ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-254

Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2014/2242(INI) 8.6.2015 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-254 Förslag till betänkande Karima Delli (PE554.953v01-00) Hållbar rörlighet i städer (2014/2242(INI)) AM\1064733.doc PE560.621v01-00 Förenade i mångfalden

AM_Com_NonLegReport PE560.621v01-00 2/112 AM\1064733.doc

1 Franck Proust Beaktandeled 9a (nytt) med beaktande av kommissionens meddelande Cars 2020: Åtgärdsplan för en konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i Europa (COM(2012)0636), Or. fr 2 Franck Proust Beaktandeled 9b (nytt) med beaktande av sin resolution av den 13 december 2013 om Cars 2020: Åtgärdsplan för en konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i Europa, Or. fr 3 Lucy Anderson, István Ujhelyi, Georgi Pirinski, Claudia Tapardel Beaktandeled 9a (nytt) med beaktande av förordning (EG) nr 715/2007 1a och (EG) nr 595/2009 2a om minskning av förorenande utsläpp från vägfordon, 1a EUT L 171, 29.6.2007, s. 1-16 AM\1064733.doc 3/112 PE560.621v01-00

2a EUT L 188, 19.7.2008, s. 1-13 4 Merja Kyllönen Beaktandeled 10 med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer för luftkvalitet, med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer för luftkvalitet och dess verktyg för bedömning av de ekonomiska effekterna av hälsoåtgärder (Health Economic Assessment Tool), 5 Matthijs van Miltenburg, Pavel Telička, Wim van de Camp Beaktandeled 19 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2014 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena för vatten, energi, transporter och posttjänster, 3 EUT L 134, 30.4.2004, s. 1. med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena för vatten, energi, transporter och posttjänster, 3 EUT L 134, 30.4.2004, s. 1. PE560.621v01-00 4/112 AM\1064733.doc

6 Evžen Tošenovský Beaktandeled 19a (nytt) med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen[1], [1] EUT L 307, 28.10.2014, 7 Georgi Pirinski, Lucy Anderson Beaktandeled 19a (nytt) med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 1/2014 om ändamålsenligheten i kollektivtrafikprojekt i städer som får EUstöd, 8 Claudia Tapardel, István Ujhelyi Beaktandeled 20a (nytt) med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 juni 2010 med titeln Europa världens främsta resmål en ny politisk ram för europeisk turism AM\1064733.doc 5/112 PE560.621v01-00

(COM(2010)0352), 9 Lucy Anderson, István Ujhelyi, Georgi Pirinski, Claudia Tapardel Beaktandeled 21a (nytt) med beaktande av kommissionens särskilda Eurobarometer nr 406 från december 2013 om européernas inställning till rörlighet i städer, 10 Lucy Anderson, István Ujhelyi, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Claudia Tapardel, Theresa Griffin Beaktandeled 23c (nytt) med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 mars 2015 med titeln Parisprotokollet en plan för att möta de globala klimatförändringarna efter 2020 (COM(2015)0081), 11 Franck Proust Skäl A PE560.621v01-00 6/112 AM\1064733.doc

A. Nästan 80 procent av EU:s medborgare kommer i en nära framtid att bo i stadsområden, där de bästa möjligheterna till jobb, utbildning, kulturverksamhet och rörlighet finns. A. Nästan 80 procent av EU:s medborgare kommer inom en nära framtid att bo i stadsområden. Or. fr 12 Lucy Anderson, Henna Virkkunen, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, István Ujhelyi, Karima Delli, Georgi Pirinski, Miltiadis Kyrkos, Claudia Tapardel, David- Maria Sassoli, Isabella De Monte Skäl A A. Nästan 80 procent av EU:s medborgare kommer i en nära framtid att bo i stadsområden, där de bästa möjligheterna till jobb, utbildning, kulturverksamhet och rörlighet finns. A. Det finns beräkningar som visar att år 2050 kommer nästan 80 procent av EU:s medborgare att bo i storstäder eller andra större stadsområden, som erbjuder bra möjligheter till jobb, utbildning, kulturverksamhet och rörlighet och som för närvarande skapar tillväxt och ekonomisk aktivitet som står för mer än 80 % av EU:s BNP. 13 Pavel Telička, Matthijs van Miltenburg Skäl A A. Nästan 80 procent av EU:s medborgare kommer i en nära framtid att bo i stadsområden, där de bästa möjligheterna till jobb, utbildning, kulturverksamhet och A. Nästan 80 procent av EU:s medborgare kommer i en nära framtid att bo i stadsområden. AM\1064733.doc 7/112 PE560.621v01-00

rörlighet finns. 14 Andor Deli Skäl A A. Nästan 80 procent av EU:s medborgare kommer i en nära framtid att bo i stadsområden, där de bästa möjligheterna till jobb, utbildning, kulturverksamhet och rörlighet finns. A. Nästan 80 procent av EU:s medborgare kommer i en nära framtid att bo i stadsområden, där de bästa möjligheterna till jobb, utbildning, kulturverksamhet och rörlighet finns. Denna situation ställer dock städer och andra administrativa nivåer inför utmaningar när det gäller livskvalitet och hållbar utveckling i stadsmiljön, samtidigt som det görs väldigt lite för att landsbygdsområden ska kunna komma ikapp och erbjuda ett attraktivt alternativ, vilket skulle ge människorna rätt att välja sin livsmiljö. (Det görs för lite för att landsbygdsområden, byar och småstäder ska kunna komma ikapp, vilket innebär att landsbygdsområdena lider av demografisk utflyttning samtidigt som överbefolkningen i städerna medför allvarliga sociala, rörlighetsmässiga och miljömässiga problem.) Or. hu 15 Louis Michel Skäl A A. Nästan 80 procent av EU:s medborgare A. Nästan 80 procent av EU:s medborgare PE560.621v01-00 8/112 AM\1064733.doc

kommer i en nära framtid att bo i stadsområden, där de bästa möjligheterna till jobb, utbildning, kulturverksamhet och rörlighet finns. kommer till följd av den allt större urbaniseringen att inom en nära framtid bo i stadsområden. Tillsammans genererar alla dessa medborgare nästan 85 procent av EU:s BNP, vilket gör stadsområdena till viktiga drivkrafter för innovation och ekonomisk tillväxt, där de bästa möjligheterna till jobb, utbildning, kulturverksamhet, hotell och restauranger, turism och rörlighet finns. Or. nl 16 Isabella De Monte Skäl A A. Nästan 80 procent av EU:s medborgare kommer i en nära framtid att bo i stadsområden, där de bästa möjligheterna till jobb, utbildning, kulturverksamhet och rörlighet finns. A. Nästan 80 procent av EU:s medborgare kommer i en nära framtid att bo i stadsområden och stadsnära områden, där de bästa möjligheterna till jobb, utbildning och kulturverksamhet finns, men som samtidigt kommer att vara i behov av en holistisk och integrerad åtgärdsplan för systemen för rörlighet, transporter och logistik i städerna. Or. it 17 Daniela Aiuto, Rosa D'Amato, Eleonora Evi, Piernicola Pedicini, Marco Affronte, Peter Lundgren Skäl Aa (nytt) Aa. Omkring 73 % av Europas befolkning bor i städer, och år 2050 förväntas denna siffra ha stigit till 82 %. AM\1064733.doc 9/112 PE560.621v01-00

Or. it 18 Lucy Anderson, Olga Sehnalová, István Ujhelyi, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Ismail Ertug, Georgi Pirinski, Miltiadis Kyrkos, Claudia Tapardel, Inés Ayala Sender, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Skäl Aa (nytt) Aa. Städerna är ofta mycket ojämlika platser, med extrema skillnader mellan rika och fattiga, och med otillräcklig omsorg om funktionshindrade, äldre, barn och andra utsatta. 19 Massimo Paolucci, Lucy Anderson, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Skäl A (nytt) A. Vid Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling (Rio+20) åtog sig statsoch regeringscheferna att stödja utvecklingen av hållbara transportsystem 1 a. 1 a Förenta Nationernas resolution 66/288 The Future We Want, punkt 135. Or. it PE560.621v01-00 10/112 AM\1064733.doc

20 Pavel Telička Skäl B B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km. 21 Merja Kyllönen Skäl B B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och bör därför företrädelsevis kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. 22 Matthijs van Miltenburg, Henna Virkkunen, Wim van de Camp Skäl B B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför eventuellt kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. AM\1064733.doc 11/112 PE560.621v01-00

23 Franck Proust Skäl B B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför kunna göras till fots, med cykel eller kollektivtrafik, beroende på lokaltrafikens särdrag och vilka transportmedel som finns att tillgå. Or. fr 24 Claudia Schmidt, Pavel Svoboda Skäl B B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför under särskilda förhållanden kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. 25 Lucy Anderson, István Ujhelyi, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Karima Delli, Ismail Ertug, Georgi Pirinski, Claudia Tapardel, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Skäl B PE560.621v01-00 12/112 AM\1064733.doc

B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför eventuellt oftast kunna göras till fots eller med cykel, kollektivtrafik eller annat transportslag där hållbarhet prioriteras. 26 Evžen Tošenovský Skäl B B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför i många städer kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. 27 Cláudia Monteiro de Aguiar Skäl B B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför kunna göras till fots, med cykel eller kollektivtrafik eller genom andra transportformer, i synnerhet samåkning. Or. pt AM\1064733.doc 13/112 PE560.621v01-00

28 Marie-Christine Arnautu, Bruno Gollnisch Skäl B B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik. B. Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför kunna göras till fots eller med cykel eller kollektivtrafik under förutsättning att detta är möjligt med tanke på geografiska och vädermässiga förhållanden. Or. fr 29 Renaud Muselier Skäl Ba (nytt) Ba. Det finns mer kollektivtrafik att tillgå i stadskärnor än i förorter. Or. fr 30 Lucy Anderson, Olga Sehnalová, István Ujhelyi, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Georgi Pirinski, Claudia Tapardel, Inés Ayala Sender, Theresa Griffin, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Skäl Ba (nytt) Ba. Att stödja och främja gång- och cykeltrafik i och omkring städer och att erbjuda ett hållbart, betalbart och integrerat kollektivtrafiksystem är grundläggande delar i arbetet med att PE560.621v01-00 14/112 AM\1064733.doc

skapa rättvisare, hälsosammare och mer socialt jämställda städer, samtidigt som man bemöter städernas okontrollerade ökade utbredning. 31 Karima Delli Skäl Ba (nytt) Ba. Trots att direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa innehåller gränsvärden som skulle ha uppfyllts till 2005, så överstegs gränsvärdet för kvävedioxid vid 42 procent av mätstationerna i städerna i Europa 2011, medan 43 procent av mätstationerna registrerade för höga 24- timmarsvärden för PM10. 32 Daniela Aiuto, Eleonora Evi, Rosa D'Amato, Marco Affronte, Piernicola Pedicini Skäl Ba (nytt) Ba. Buller utgör en allvarlig hälsorik och orsakas framför allt av vägtrafiken, i synnerhet i tätorter, som har högre trängselnivåer och större trafikgenomströmning. Or. it AM\1064733.doc 15/112 PE560.621v01-00

33 Daniela Aiuto, Eleonora Evi, Rosa D'Amato, Marco Affronte, Piernicola Pedicini, Peter Lundgren Skäl Bb (nytt) Bb. Bättre hållbara transporter, som är lättillgängliga och användarvänliga, kan bli en viktig drivkraft för främjandet av turismen och för ekonomins återhämtning på många platser som i dag befinner sig i kris. Or. it 34 Markus Pieper Skäl C C. Transporter i städer står för cirka 25 procent av de koldioxidutsläpp som orsakar klimatförändringar. utgår Or. de 35 Dominique Riquet Skäl C C. Transporter i städer står för cirka 25 procent av de koldioxidutsläpp som orsakar klimatförändringar. C. Transporter i städer står för cirka 25 procent av de koldioxidutsläpp som orsakar klimatförändringar, och i EU är transportsektorn den enda sektorn där växthusgasutsläppen fortsätter att öka. PE560.621v01-00 16/112 AM\1064733.doc

Or. fr 36 Lucy Anderson, Olga Sehnalová, István Ujhelyi, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Karima Delli, Miltiadis Kyrkos, Massimo Paolucci, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Skäl C C. Transporter i städer står för cirka 25 procent av de koldioxidutsläpp som orsakar klimatförändringar. C. Transporter i städer står för cirka 25 procent av de koldioxidutsläpp som orsakar klimatförändringar och skadliga luftföroreningsnivåer i städer har ett direkt samband med kvävedioxidutsläppen från lätta och tunga fordon. 37 Lucy Anderson, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Karima Delli, Georgi Pirinski, Claudia Tapardel, Inés Ayala Sender, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Skäl Ca (nytt) Ca. I sin egenskap av viktiga centrum för ekonomisk verksamhet och innovation har städer och andra större stadsområden med rätta betraktats som grundläggande nav i den nya strategin för de transeuropeiska transportnäten och utgör den viktigaste länken i transportkedjan för passagerare och varor. AM\1064733.doc 17/112 PE560.621v01-00

38 Karima Delli, Daniela Aiuto, Rolandas Paksas Skäl Ca (nytt) Ca. Inom stadsområdena kommer cirka 70 procent av de utsläpp som påverkar klimatet från vägtransporter. 39 Karima Delli Skäl Cb (nytt) Cb. Stads- och lokaltrafikens genomsnittliga bidrag till kvävedioxidhalterna uppgår nu till 64 %. 40 Karima Delli Skäl Cc (nytt) Cc. Mellan 2009 och 2011 utsattes 96 procent av invånarna i städerna för koncentrationer av fina partiklar (PM2,5), och upp till 98 procent utsattes för ozonnivåer som överskred Världshälsoorganisationens riktlinjer. PE560.621v01-00 18/112 AM\1064733.doc

41 Daniela Aiuto, Eleonora Evi, Rosa D'Amato, Marco Affronte, Piernicola Pedicini, Peter Lundgren Skäl Ca (nytt) Ca. Enligt European Platform on Mobility Management (EPOMM) är minst 25 % av resorna i storstadsområden arbets- eller studierelaterade och den genomsnittliga sträcka som tillryggaläggs med motorfordon uppgår till mellan 9 km och 22 km. Or. it 42 Lucy Anderson, Olga Sehnalová, Henna Virkkunen, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Georgi Pirinski, Massimo Paolucci, Claudia Tapardel, Inés Ayala Sender, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Skäl Cb (nytt) Cb. Multimodala nät och integration av olika transportsätt och tjänster i och omkring stadsområden kan bidra till att förbättra förbindelserna och effektiviteten inom person- och godstransporterna och på så vis även bidra till att minska utsläppen av koldioxid och andra skadliga ämnen. AM\1064733.doc 19/112 PE560.621v01-00

43 Markus Pieper Skäl D D. Den ökade användningen av diesel vid transporter är en av huvudorsakerna till den höga partikelkoncentrationen i EU:s städer. utgår Or. de 44 Franck Proust Skäl D D. Den ökade användningen av diesel vid transporter är en av huvudorsakerna till den höga partikelkoncentrationen i EU:s städer. D. Nya transportsätt och ett ändrat beteende med avseende på transporter i städerna kommer att gå hand i hand med minskade luftföroreningar i EU:s städer Or. fr 45 Cláudia Monteiro de Aguiar Skäl D D. Den ökade användningen av diesel vid transporter är en av huvudorsakerna till den höga partikelkoncentrationen i EU:s städer. D. Den ökade användningen av diesel vid transporter är en av huvudorsakerna till den höga partikelkoncentrationen i EU:s städer, varför man bör främja användningen av alternativa bränslen, men samtidigt inte hämma rörligheten i städerna. PE560.621v01-00 20/112 AM\1064733.doc

Or. pt 46 Ismail Ertug, Lucy Anderson Skäl D D. Den ökade användningen av diesel vid transporter är en av huvudorsakerna till den höga partikelkoncentrationen i EU:s städer. D. Den ökade användningen av diesel vid transporter, i synnerhet i äldre motorer och motorer utan partikelfilter, är en av huvudorsakerna till den höga partikelkoncentrationen i EU:s städer. 47 Claudia Tapardel Skäl D D. Den ökade användningen av diesel vid transporter är en av huvudorsakerna till den höga partikelkoncentrationen i EU:s städer. D. Den ökade användningen av diesel vid transporter, som framför allt är en följd av gynnsammare skattevillkor för diesel i de flesta medlemsstater, är en av huvudorsakerna till den höga partikelkoncentrationen i EU:s städer. 48 Olga Sehnalová Skäl Da (nytt) AM\1064733.doc 21/112 PE560.621v01-00

Da. Utsläpp i EU sker ofta inom och runt stadsområden och kostar nästan 100 miljarder euro per år. 49 Daniela Aiuto, Eleonora Evi, Rosa D'Amato, Marco Affronte, Piernicola Pedicini Skäl Da (nytt) Da. Stadstransporternas hållbarhet ingår i en vidare politik för hållbar samhällsplanering. Grönområdena i städerna kan bidra till att delvis mildra effekterna av de föroreningar som vägtrafiken ger upphov till. Or. it 50 Pavel Telička Skäl E E. Över 30 procent av alla dödsolyckor och allvarliga olyckor i trafiken sker i stadsområden, och orsakas främst av bilar. utgår PE560.621v01-00 22/112 AM\1064733.doc

51 Claudia Schmidt, Pavel Svoboda Skäl E E. Över 30 procent av alla dödsolyckor och allvarliga olyckor i trafiken sker i stadsområden, och orsakas främst av bilar. E. Över 30 procent av alla dödsolyckor och allvarliga olyckor i trafiken sker i stadsområden. 52 Dieter-Lebrecht Koch Skäl E E. Över 30 procent av alla dödsolyckor och allvarliga olyckor i trafiken sker i stadsområden, och orsakas främst av bilar. E. Över 30 procent av alla dödsolyckor och allvarliga olyckor i trafiken sker i stadsområden. Or. de 53 Lucy Anderson, Olga Sehnalová, István Ujhelyi, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Karima Delli, Ismail Ertug, Georgi Pirinski, Claudia Tapardel, Inés Ayala Sender, Theresa Griffin, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Skäl E E. Över 30 procent av alla dödsolyckor och allvarliga olyckor i trafiken sker i stadsområden, och orsakas främst av bilar. E. 73 procent av invånarna i Europa anser att trafiksäkerheten är ett allvarligt problem i städerna, och över 30 procent av alla dödsolyckor och allvarliga olyckor i trafiken i stadsområden orsakas främst av bilar, och drabbar ofta utsatta trafikanter, såsom fotgängare, cyklister, AM\1064733.doc 23/112 PE560.621v01-00

motorcyklister och mopedister. 54 Isabella De Monte Skäl E E. Över 30 procent av alla dödsolyckor och allvarliga olyckor i trafiken sker i stadsområden, och orsakas främst av bilar. E. Över 30 procent av alla dödsolyckor och allvarliga olyckor i trafiken sker i stadsområden, och orsakas främst av bilar, och detta beror framför allt på den allt högre koncentrationen av fordon, hastigheterna, kvaliteten på säkerhetssystemen, typen av infrastruktur i städerna och modellerna för rast- och parkeringsplatser. Or. it 55 Lucy Anderson, István Ujhelyi, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Ismail Ertug, Georgi Pirinski, Inés Ayala Sender Skäl Ea (nytt) Ea. Ett oproportionerligt antal dödsfall och allvarliga olyckor i stadsområden orsakas av tunga lastbilar och det finns fortfarande en stor oro för riskerna och konsekvenserna av att låta sådana fordon dela vägutrymmet i ständerna med cyklister och andra utsatta trafikanter, även om de tunga lastbilarna uppfyller de högsta säkerhetsstandarderna när det gäller designen. PE560.621v01-00 24/112 AM\1064733.doc

56 Karima Delli, Daniela Aiuto, Rolandas Paksas Skäl Ea (nytt) Ea. Många olycksoffer i stadsområden är utsatta trafikanter och fotgängare. 57 Evžen Tošenovský Skäl Ea (nytt) Ea. Det finns ingen lösning som passar alla städer och städerna i EU befinner sig i specifika situationer och har specifika behov, i synnerhet på grund av geografiska och klimatmässiga förhållanden, demografisk struktur, kulturella traditioner och annat. 58 Daniela Aiuto, Eleonora Evi, Rosa D'Amato, Marco Affronte, Piernicola Pedicini Skäl Ea (nytt) Ea. Enligt särskild Eurobarometer 406 från 2013 använder ca 50 % av EU:s medborgare den egna bilen dagligen, medan endast 16 % utnyttjar AM\1064733.doc 25/112 PE560.621v01-00

kollektivtrafiken och 12 % cykeln. Or. it 59 Daniela Aiuto, Eleonora Evi, Rosa D'Amato, Marco Affronte, Piernicola Pedicini, Peter Lundgren Skäl Eb (nytt) Eb. Intäkter från biljettförsäljning täcker endast en liten del av den totala kostnaden för transportsystemet, och ofta återinvesteras intäkterna i annat än rörlighetssektorn. Or. it 60 Daniela Aiuto, Eleonora Evi, Rosa D'Amato, Marco Affronte, Piernicola Pedicini, Peter Lundgren Skäl Ec (nytt) Ec. Gratis transporter för boende i städer skulle innebära oräkneliga övriga fördelar i fråga om incitament för hållbar rörlighet i städerna, och även indirekta ekonomiska fördelar och direkta fördelarför miljön och hälsan. Or. it PE560.621v01-00 26/112 AM\1064733.doc

61 Georg Mayer, Harald Vilimsky Skäl F F. För många av aspekterna i politiken för rörlighet i städerna krävs samordning och ramverk på EU-nivå, särskilt med avseende på säkerhet, hälsa och klimatförändringar, samtidigt som man vederbörligen måste beakta subsidiaritetsprincipen. F. För många av aspekterna i politiken för rörlighet i städerna verkar samordning på EU-nivå rimligt, samtidigt som man vederbörligen måste beakta subsidiaritetsprincipen. Or. de 62 Claudia Schmidt, Pavel Svoboda, Georges Bach Skäl F F. För många av aspekterna i politiken för rörlighet i städerna krävs samordning och ramverk på EU-nivå, särskilt med avseende på säkerhet, hälsa och klimatförändringar, samtidigt som man vederbörligen måste beakta subsidiaritetsprincipen. F. Städerna skulle kunna stödjas genom bättre samordning och information på EU-nivå när politiken för rörlighet i städer utformas, samtidigt som man vederbörligen måste beakta subsidiaritetsprincipen. 63 Marie-Christine Arnautu, Bruno Gollnisch Skäl F F. För många av aspekterna i politiken för F. För många av aspekterna i politiken för AM\1064733.doc 27/112 PE560.621v01-00

rörlighet i städerna krävs samordning och ramverk på EU-nivå, särskilt med avseende på säkerhet, hälsa och klimatförändringar, samtidigt som man vederbörligen måste beakta subsidiaritetsprincipen. rörlighet i städerna krävs ett samarbete mellan EU:s medlemsstater, särskilt med avseende på säkerhet, hälsa och klimatförändringar, samtidigt som man vederbörligen måste beakta subsidiaritetsprincipen. Or. fr 64 Miltiadis Kyrkos Skäl F F. För många av aspekterna i politiken för rörlighet i städerna krävs samordning och ramverk på EU-nivå, särskilt med avseende på säkerhet, hälsa och klimatförändringar, samtidigt som man vederbörligen måste beakta subsidiaritetsprincipen. F. För många av aspekterna i politiken för rörlighet i städerna krävs samordning och ramverk på EU-nivå, särskilt med avseende på säkerhet, hälsa och klimatförändringar, samtidigt som man vederbörligen måste beakta subsidiaritetsprincipen. EU bör utveckla en integrerad, långsiktig metod för rörlighet i städer för att kunna minska luftföroreningarna, trafikstockningarna, bullret och trafikolyckorna. 65 Cláudia Monteiro de Aguiar Skäl F F. För många av aspekterna i politiken för rörlighet i städerna krävs samordning och ramverk på EU-nivå, särskilt med avseende på säkerhet, hälsa och klimatförändringar, samtidigt som man vederbörligen måste beakta subsidiaritetsprincipen. F. För många av aspekterna i politiken för rörlighet i städerna krävs samordning och projekt på EU-nivå, särskilt med avseende på säkerhet, hälsa och klimatförändringar, samtidigt som man vederbörligen måste beakta subsidiaritetsprincipen. PE560.621v01-00 28/112 AM\1064733.doc

(Den portugisiska översättningen är felaktig.) Or. pt 66 Evžen Tošenovský Skäl F F. För många av aspekterna i politiken för rörlighet i städerna krävs samordning och ramverk på EU-nivå, särskilt med avseende på säkerhet, hälsa och klimatförändringar, samtidigt som man vederbörligen måste beakta subsidiaritetsprincipen. F. För en del av aspekterna i politiken för rörlighet i städerna krävs samordning och ramverk på EU-nivå, särskilt med avseende på säkerhet, hälsa och klimatförändringar, samtidigt som man vederbörligen måste beakta subsidiaritetsprincipen. 67 Georges Bach, Claudia Schmidt Skäl Fa (nytt) Fa. Många olycksoffer i stadsområden är utsatta trafikanter och fotgängare. 68 Claudia Tapardel, István Ujhelyi Skäl Fa (nytt) AM\1064733.doc 29/112 PE560.621v01-00

Fa. Hållbar rörlighet i städer har en direkt effekt på turistbranschen. 69 Claudia Tapardel, István Ujhelyi Skäl Fb (nytt) Fb. Europeiska städer är utmärkta turistmål och turistrelaterade transporter i storstäder och större stadsområden står därför för en betydande andel transportrelaterade utsläpp samt skador och dödsfall i trafiken. 70 Lucy Anderson, István Ujhelyi, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Ismail Ertug, Georgi Pirinski, Massimo Paolucci, Claudia Tapardel, Inés Ayala Sender, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Skäl Fa (nytt) Fa. I flera år har den offentliga transportinfrastrukturen i hela EU präglats av stora underinvesteringar, samtidigt som det behövs stora finansieringsökningar till 2040 och därefter när det gäller såväl kapital som inkomster för hållbara transporter i städer. PE560.621v01-00 30/112 AM\1064733.doc

71 Karima Delli Skäl Fa (nytt) Fa. Det är möjligt och nödvändigt att vidta riktade åtgärder mot en hållbar rörlighet i städer för att uppnå EU-mål och genomdriva lagstiftning om transport och miljö. 72 Daniela Aiuto, Eleonora Evi, Rosa D'Amato, Marco Affronte, Piernicola Pedicini Skäl Fa (nytt) Fa. Enligt särskild Eurobarometer 406 från 2013 anser EU:s medborgare att en sänkning av priset på kollektivtrafiken (59 %), en förbättring av kollektivtrafiken (56 %) och en förbättring av infrastrukturen för cyklar (33 %) är effektiva åtgärder för att förbättra rörligheten i städerna. Or. it 73 Lucy Anderson, Olga Sehnalová, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Georgi Pirinski, Claudia Tapardel, Inés Ayala Sender, Theresa Griffin, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Skäl Fb (nytt) AM\1064733.doc 31/112 PE560.621v01-00

Fb. Att förbättra möjligheterna för fotgängare, äldre och personer med begränsad rörlighet ingår i unionens mål, och till detta krävs ytterligare resurser. 74 Daniela Aiuto, Eleonora Evi, Rosa D'Amato, Marco Affronte, Piernicola Pedicini Skäl Fb (nytt) Fb. Strategierna för hårdgörande av mark och uppförande av ny väginfrastruktur i stadsområden och angränsande områden löser inte trafikstockningsproblemet, vilket bevisas av fenomenet nygenererad trafik som ska tolkas som en ökning av antalet fordon tack vare en förbättring av vägarna. Or. it 75 Lucy Anderson, Olga Sehnalová, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Georgi Pirinski, Claudia Tapardel, Inés Ayala Sender, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Skäl Fc (nytt) Fc. Kollektivtrafikföretagen i EU står för cirka 1,2 miljoner arbetstillfällen, samtidigt som rättvisa villkor för transportarbetare och personer i närliggande branscher i städer, och den viktiga roll de spelar för att säkerställa kvaliteten och säkerheten i PE560.621v01-00 32/112 AM\1064733.doc

kollektivtrafiken, ofta ignoreras. 76 Marie-Christine Arnautu, Bruno Gollnisch Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om rörlighet i städer. utgår Or. fr 77 Lucy Anderson, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Georgi Pirinski, Massimo Paolucci, Claudia Tapardel, Inés Ayala Sender, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om rörlighet i städer. 1. Europaparlamentet understryker att det arbete som hittills har gjorts på europeisk nivå i många städer har varit positivt och bör fortsätta, och välkomnar därför kommissionens meddelande om rörlighet i städer. 78 Georg Mayer, Harald Vilimsky Punkt 1 AM\1064733.doc 33/112 PE560.621v01-00

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om rörlighet i städer. 1. Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om rörlighet i städer. Or. de 79 Cláudia Monteiro de Aguiar Punkt 1 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om rörlighet i städer. 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om rörlighet i städer. Parlamentet beklagar dock att man inte har tagit upp frågan om planering av inkluderande rörlighet i städer, och anser att det är av mycket viktigt att man i planer för hållbar rörlighet i städer tar hänsyn till inkluderande lednings- och planeringsåtgärder. Or. pt 80 Lucy Anderson, István Ujhelyi, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Ismail Ertug, Georgi Pirinski, Miltiadis Kyrkos, Claudia Tapardel, Inés Ayala Sender, Theresa Griffin, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Punkt 1b (ny) 1b. Europaparlamentet erkänner att det är mycket viktigt att medlemsstaterna tar ansvar för lämpliga tekniska krav som är tillämpliga på infrastruktur i städer, och uppmanar därför kommissionen att främja utbyte av bästa praxis och PE560.621v01-00 34/112 AM\1064733.doc

riktlinjer för att möta de utmaningar som finns för rörligheten i städerna. Parlamentet efterlyser initiativ för att bevaka trafiken och främja multimodal kollektivtrafik, smarta parkeringslösningar och intermodala biljetter. Parlamentet konstaterar att förbättrad tillgänglighet till gratis eller billiga bredband, mobilnät, wifi och andra digitala tjänster på kollektivtrafikens fordon och stationer kommer att förbättra den personliga rörligheten och medföra stora fördelar för turister och besökare. 81 Lucy Anderson, Olga Sehnalová, István Ujhelyi, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Georgi Pirinski, Massimo Paolucci, Claudia Tapardel, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, samtidigt som man tar fullständig hänsyn till lämpliga lokala övervägningar och variationer, upprätta minimistandarder för stadsinfrastruktur som ska uppfyllas i alla stadsområden och åtminstone omfatta fotgängare, cyklister och utsatta trafikanter. Parlamentet erkänner att det är svårt att skapa effektiva riktmärken för hållbar rörlighet eftersom städerna och stadsområdena ofta har mycket olika karaktär och problem. AM\1064733.doc 35/112 PE560.621v01-00

82 Tomasz Piotr Poręba Punkt 1a (ny) 1a. Europaparlamentet påminner om att stadstransporter i praktiken innebär alla transporter i en stad, inklusive privata bilar, och inte bara kollektivtrafik. 83 Dominique Riquet Punkt 2 2. Europaparlamentet är övertygat om att EU-medborgare måste informeras och delta för att man ska kunna garantera insyn och öppenhet i planeringen och utformningen av och beslutsfattandet för projekt för rörlighet i städer. 2. Europaparlamentet är övertygat om att EU-medborgare måste informeras och höras om projekt för rörlighet i städer om man vill uppnå insyn och öppenhet i planeringen, utformningen och beslutsfattandet, vilket är avgörande för att allmänheten ska stödja sådana projekt. Or. fr 84 Matthijs van Miltenburg, Pavel Telička, Henna Virkkunen, Wim van de Camp Punkt 2 2. Europaparlamentet är övertygat om att EU-medborgare måste informeras och delta för att man ska kunna garantera insyn och öppenhet i planeringen och 2. Europaparlamentet är övertygat om att EU-medborgare, återförsäljnare godstransportföretag och andra intressenter inom rörlighet i städer måste PE560.621v01-00 36/112 AM\1064733.doc

utformningen av och beslutsfattandet för projekt för rörlighet i städer. informeras och delta för att man ska kunna garantera insyn och öppenhet i planeringen och utformningen av och beslutsfattandet för projekt för rörlighet i städer. 85 Marie-Christine Arnautu, Bruno Gollnisch Punkt 2 2. Europaparlamentet är övertygat om att EU-medborgare måste informeras och delta för att man ska kunna garantera insyn och öppenhet i planeringen och utformningen av och beslutsfattandet för projekt för rörlighet i städer. 2. Europaparlamentet är övertygat om att EU-medborgare måste informeras och delta för att man ska kunna garantera insyn och öppenhet i utformningen av och beslutsfattandet för projekt för rörlighet i städer. Or. fr 86 Bogusław Liberadzki Punkt 2 2. Europaparlamentet är övertygat om att EU-medborgare måste informeras och delta för att man ska kunna garantera insyn och öppenhet i planeringen och utformningen av och beslutsfattandet för projekt för rörlighet i städer. 2. Europaparlamentet är övertygat om att EU-medborgare måste informeras och delta för att man ska kunna garantera insyn och öppenhet i planeringen och utformningen av och beslutsfattandet för projekt för rörlighet i städer. Parlamentet betonar att denna information måste vara offentlig och lättillgänglig samt att den bör syfta till att ändra EU-medborgarnas rörlighetsmönster. AM\1064733.doc 37/112 PE560.621v01-00

87 Louis Michel Punkt 2 2. Europaparlamentet är övertygat om att EU-medborgare måste informeras och delta för att man ska kunna garantera insyn och öppenhet i planeringen och utformningen av och beslutsfattandet för projekt för rörlighet i städer. 2. Europaparlamentet är övertygat om att EU-medborgare måste informeras och delta för att man ska kunna garantera insyn och öppenhet i planeringen och utformningen av och beslutsfattandet för projekt för rörlighet i städer. Det är önskvärt att på grundval av konkreta partnerskap mellan myndigheter, ekonomiska aktörer, rörlighetsexperter, spetsforskningsenheter och det civila samhället genomföra hållbara rörlighetslösningar som stöder städernas dynamik och livskraft. Or. nl 88 Karima Delli, Daniela Aiuto, Rolandas Paksas Punkt 2a (ny) 2a. Europaparlamentet understryker betydelsen av en bottom-up-strategi. Parlamentet stöder därför t.ex. konventionen från 6000 borgmästare i Europa om minskning av utsläppen av växthusgaser samt välkomnar den begäran om att införa mer ambitiösa konventioner som kommissionsledamot Canete framförde i Bryssel den 13 oktober 2015. Parlamentet stöder kommissionens roll som en aktiv katalysator för sådana initiativ. PE560.621v01-00 38/112 AM\1064733.doc

89 Daniela Aiuto, Eleonora Evi, Rosa D'Amato, Marco Affronte, Piernicola Pedicini Punkt 2a (ny) 2a. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare främja användningen av kollektiva färdmedel, i syfte att minska trängseln och utsläppen av föroreningar i luften i stadsområden. Or. it 90 Karima Delli, Daniela Aiuto Punkt 2b (ny) 2b. Europaparlamentet stöder informationsplattformen för rörlighet i städer (Eltis) och anser därför att kommunikationen runt detta initiativ bör stärkas. 91 Henna Virkkunen, Wim van de Camp, Georges Bach, Merja Kyllönen, Patricija Šulin, Ivo Belet, Elissavet Vozemberg, Lucy Anderson, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese Punkt 2a (ny) AM\1064733.doc 39/112 PE560.621v01-00

2a. Europaparlamentet påpekar att planering av markanvändningen är det viktigaste ledet i arbetet med att skapa smidiga, säkra, långvariga transportnät som verkligen påverkar trafikvolymerna och trafikfördelningen. 92 Dominique Riquet Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. utgår Or. fr 93 Georg Mayer, Harald Vilimsky Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. utgår PE560.621v01-00 40/112 AM\1064733.doc

Or. de 94 Franck Proust Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. utgår Or. fr 95 Dieter-Lebrecht Koch Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. utgår Or. de 96 Claudia Schmidt, Pavel Svoboda, Markus Pieper Punkt 3 AM\1064733.doc 41/112 PE560.621v01-00

3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. utgår 97 Marie-Christine Arnautu, Bruno Gollnisch Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån invånarnas och företagens behov, med hänsyn till lokala förhållanden. Or. fr 98 Evžen Tošenovský Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala 3. Europaparlamentet respekterar städernas beslut att själva ta fram lösningar och planer för transportslagen. PE560.621v01-00 42/112 AM\1064733.doc

förhållanden. 99 Isabella De Monte Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att fastställa prioriteringar kopplade till integreringen av hållbar rörlighet och att främja intermodalitet. Or. it 100 Karima Delli, Daniela Aiuto, Rolandas Paksas, Merja Kyllönen Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. 3. Europaparlamentet är övertygat om att aktiv rörlighet, såsom gående och cykling, i kombination med kollektiv och/eller gemensam rörlighet utgör den framtida grunden för ett kvalitativt synsätt på hälsosamma rörlighetsplaner. AM\1064733.doc 43/112 PE560.621v01-00

101 Maria Grapini Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att upprätta strategier för transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. Or. ro 102 Matthijs van Miltenburg, Pavel Telička, Henna Virkkunen, Wim van de Camp Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att noggrant överväga respektive transportslags behov i sina planer för hållbarhet i städer samt att främja en modal övergång till hållbara transportslag för att förbättra livskvaliteten i städerna. 103 Georges Bach Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna 3. Europaparlamentet uppmanar städerna PE560.621v01-00 44/112 AM\1064733.doc

att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. att prioritera transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. 104 Miltiadis Kyrkos Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel och anta en politik för integrerade intermodala och/eller kombinerade transporter utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. 105 Ismail Ertug, Lucy Anderson Punkt 3 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, med hänsyn till lokala förhållanden. 3. Europaparlamentet uppmanar städerna att rangordna transportmedel utifrån de behov som i första hand fotgängare har, och därefter cyklister, kollektivtrafik, företag och logistik samt privata bilanvändare, där mer hållbara transportslag prioriteras och hänsyn tas till lokala förhållanden. AM\1064733.doc 45/112 PE560.621v01-00

106 Karima Delli Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna har ett åtagande att se till att deras medborgare lever i en hälsosam miljö, vilket är avgörande för deras livskvalitet och deras hälsa. 107 Aldo Patriciello Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet uppmanar de lokala myndigheterna att, med hänsyn till den förestående befolkningsökningen, planlägga gröna lungor och korridorer i stadscentrumen för att förbättra miljön och luftkvaliteten, och samtidigt främja användningen av cyklar och andra transportmedel som inte orsakar några föroreningar. Or. it 108 Olga Sehnalová Punkt 3a (ny) PE560.621v01-00 46/112 AM\1064733.doc

3a. Europaparlamentet understryker att infrastruktur utan hinder är avgörande för livskvaliteten i städerna för alla medborgare. 109 Henna Virkkunen, Wim van de Camp, Georges Bach, Merja Kyllönen, Patricija Šulin, Elissavet Vozemberg, Lucy Anderson, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet stöder utvecklandet av innovativa former av rörlighet och intelligenta transportlösningar. Parlamentet stöder bilandet av en regleringsram som gör det möjligt att använda nya former av rörlighet och nya delningsmodeller som utnyttjar befintliga resurser på ett bättre sätt. 110 Andor Deli Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet anser att det behövs större förbättringar av kollektivtrafiklinjerna i förorterna och på landsbygden, samt att dessa måste integreras i städernas transportnät på ett AM\1064733.doc 47/112 PE560.621v01-00

bättre sätt. (Förbättrad integration mellan å ena sidan kollektivtrafiklinjerna i förorterna och på landsbygden och å andra sidan städernas transportnät, skulle minska behovet av att använda bilen, och en enkel tillgång till städerna skulle minska överbefolkningen där.) Or. hu 111 Daniela Aiuto, Eleonora Evi, Rosa D'Amato, Marco Affronte, Piernicola Pedicini, Peter Lundgren Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att främja en politik som syftar till att minska antalet resor till och från arbetsplatsen och att bl.a. främja distansarbete, IKT och telekonferenser. Or. it 112 Karima Delli Punkt 3b (ny) 3b. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att minska bullret i städerna, däribland ljud från kollektivtrafik, godståg och flygtrafik, samt att se till att medborgarna har en stabil juridisk ram när det gäller trafikledning. PE560.621v01-00 48/112 AM\1064733.doc

113 Henna Virkkunen, Wim van de Camp, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper Punkt 4 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast se över luftkvalitetsdirektivet. utgår 114 Karima Delli Punkt 4 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast se över luftkvalitetsdirektivet. 4. Europaparlamentet är övertygat om att en hållbar rörlighet i städer endast kan uppnås genom ett helhetsgrepp på luftföroreningarna och uppmanar därför kommissionen att fastställa en tydlig tidsram för genomförandet av tester av utsläpp i verklig trafik samt att snarast se över luftkvalitetsdirektivet. 115 Lucy Anderson, Christine Revault D'Allonnes Bonnefoy, Theresa Griffin Punkt 4 AM\1064733.doc 49/112 PE560.621v01-00

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast se över luftkvalitetsdirektivet. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast se över luftkvalitetsdirektivet och då framför allt vidta snabba och effektiva åtgärder som gör det möjligt för medlemsstaterna att uppfylla direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa (2008/50/EG), i synnerhet för den föreslagna översynen av direktivet om nationella utsläppstak (TAK), i syfte att förse det med bindande och ambitiösa utsläppstak för 2025 och 2030 för att vägleda medlemsstaterna i deras insatser mot luftföroreningarna och förbättra samordningsåtgärderna inom TAKdirektivet och luftkvalitetsdirektivet, ett snabbt slutförande av förfarandet för tester av utsläpp i verklig trafik när det gäller utsläppsklass euro 6 för privatfordon. 116 Massimo Paolucci, Lucy Anderson, David-Maria Sassoli, Isabella De Monte Punkt 4 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast se över luftkvalitetsdirektivet. 4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina politiska initiativ prioritera rörlighet i städerna, minskningen av skadliga utsläpp från rörligheten i städerna och dessa utsläpps skadliga effekter på luftkvaliteten i stora områden i EU, och att snarast se över luftkvalitetsdirektivet och lägga fram särskilda lagstiftningsförslag som syftar till att minska de skadliga utsläppen i stadsområden. PE560.621v01-00 50/112 AM\1064733.doc

Or. it 117 Karima Delli, Daniela Aiuto Punkt 4a (ny) 4a. Europaparlamentet understryker att barnen är de invånare som är mest känsliga för buller och luftföroreningar, i synnerhet partiklar och ozonnivåer, och att deras intressen måste sättas högre upp på dagordningen när behöriga beslutsfattare på olika nivåer tar fram planer för rörlighet i städer. 118 Karima Delli, Daniela Aiuto Punkt 4b (ny) 4b. Europaparlamentet uppmanar myndigheter i städer och medlemsstater att i samarbete med vädertjänster ge bättre, mer förutseende och beständigare information till invånarna i ett tillräckligt stort antal städer, genom användning av exempelvis ett tillräckligt antal bildskärmar och på internet. AM\1064733.doc 51/112 PE560.621v01-00

119 Dominique Riquet Punkt 5 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med försiktighetsprincipen vidta förebyggande åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i städer och garantera en koncentration av miljöföroreningar som ligger under de nivåer som WHO har fastställt i sina riktlinjer, särskilt genom att tillhandahålla gratis kollektivtrafik eller genom att införa alternerande trafik. 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta förebyggande åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i städer och garantera att koncentrationen av miljöföroreningar inte översskrider de nivåer som WHO har fastställt i sina riktlinjer, förutsatt att om normerna överskrids kan dessa åtgärder inbegripa gratis kollektivtrafik och alternerande trafik. Or. fr 120 Georg Mayer, Harald Vilimsky Punkt 5 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med försiktighetsprincipen vidta förebyggande åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i städer och garantera en koncentration av miljöföroreningar som ligger under de nivåer som WHO har fastställt i sina riktlinjer, särskilt genom att tillhandahålla gratis kollektivtrafik eller genom att införa alternerande trafik. 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med försiktighetsprincipen vidta förebyggande åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i städer och garantera en koncentration av miljöföroreningar som ligger under de nivåer som WHO har fastställt i sina riktlinjer. Or. de PE560.621v01-00 52/112 AM\1064733.doc

121 Claudia Schmidt, Pavel Svoboda, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Markus Pieper Punkt 5 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med försiktighetsprincipen vidta förebyggande åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i städer och garantera en koncentration av miljöföroreningar som ligger under de nivåer som WHO har fastställt i sina riktlinjer, särskilt genom att tillhandahålla gratis kollektivtrafik eller genom att införa alternerande trafik. 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med försiktighetsprincipen vidta förebyggande åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i städer och garantera en koncentration av miljöföroreningar som ligger under de nivåer som WHO har fastställt. 122 Bogusław Liberadzki Punkt 5 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med försiktighetsprincipen vidta förebyggande åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i städer och garantera en koncentration av miljöföroreningar som ligger under de nivåer som WHO har fastställt i sina riktlinjer, särskilt genom att tillhandahålla gratis kollektivtrafik eller genom att införa alternerande trafik. 5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i enlighet med försiktighetsprincipen vidta förebyggande åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i städer och garantera en koncentration av miljöföroreningar som ligger under de nivåer som WHO har fastställt i sina riktlinjer, särskilt genom att tillhandahålla attraktiv, tillgänglig och betalbar kollektivtrafik eller genom att införa alternerande trafik. AM\1064733.doc 53/112 PE560.621v01-00