Datum: 2016-04-04 Sida 1 (5)



Relevanta dokument
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Skabb vårdhygieniska riktlinjer i kommunal vård och omsorg

Rutiner vid skabb på särskilda boenden och korttidsboenden. Bakgrund. Smittspridning. Definition av utbrott. Smittväg.

Utgåva 01. Fastställd Denna rutin är ett komplement till den nationella Vårdhandboken, se avsnittet Skabb.

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.

Socialstyrelsens författningssamling

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

MRSA. Information till patienter och närstående

Handlingsprogram för ESBL. Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah

VÅLD HOT OCH. inom omsorg och skola

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Vattkoppor eller generaliserad herpes zoster (bältros) - vårdhygieniska rutiner

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Tillsynsbesök Särskilt boende Privata utförare, Aleris: Björkhaga, Hjortsberg, Furugården. Floragården November 2014

Kontakt med läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Lund Hemtjänst

Brukarundersökning 2009

Det började med ädelreformen 1992

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norr Särskilt boende

Svarsjournal. Publikationsnamn

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skogåsa (minst 7 svarande) Särskilt boende

Informationshantering och journalföring. informationssäkerhet för god vård

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Norrköping Hemtjänst

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solbacka (minst 7 svarande) Särskilt boende

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

Vårdhygien Västra Götaland. Vårdhygien. Varför vårdhygien? Vårdhygiens i VGR. Vårdhygiens uppdrag är bland annat att

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdhygieniska rutiner

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Kampementets Äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Mark Särskilt boende

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_Trygghetens vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Viktigt med handskar. Rena händer räddar liv. Viktigt med handskar 1

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Dalahöjdens äldreboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Välkommen till Bruksgården. ett särskilt boende i Skurups kommun

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_Vasens vård- och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Kristianstad_HS Service och Support (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Åsengårdens gruppboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för HTJ Östermalm (minst 7 svarande) Hemtjänst

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_Ametisten vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_Polhemsgården vård och omsorgsboende (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för Farsta Hemtjänst

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enlig Sol, LSS m.m.

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_Din hemtjänst i Stockholm AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Blod och blodsmitta. Malin Järv Hygiensjuksköterska

Hjo kommun. Rutin för hantering och utredning av händelser inom hälso- och sjukvården som kan leda till en anmälan enligt Lex Maria.

VÄLKOMMEN TILL LINNÄS

Socialförvaltningen HYGIEN

Uppdrag att utreda förutsättningarna att följa väntetider på sjukhusbundna akutmottagningar

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Solna_1:a Hemtjänst o Vård kompaniet (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Stockholms län Resultat för CL Assistans AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_AB Jessys assistans (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Stockholm_AVA assistans hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Herrhagen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Verktyg för individuell bedömning av mat och matsituation för äldre Underlag för nutritionsbedömning Intervju och förändringsförslag Protokoll för

Sanktioner Uppföljning av restauranger som fått beslut om föreläggande/förbud år 2010

Patientdatalag för säkrare vård Hantering av personuppgifter

Beslut för Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar

Virusorsakad magsjuka rutiner vid utbrott på särskilda boenden och korttidsboenden

Repetitivt arbete ska minska

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Växjö_Hemvård Sommarvägen (minst 7 svarande) Hemtjänst

Antagna av Kommunstyrelsen Kvalitetsgarantier Detta kan du som brukare förvänta dig av Hemtjänsten i Eksjö kommun

Upprättad Reviderad AVVIKELSE och RISKHANTERING riktlinjer

Clostridium difficile diarré (CD)

Hygienregler för Akademiska sjukhuset

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Systrarna Odh s Hemtjänst Hemtjänst

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Information till student och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Patientinformation. Syfilis. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Enligt vårdgarantin har du rätt till:

Laxabon Frågor, svar och praktiska tips

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Reglemente för omsorgsnämnden i Vellinge kommun

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Läs mer: Policy arbetsmiljö, tillämpning hälsa i arbetslivet flik 1.

Rätt klädd och rena händer

Bruksanvisning UCR-100

Vårdbegäran i KLARA SVPL till närsjukvårdsteamet

Brevutskick till väntande patienter

Rutin för hantering av privata medel inom vård och omsorg

Personliga ombud i Hudiksvalls och Nordanstigs Kommun

MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg

Elevinflytande i planeringen av undervisningen. BFL-piloter Mats Burström

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Anmälan om sjukhusens läkemedelsförsörjning

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Detta kan du förvänta dig av kommunens service. Lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre

Transkript:

Skabb vårdhygieniska riktlinjer i kommunal vård och omsorg VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander : 2016-04-04 Sida 1 (5) Skabb Skabb är ett för människan artspecifikt kvalster. Det lever i hudens yttersta hudlager och smitta sker framförallt genom direkt hudkontakt. Skabbdjuren kryper på varm hud men kan inte förflytta sig i textilier och kan inte hoppa eller flyga. Skabb kan ge upphov till två sjukdomstillstånd, vanlig skabb med relativ låg smittsamhet samt krustös skabb, som drabbar främst individer med nedsatt immunförsvar, denna typ är mer smittsam. Det vanligaste symtomet är nytillkommen klåda som orsakas av allergi mot skabbdjuret samt hudförändringar som skabbgångar, ospecifika utslag och rivmärken. Då detta är vanliga symtom även vid andra diagnoser, så är det viktigt att få skabbdiagnosen bekräftad. Smittspridning Smittväg Direkt kontaktsmitta hud mot hud är den vanligaste smittvägen, enstaka korta hudkontakter, som att ta i hand, innebär ingen risk för smittspridning. Skabbdjuren fastnar i textilier som haft hudnära kontakt som t. ex handdukar, kläder, sängkläder och textila möbler där skabbdjuret kan överleva 2-5 dagar. Indirekt smitta kan på detta sätt ske från en person som har skabb. Inkubationstid Tid från smitta till symtom är för personer med normalt immunförsvar 3-6 veckor vid förstagångssmitta, men kan för äldre personer eller personer med nedsatt immunförsvar vara upp till 10 veckor. Om personen åter smittas uppstår symtomen tidigare eftersom det då finns en utvecklad allergi. Smittsamhet Vanlig skabb: Låg smittsamhet. Efter 24 timmars adekvat behandling är man inte smittsam. Krustös skabb: Hög smittsamhet. Efter två adekvata behandlingar med en veckas mellanrum är man inte smittsam. Personer som smittats med skabb men ännu inte visat några symtom är smittsamma. Allmänt Alla patienter har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte förhindras eller fördröjas på grund av skabb. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, bör informeras vid skabb. Överföring till annan enhet Om en patient med misstänkt eller konstaterad skabb måste förflyttas till annan vårdenhet, informeras mottagande enhet om aktuell bedömning av smittsamhet. 1

Ansvarsfördelning MAS Ansvarar för att hygienrutiner finns tillgängliga. Verksamhetsansvarig Sjuksköterska Ansvarar för att hygienrutiner är kända och efterföljs, samt tillhandahåller adekvat skyddsutrustning. Följer sjukdomsförloppet. Informerar MAS vid misstanke om smittspridning. Läkare Vårdhygien Diagnostiserar samt ordinerar behandling. Tar ställning till om hudläkare behöver konsulteras. Kan kontaktas för rådgivning. Rutiner vid skabb, särskilt boende, gruppbostad och korttidsboende Tillämpa alltid Basal hygien i vård och omsorg enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:10. Observera särskilda hygienrutiner. Särskilda hygienrutiner Personal ska ha handskar och engångsrock med lång ärm vid vård- och omsorgsmoment samt vid hantering av textilier hos patient med konstaterad skabb. Detta gäller fram tills behandling och rengöring/sanering genomförts. Särskilda hygienrutiner ska även gälla vid vård av exponerade patienter tills avskrivning kan ske. Rådgör med Vårdhygien efter kartläggning, se checklista. Rum och hygienutrymmen Måltider Personlig hygien Textilier/kläder Patient med skabb bör vistas i egen lägenhet/rum med egen toalett och dusch tills behandling genomförts. Vid krustös skabb gäller det tills båda behandlingarna är genomförda. Måltider serveras inne hos patienten tills behandling genomförts. Undvik all kroppstvätt under behandlingsdygnet. Om detta inte är möjligt måste ny insmörjning av lokalbehandlingsmedel mot skabb utföras. Följ noggrant instruktioner i bipacksedel för lokalbehandlingsmedel. Efter avslutad behandling ska patienten byta till rena kläder och erhålla rena handdukar. Sängen bäddas rent och madrassöverdrag tvättas alternativt rengörs. Det som inte kan tvättas t ex skor, handskar och dylikt packas i plastpåse i 5 dygn. Vid krustös skabb ska ovanstående förbli inpackat tills andra behandlingstillfället är genomfört. 2

Tvätt Smutstvätt uppsamlas och sorteras inne i patientens rum och tvättas separat i minst 60 C eller i så hög temperatur som textilierna tål. Rengör vred och tagytor på tvättmaskinen med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid efter att tvätten matats in i maskinen. Ren tvätt hanteras med desinficerade händer. Tvätten torkas separat från andra patienters tvätt. Tvätt viks på yta som först torkats av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid och transporteras till patienten i ett rent kärl. Städning Personal ska ha handskar och engångsrock med lång ärm vid städning. Städning ska ske i direkt anslutning till avslutad behandling för att undvika reinfektion. Rengör patientens rum noggrant. Hudflagor och krustor kan innehålla skabbdjur. Möbler och mattor ställs undan i 5 dygn. Om detta inte är möjligt kan de täckas över med plast eller lakan i 5 dygn. Vid krustös skabb innebär det att städningen ska ske i direkt anslutning till båda behandlingstillfällena. Det som packats in eller ställts undan ska förbli så tills andra behandlingstillfället genomförts. Gemensamma utrymmen Hjälpmedel Möbler som använts av patient med konstaterad skabb ställs undan i 5 dygn. Om detta inte är möjligt kan de täckas över med plast eller lakan i 5 dygn. Hjälpmedel bör i möjligaste mån vara patientbundet, om detta inte är möjligt ska desinfektion ske mellan patienter. Hjälpmedel av textil t.ex. sittdynor tvättas i 60 C i anslutning till behandlingsavslut. Hjälpmedel med textila delar som inte är avtagbara t.ex. rullstol bör täckas med ett lakan, som byts efter behandlingstillfället. Lakanet bör sedan vara kvar i 5 dygn därefter. Förutsatt att detta efterlevs kan hjälpmedlet användas utan risk för reinfektion. Efter avslutad behandling rengör alla patientbundna hjälpmedel. Vid krustös skabb ska tvätt och övertäckning med lakan samt rengöring av hjälpmedel upprepas vid båda behandlingsomgångarna. Material Avfall Flergångsmaterial desinfekteras i disk- eller spoldesinfektor. Om disk- eller spoldesinfektor inte finns eller om materialet är värmekänsligt t.ex. blodtrycksmanschett, termometer eller stetoskop, avtorkas det med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Avfall hanteras som vanligt avfall. Förslut avfallspåsen på rummet. 3

Besökare Uppföljning Avskrivning Om besökare/anhöriga har nära fysisk kontakt med den smittade bör de uppmanas till undersökning och eventuell behandling. Kvarstår klåda mer än fyra veckor efter avslutad behandling, kan detta tyda på återsmitta eller att behandlingen varit ofullständig. Var uppmärksam på nytillkommen klåda hos övriga patienter och personal de närmaste 10 veckorna. Avskrivning sker först 10 veckor efter att det sista konstaterade fallet behandlats och inga nya fall tillkommit. Rutiner vid skabb, ordinärt boende Tillämpa alltid Basal hygien i vård och omsorg enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:10. Observera särskilda hygienrutiner. Särskilda hygienrutiner Personal ska ha handskar och engångsrock med lång ärm vid vård- och omsorgsmoment samt vid hantering av textilier hos patient med konstaterad skabb. Detta gäller fram tills behandling och rengöring/sanering genomförts. Särskilda hygienrutiner ska även gälla vid vård av exponerade patienter tills avskrivning kan ske. Rådgör med Vårdhygien efter kartläggning, se checklista. Personlig hygien Textilier/kläder Undvik all kroppstvätt under behandlingsdygnet. Om detta inte är möjligt måste ny insmörjning av lokalbehandlingsmedel mot skabb utföras. Följ noggrant instruktioner i bipacksedel för lokalbehandlingsmedel. Om insatsen hos patienten omfattar hjälp med bäddning och hygien, ska patienten erhålla rena kläder, handdukar och sängkläder efter avslutad behandling. Madrassöverdrag tvättas alternativt rengörs. I de fall patienten inte har dessa insatser bör information lämnas om att byte till rena kläder, handdukar och sängkläder ingår i behandlingen för att undvika reinfektion. Det som inte kan tvättas t ex skor, handskar och dylikt packas i plastpåse i 5 dygn. Vid krustös skabb ska ovanstående förbli inpackat tills andra behandlingstillfället är genomfört. Tvätt Om insatsen hos patienten omfattar hjälp med tvätt, ska kläder, handdukar och sängkläder tvättas i minst 60 C eller i så hög temperatur som textilierna tål. I de fall patienten inte har denna insats bör information lämnas om vikten av att textiler tvättas för att undvika reinfektion. 4

Material Städning Engångsmaterial används i första hand. Flergångsmaterial t.ex. blodtrycksmanschett, termometer eller stetoskop, avtorkas med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Personal ska ha handskar och engångsrock med lång ärm vid städning. Städning ska ske direkt efter avslutad behandling för att undvika reinfektion. I de fall patienten inte har hjälp med städning bör information ges om vikten av rengöring/sanering för bästa behandlingsresultat. Rengör patientens rum noggrant. Hudflagor och krustor kan innehålla skabbdjur. Möbler och mattor packas i plast alternativt täcks över med lakan i 5 dygn. Vid krustös skabb innebär det att städningen ska ske vid två tillfällen. Gemensamma aktiviteter, måltider och dagvård Uppföljning Avskrivning Patient i ordinärt boende bör inte delta i sociala aktiviteter under pågående behandling för att förhindra smittspridning. Kvarstår klåda mer än fyra veckor efter avslutad behandling, kan detta tyda på återsmitta eller att behandlingen varit ofullständig. Var uppmärksam på nytillkommen klåda hos övriga patienter och personal de närmaste 10 veckorna. Avskrivning sker först 10 veckor efter att det sista konstaterade fallet behandlats och inga nya fall tillkommit. Rutiner för personal med konstaterad skabb Frånvaro från arbete Textilier/ Kläder Städning Under behandlingsdygnet kan personalen inte arbeta eftersom basala hygienrutiner inte kan följas (ny insmörjning av lokalbehandling mot skabb ska ske efter varje tvätt av händerna). Undvik att använda gemensamma textilier som t. ex koftor, jackor, filtar mm tills avskrivning kan ske. Rengör personalrum noggrant. Hudflagor och krustor kan innehålla skabbdjur. Möbler och mattor packas i plast alternativt täcks över med lakan i 5 dygn. Referenser: Socialstyrelsen SOSFS 2015:10 (2015) Basal hygien i vård och omsorg Stockholm Socialstyrelsen (2006) Att förebygga vårdrelaterade infektioner - Ett kunskapsunderlag www.socialstyrelsen.se Vårdhandboken www.vardhandboken.se 5

Checklista vid konstaterad skabb Kartläggning Diagnostik Skyddsutrustning Behandling Rengöring/Sanering Lista alla exponerade patienter samt personal på den enhet där skabb har diagnosticerats. Kartlägg även andra personer som deltagit i vården eller haft nära fysisk kontakt med patienten. Notera eventuella symtom och varaktighet av dessa. Kartlägg i vilka utrymmen som person med konstaterad skabb har vistats. Inspektera samtliga exponerade på enheten, oavsett symtom eller inte. Nytillkommen klåda med hudförändringar inger stark misstanke om skabb. Patientansvarig läkare involveras, hudläkare kan behöva konsulteras. För personal kan företagshälsovård bli aktuell. Säkerställ att skyddsutrustning finns tillgänglig och används på ett adekvat sätt, se särskilda hygienrutiner. Ordineras via ansvarig läkare och baseras på ovanstående kartläggning. Vid enstaka fall och kortvarig smittexposition kan behandling avgränsas till personer med konstaterad skabb. Vid krustös skabb och vid långvarig smittexponering bör behandling till såväl exponerade boende som personal övervägas. Efter behandling kan det ta 2-4 veckor innan klådan försvinner på grund av en allergisk reaktion på lokalbehandlingsmedlet. Samordna städning och tvätt med behandling (se rutiner ovan) för att undvika reinfektion. 6