Sankt Olavsleden Samtidigt som Solheim cup spelas på Barsebäcksbanan nere i Skåne så försiggår det en minst lika spännande golftävling uppe i den svenska fjällvärden. Det är landskamp mellan Norge och Sverige och som alltid, när dessa länder drabbar samman, är luften laddad med vinnarinstinkt men också med en stor del gemytlighet. Text och foto: Katarina Ryckenberg Hål sexton är ett av hålen på golfbanan i Staa som ligger rakt på Sankt Olavsleden. 4 Nabo Britt Ellekjær, Stikklestad GK, Sara Wänseth, Åre GK och Karen Elisabeth Karlsen, StiklestadGK innan de ska slå ut från första tee i årets landskamp.
På sidan 15 finns det mer att läsa om Olav den helige. En vacker lördag i september samlas drygt sextio tävlande för att kämpa i den årligen återkommande landskampen mellan Norge och Sverige. För sjätte året i rad möts Åre Golfklubb och Stikklestad Golfklubb i en spännande och trivsam kamp med boll och klubba. Tävlingen genomförs vartannat år på respektive klubbs bana och i år är det Åre GKs tur att vara värdar. Vid första tee står tre glada tjejer och samspråkar innan de ska slå ut på ettan. Två norskor och en svenska. Stämningen är härligt avslappnad och de njuter i höstsolen. Ja, visst är vi här för att tävla men framförallt för att få en trevlig dag tillsammans, säger Britt Ellekjær från Stikklestad GK och får medhåll från de andra. nu får du råd till den bästa [konferensen] Golfbanan i Staa ligger inbäddad i vacker natur alldeles intill Indalsälven och med fjällen runt omkring. Den är förlagd på historisk mark och ligger längs med den gamla medeltida pilgrimsdleden, Sankt Olavsleden. På hål ett och två samt hål femton och sexton spelar man och går rakt på leden, såvida man håller sig på banan. I sex år har Åre GK och Stikklestad GK mötts för vänskapliga klubbtävlingar. Vartannat år i Sverige och vartannat i Norge. Årets tävling på Åre GKs hemmabana i Staa avgjordes genom två olika tävlingsformer. Poängbogey individuellt i tre klasser och poängbogey i lag. Dessutom fanns det några småtävlingar i tävlingen. Närmast pin på två slag, longdriving competition och så en annorlunda variant av närmast pin där varje deltagare donerar en boll och så får vinnaren alla bollarna som pris. I 2003 års landskamp deltog 33 norrmän och 26 svenskar. Lagtävlingen vanns av Sverige. Alla tre individuella klasserna togs hem av Åre GK. Long driving competition fick en svenska och en norrman som segrare. Närmast pin och vann alla bollarna gjorde pron på Stikklestad GK. Golfbanan Vägbeskrivning svenska sidan: Ligger på vägen mot Tännforsen och Sandvika 12km väster om Åre by. Följ E14 förbi Duved, över Indalsälven till byn Staa. Åre Golfklubb Box 34 830 13 ÅRE Besöksadress under icke golfsäsong: Produkthuset vån 1 Årevägen 55. Under golfsäsong på banan i Staa, Duved. Tel kansli 0647 20609 Tel shop/reception 0647 26370 Email: info@aregolfklubb.com http://www.aregolfklubb.com/ 7 konferenslokaler 3 restauranger 3 barer 130 rum pooler bubbelbad hot tubs relax spa gym skoter Kom till hotellet i Åre där vi satsar på att företag ska få råd att konferera med njutning och upplevelser. Varva konferenspassen med teambuildingsaktiviteter inomhus och utomhus, skidåkning och skoteråkning fart, frihet och natur allt ackompanjerat av skratt och glädjetjut. Koppla av i er privata bastu och bubbelpool och komplettera gärna med en massagebehandling i vårt Spa. Inta era måltider i Brasseri Refill, à la carte Cayenne, Moose Lounge eller i vår fjällstuga. Avsluta dagen med avkoppling i vår pianobar eller dansa till liveband eller DJ i nattklubben. PS. Vi är inte bara ett konferenshotell, vi är också Åres bästa familjehotell. Åre Continental Inn Björnänge 830 13 Åre Tel: 0647 171 70 Fax: 0647 171 71 E-post: bokning@arecontinental.se www.arecontinental.se Nabo 5
Lingon Lyngber Tyttebær Vaccinium vitis-idaea är en art i familjen ljungväxter. Den är en ständigt grön 5-30 centimeter hög buske med läderartade blad och röda bär som skickar iväg långa utlöpare under jorden. De har i sin tur rikt förgrenade blad och blombärande skott. Skogens röda guld I september mognar lingonen i röda klasar. Lingon är och har, utan jämförelse, varit det viktigaste bäret både för hushållen och kommersiellt. Från Sverige går stora mängder på export, bl a till Tyskland. Bäret har plockats och använts i århundraden. Man har funnit rester som visar att lingon plockats redan på bronsåldern. Så varför bryta en gammal tradition? Här kommer en sida full med fakta och tips om de små röda läckerheterna. Lingon förväxlas ofta med mjölon som också har vintergröna läderartade blad och röda bär men ett mer mattformiga växtsätt, blad med platta kanter och blommor som är urnformade. Hos lingon är bladen äggformade med nedböjda kanter, översidan är glänsande grön och undersidan blekgrön med prickar. Lingonblommor är klockformade. Det finns också hybrider mellan lingon och blåbär, V. Myrtillus, men de är mycket sällsynta. Blomningen sker i maj-juni och blommorna är vita eller ljusrosa och sitter många tillsammans i klasar. Frukterna är blanka bär med klar högröd färg som mognar i augusti-september. Färska lingon har frisk och syrlig men relativt besk smak och äts inte naturella utan tillreds med socker till dricka, sylt, vin och gelé. Lingon är cirkumpolär d v s har en utbredning kring nordpolen. Den växer vilt och förekommer allmänt från alpina bältet i fjällen ned över resten av länderna, utom i sydligaste Skåne och på Öland i Sverige. Näringsfattig hed- och skogsmark innebär goda växtförhållanden om inte jorden är allför kalkhaltig, ph bör ligga omkring fem. Kalhyggen gynnar tillväxten och kan ge ordentligt stora bestånd av lingon Det bedrivs även en viss odling av lingon genom förökning av vilda plantor från skogen alternativt från uppdragna sticklingar 6 Nabo eller fröplantor. Lingon- och kolapaj med kanelgrädde 2 dl vetemjöl 125 g smör 1 dl havregryn Smält smöret, i detta blandas socker havregryn och vetemjöl. Tryck ut i pajform, låt stå i kylskåp i 1/2 h. Grädda på understa falsen, 200 grader 10-15min. 1 dl sirap 1 dl strösocker 2 dl vispgrädde 1 msk smör 3 dl lingon 1 dl vispgrädde 0,5 tsk kanel, malen Blanda i kastrull. Koka i minst 25 minuter under omrörning. Gör kulprov tillsätt smöret och låt svalna något innan lingonen hälls i. När pajskal och sås svalnat hälls såsen i skalet och några lingon kan strös över. Servera med vispgrädde smaksatt med kanel. Tyttebærsdricka En flaska fylls till 2/3 med lingon. Tillsätt 5 msk socker, för en 0,5 l flaska. Fyll upp med okryddat brännvin. Vänd flaskan så att innehållet blandas. Flaskans innehåll blandas regelbundet någon gång i veckan. Färdigt att dricka efter 2-3 mån. Vargtass För ett glas. 4 cl vodka eller tyttebærsdricka. 4 cl outspädd lingondricka Fyll på med mineralvatten till önskad smak. Serveras med is. Tips! Kan även drickas varm. Byt ut mineralvatten mot vanligt vat- Lingonchutney: 2 st schalottenlök(ar) 1 msk margarin 2 msk farinsocker 2 dl lingon 1 dl balsamvinäger Salisylsyra Lingon innehåller höga halter av bensoesyra som är ett naturligt konserveringsmedel och bären håller sig därför länge utan tillsatser. C-vitaminhalten i lingon är låg trots att motsatsen ofta anges i litteraturen. Bäret har även använts som antiseptikum och det innehåller salisyl. Salisylsyra är även febernedsättande och förr såldes lingon, Baccae vitis idae, på apoteket som bland annat febernedsättande medel. I stora mängder kan salisyl ge allergiska reaktioner i form av astma hos överkänsliga personer. Öfwer hela Riket samlas de til hwarjehanda bruk i hushållen. Syltade Lingon är det allmännaste af Swenska syltsaker. De syltas dels i Socker, men mäst i Honung, en del tycka bäst om dem syltade i brun Sockersirap, som alt kommer under namn af Lingonmos, och nyttjas dels som sylt, dels som Sallat til Stekar. Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806) ten. Värm i micron. Strö på lite kanel eller kardemumma. Hacka lök och fräs i margarinet. Tillsätt farinsocker och bryn ungefär en halv minut. Häll i lingon och balsamvinäger och låt koka ihop. Det tar ca 20 min. Vitis-idaea betyder vin från berget Ida. Svenska namnet lingon är besläktat med ljung och syftar troligen på växtplatsen, då lingon och ljung (Calluna vulgaris) ofta återfinns tillsammans (Odhner 1963). Källor: Den virtuella floran av Arne och Anna-Lena Anderberg http://linnaeus.nrm.se/flora/ welcome.html (21 januari 1998) http://www.livsmedelssverige.org/ livsmedel/vegetabilier/bar/ lingon.htm (2003-01-30) http://www.tasteline.com Nationalencyklopedien
Aktiviteter & Evenemang oktober-november 2003 Här är något av allt som händer i Östersund på den svenska sidan. Informationen har hämtats från olika tillförlitliga källor men det kan förekomma fel och ändringar. Vänd er till de lokala turistbyråerna eller arrangörerna för att få aktuell information. BINGO Bingohallen i Östersund. tel 063-10 22 19 BOWLING Bowlinghallen tel 063-51 21 27 FOLKETS HUS, ÖSTERSUND 3 okt Back to the 50 s and 60 s. Rock - Rockabilly, 60-tals dans och nostalgiutställningar. Arrangör: Rockensvänner Kontaktperson: Arne Johansson KONSERTER För aktuella spelprogram kontakta Turistbyrån LUNCHKONSERTER, GAMLA KYRKAN, ÖSTERSUND Fredagar kl 12:15-13:00 3 okt Visor och locktoner från Härjedalen med Nina Ljungberg och Stefan Ström. 10 okt DUO med Per Fjellström piano, Lars Ericsson bas. 17 okt Moderna visor med Jens Gustavsson och vänner 24 okt The Spirit in the Blues 31 okt Frida Sandström Band 3 nov Hale Bop Band 14 nov Easy listening Johan Zetterlind trumpet & flygelhorn, Thomas Jutterström piano & hammond B3:a, Rickard Sandström gitarr. 21 nov Östersunds Blåsarkvintett Agneta Wihlstrand flöjt, Daniel Burstedt oboe, Bengt Gidlöf klarinett, Lars Hedblom fagott, Kurt Thörnblom valthorn 28 nov Svenskt/ryskt/polskt Poesi och musik med Waldemar Swiergiel trombon, Lena Johnson piano & Ingalina Lindqvist texter. STORSJÖTEATERN Robert Broberg 1-2 okt kl 19:00 Robert Broberg, Gilla Läget. Nya sånger ur Natt& Dagboken. Förköp ÖP-Shop, LT-City Plats: Storsjöteatern, Östersund Arrangör: Storsjöteatern Tel: 063-161600, 063-155565 Extra föreställning! 3 okt Kl. 19.00 I huvudet på August- Riksteatern 23 okt 19:00 Om mannen och geniet August Strinberg, en komedi om en mans inferno. Pris: 150:- Speltid: 90 min, ej paus. Tel: 063-10 28 40 GALLERIER Östersund har ett 20-tal gallerier och utställningshallar. Generella öppettider är tis-fre 12-17, lör-sön 12-16 (13-17) men många gallerier har begränsat öppethållande. Kontakta Turistbyrån för en fullständig lista över utställningshallar och aktuella utställningsprogram. AHLBERGSHALLEN/STATS- MUSEET Öppet: tis-fre 12.00-17.00, lö-sö 13.00-17.00. 3-19 okt Gunvor Larsson och Susann Wallander, Stockholm visar glas och måleri. 25 okt 9 nov Nichlas Winmalm, Malmö visar måleri (Härke konstcentrums stipendiat 2002) 14 nov-30 nov Curt Asker, Lacoste, Frankrike och Brantevik visar fjäderstål, blandtekniker och koppargrafik. Plats: ÖSTERUNSDSTRAVET Tävlingsdagar: Oktober: 10, 24,31 November: 7, Travtävling. Tel: 063-13 41 50 Fax: Saknas TEMALUNCH I KVINNORS INTRESSE 17 okt Kl. 11:15-12:30 Föreläsning Kvinna och muslim i Sverige med Kholod Mahmood. Gratis. Ingen föranmälan men begränsat antal platser. Lunchmacka och dricka finns att köpa. Plats: Kvinnums lokaler, Storgatan 47 Tel: 063-12 50 30 ÖSTERSUNDS BLUES- FESTIVAL 23-26 okt För fjärde året arrangeras Östersund Bluesfestival. Internationella och svenska toppartister löser av varandra på olika scener/restauranger i Östersund.I år utökas arrangemanget med nya spännande musikakter samt utställningar och vernissage. Plats: Div. restauranger I Östersund Arrangör: Östersund Bluesförening Kontaktperson: Per Forsberg Tel: 070-222 8079 Fax: 0640-681432. E-post Hemsida JAMTLI Jamtlinatt 14 nov Kl.18.00-22.00 Temakväll på Jamtli för hela familjen när höstmörkret faller. Barn och vuxna får prova på olika mörkerbanor där händerna används som redskap för att lösa olika gåtor. Utställningar Peterson-Berger tonsättaren, människan, filosofen, kritikern. 14 sept - 9 nov Temautställning kring kompositören Wilhelm Peterson-Berger och hans musik, men även mötet mellan honom och nya svenska kompositörer. Med pensel, duk och spegel 7 sept-19 okt Självporträtt från fem sekel. Konstnärers självporträtt från renässansen fram till idag och omfattar ett 60- tal verk från Nationalmuseum, Statens porträttsamling på Gripsholm, Moderna museet samt externa långivare. Även ett urval porträtt ur länsmuseets egna samlingar visas. SKYLTSÖNDAG 30 nov Julskyltning i centrala östersund. Tomtar finns både i skyltfönstrena och livs levande på gatorna. Specialerbjudanden i butikerna och förhoppningsvis snö på gatorna. Mer information om aktiviteter och evenemang går att läsa på: www.turist.ostersund.se www.jamtland.info För information om vad som händer i Trondheim finns till exempel: http://www.trondheim.com/ Nabo 7
Ett härligt lugn vilar över den svagt upplysta lokalen och trots att rörelserna som deltagarna utför är avancerade balansnummer så är alla avslappnade och andas i en långsam jämn rytm. Yoga - att förena, länk Text: Katarina Ryckenberg Foto: Lisen Fjällman Karina Jonsson lotsar sin grupp genom torsdagskvällens övningspass på Yogaskolan med tydliga men lågmälda instruktioner. Hon går runt bland sina elever och korrigerar ett knä eller en sträckning av en arm. För en utomstående ser det ut som en elitgrupp av gymnaster eller dansare som repeterar ett nummer. Kan vanliga människor verkligen klara av den här? Javisst, skrattar Karina, det här är ju vanliga människor. Nu är de här inga nybörjare utan en fortsättningsgrupp som hållit på i ett par terminer. Men alla människor kan hålla på med yoga. Alla kanske inte kan delta i en grupplektion utan vissa behöver ett individu- kan man andas kan man utföra yoga ellt program, men kan man andas kan man utföra yoga. Karina startade Yogaskolan på Frösön 2000 och har arbetat med den på heltid i ungefär två och ett halv år. Hon kommer ursprungligen från Krokom och har ett förflutet som fotograf. Både som fast anställd och frilans. Visserligen kan 8 Nabo
fotografyrket kanske räknas som både ett fritt och skapande arbete men yogalärare hör verkligen inte till de mer vanliga yrkesvalen. Jag vet faktiskt inte riktigt hur det började, säger Karina. Ända sedan jag var liten har jag varit enormt fascinerad av Indien. Så 1986 for jag, som många gör i ungdomsåren, på en världsluff och gjorde naturligtvis ett långt besök i Indien. Det blev en resa även 1988 och under de här besöken såg jag människor som höll på med yoga men jag provade inte själv förrän jag kom hem. Och det var väl inte direkt yoga heller, fortsätter hon med en fnissning. Jag försökte göra övningarna utifrån en bok och att man skulle ha en speciell andningsteknik hade jag inte förstått. Inte förrän i januari 1992, när Karina flyttade till Australien och sin dåvarande sambo i Melbourne, deltog hon i sin första lärarledda lektion. Den gav ett starkt intryck och hon minns till och med att det var en tisdag klockan 19. Det var nästan omöjligt att få ut henne från lokalen och efter den lektionen gick Karina på dropin pass fyra till fem gånger i veckan. I Melbourne arbetade hon på ett färglabb med högkvalitetsframkallningar åt olika proffsfotografer. Arbetet var roligt och väldigt lärorikt. Samtidigt fortsatte intresset för yogan och Karinas yogalärare Barbara Brian sporrade henne att börja en tvåårig lärarutbildning som hon just hade startat. Visst nappade hon på det, men utbildningen fick fullföljas på distans eftersom Karina vid det laget flyttade tillbaka till Sverige. Tillbaka i Sverige återgick hon till att vara fotograf. Dels i Stockholm och dels i Östersund men basen hade hon under fem år i Offerdal. Karina och en frilansande skrivande journalist startade två tidningar. - Det var jätteroliga projekt och både Offedal.nu och Länstidningens bilaga Omnejd gick otroligt bra och fick fina omdömen, men när min kompis och kollega fick ett fast jobb på Jämtlands läns museums förlag så kändes det som rätt tid för mig att satsa på något annat, och då yogan, berättar Karina. I Offerdal höll Karina kurser i yoga och de var välbesökta med deltagare i alla åldrar. Från sju till åttio år. - Offerdalingarna är pigga på att pröva nya aktiviteter och det är så roligt för verksamheten fortsätter däruppe genom att en av mina elever nu också går en lärarutbildning i yoga, säger Karina. I Östersund valde hon att skaffa en lokal på Frösön på grund av att blev så mycket lägre hyreskostnader och det har fungerat alldeles utmärkt. Att starta och driva Yogaskolan har gått förvånansvärt smärtfritt och hon har egentligen inte stött på några hinder eller fördomar. - Jag vet inte om jag har haft tur eller om det är så att de som kommer hit redan har en positiv inställning till yoga och kanske också vet vad det är, säger Karina. Yoga är som vatten, det går att blanda med allt. Jag har världens bästa jobb Fortfarande kopplas yoga samman med new-age, sekter och mysticism vilket Karina tycker är tråkigt men samtidigt har det skett en stor förändring de senaste åren. - Visst har yoga förekommit i samband med olika religioner men det är ingen religion. Yoga är som vatten, det går att blanda med allt. Det är en träningsform för både kroppen och sinnet och det är nog det här med sinnet som bidragit till flumstämpeln. Men nu har ju attityderna i samhället förändrats och mer och mer inser man att inte bara kroppen ska hållas i trim för att man ska må bra. Det kan vara lätt att tro att någon som bott långa perioder utomlands, på andra sidan jorden och som har ett yrke som inte bara är ovanligt i Sverige utan ännu ovanligare i Jämt- Nabo 9
land skulle känna ett behov att bo i en lite större metropol än Östersund. - Nej men varför det, säger Karina och tittar förvånat på mig. Jag är ju jämte och har värdens bästa jobb! Från början trodde jag nog inte att det skulle gå att livnära sig som yogalärare i Östersund men jag har tillräckligt med elever. Elevkontakten innebär att jag får stimulerande möten med olika människor varje dag. Mina kollegor har jag över hela världen och vi träffas två gånger om året för vidareutbildning. Karina utbildas av Kausthub Desikachar och hans pappa TKV Desikachar och det gör även hennes gamla lärare Barbara Brian. Två gånger per år träffas kollegiegruppen. Först för ett par veckor i Los Angeles eller Melbourne då deras lärare får se och bedöma hur de klarar av själva undervisningen och pedagogiken. Sedan åker de för en månads gemensam vidareutbildning i Chennai, före detta Madras i Indien. Ett av det viktigast Karina lärt sig när det gäller att lyckas med att förverkliga det man vill är att ta hjälp från andra. Just kombinationen av att hon har en nära kontakt med lärare, som också fungerar som mentorer och ett bra kontinuerligt stöd från kollegor är en stor orsak till varför det går så bra. Och naturligtvis att man vardagsvis är omgiven av människor med olika specialkompetenser. Allt från data, bokföring till att passa husdjur. Det allra roligaste med yrket tycker Karina är när man kan hjälpa någon. En stor del av Yogaskolans verksamhet är privatlektioner och att man lägger upp privata program för människor med speciella behov. - Jag kommer aldrig att glömma när en kvinna med sömnproblem kom till mig, berättar Karina. Efter en veckas träning med personligt utformade övningar som hon sin första hela natt på tio år och det är sådant som gör det här till ett så fantastiskt jobb. Yoga övningar I kommande nummer av Nabo kommer ni läsare att få tips om olika rörelser som går att utföra hemma. på kontoret eller när ni reser. Här visar Karina Jonsson några övningar som är bra att utföra när man suttit länge och behöver sträcka på sig och få igång blodcirkulationen. Se upp så att ni har tillräckligt med utrymme där ni befinner er! 1.Sträcker ut ryggen a) Sitt stadigt med båda fotsulorna mot golvet, gärna lite långt fram på stolen. Rak i ryggen, avslappnad i nacke och axlar och händerna vilande på knäna. Andas in. b) Böj överkroppen framåt samtidigt som du andas ut. Upprepa fyra gånger. 2. Bröst, rygg a) Sitt stadigt med båda fotsulorna mot golvet. Håll händerna med handflatorna mot varandra i brösthöjd. Andas in medan armarna, fortfarande böjda, går bakåt. Armbågen ska komma i en linje med axeln. b) Andas ut och armarna går ihop till ursprungsläget. Upprepa fyra gånger. 10 Nabo
Yogaskolan Yogaskolan har kurser i grupper på olika nivåer. Allt från helgkurser, löpande kurser på olika veckodagar och drop in för gravida. Dessutom ges privata lektioner då ett personligt övningsprogram tas fram. Yogaskolan kan också erbjuda yoga som friskvård för anställda på företag i Östersundsområdet, antingen på företaget eller i Yogaskolans egna lokaler. Yogaskolan har under det senaste året undervisat bland annat på jämtlands läns landsting och arbetsförmedlingen i Östersund. Många av övningarna som lärs ut är enkla redskap som kan användas i vardagen. Små, enkla rörelser för att till exempel lindra spända axlar och trötta ryggar, för att bättre hantera en stressig situation och för att somna lättare på kvällen. Karina Jonsson är lärare på Yogaskolan. Hon har utövat yoga i elva år och har slutfört en tvåårig lärarutbildning hos Barbara Brian i Melbourne, Australien. Karina började undervisa för åtta år sedan och har de senaste tre åren undervisat på heltid. Hon vidareutbildas regelbundet av sin nuvarande lärare Kausthub Desikachar och TKV Desikachar i Chennai, Indien. På Yogaskolan undervisar också flera av de elever som nu har gått sitt första år av lärarutbildningen hos Karina Jonsson. Vill du veta mer är du välkommen att kontakta Yogaskolan. E-post: info@yogaskolan.se Telefon: 063-10 30 75. Besöksadress: Hornsgatan 13, Frösön, Sweden Postadress: Box 8, SE-832 21 Frösön, Sweden Telefon: 063-13 30 75 Mobil: 070-653 30 75 http://www.yogaskolan.se/ 3.Tåsträck a) Sitt med hälarna i golvet och sträck ut tårna bortåt nedåt så långt det går. b) Sträck åt andra hållet genom att vinkla fötterna uppåt så det sträcker i hälen. Den här övningen går bra att även göra i lätta cirkelrörelser. Upprepa fyra gånger. Nabo 11
Allhelgonadagen Allehelgensdag Höstens stora kyrkliga högtid i Sverige och Norge har en mycket stark katolsk anknytning. I protestantisk tro tillbeds inte helgon och martyrer men Allhelgonadagen, Allehelgensdag, är en festdag för alla kristna helgon och speciellt för de helgon som saknar en egen dag i almanackan. Text: Katarina Ryckenberg Foto: Lisen Fjällman Pan theon = alla gudar. Helgon och martyrer spelade en stor roll för de nykristna i det gamla romarriket. Den gamla religionen hade haft en mängd olika halvgudar som fungerade som en bro mellan dödliga och odödliga. Därför blev det praktiskt att införa heliga män och kvinnor i den nya religionen. Till att börja med kunde biskoparna utföra helgonförklaringar, vilket dock senare ändrades så att det från 1100-talet endast var påven som hade denna rätt. Antalet helgon hade blivit så många att almanackans dagar inte räckte till, inte ens för det egna landets heliga fanns det lediga datum. På 300-talet hölls i Syrien den 13 maj varje år en fest till ära för alla martyrer i världen. Lite senare övergick denna festdag till att bli fredagen i påskveckan. Grekerna firade alla helgon och martyrer första söndagen efter pingst vilket den grekisk-ortodoxa kyrkan fortfarande gör. Orsaken till att vi i Sverige och Norge firar den första november beror på att vi följer den romersk-katolska kyrkan som knyter datumet till när Pantheon i Rom blev kyrka. Pantheontemplet byggdes av Markus Agrippa, kejsar Augustus främste härförare, år 27 f Kr. Det blev återuppbyggt 124 e Kr av kejsar Hadrianus och vigdes till alla de 300 romerska gudarna. Byggnaden fick vara kvar efter kristendomens införande som ett monument över Romarrikets storhetstid. Men dörrarna förblev stängda. Påven Bonifatius IV ville öppna templet och rensa det från avgudarna. Han fraktade dit 28 vagnslaster med ben av helgon och marty- rer och den 13 maj 610 e Kr öppnades Pantheon som en kristen kyrka med namnet Santa Maria ad Martyres. Till att börja med var det bara dessa helgon som firades, men med tiden övergick dagen att om- 12 Nabo
Till en början ljustände vi mest vid jul med nu har Allhelgonahelgen blivit mer vanlig. Till en början var kyrkan inte alls glad över denna katolska sed men numer hålls både minnesgudstjänster och ljusceremonier för de avlidna i kyrkan. Återinförd helgdag I samband med reformationen borde den katolska seden med helgon avskaffats. Reformatorerna tog det dock lugnt och talade om helgonen som förebilder som dock inte skulle dyrkas. Man behöll flera olika helgondagar i almanackan som riktmärken för väder och arbete och det dröjde ända till 1770 innan man i Norge och 1772 i Sverige avskaffade Allhelgonadagen. Det gäller dock att skilja på de olika dagarna och datumen. Allhelgonahelgen är återinförd som officiell helg i Sverige. Den infaller första lördag-söndag mellan 31 oktober och 6 november och är ett ganska sent påfund. Återinförandet skedde 1953 och anledningen var att det fanns ett behov av en ledig helg på hösten och att människor ville ha en särskild dag för att ägna minnet av anhöriga, så som man haft i katolska länder. Initiativet kom alltså inte från kyrkan utan från folket. I Norge är Allehelgenesdagen förlagd till första söndagen i november och orsaken till dagens firande är den samma som i Sverige. fatta alla helgon. Orsaken till att dagen flyttades från den 13 maj tros vara att det helt enkelt inte fanns nog med mat. Rom kunde inte föda alla pilgrimer som kom för att fira Allhelgonadagen vid den tiden på året. På hösten efter skördetid var tillgången betydligt bättre. Oavsett orsak så flyttades dagen år 731 e Kr till den första november och där ligger den fortfarande 1000 år senare. Egentligen är det en katolsk dubbelhelg som firas. Allhelgonadagen, Allehelgensdag, första november, är en minnesfest för alla helgon och martyrer och Alla själars dag, Alle sjelers dag, andra november, är den dag då de levande ber för alla dödas själar, även de inte fullt så fromma. Nabo 13
Ljus en modern sed Att smycka och tända ljus på gravar är en relativt modern företeelse. I Sverige började seden med ljuständning någon gång i början av 1900-talet. Den fick först fäste i Stockholm och andra storstäder och spreds senare över landet. Det är ursprungligen en kontinental tradition men på Värmdö i Stockholm har ljuständning på gravarna förekommit längre än på andra ställen i Sverige. Man tror att det beror på de italienska porslinsarbetarna som jobbade på Gustavsberg. Turistresor till sydeuropa blev vanligare under början av seklet och bilder från världskrigens slagfält med tusentals brinnande ljus har säkert bidragit till att seden slagit rot även i våra nordliga länder. I Norge började ljuständningen just efter andra världskriget, men ännu så länge är det mest förekommande i storstäderna och på Østlandet. Det finns även andra former av gravsmyckning som mosskransar och ljung. Men vi är ganska återhållsamma i jämförelse med de katolska länderna, där man kan samlas till festmåltider vid den dödes grav och äter bakverk i form av skelett och dödskallar. Halloween All Hallows Eve = Alla Heligas Afton infaller 31 oktober d v s dagen föra Allhelgonadagen. Den var till en början en keltisk fest, Samhain, som markerade sommarens slut. I kombination med Allhelgonahelgen tillkom död, spöken och skelett. Halloweenfirandet anses av många som ett oskick och något som inte hör hemma i våra gamla traditioner. Men kanske ska man då ha i åtanke att Allhelgonafirandet med ljuständningar och själamässor, som anses som rumsrent, inte har längre traditioner än till början av 1900-talet. Att det är starkt katolska seder även de importerade från utlandet. Granskar man det hela närmare kanske vi egentligen har mer gemensamt med de ursprungliga keltiska riterna som beskriver naturens och årets skiftningar. Allhelgonamåltid Mat och helger hör ihop. Vissa helger, som påsk och jul, kräver sin speciella mat. För Allhelgonahelgen har jag däremot inte hittat varken några Norska eller Svenska specialiteter. Kanske handlar den här helgen inte främst om mat, utan om mer andliga ting. Men att äta och samlas kring ett matbord är både andligt och har sina ritualer. Efter kyrkogårdsbesöket kan det vara skönt med en värmande familjemiddag. Kanske höja glasen för att hedra den bortgångne, så som man gjorde förr. Varför inte passa på att njuta av alla höstens läckerheter som finns i vår region. Nabos förslag till en Allhelgonamåltid: Förrätt: Varm svampsoppa Varmrätt: Burgundisk gryta på älg med ris eller potatis Efterätt: Äppelpaj med vaniljsås 14 Nabo
Sankt Olavsdagen firas den 29 juli, hans dödsdag, och i svenska almanackan har Olov, Olof namnsdag denna dag. Olav den helige vikingakrigaren Nu i allhelgonatider kan det vara lämpligt att berätta lite om det helgon som jämtar och trönder känner till bäst och som har gett namn åt en färdväg mellan Östersund och Trondheim, Sankt Olavsleden. I år firas runt om i Sverige 700 års -jubiléet av den heliga Birgittas födelse. Hon var en märklig kvinna med en fascinerande historia, men vårt helgon Olav den helige, Norges riksgrundläggare och nationalhelgon, hade också ett spännande och händelserikt liv. Olav Haraldsson föddes 995 av drottning Asta från Gårdarike. Hans far var fylkeskung Harald Grenske. En man med släktband tillbaka till kung Harald Hårfager. Harald Grenske dog innan Olav föddes. Redan vid tolv års ålder sändes Olav i viking med sin fosterfar Sigurd. Det blev vikingatåg i östersjöområdet och i västerled. I England stred han i vikingahären där han bl a sägs ha gjort ett försök att inta London och han och hans män lyckades rasera bron över Themsen. Den händelsen lär vara ursprunget till den kända visan London Bridge is falling down. Vintern 1013-1014 tillbringade Olav i Normandie och han lät döpa sig i Rouen, nuvarande Frankrike. Sankt Olav, replik av statyn i Nidarosdomen, stående i Sankt Magnus Katedral i Kirkwall på Orkney-öarna, Skottland. Foto: Katarina Ryckenberg 1015 återvände Olav hem igen och efter att ha besegrat flera andra som gjorde anspråk på kronan hyllades han som kung över hela Västnorge och Tröndelag. Han engagerade sig mycket i riksenheten, som han såg som en motkraft till de mäktiga fylkesmännen i Norge. Olavs mål var inte bara att bli kung i Norge utan att även kristna landet. I strävan att nå det målet använde han ganska hårda metoder. Med sig hem hade han en Olav den helige Haraldsson, även den digre (den feta) Yrke: Kung i Norge 1015-28 Född: 995 Död: 1030 Norge, Sticklestad Gift med Astrid Olofsdotter (- 1035) Vigsel: 1019 Norge, Sarpsborg Barn: Ulvhild Olavsdotter (1020-1071) Magnus I den gode av Norge (1024-1047) stor förmögenhet men också ett antal präster och biskopar. Olav byggde kyrkor samtidigt som han utplånade gamla hedniska offerplatser och den som inte ville leva efter de kristna buden fick lämna allt och bege sig i landsflykt. Helst hade han sett att införande av kristendomen skett enligt anglosaxiska normer och han byggde kyrkor och tillsatte engelska präster. Men världsläget tvingade honom att välja andra lösningar. Nabo 15
Sankt Olavskulten Olav Haraldsson hade arbetat hårt för att kristna sitt folk och det dröjde inte lång tid innan det började talas om mirakel vid hans grav. Drygt ett år efter Olavs begravning grävdes kistan upp och öppnades och det sägs att Olavs hår och naglar hade fortsatt växa. Biskopen tog en hårlock som lades i eld utan att det brann upp. Då förstod alla att han var helig. Helgonförklaringen och skrinläggning i Nidaros genomfördes bara ett år efter hans död, men redan innan vallfärdade pilgrimer för att se hans grav. Olav den helige blev Norges nationalhelgon trots att han aldrig kanoniserades och Sankt Olavskulten spreds över hela nordeuropa. Av de 200 kyrkor ägnade åt Sankt Olav var endast 49 norska. Det finns Olavskyrkor på brittiska öarna och till och med i Födelsekyrkan i Betlehem finns en väggmålning som föreställer helgonakungen. Det finns många spridda versioner av Olavs liv, men alla verkar ge en bild av ett färgstarkt helgon med stor popularitet. Olavslegenderna har lånat många drag av asaguden Tor. Han framställs som en mogen, kraftfull man med helskägg, krona på huvudet och yxa i handen. Ofta har han även en liggande mansfigur, sin baneman, under sina fötter. Knut den store av Danmark och England försökte erövra Norge. Olav sökte därför stöd hos ärkestiftet Hamburg-Bremen och i Sverige. Den svenske kungen Anund Jakob och Olav besegrades emellertid av Knut den Store vid Helge 1026. ÖSTERSUNDS CAMPING Krokoms Kommun - en bra del av Jämtland! Här finns livskvalitet, framtidstro och tillväxt www.krokom.se Boendeanläggning med hög standard LÄGENHETER STUGOR RUM Husvagns- och tältplatser Vägg i vägg med campingen ligger äventyrsbadet STORSJÖBADET. Bor Du på ÖSTERSUNDS CAMPING har du nära till allt som ÖSTERSUND har att erbjuda Telefon: 063-14 46 15, fax 063-14 43 23 E-post: ostersundscamping@ostersund.se www.camping.se Norrmännen tyckte att Olav var en hårdhänt regent och han blev allt mindre populär. 1028 miste han stormännens stöd och måste fly från landet. Det sägs att han flydde österut och låg i vinterkvarter på Gotland där han passade på att införa kristendomen bland gutarna innan han fortsatte till sin svåger i Gårdarike. 1030 återvände Olav till Norge genom Jämtland med en här av svear för att ta revansch. Vid Stiklestad mötte han dock en övermäktig bondehär och den 29 juli stupande Olav. Det är den här marschen som gett namn åt pilgrimsleden Sankt Olavsleden. Kroppen fördes bort och han begravdes i hemlighet så att inte fienden skull få tag på den. Kort efter hans död började det gå myter kring hans grav och han blev helgonförklarad ett år senare. Katarina Ryckenberg Den heliga Birgitta Birgitta Birgersdotter föddes 1303 på Finsta gård, väster om Norrtälje i Uppland. Hon dog den 23 juli 1373 i Rom. Birgitta helgonförklarades inte fullt 20 år efter sin död, den 7 oktober 1391. Den heliga Birgitta utnämndes 1999 av påven Johannes Paulus II till ett av Europas sex skyddshelgon. 16 Nabo
Här kommer en del höstord på våra tre grannspråk gevær/børse elg tyttebær løv rime skog ånde høst allehelgensdag drev/driving mjølke spore böösch ælg lyngber lauv riime skogja aan håstn hälgamäss löfta inmålkjen reeik gevär älg lingon löv frost skog andedräkt hösten allhelgonadagen drevet mjölkört spåra sopp bjørn bever ørret om kull gulne/blekne skryte sopp bjänn bjur/björ aurn avänn bleiken jaule/göyle svamp björn bäver öring omkull gulna skryta Nabo 17
Nabos Kriss Kross Lös det här Kriss-Krosset genom att flytta orden från listan in i rutorna på rätt ställe, så att det går ihop våg- och lodrätt. Du får starthjälp genom ett ord som redan är ifyllt. Lycka till! al an be ek et fa go it la lä mö ri sa ti tr tå ur yl åt and ans asg att fru gem ila kan lat not nöd rea rio roa rot sil teg tår äng agar anar anda avel dito elan ernå grad illa plan raid rang rast skal steg trög yoga binge kakel mimik plank ritar talat turer öring adress einar fnurra helgon langar lingon mitten sandal krigare offerera vikingatåg Luta dig tillbaka och försök klura ut hur och var orden ska stå. Vi tror, även om tävlingen är på svenska, att både norrmän och svenskar ska ha samma chans att lösa det hela. Första pris ger dig och någon du känner chansen att få åka Nabotåget då priset är två tur och returbiljetter. Senast den 3 november 2003 måste lösningen med namn, adress och telefonnummer lämnats in. Den kan skickas per post till nedanstående adress. Vi fick in massor av rätta löningar till förra numrets Kriss-Kross. Jätteroligt att så många ville vara med och tävla. Vinnaren av Kriss-Krosset Nabo Nr1/2003 som får två tur och returbiljetter med Nabotåget är: Barbro Modin från Brunflo. Rätt lösning Kriss-Kross Nabo nr 1/2003 Vinnaren presenteras i Nabo nr 3/2003. Nabos Kriss Kross R-Write Karlslundsvägen 4 831 42 Östersund Tävlingspristagare svarar själva för eventuell beskattning av vinst. 18 Nabo
Nabo Röster Tyck Till! Det här är er, läsares sida. Här kommer era olika synpunkter och frågor tas upp. Tidningen läses av många olika människor på skilda platser i både Norge och Sverige och långt ifrån bara resenärer, även om det är lätt att tro det eftersom våra intervjuade Naboröster i detta nummer varit tågpassagerare Första numret fick enormt god respons och det verkar som att en tidning av den här typen var efterlängtad. Men naturligtvis kan vi bli ännu bättre med er hjälp. Ni är välkomna med allt från åsikter på tidningen Nabos innehåll och utseende till undringar över eller funderingar kring olika platser, skillnader och likheter mellan länderna, språk med mera.kanske har ni någonting speciellt ni skulle vilja läsa om i ett favoritreportage? Vi i redaktionen är tacksamma för all information vi får om hur vi kan göra tidningen bättre och vi kommer göra vårt yttersta för att försöka komma med vettiga svar på de frågor ni ställer. Hoppas att höra ifrån er! Rättelse: I förra numret av Nabo så ställde vi bl a frågor till en resenär som heter Stig Dahleman och inget annat. Vi ber om ursäkt för misstaget. Har du åsikter eller frågor: Skicka dem per post till Naboröster R-Write Karlslundsvägen 4 831 42 Östersund Via E-post: r-write@telia.com Familjen Jonsson: Marcus 3, Anders 7, Emma 8 och mamma Lena Jonsson samt pappa Lars Nilsen. Bosatta i Trondheim De är på väg för en helg i Östersund. Emma vann en teckningstävling där priset var en tågresa med Nabotåget och hotellövernattning. Jag är ursprungligen från Östersund men har aldrig bott på hotell där så det blir något nytt, säger Lena Jonsson. Tåget tycker de är ett bra färdsätt men hade önskat lite mindre dammiga säten. Synnøve Unnesæter Bosatt i Trondheim Reser med en kompis till Östersund över helgen för att bada, besöka djurparken och gå på dans. Jag har rest till Östersund med bil förut men det var skönt att kunna koppla av på tåget. Det är jättevackra landskap att titta på genom fönstret. Synnøve tror säkert att det blir fler tågresor framöver. Yvonne Åhrberg, Anna-Lena Näsström och Bodil Landstrad Bosatta i Östersund Jobbar på Mitthögskolan och har varit ett par dagar på en arbetsresa och besökt högskolan i Trondheim. Det här var ett utmärkt sätt att resa på, säger Yvonne Åhrberg. Ja, och alla rabatterna! Grupprabatten på tåget och så har vi utnyttjat de rabatter som finns på olika caféer och restauranger samt fick billigare boende, fyller Anna-Lena Näsström i. På frågan om de saknade något så svarade de unisont: kaffe från Storlien till Trondheim. Text: Katarina Ryckenberg Foto: Lisen Fjällman Nabo 19