C-UPPSATS. Bubblan som sprack

C-UPPSATS 2008:036 Bubblan som sprack IT-kraschens inverkan på konkurser bland IT-företag i Luleå Hanna Nordin Luleå tekniska universitet C-uppsats Historia Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2008:036 - ISSN: 1402-1773 - ISRN: LTU-CUPP--08/036--SE

Abstrakt: Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka de i Luleå registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. Den teori som använts är den av Kindleberger framlagda teorin kring ekonomiska bubblor och krascher. Kindleberger menar att ekonomiska bubblor är en naturlig del av det ekonomiska system vi har idag, och har så varit under en lång tid. En ekonomisk bubbla kan karakteriseras genom att den växer fram under ett stadium av mani där aktörerna på marknaden agerar irrationellt och priser har ett orealistiskt värde, detta stadium följs av en panik då aktörerna inser att situationen inte är hållbar. Slutligen kraschar marknaden då alla vill sälja det som de inköpt under det maniska stadiet. I Luleå resulterade IT-kraschen i att nära 40 % av de Luleå-registrerade IT-företagen i staden under en kort period gick i konkurs. Storleken på företagen varierade till såväl antal anställda som aktiekapital och de delområden av IT-branschen som de verkade inom var spridda och varierade stort. Den likhet som återfinns bland företagen är att majoriteten av dem tycks ha gått i konkurs på grund av en krympande marknad efter kraschen. Det finns också information som tyder på en omogen marknad, det vill säga att kunderna inte var redo för att använda den teknik som företagen representerade.

Innehållsförteckning: 1. Inledning... 1 1.1 Syfte och frågeställningar... 2 1.2 Uppsatsens relevans... 2 1.3 Avgränsningar... 2 1.4 Metod... 3 1.5 Material och källkritik... 5 1.6 Forskningsläge... 8 1.7 Disposition... 8 2. Kindlebergers teorier kring krascher... 10 2.1 Mani... 10 2.2 Panik och krasch... 12 2.3 Krisingripande... 13 3. Viktiga ekonomiska begrepp... 17 3.1 Bolagsformer... 17 3.2 Konkurser... 18 3.3 Nyemissioner... 20 4. Tidigare bubblor... 21 4.1 Tulpansvindeln... 21 4.2 Den svenska finans- och bostadskraschen 1990-1992... 24 5. Konceptet IT och datorernas utveckling... 26 5.1 IT ett modernt begrepp för ett äldre koncept... 26 5.2 Datorernas utveckling... 28 5.3 Internets framväxt från ARPANET till World Wide Web... 30 5.4 Upptakten till IT-bubblan och den följande kraschen... 33 6. IT-bubblans inverkan på IT-branschen i Luleå... 37 6.1 IT-branschen i Luleå... 37 6.2 Konkurser bland IT-företag i Luleå under perioden 2001-2003... 39 7. Analys... 43 7.1 Sammanfattning av analysen... 46 8. Referenser... 47 8.1 Litteratur... 47 8.2 Tingsrätten i Luleå... 48 8.2.1 Konkursår 2001:... 48 8.2.2 Konkursår 2002:... 49 8.2.3 Konkursår 2003:... 49 8.3 Internetkällor... 49 8.3.1 Dagens Industri... 50 8.3.2 Nationalencyklopedin... 50 Bilaga 1... 53

1. Inledning Genom historien har de ekonomiska systemen världen över drabbats av spekulationsfaser som regelmässigt följts av krascher. Dessa krascher kan karaktäriseras på olika vis. Bland annat brukar de inledas med en slags mani som i sin tur leder till att aktörerna som är involverade i det ekonomiska systemet slutar tänka fullt realistiskt. Priser övervärderas och ogenomtänkta lån tas. Det genom historien återkommande resultatet av sådant beteende blir en ekonomisk bubbla som växer sig allt större för att sedan krascha när bubblan spricker. Ekonomhistorikern Kindleberger menar att dessa krascher är en naturlig del av dagens ekonomiska system och har så varit under en längre tid. 1 Under 1990-talet utvecklades informationstekniksbranschen (IT-branschen) i en positiv riktning, speciellt i USA. Affärerna var lukrativa och nya tekniker presenterades på marknaden. Eftersom tiden gick blev dock utvecklingen allt mer hektisk. I media talades det stort om den nya tekniken som skulle revolutionera vårt sätt att leva. Investeringar i ITbranschen blev allt mer ogenomtänkta och allt fler IT-entreprenörer dök upp i näringslivet. 2 Ett beteende som tydligt följde den ovannämnda process som utgör en ekonomisk bubblas framväxt. Mot slutet av decenniet började de med erfarenhet av ekonomiska bubblor att se orosmoln flockas vid horisonten. De visste att en bubbla tenderar att följas av en krasch, speciellt när bubblan uppnått stora proportioner. Efter en period med hastigt stigande, och ofta orealistiska priser, började det kring årsskiftet 1999-2000 att märkas en förändring. I april 2000 började marknaden att rasa nedåt, aktievärden sjönk och såväl kraschen som den nedåtgående trenden för informationsteknik- (IT-) företagen var påtaglig. 3 IT-kraschen påverkade företag världen över, inte bara i USA där bubblan haft sin start. Effekterna av den har varit, och är fortfarande i viss mån, märkbara på såväl global som lokal nivå. I staden Luleå i norra Sverige gick 16 IT-företag i konkurs året efter kraschen, sammanslaget hade de kring 110 anställda men många av dem hade året innan haft ännu fler. De följande åren kom ytterligare företag att gå i konkurs. Nästintill 40 % av de Luleåregistrerade IT-företagen kom att gå i konkurs under perioden 2001-2003. 4 1 Kindleberger (1996) Mani, panik och krasch 2 Cassidy (2002) dot.con, sid. 26-27, 193 3 Jörnmark (2002) IT-bubblan och telekomkrisen 4 Tingsrätten i Luleå 1

1.1 Syfte och frågeställningar Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka de i Luleå registrerade IT-företag som gick i konkurs som en följd av den internationella IT-kraschen i början av 2000-talet. De frågor som främst kommer att undersökas närmare är: Finns det något mönster bland företagen som gått i konkurs? o Var företagen små eller stora? o Var företagen gamla och etablerade eller nya? o Hörde företagen till samma del av IT-marknaden eller olika delar? Vilka är huvudorsakerna till konkurserna? Vidare syftar även uppsatsen till att beskriva bakgrunden till IT-bubblan och kraschen på ett generellt plan. 1.2 Uppsatsens relevans Begreppen IT-bubbla eller IT-krasch är något som de flesta vuxna människor i dagens Sverige kommit i kontakt med på ett eller annat sätt. Antalet personer som vet vad begreppen innebär tycks dock vara färre. Då denna händelse i stor del påverkat den informationsteknik vi lever med idag samt den svenska ekonomin ser jag det som ytterst viktigt att undersöka den närmare samt att lägga fram information om den på ett sådant sätt att fler individer kan förstå innebörden och förloppet av kraschen. Vidare är även detta ämne ett ämne som ligger nära i tiden och inte blivit behandlat i stor utsträckning. 1.3 Avgränsningar Till att börja med avgränsas uppsatsen till att beröra endast de företag som är registrerade i Luleå under tiden kring kraschen. IT-kraschen i stort, på en mer generell och global nivå, kommer endast att beröras flyktigt som bakgrundsmaterial och kommer inte att undersökas vidare i empirin, detta då en sådan undersökning ligger utanför uppsatsens huvudsyfte. Anledningen till att fokus läggs vid Luleå är den att material som behandlar IT-branschen i Luleå finns att tillgå. Som uppsatsens syfte klargör är det här en undersökning av de företag som gått i konkurs under åren just efter kraschen. Därför behandlar uppsatsen inte andra IT-företag i Luleå i 2

detalj utan endast en översikt ges. Anledningen till att just konkursföretagen är de som valts att fokusera på är att de på ett tydligt sätt visar på en påverkan av IT-kraschen samt att en undersökning av denna påverkan är intressant. Tidsmässigt ligger fokus på åren just efter kraschen, det vill säga år 2001 till och med år 2003. Anledningen till att perioden som undersöks börjar med år 2001 är den att företag som gått i konkurs före 2000 inte gjort så på grund av kraschen då denna inträffade just detta år, och konkurserna under år 2000 själv är så fåtaliga att det inte märks någon skillnad i konkursstatistiken. Detta blir märkbart först år 2001. Anledningen till att 2003 avslutar perioden är den att effekterna av kraschen då började avta och IT-branschen började sakta återhämta sig. Vidare bör nämnas att allt eftersom tiden passerar blir det en större risk att det inte är kraschen som orsakat konkursen. Perioden mellan åren 1999 och 2007 kommer även att behandlas i viss mån för att skapa referenspunkter för den smalare tidsperiod som huvudfokus ligger på. Slutligen vill jag nämna att jag gjort en avvägning vad gäller konkursföretagens identiteter och integritet, samt identiteten på dem som står bakom företagen. Namn på företag och personer är inte relevant för uppsatsen utan endast den statistik och information som företagen i fråga representerar. Därför väljer jag, på grund av etiska skäl, att inte omnämna några namn vad gäller konkursföretagen som studeras närmare. 1.4 Metod Denna uppsats bygger främst på litteraturstudier samt kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Den har även komparativa inslag. Här nedan följer en kort genomgång av de ovan nämnda metoderna samt hur de används i uppsatsen. Litteraturstudier, även kallade dokumentstudier, går ut på att forskaren studerar olika dokument och använder dessa som källor. Det kan vara en bok, ett protokoll eller någon annan form av nedskriven källa. Även studier av muntliga källor kan räknas till litteraturstudier. 5 I arbetet med denna uppsats har denna metod flitigt använts vid arbetet med metod, teori och bakgrund. 5 Andersen (red.)(1994) Vetenskapsteori och metodlära en introduktion, sid. 73-74 3

Den metod som använts mest i arbetet bakom den empiriska delen av uppsatsen är den kvantitativa metoden. En forskare som arbetar med kvantitativa metoder försöker att kvantifiera sitt material, det vill säga göra det beräkningsbart, för att sedan kunna se mönster och samband. Inom samhällsvetenskapen utgörs den kvantitativa forskningen främst av massdataundersökningar och utrycks ofta i form av statistik. 6 Även en kvalitativ metod har använts vid arbetet med empirin. En kvalitativ undersökning är tolkande till sin natur, vilket betyder att forskaren tolkar den information han har efter vissa referensramar. Wallén menar att kvalitativa metoder ofta används när syftet med undersökningen är att karaktärisera och identifiera olika företeelser. 7 Inledningsvis började arbetet med empirin i en eftersökning av material. Materialet har främst sökts fram i databaser för att sedan kontrolleras mot arkivmaterial hos tingsrätten i Luleå. Detta arbete har i stor del varit kvalitativt då vid varje konkursfall varit tvungen att göras en bedömning om företag varit IT-orienterat eller ej. De krav som ställts på ett IT-företag reflekteras av definitionen av IT i kapitel 5.1. Efter det att företagen valts har arbetet blivit allt mer kvantitativt. Ur konkursdokumenten från tingsrätten har en hel del kvantitativa data, såsom till exempel de antal anställda ett företag haft och dess kapitalvärde, hämtats. Vidare har också en hel del kvantifieringar av kvalitativt tolkat material gjorts, exempel på detta är material som anger orsakerna bakom konkurserna. De är alla angivna på individuella sätt men när orsaken tolkats kvalitativt kan den placera i en kategori med andra orsaker som är likadana eller liknande och sedan kan mängden inom varje kategori räknas. Vidare har också kvantitativ metod varit till stor användning i arbetet med att ta fram information kring hur stor IT-branschen i Luleå var, hur många företag som gått i konkurs ett visst år och hur stor del av IT-branschen i Luleå dessa utgör. Ur material från databaser och tingsrätten har dessa siffror kunnat räknas fram. 6 Bjereld m.fl. (2002), Varför vetenskap?, sid. 114 7 Wallén (1999) Vetenskapsteori och forskningsmetodik, sid. 73-75 4

Slutligen har uppsatsen, som ovan nämnts, även till viss del varit komparativ. En komparativ studie är en studie som är jämförande. 8 Ett tillvägagångssätt kan vara att jämföra de mätresultat eller observationer forskningen grundar sig på med en referens som ligger utanför forskningens empiri. 9 Den komparation som främst gjorts i denna uppsats är jämförelsen av IT-bubblan med en annan tidigare ekonomiska bubbla, Tulpansvindeln som ägde rum under 1600-talet. 1.5 Material och källkritik Det material som teori- och bakgrundsdelarna av denna uppsats grundar sig i är främst hämtat från böcker men även från Internet. Det Internetmaterial som använts utgörs främst av material från Nationalencyklopedin. Då detta är ett erkänt nationellt uppslagsverk anser jag att detta är en pålitlig källa. Vidare har information från tidningen Dagens Industris hemsida använts. Dels är det en artikel som behandlar information som är allmänt känd inom affärsvärlden och som jag använt på ett vis som gör eventuella vinklingar i artikeln irrelevanta, och dels är det information kring den svenska aktiebörsen som använts. Den sistnämnda utgörs endast av statistik, då information som denna utgör en del av tidningens kärnverksamhet ser jag denna börsinformation som pålitlig. Vidare har en del enstaka hemsidor använts för att slå upp kortfattad information om bland annat företag och Luleå kommun. De har använts på ett så generellt vis att eventuell vinkling av den information som finns på hemsidorna i frågan inte är speciellt relevant. Den huvudkälla som använts till teoriavsnittet är boken Manier, panik och krascher av Charles P. Kindleberger. Då Kindlebergers forskning är vedertagen och denna bok utgör en av hörnstenarna av forskningen kring ekonomiska kriser anser jag att boken, samt teorin den representerar, är såväl relevant som pålitlig. Till avsnittet som berör tidigare krascher har två böcker använts som huvudkällor, Finansiella kriser förr och nu av Johan A Lybeck samt Tystnadens historia och andra essäer av Peter Englund. Johan A Lybeck var vid tiden för skrivandet och publiceringen av boken professor i nationalekonomi vid Göteborgsuniversitet. Boken har en noggrann notförteckning med tillhörande källangivelser och gör ett förtroendeingivande intryck. Jag anser att boken är 8 Bjereld m.fl. (2002), sid. 82 9 Wallén (1999), sid. 119 5

pålitlig som källa. Peter Englund som är professor i historia är känd för att de böcker han publicerar är mer av en litterär karaktär än ren forskning, trots den litterära karaktären brukar han ha ett noggrant undersökt material som han arbetar med. 10 Ur denna bok, som är en essäsamling, har jag använt avsnittet som behandlar Tulpansvindeln. Englund refererar vidare till ytterligare litteratur som behandlar ämnet och det han skriver tycks vara överensstämmande med andra källor, såsom Kindleberger. Då informationen stämmer väl överens med annan information har jag valt att använda denna källa då den är väl skriven. Huvudkällorna till kapitel 5 är de två böckerna Den skapande människan av Staffan Hansson och dot.con av John Cassidy. Den första boken är en allmän teknikhistoriebok och har i denna uppsats använts för att gestalta datorernas tekniska utveckling. Staffan Hansson var vid skrivandet och publiceringen av boken professor i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet där boken används i undervisningen. Jag anser att denna bok är en pålitlig källa som kommer väl till pass vid beskrivandet av datorernas historia. Den andra boken behandlar IT-kraschen och dess rötter samt även Internets utveckling till viss del. Författaren, John Cassidy, är en väletablerad journalist och har främst jobbat med ekonomisk journalistik. Noggranna notangivelser, ett appendix med aktievärden och liknande samt tydliga referenser till vetenskapsmän som hjälpt honom i arbetet med boken, däribland historiker, gör att den känns korrekt och förtroendeingivande. Ytterligare en bok har använts till detta kapitel 5, Systemutveckling på 2000-talet av Lars Wiktorin. Även i denna bok finns notförteckningar med och bokens författare har en lång yrkeserfarenhet inom IT-branschen. Boken har använts som undervisningsmaterial vid Stockholms Universitet och dess innehåll är baserat på praktiska erfarenheter från ITbranschen. Utöver dessa böcker har ett fåtal andra böcker även använts för kortfattad information. Vissa av dessa är inte av en fullt vetenskaplig natur och har därför använts på ett försiktigt vis. I dessa fall har informationen korsrefererats med information i andra oberoende källor. Dessa böcker är: Historiens största börsbubbla av Ronald Fagerfjäll och The Coming Internet Depression av Michael Mandel. Andra mer pålitliga böcker som använts är: A history of World Societies av John P. McKay med flera och Computers av Larry och Nancy Long. 10 Behrendtz (2002) Tal om Peter Englunds författarskap 6

Som nämnts i det föregående delkapitlet, kapitel 1.4, så har en stor del av informationen till empirin hämtats från databaser för att sedan jämföras med det arkivmaterial som finns hos tingsrätten i Luleå. Jag har använt mig utav två databaser. Den första, som jag använt mest, är Affärsdatas databas som går att återfinna på deras hemsida. Den andra som jag använt mig utav för att komplettera den informationen jag fått från Affärsdata är Statistiska Centralbyråns (SCB) databas kring konkurser. Den första databasen grundar sig på källor som är erkända inom affärsvärden och rekommenderades till mig av en bibliotekarie på universitetsbiblioteket. Vidare är det en betaltjänst som vänder sig till näringslivet, vilket inger en viss trovärdighet. Då jag i efterhand kontrollerat och kompletterat de uppgifter jag fått från denna databas med material från tingsrätten anser jag att informationen som finns där är korrekt. Jag har dock två reservationer, dels kan man inte vara säker på att alla konkursföretag lagts in i deras databas även om så tycks vara och dels fick de tekniska problem just innan jul vilket ledde till att deras service stängdes ned och när den sedan gjordes tillgänglig igen var den sökfunktion som jag använt mig mest av inte längre tillgänglig. Därav behovet av att använda SCB för viss information. Informationen i SCBs databas ser jag som pålitlig då detta är den organisation som har till uppgift att tillhandahålla en stor del av svensk statistik och information här ifrån används för en hel del olika ändamål, såsom bland annat forskning och undersökningar. Trots att materialet är pålitligt så har jag en reservation. Konkurserna i databasen är ordnade efter ett så kallt SIN-register där varje bransch är representerad av en siffra. Till skillnad från affärsdatas databas är SCBs databas ordnad så att man bara kan söka på en huvudkategori och inte underkategorier. Då återförsäljning av datorer räknas under kategorin för återförsäljning och inte den för dataverksamhet innebär det att vissa mörkertal kan förekomma, men dessa borde vara små och det rör sig endast om årtalen innan 2001. Materialet från tingsrätten ser jag som pålitligt då det rör sig om juridiska dokument och konkursförvaltarna, som till största del är författarna av dokumenten, tycks inte ha varit jäviga i något av fallen. Information i detta delkapitel som inte åtföljs av en fotnot är hämtad från de berörda källorna. 7

1.6 Forskningsläge Forskning kring ekonomiska bubblor är något som gjorts i relativt stor utsträckning. Ett av de mer framstående namnen inom området är Charles P Kindleberger som under sin levnadstid var professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT). Inom den Svenska forskningskretsen kring finanskriser återfinns namn som exempelvis Johan A Lybeck, Erik Lundberg och Lars Jonung. Vad gäller forskning kring själva IT-bubblan är det mer sparsamt. Ett fåtal amerikanska böcker går att återfinna och de svenska böcker som skrivits är av en journalistisk karaktär och ofta sensationsinriktade. Boken boo.com och IT-bubblan som sprack av Gunnar Lindstedt tycks vara det närmaste en genomgående och mer vetenskaplig bok kring IT-bubblan i svenska tappning man kan komma. Vad gäller IT-bubblans inverkan på IT-branschen i Luleå är mig veterligen ingen forskning gjord. Informationen till detta delkapitel är hämtad från sökningar i biblioteksdatabasen Libris efter ämnesområdet ekonomiska kriser samt sökorden krascher och bubblor under ämnesområdet ekonomi samt historia. 1.7 Disposition Kapitel ett utgör inledningen till uppsatsen och berör syfte, frågeställning samt motivering till uppsatsen. I detta kapitel behandlas även metod, tidigare forskning, avgränsningar samt källkritik och material. Slutligen görs även denna genomgång av kapitelindelning. Uppsatsens andra kapitel behandlar den teori som denna uppsats utgår ifrån. Anledningen till att teorin får ett eget kapitel är att det är så pass mycket information som presenteras kring denna att det blir tydligast och enklast på så vis. Uppsatsen tredje, fjärde samt femte kapitel utgör bakgrundsinformation som är relevant både för förståelsen av kraschen samt för utformningen av den empiriska delen av uppsatsen. Kapitel 3 behandlar bakgrundsinformation av en ekonomisk karaktär, som till exempel vad 8

som räknas för att ett företag ska vara ett aktiebolag, när ett företag går i konkurs och vad en nyemission är. Kapitel 4 behandlar två exempel av tidigare krascher, den nederländska Tulpansvindeln under 1600-talet samt den svenska finans- och fastighetskraschen under 1990- talet. Kapitel 5 behandlar i sin tur datorernas historia och IT-kraschen ur ett mer generellt perspektiv. Kapitel 6 utgör empiridelen av uppsatsen. Här ligger fokus på hur IT-bubblan påverkat Luleå. Speciellt berörs konkurser bland IT-företagen i Luleå under perioden 2000-2003. I det följande kapitlet, kapitel 7, görs sedan en analys av det material som lagts fram. I kapitel 8 görs sedan en sammanfattning av uppsatsen i sin helhet. 9

2. Kindlebergers teorier kring krascher En av grundtankarna inom många ekonomiska teorier är att människan är en rationell och nyttomaximerande varelse som gör väl genomtänkta val baserade på kunskap. 11 Ett annat antagande som ofta görs är att utbudet bör formas av efterfrågan, det är helt enkelt inte rationellt att producera till exempel 300 skjortor om marknadsundersökningarna visar att troligtvis bara 200 av dem kommer att säljas. Utbud och efterfrågan brukar också ha en avgörande roll när det kommer till prissättning av varor. Det är orealistiskt att försöka sälja en skjorta för 1000 kronor om man som affärsman vet att målgruppen som skjortan är riktad till är villiga att betala högst 400 kronor för en skjorta. Vidare är det inte optimalt att sälja skjortan för 100 kronor i ovanstående fall då det, tack vare efterfrågan, går att få mer pengar för den. 12 Dessa antaganden stämmer i de flesta fall, men i vissa situationer slutar människan att agera rationellt och den efterfrågan som styr marknaden rubbas. Charles P. Kindleberger har forskat kring ekonomiska bubblor och krascher, vad som leder fram till dem och hur de brukar ta form. I hans teorier framgår tydligt att det vid framväxten av ekonomiska bubblor inte längre är normala ekonomiska regler och beteenden som styr. 13 2.1 Mani Dagligen sker förändringar som påverkar marknaden men då dessa förändringar ofta är av mindre storlek leder de sällan till drastiska resultat. Om en större förändring av marknaden däremot uppstår kan resultaten bli allt mer drastiska. En sådan stor förändring brukar kallas för förskjutning och kan i sin tur leda till att spekulationsobjekt uppstår. 14 Denna större händelse kan vara i stort sätt vad som helst, exempel hämtat från historien visar på att orsaken kan ligga i såväl krigsutbrott som fredsavtal, omfattande spridning av ny teknik, rekord- som katastrofskördar och mycket mer. Kindleberger skriver att det spelar mindre roll vad katalysatorn till förskjutningen är, vad det än må vara kommer dess påverkan att hålla i sig om händelsen är omfattande nog att ha inflytande över människans uppfattning av marknaden. 15 Efter att förskjutningen inträffat och ett spekulationsobjekt gjort entré på marknaden börjar en ekonomisk bubbla sakta att formas, först på liten skala för att sedan växa sig större och större. 11 Eklund (2004), Vår ekonomi En introduktion till samhällsekonomi sid.43-45 12 Ibid., sid.60-63 13 Kindleberger (1996), sid. 35-40 14 Ibid., sid. 65 & 35 15 Ibid., sid. 35 10

Det hela inleds med att investerare och företag uppfattar en ny och större efterfrågan och investerar för att producera mer än vad de gör i detta läge. Allt eftersom efterfrågan ökar så ökar utbudet. 16 Kindleberger beskriver denna investeringsfas som indelad i två moment, det första utgörs av att investerare och företag som ovan nämnt investerar medan det andra momentet utgörs av allmänhetens inblandande. Under det första momentet sker investeringarna med en slags rationell tanke bakom, syftet med investeringarna är att producera. Under den andra fasen börjar den rationella tanken trubbas av och investeringarna görs istället för att få tag på en vara som kan stiga i värde som sedan kan säljas vidare med en fin vinstmarginal. 17 När detta inträffar är det inte längre en realistisk efterfrågan som styr marknaden. Detta beteende har kommit att benämnas på många olika sätt genom tiderna, här följer några exempel: mani, köpeufori, finansiella orgier, volymsjuka, ett epidemiskt begär att snabbt bli rik och slutligen även en vansinnig expansionsrush. 18 Det är under det andra momentet som bubblan växer sig stor. En stor del av de pengar som investeras i en sådan bubbla är ofta inte pengar som det finns täckning för. Många av investerarna tar lån för att investera med en för tillfället rationellt uttänkt idé i bakhuvudet, ett lån är lätt att återbetala efter det att investeringen sålts vidare för ett högre pris än vad man själv köpt det för. 19 Vad är det som leder till att rationella människor ger sig in i denna maniska handel? Kindlebergers svar på den frågan är att individer ser företag, vänner och bekanta göra vinster och ger sig därför in i leken på egen hand. Ett citat han ofta använt sig utav inom sin undervisning kring finanskrascher sammanfattar fenomenet ur hans perspektiv väl: Det finns ingenting som har så störande inverkan på ens välbefinnande och omdöme som att se att en vän har blivit rik. 20 Även om människan generellt framstår som irrationell i en situation där en bubbla växer fram tycks det genom historien funnits de som behållit lugnet och tänkt rationellt trots manin som rått runtomkring dem. Kindleberger nämner ett citat angående Söderhavsbubblan, en ekonomisk bubbla på 1700-talet, som tyder starkt på detta: 16 Kindleberger (1996), sid. 36 17 Ibid., sid. 51 18 Ibid., sid. 36 & 47 19 Ibid., sid. 51 20 Ibid., sid. 37 11

Den verkliga höjningen utöver kapitalet kommer att vara inbillad; ett plus ett kommer aldrig, hur man än tänjer på varje aritmetik, att bli tre och ett halvt, alltså måste allt fiktivt värde förr eller senare bli en förlust för någon. Det enda sättet att hindra att det drabbar en själv måste vara att sälja ut i god tid enligt principen rädda sig den som kan. 21 2.2 Panik och krasch Allt eftersom manin fortlöper blir det allt mer tydligt att det inte rör sig om en stabil ekonomisk utveckling, såsom ovanstående citat antyder. När handel sköts med lånade pengar växer marknaden egentligen inte. Alla vinster som görs grundar sig i någon annans förlust. När verkligheten börjar kristalliseras och människorna inser hur situationen egentligen ser ut sker nästa steg i utvecklingen av den ekonomiska bubblan. Panik bryter ut och de involverade försöker alla att sälja det de investerat i. De som lyckas sälja i tid landar på fötterna medan de andra faller hårt då bubblan slutligen spricker och det de investerat i drastiskt sjunker i värde. 22 När den ekonomiska bubblan väl spruckit brukar ett finansiellt nödläge infinna sig, det är detta nödläge som utgör själv kraschen. Det som tidigare var en hastig uppåtväxande trend blir en lika hastig, om inte ännu hastigare, nedgående trend. Hur länge detta krisläge håller i sig varierar från krasch till krasch. I vissa fall rör det sig om dagar medan det i andra fall rör sig om år innan ekonomin återhämtar sig. 23 Vidare kan en krasch också fortlöpa kontinuerlig eller svänga fram och tillbaka mellan kris och ett mindre svårt läge. 24 En kris som orsakats av en lokal bubbla kan spridas vidare till andra marknader, på liknande vis kan även bubblor spridas till andra länder. Speciellt i modern tid då den internationella marknaden är väl sammanflätad kan kriser i ett land påverka kriser i ett annat. 25 I likhet med det tidigare beskrivna förloppet kring hur manin sprider sig kan panik och ekonomisk osäkerhet sprida sig internationellt via psykologiska kanaler. Rent ekonomiska spridningskanaler för en kris kan bero på till exempel förändringar av priserna för en vara i ett land som påverkar priserna på samma vara i ett annat land eller förändringar av räntorna i ett 21 Kindleberger (1996), sid. 55 (Kindleberger har i sin tur hämtat citatet från Carswells bok South Sea Bubble) 22 Ibid., sid. 54-55 & 23 23 Ibid., sid. 126 24 Ibid., sid. 127 25 Ibid., sid. 148 12

land. 26 Ett tydligt exempel på hur en krasch kan sprida sig är den stora depressionen med start år 1929 som hastigt spred sig från USA till Europa där den bredde ut sig. 27 Sammanfattningsvis kan det sägas att kriser kan se väldigt olika ut från gång till annan, detta leder i sin tur till att de blir svåra att definiera. Kindleberger gör i inledningen av sin bok Manier, panik och krascher en intressant liknelse i ett försök att definiera en ekonomisk kris: det kan vara så att det för finanskriser gäller detsamma som för vackra kvinnor (i vår kultur): de är svåra att definiera men fullt igenkännliga när man träffar på dem. 28 2.3 Krisingripande Åsikterna om hur situationen bör hanteras när väl krisen brutit ut är kluvna. Vissa menar att man bör avvakta och låta paniken och krisen reda ut sig själv, denna metod skulle kunna benämnas som en slags rida-ut-stormen-taktik. Denna åsikt brukar delas in i två underkategorier. Dels finns det de som anser att de som råkat illa ut förtjänar den situation de hamnat i, krisen ses som ett straff för det oresonliga beteendet under manifasen. Den andra inriktningen ser paniken och kraschen som en händelse som rensar upp i systemet och rensar ut sådana saker som just spekulationsbubblor och på så vis uppehåller en hälsosam marknad. 29 Sedan finns det de som anser att man bör göra något åt krisen, att det är viktigt att snarast vända på kristrenden. De som är av denna mening brukar ofta gå med på att det är bra att systemet rensas från bubblor och att marknaden hålls hälsosam, men de menar också att en kris kan komma i vägen för investeringar som ligger utanför området för den ekonomiska bubblan och på så vis skada marknaden och ekonomin ytterligare. De menar att risken är stor att sunda investeringar går förlorade på grund av bland annat höga räntor. 30 Den intressantaste frågan är inte om man bör agera eller ej. Enligt Kindleberger går det egentligen inte att låta bli att agera. Staten pressas till det eller så beblandar sig någon rik välgörare i situationen, och har någon väl börjat agera och ingripa så menar Kindleberger att det bara är att fortsätta. 31 26 Kindleberger (1996), sid. 127 27 McKay m.fl. (2004), A history of World Societies sid. 1015-1019 28 Kindleberger (1996), sid. 24 29 Ibid., sid. 170 30 Ibid., sid. 171 31 Ibid., sid. 174 13

Den intressantaste frågan är hur man ska agera. Här nedan följer beskrivningar över några metoder för ingripande som använts genom historien. Den första metoden är att avvakta och vänta. Vad som händer när krisen bryter ut är som tidigare nämnts att det blir en rusning, de som har köpt vill sälja och de som känner sig osäkra med placeringen av sina ekonomiska medel i en bank vill hämta ut dem. För att kunna avvakta och se vad som sedan ska hända krävs det att marknaden, företaget eller banken i fråga kan överleva denna rusning. Det finns exempel från 1700-talet som visar på hur ett antal brittiska banker klarat sig genom börskrascher. Det fungerade som så att då insättarna kom tillströmmande till den otursdrabbade banken för att hämta ut sina pengar höll banken öppet och lät dem alla ställa sig i kö. Sedan började bankpersonalen lugnt och sansat, och väldigt långsamt, att göra i ordning betalningar i den minsta valören. En av insättarna lämnade banken med sina 8000 pund i shilling och sixpence. Då det var tidskrävande att räkna de små valörerna tog det lång tid att ge en kund sina pengar, på så vis han banken inte betala ut pengar till speciellt många under en dag och efterhand när krisstämningen började släppa hade de inte förlorat speciellt mycket pengar. 32 Nästa metod går ut på en total stängning av marknaden, den marknad som är berörd av kraschen. Denna metod användes exempelvis 1873 då hela New York-börsen stängdes ned i ett försök att hindra en rusning. Andra sätt som använts för att stänga marknaden är bland annat instiftningen av en allmän helgdag. Om detta görs stannar all handel av tillsvidare. Ytterligare ett sätt att dra in de offentliga bankrapporterna med syfte om att undanhålla det krisartade läget från folket. Även detta gjordes i samband med stängandet av New Yorkbörsen 1873. Trots att metoden att stänga ned använts flitigt genom historien är Kindleberger kritisk till den. Han menar att det inte leder till någon positiv utveckling utan bara maskerar paniken och trycker den under marken, den försvinner inte. Vidare menar han att en stängning kan leda till att paniken vid nästa krasch blir desto större då folk med stängningen i minnet agerar ännu snabbare för att hinna sälja innan en möjlig stängning görs och låser fast deras medel och valmöjligheter. 33 Något som visat sig vara effektivt genom historien är banksamverkan. Denna metod för krisingripande går ut på att banker samarbetar i så kallade räddningskommittéer, fonder för 32 Kindleberger (1996), sid. 175-176 33 Ibid., sid. 176-177 14

lånegarantier, andra lånefonder eller genomför fusioner av svaga banker. 34 Speciellt lånegarantier tycks ha varit en effektiv metod för att undvika panik. Genom att flera banker gått tillsammans och lånat ut pengar till exempelvis en bank på randen till konkurs har denna bank kunnat betala tillbaka alla sina skulder och ge investerarna tillbaka sina pengar innan den gått i konkurs. Tack vare detta har ett panikartat krisläge kunnat undvikas, dels genom att ingen utöver de större bankerna som utfört lånegarantin förlorat pengar och dels genom att samarbetet mellan de större bankerna tyder på en ekonomisk och finansiell stabilitet som är förtroendeingivande och lugnande. 35 Utöver att låna pengar finns det ytterligare en vanlig metod för att rädda ett företag i svårigheter, att utfärda säljbara värdepapper. Problemet med denna metod är att det i en krissituation är svårt att sälja värdepapper, så trots att det är en bra lösning i många fall där ett företag behöver nytillskott är det inte att lita på i en krissituation då marknaden är osäker. 36 Vid en genomgång av krisingripande bör långivare i sista hand beröras, detta är den metod som Kindleberger själv lägger störst vikt vid när det kommer till hur en kris bör hanteras. Kan hända kanske inte för att den är bäst i alla fall utan snarare för att den är komplex och har ett stort användningsområde. Lånet kommer ofta från en centralbank eller stat men kan komma från i stort sett vem som helst. Ofta är lånet riktad till en verksamhet inom den egna nationen men det har genom historien även förekommit internationella lån. Som namnet antyder är detta lån oftast den sista utvägen för en verksamhet och syftet med lånet blir således att betala tillbaka skulder, täcka upp hål i ekonomin och komma tillbaka upp på fötterna efter kraschen. Som vid vanliga lån är det viktigt att låntagaren ska kunna betala tillbaka pengarna i framtiden, lån i sista hand bör alltså inte ges till företag som bedöms sakna en framtid. 37 Mängden pengar som ska lånas ut och tidpunkten för när det bör utlånas är något som inom detta samanhang ofta diskuterats. Kindleberger skriver att det är bättre att låna ut för mycket än för lite, speciellt om det rör sig om krediter. Den överblivna delen av lånet, om det blir en sådan, kan alltid betalas tillbaka menar han. När lånen bör ges är dock svårare att svara på. Kindleberger skriver skämtsamt att det är en konst att hitta rätt tidpunkt. 38 34 Ibid., sid. 179-180 35 Kindleberger (1996), sid. 183-184 36 Ibid., sid. 188-189 37 Ibid., sid. 193-213 38 Ibid., sid. 213 15

Trots att ett lån i sista hand oftast löser de ekonomiska problem en verksamhet kan tänkas ha ställer sig Kindleberger kritisk till vissa aspekter av metoden. Han menar att vetskapen om ett lån i sista hand kan leda till att de som är involverade i handeln av en marknad som sväller till en ekonomisk bubbla kan agera extra vårdslöst då de känner sig säkra på att få ett lån för att täcka möjliga bakslag. Kindleberger menar att ett lån i sista hand endast är bra om möjligheten till lånet inte är känt eller i alla fall inte säker. 39 Med tanke på hur manisk och irrationell handeln vid framväxten av en ekonomisk bubbla tenderar att vara är det inte konstigt att Kindleberger reserverar sig om effekterna av dessa lån i ett längre tidsperspektiv. 39 Kindleberger (1996), sid. 193-213 16

3. Viktiga ekonomiska begrepp Genom uppsatsen behandlas olika ekonomiska termer som kan te sig igenkännliga för läsaren men ändå svåra att förstå. Här nedan följer en kort beskrivning av och bakgrund till vissa av dessa termer, bland annat konkurser, olika bolagsformer och nyemissioner. 3.1 Bolagsformer Ett bolag kan se ut på många olika sätt. Därför kommer här att ges en kort genomgång av vad ett bolag egentligen är, vilka olika bolagsformer som finns och vad som skiljer dessa åt. Till att börja med bör det sägas att ett bolag är ett slags avtal mellan ett antal personer, fysiska eller juridiska. Avtalet går ut på att personerna som är involverade, bolagsmännen, har ett gemensamt ändamål som de nu avser ägna sig åt. Genom att avtalet ingås är de involverade förpliktigade att sträva efter att uppnå ändamålet. I Sverige finns det fyra ofta förekommande typer av bolag: enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. 40 Den grundläggande formen för ett bolag kallas enkelt bolag. Ett enkelt bolag är inte infört i det så kallade handelsregistret 41, ett register som hålls hos Bolagsverket där alla personer, bolag och föreningar som idkar näringsverksamhet är nedtecknade. 42 Vidare så är ett enkelt bolag inte en juridisk person. 43 Termen juridisk person syftar till en icke fysik person som har såväl rättigheter som skyldigheter inför lagen 44, exempelvis ett handelsbolag eller en förening. Då ett enkelt bolag inte betecknas som en juridisk person är det inte bolaget i sig utan bolagsmännen i egen person som står inför lagen. 45 När ett bolag förs in i handelsregistret blir det ett handelsbolag. 46 Ett handelsbolag är en juridisk person och såväl bolaget som bolagsmännen delar på ansvaret för verksamheten. Rättigheter inom bolaget mellan bolagsmännen är inte reglerade i lag utan fastställs genom överenskommelser bolagsmännen sinsemellan. Rätten för enskilda bolagsmän att granska 40 Nationalencyklopedin (2008a) Bolag 41 Nationalencyklopedin (2008b) Enkelt bolag 42 Nationalencyklopedin (2008c) Handelsregister 43 Nationalencyklopedin (2008b) 44 Nationalencyklopedin (2008d) Juridiskperson 45 Nationalencyklopedin (2008b) 46 Nationalencyklopedin (2008a) 17