Regeringen och ojämlikheten: Granskning av regeringens fördelningspolitiska redogörelser, 1992-2011

Relevanta dokument
Regeringen och ojämlikheten: En granskning av budgetens fördelningspolitiska redogörelser

Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017

Dnr 2015:1209

Hela staden socialt hållbar

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. - delrapport 2014

Verksamhetsberättelse

FINLAND I EUROPA 2008

Analysgruppen. Redovisning inför budgetberedningens arbete. Analysgruppen

Investera i förskolan

J RIKSSKATTEVERKET - RIKS 2002 Sida 1

Bristfälligt om barnfattigdom

Myndigheters tillgång till tjänster för elektronisk identifiering

Bilaga 2. Fördelningspolitisk redogörelse

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik januari 2015

Prognos för hushållens ekonomi i januari Både löntagare och pensionärer bättre ut på ett år

Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män

Trygg, stöttande, tillitsfull? Svenskarna och välfärdsstaten

Ledamöternas erfarenheter från funktionshinderråden i Stockholms stad en enkätundersökning från mandatperioden

Samverkansnämndens politiska viljeinriktningar

Till dig som vill bli medlem i SEKO

En tredjedel av medborgarna i norra Sverige vill ha nya regioner men många är skeptiska

Optimala Skatter och grön skatteväxling

ZA5776. Flash Eurobarometer 341 (Gender Inequalities in the European Union) Country Questionnaire Finland (Swedish)

Bilaga till. Socialförsäkringsrapport 2008:11 Nya resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken ISSN

Avgifter i skolan. Informationsblad

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Assistansersättning med förhöjt timbelopp. Konsekvensanalys av redovisning per månad jämfört med redovisning per halvår

En gemensam bild av verkligheten

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Vilket förslag anser ni gynnar Göteborgsfotbollen mest, nuvarande seriesystem, förslag 1 eller förslag 2? Gärna med motivering.

Fler jobb för Sveriges unga Vårmotion Magdalena Andersson

KONSTNÄRSNÄMNDENS UNDERSÖKNINGAR OM KONSTNÄRER MED UTLÄNDSK BAKGRUND 1

Män och kvinnor 15 år och äldre i hela landet Intervjumetod: Gudrun Christensen och Eva Lindqvist

3. Befolkningsförändringar bland barn 2004

HISTORIA. Ämnets syfte

Sid i boken Rekrytering. Författare Annica Galfvensjö, Jure Förlag

Två rapporter om bedömning och betyg

LATIN SPRÅK OCH KULTUR

Hela staden socialt hållbar

Kompetensförsörjning. I dag, i morgon och i framtiden. Utbildningschefsnätverket

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Faktablad 4 Trygghet, förtroende och sociala relationer Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Trygg på arbetsmarknaden?

NS3042, Språkkonsultprogrammet, Kurs 3, 30 hp

Tid och hälsa. Presentation av Jämställdhetsutredningens betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall. Jämställdhetsutredningen

Integration och tillväxt

UNIONEN - TILLGÄNGLIGHET UNDER SEMESTERN 2015

Inkvarteringsstatistik för hotell

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 14 maj 2012

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

Skolinspektionen; Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, rapport 2010:3

Resultat från nationella prov i årskurs 3, vårterminen 2014

POST & TELESTYRELSEN Postens service-kassatjänst T-20963

Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden

Konjunkturen i Östra Mellansverige i regionalt perspektiv

Mål och budget för Tomelilla kommun

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av oktober 2013

För dig som beviljar ärenden

Index vid lastbilstransporter

chefen och konjunkturen


Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Invandrarföretagare om att starta, driva och expandera företagande i Sverige

Alumniundersökning av studenter utexaminerade från dietistprogrammet vid Göteborgs Universitet år

Systematiskt kvalitetsarbete

Lokalkostnader vid universitet och högskolor

Innehåll Personalenheten 3

Fördjupningsarbete i samband med Steg 3 hösten 2010 skrivet av Maria Jansson

Lathund, procent med bråk, åk 8

Yttrande över Betänkande av Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design, SOU 2015:88, dnr Ku2015/02481/KL.

UNDERSÖKNING OM ALLMÄNHETENS SYN PÅ ARBETE EFTER 65 OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Hallands arbetsmarknad. Källa: SCB

Privatisering av samhällsvård för barn

Rapport till Scantech om politikers makt år 2013

Skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU11. Sammanfattning

HÄLSA OCH PENSIONERING I SVERIGE HEARTS

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2002

Hela staden socialt hållbar

Pressinformation från SCB

Finns det hälsomässiga förutsättningar för ett längre arbetsliv?

Stratsys för landsting och regioner

Ojämlikheten ökar och minskar

JÄMFÖRA LÄNDER TEMA LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET

Din MediaCoach Medie- och intervjuträning för alla

SKTFs undersökningsserie om värdigheten inom äldreomsorgen. Vågar man bli gammal?

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län december 2010

AKTUELLA VÄPNADE KONFLIKTER

Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld

Fotgängares fallolycka i trafikmiljö - Varför betraktas den inte som en singelolycka?

Därför måste storstadsregionerna fortsätta att växa!

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Söktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2009

Vägledning. De nordiska konsumentombudsmännens ståndpunkt om dold marknadsföring

Europeiska bankmyndighetens riktlinjer om tillämpligt teoretiskt diskonto för rörlig ersättning

Transkript:

Regeringen och ojämlikheten: Granskning av regeringens fördelningspolitiska redogörelser, 1992-2011 Daniel Waldenström Uppsala universitet Underlagsrapport till Finanspolitiska rådet Presentation vid konferens, 18 juni 2012 1

Innehåll 1. Fördelningsbilagornas innehåll och omdöme om dessa 2. Några centrala problemområden 3. Mina rekommendationer inför framtiden 2

1. Fördelningsbilagornas innehåll Granskning av fördelningsbilagor till regeringens vårpropositioner (VÅP) och budgetpropositioner (BP) 23 bilagor åren 1992-2011 Bilagornas innehåll: Kort redogörelse av inkomstfördelningen i Sverige Analys av regeländringars effekt (huvudsakl. simuleringar) Fördjupningsavsnitt (olika tema) Statistiska bilagetabeller 3

Övergripande omdöme 1. Genomgående positivt intryck Fördelningsmått, inkomstdefintioner adekvata Slutsatser försiktiga, välgrundade Mikrosimuleringsanalysen imponerar Nyfikenhet genomsyrar många bilagor 2. Kvalitets- och ambitionsnivån har dock varierat betänkligt Forskningsförankring (från ingen alls till fullödig) Tematiska fördjupningar (från ytlig till akademisk forskningsnivå) Indikation: Antal sidor 4

Antal sidor Antal sidor i fördelningsbilagorna 50 40 30 20 10 0 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Vårpropositionen Budgetpropositionen 5

2. Några centrala problemområden Vilken inkomstfördelning bör analyseras? Bör andra utfall än inkomster analyseras? Utlandsföddas betydelse för fördelningsutfallet Jämlikhet i utfall eller möjligheter? Familjebakgrundens betydelse Behovet av internationella (nordiska) jämförelser Mikrosimuleringar och deras utgångspunkter 6

Andel med samma status som 1995 (%) Inkomströrlighetens betydelse: Hur många stannar i sin inkomstgrupp år efter år? 100 80 60 40 20 0 1995 1997 1999 2001 2003 2005 Låginkomst (D1) Medelinkomst (D5) Höginkomst (D10) 7

Bör offentliga välfärdstjänster inkluderas? Disponibel inkomst inkluderar enbart kontantflöden Riktade subventioner (barnomsorg, utbildning, sjukvård) är "transfereringar" som också kan inkluderas Spridningsmått, olika inkomstbegrepp Finansdep. Förd.bilaga, 2002 OECD (2012) Gini Disp. ink. 0,224 0,237 Disp. ink. + off. tjänster 0,174 0,181 22% 23% Fattigdom Disp. ink. 8,9 6,4 Disp. ink. + off. tjänster 5,5 3,8 38% 39% 8

Andel fattiga Konsumtionsfattigdom och inkomstfattigdom i USA 0.25 0.20 0.15 0.10 0.05 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Relativ inkomstfattigdom Absolut inkomstfattigdom 9

Andel fattiga Konsumtionsfattigdom och inkomstfattigdom i USA 0.25 0.20 0.15 0.10 0.05 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Relativ inkomstfattigdom Relativ konsumtionsfattigdom Absolut inkomstfattigdom Absolut konsumtionsfattigdom 10

Vilka är fattiga i dagens Sverige? Relativt fattiga 2007 Andel av grupp (%) Andel av fattiga Total 11.0 100% Åldersgrupper 20-34 17.0 36% 35-64 7.4 36% 65-13.4 28% Socio-ekonomisk status Anställd 4.3 32% Icke-aktiv/arbetslös 31.4 68% Studenter 43.3 29% Arbetslös, sjuk, pensionär 18.9 23% Födelseland Svenskfödda 9.7 68% Utlandsfödda 25.2 32% 0-5 år i Sverige 49.3 9% 6-10 år i Sverige 40.9 5% 11-20 år i Sverige 26.9 10% 21 - år i Sverige 14.5 8% 11

3. Rekommendationer 1. Inkomströrligheten bör beaktas i högre grad 2. Invandrarnas betydelse måste utredas noggrannare 3. Offentliga välfärdstjänster bör beaktas när möjligt 4. Andra utfall än disponibel inkomst bör beaktas 5. Familjebakgrundens betydelse bör beaktas 6. Mikrosimuleringsanalysen bör utvecklas 7. Standardfel bör redovisas 8. Forskningsförankringen är viktig och bör förstärkas 12

13

Andel av totalinkomst (%) Inkomströrlighet bland toppinkomsttagare i Sverige 10 9 8 7 6 5 4 3 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 Ett års inkomst Tre års inkomster Fem års inkomster 14

Fattigdom (andel <60% av medianinkomsten) Skillnad i fattigdom av att inkludera studenter Studenters inverkan på fattigdomen i Sverige 20% 40% 16% 35% 30% 12% 25% 20% 8% 15% 4% 10% 5% 0% 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 Proc. skillnad (höger axel) Inkl. studenter Exkl. studenter 0% 15

Återstående levnadsår Hälsans ojämlikhet i inkomstfördelningen 35 34 33 32 31 30 29 D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 D8 D9 D10 Decilgrupper i inkomstfördelningen 16

Lyckoojämlikhet (Var(log)) Inkomstojämlikhet (Gini) Lycko- och inkomstfördelning i USA 1.5 1.4 1.3 0.48 0.46 1.2 1.1 1.0 0.9 0.8 0.7 0.6 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 Lyckoojämlikhet Inkomstojämlikhet 0.44 0.42 0.4 0.38 0.36 17

Syskonkorrelation Korrelationen i syskons inkomster i Sverige 0.55 0.50 0.45 0.40 0.35 0.30 0.25 0.20 1972 1973 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1995 1997 Intjänandeperiodens mittenår 18

Förändring i justerad disponibel inkomst (%) Fördelningseffekter: statiska och dynamiska 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0-2 D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 D8 D9 D10 Decilgrupper Direkt effekt Långsiktig effekt 19

De 23 fördelningspolitiska bilagorna, 1992-2011 År Innehåll 1992 (BP) Inkomstfördelningens utveckling under 1980-talet. 1994 (KP) Inkomstfördelning och marginaleffekter 1991 94 1997 (BP) Inkomstfördelning 1975 94, orsaker, internationell jämförelse 1998 (BP) Inkomstfördelning 1991 97 och saneringsprogrammets fördelningseffekter 1998 (VÅP) Internationell jämförelse 1999 (BP) Inkomstfördelning 1991 98 och inkomströrlighet 1999 (VÅP) Regional inkomstfördelning 2000 (BP) Offentliga välfärdstjänster 2000 (VÅP) Inkomstfördelning 1991 99, marginaleffekt, marginalisering 2001 (BP) Arbetsutbud, Ginidekomponering, val mellan fritid och arbete 2001 (VÅP) Inkomstfördelning 1991 98 och marginaleffekt 2002 (VÅP) Inkomstfördelning 1991 99 och offentliga välfärdstjänster 2003 (VÅP) Inkomstfördelning 1991 2001 och fattigdom 2004 (VÅP) Inkomstfördelning 1991 2002 och regionala skillnader 2005 (VÅP) Inkomstfördelning 1991 2003 och ekonomiska drivkrafter 2006 (VÅP) Inkomstfördelning 1991 2004 och ekonomiska drivkrafter 2007 (BP) Inkomstfördelning, socialbidragsberoende och fattigdom 2007 (VÅP) Utanförskap och politikens fördelningseffekter 2008 (BP) Inkomstfördelning 1995 2006 och ekonomiska drivkrafter 2009 (BP) Inkomstfördelning 1991 2006, politikens fördelningseffekter 2010 (BP) Inkomstfördelning 1991 2007, politikens fördelningseffekter 2010 (VÅP) Inkomstfördelning 1991 2008, politikens fördelningseffekter 2011 (VÅP) Inkomstfördelning 1991 2009, politikens fördelningseffekter 20