KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare

KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare Beslutsorgan Tid och plats Justerare Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Måndagen 11 november 2013 kl. 16.00 i Öckerö kommunbibliotek Förslag: Eivind Orvarsson 1 Fråga Göran Ohlsson(FP) angående samverkan folkbibliotek/skolbibliotek 0028/2013 87 2 Biblioteksverksamhet 0049/2013 87 3 Byggnadsvårdspris 2013 0122/2013 89 4 Bygglov för nybyggnad av enbostadshus, Björkö 1:261 0119/2013 89 5 Bygglov för tillbyggnad av affärslokal, Knippla 1:100 0120/2013 89 6 Bygglov för rivning och nybyggnad av enbostadshus, Kalven 1:24 0121/2013 89 7 Övriga ärenden Ulla Bertrandsson Ordförande Aste Olindersson sekreterare

Öckerö bibliotek 2013-10-24 Lars Thorsson Skolbibliotek I Öckerö kommuns biblioteksplan, antagen av Kultur- och fritidsnämnden 2007-06-12, samt av Barn- och utbildningsnämnden (del gällande skolbibliotek) 2007-03-21, sägs följande om skolbibliotek: 6 Skolbibliotek Biblioteksplanen är en plan för den samlade offentliga biblioteksservicen i kommunen, vilket i Öckerö kommun innefattar folkbibliotek och skolbibliotek. I detta avsnitt presenteras planen för skolbibliotek, vilken är framtagen i samarbete mellan representant från kommunbiblioteket, utvecklingsledare för Barn- och utbildningsförvaltning samt Barn- och utbildningsförvaltningens chef. Denna del skall antas av Barn- och utbildningsnämnden. Den innefattar en lägesbeskrivning och ett avsnitt om hur barn- och utbildningsförvaltningen avser att fortsätta utvecklingsarbetet med skolbiblioteksverksamhet. I bibliotekslagen står det att: Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevers intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildning. Skolbiblioteket är ett verktyg för skolutveckling och kan fungera som skolans medie- och informationscentrum för både läslust och informationssökning. Detta stämmer överens med intentioner under rubriken kunskaper i skolans läroplan. Unescos skolbiblioteksmanifest beskriver hur ett väl fungerande skolbibliotek bör vara utformat. Skolbibliotekens uppgifter är bland annat att: främja läslust erbjuda tjänster i form av informationssökning via litteratur och andra medier ge träning i att värdera och använda information vara ett stöd för studierna ge eleverna färdigheter som behövs för ett livslångt lärande 6.1 Varför skolbibliotek? 1. Varför behövs skolbibliotek? Räcker det inte med att man köper in böcker? Det kan vara svårt att motivera resurser till skolbibliotek med stram budget och stora behov. 1 Bemanna skolbiblioteken! utgiven av Nationella skolbiblioteksgruppen Almerud (2005). Biblioteksplaner från bibliotekslag till biblioteksplan utgiven av Svensk Biblioteksförening

Ett modernt skolbibliotek är, precis som folkbiblioteket, något helt annat än ett rum att förvara böcker och media i. Det är ett pedagogiskt centrum för läslust och informationssökning som servar hela skolans personal och elever. Enligt läroplan och kursplaner ska kunskap sökas aktivt av eleverna. Temaarbeten där elever söker fakta på nätet och i böcker är vanliga. Skol- och lärarbibliotekarier kan vara ett pedagogiskt stöd för att finna bra material som svarar mot elevernas läsförmåga, språkförståelse och tankemässiga mognad. Skolbibliotekets personal behövs för att lära ut informationssökning, hur man sållar i informationsflödet och för att stimulera kritiskt tänkande. En skolbibliotekarie har också aktuella kunskaper om talböcker och tekniska hjälpmedel för elever med läshinder. 6.2 Lägesbeskrivning En beskrivning av situationen när det gäller medieförsörjning och användning av bibliotek i skolverksamheten är en grund för fortsatt utveckling. En enkät har skickats ut till respektive område för att få information om de olika enheternas bokbestånd, lokaler för bok- och biblioteksverksamhet, personal med biblioteksansvar, teknisk utrustning och hur man använder sig av bibliotek i skolarbetet. Nedan finns en sammanfattning av enheternas svar. 6.2.1 Bokbestånd: Generellt sett är bokbeståndet på kommunens skolor till största delen föråldrat. Brattebergskolan (årskurs 7-9) köper in 100-200 nya böcker varje år. Boklådor från Öckerö bibliotek bidrar till att förnya bokbeståndet på enheterna. Antalet titlar varierar mellan enheterna, exempelvis har Bergagårdsskolan, som tidigare varit filialbibliotek, ca 6500 böcker, medan Brattebergskolan har ca 3000. 6.2.2 Lokaler/öppettider: I de flesta fall används lokal för bibliotek/bokbestånd även för annan verksamhet. Hedens skola har sedan ht-06 en särskild lokal för böcker som även används för smågruppsundervisning och datoranvändning. Bergagårdsskolan har en bibliotekslokal som bl. a. används för musikundervisning. Brattebergskolans bibliotek är öppet och lokalen delas med fritidsgård. Särskilda öppettider finns på Bergagårdsskolan och Brattebergskolan. 6.2.3 Bibliotekspersonal: Personal med särskild tid avsatt för biblioteksarbete finns på Brattebergskolan och Bergagårdsskolan. På Hedens skola är viss tid av lärartjänst avsatt för biblioteksarbete. På övriga enheter finns ingen tid definierad för detta. 6.2.4 Teknisk utrustning Brattebergskolans och större delen av Bergagårdsskolans bestånd finns i digital katalog. Antalet datorer i anslutning till biblioteksverksamhet skiftar stort. Gymnasieskolan har arton stycken medan exempelvis Hedens skola har en. Detta beror på hur man använder datorn i skolarbetet och hur man har placerat datorer och bokbestånd.

6.2.5 Hur använder man sig av biblioteksverksamheten i skolarbetet? Det egna bokbeståndet används för läsning av skönlitteratur och för att söka kunskap. Internet används av elever för informationssökning. Enheter som har nära till folkbibliotek använder sig av detta för lån av skön- och facklitteratur. 6.2.6 Samverkan mellan Öckerö kommunbibliotek och skola/förskola För att ge en så fullständig bild som möjligt av skolornas medieförsörjning och användning av bibliotek redovisas här hur skolorna använder sig av folkbiblioteket: Öckerö bibliotek tillhandahåller böcker och andra medier för samtliga förskolor/skolor Barnbibliotekarie förmedlar böcker och väcker läslust genom klassbesök Informationssökning via bibliotekets internetanslutna datorer Boklådor/temalådor förmedlas till skolor/förskolor Schemalagda besök på biblioteket Bidrag från Statens Kulturråd inköp fördelas mellan skolorna Författarbesök Bilderbok till samtliga barn som går sista terminen i förskolan Sinnenas dagar - utställning som visar barnens/elevernas skapande Bibliotekets som studieplats 6.3 Handlingsplan Lägesbeskrivningen visar att det finns stora skillnader mellan enheter i hur man arbetar med skolbiblioteksverksamhet. Beroende på om man har folkbibliotek på nära håll eller inte finns stora skillnader i tillgång till biblioteksservice. Det till största delen gamla bokbeståndet är ett problem i arbetet med att söka kunskap och i arbetet med läsning. Öckerö biblioteks boklådor spelar en viktig roll när det gäller att förse skolorna med nya och tilltalande böcker. Den geografiska situationen med många öar och små enheter försvårar utvecklingen av en modern skolbiblioteksverksamhet, men enkäten visar att det finns en vilja att skolbiblioteket skall ha en framträdande roll i skolarbetet. Hos Barn- och utbildningsförvaltningen finns behov av och önskemål om att utveckla skolbiblioteksverksamheten för medieförsörjning, läslust och informationssökning. För detta behov behöver man skapa sig en tydligare bild av vad skolbiblioteksverksamhet kan innebära för skolarbetet. Det behövs också inspiration och vägledning för att veta hur man skall gå vidare med arbetet. Följande ingår i planeringen gällande skolbiblioteksverksamhet: Förnya bokbeståndet Kompetensutveckling för personal Vid om- och tillbyggnad bör planering av lokal för skolbibliotek ingå

Kungliga Biblioteket, rapport I en av Kungliga biblioteket publicerad rapport om skolbibliotek 2012 konstateras att hälften av landets elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. En av sex elever saknar helt skolbibliotek. Sedan 2011 ska alla skolenheter enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek, oavsett huvudman. Man konstaterar vidare att många skolbibliotek saknar grundläggande funktioner som katalog, bemanning och medier. Även om en skolenhet uppger att de har tillgång till ett skolbibliotek så har många av dessa inte de funktioner, resurser och den tillgänglighet som ett skolbibliotek bör ha för att fungera som en pedagogisk resurs i skolarbetet. De skolbibliotek som finns har ofta så låg eller ingen bemanning att personalen inte hinner undervisa eleverna i informationssökning och källkritik. De hinner inte heller göra särskilda insatser för elever med lässvårigheter. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, skrift I skriften Det obegränsade rummet : Det moderna skolbiblioteket en framtidsskiss belyser SKL de förändringar som sker i skolan just nu, med ny skollag, nya läroplaner och ett nytt betygssystem. Samtidigt förändras också samhället snabbt, framförallt när det gäller tillgång till teknik, information, kunskap, fakta och möjligheter till kommunikation. Detta medför att skolbiblioteken kommer att förändras. Många kommuner och skolor satsar på att införa moderna digitala verktyg i skola t ex genom att varje lärare och elev får tillgång till dator eller surfplatta. För skolbiblioteket spelar det fysiska rummet en viktig roll som en plats där man samlat böcker och andra fysiska resurser, men också som en lugn miljö i skolan med tillgång till vuxna. För att skolbiblioteket i framtiden ska bli en resurs för elevens lärande och utveckling räcker det inte med det fysiska rummet, det behövs ett digitalt/virtuellt komplement till det fysiska biblioteket d v s ett digitalt bibliotek på webben där eleverna får tillgång till olika slags medier och lärarresurser kopplat till skolarbetet.

Skolbiblioteket spelar också en viktig roll för språkutvecklingen, där särskilt nya möjligheter med digital teknik medför förnyelse av den traditionella biblioteksverksamheten. Samverkan mellan folkbibliotek skolbibliotek i Öckerö kommun I förhållande till skolan så har folkbiblioteket alltid varit den givande parten. Att stödja skolor och förskolor är en central del av vår uppgift: i samverkan med förskolor och skolor inspirera barn och ungdomar till läsning. Vi erbjuder skolor och förskolor följande stöd: Bokprat ca 12-15 bokprat/visningar per år för förskola, låg- och mellanstadium. Ca 10-12 visningar/information om katalog/databaser etc för högstadiet/gymnasiet Boklådor f n 11 lådor; 21 böcker/låda med nyheter som cirkulerar på låg- och mellanstadiet, totalt 231 böcker. Utlåningstid 2 månader. Boklådor tema efter behov/önskemål, ca12-15 per år Nedladdning av Legimus-app, MTM (Myndigheten för Tillgänglig Media). Biblioteket har hittills i år (2013-10-23) öppnat konto för 46 elever/föräldrar/pedagoger Nedladdningar Elib. Elever uppmuntras av lärare att pröva tekniken och läsa böcker på Ipad. Varje nedladdning kostar biblioteket 20 kr. Skolteater barnkulturgruppen Lovverksamhet förskolor/fritidshem, subventionerat Boklådan fritt val på högstadiet, medverkan från biblioteket Värsta boken - samarbete med fritidsgården Pedagogtips tips på nyinköpta titlar, skickas till samtliga pedagoger Book-It-licens - Brattebergsskolan + uppgraderingar och service Databaser; Alex Författarlexikon (extern åtkomst), NE, nationalencyklopedin, Landguiden, Länder i Fickformat, Mediearkivet (extern åtkomst), artiklar, Global Grant (extern åtkomst), fonder & stipendier. Vi har informerat/rekommenderat skolan om NE och Landguiden - ingen återkoppling! Framtiden Brattebergsskolans rektor Karl-Johan Sjödin har uttryckt sig positivt om ett framtida samarbete kring skolbibliotek. Gymnasieskolan är också intresserade av samverkan; gymnasieeleverna har hittat till biblioteket och förlägger en hel del studietid hos oss. En samverkan i djupare bemärkelse kräver ett avtal om personal och medieinköp.

Vi bör därför lyfta frågan om integrerad skolbiblioteksfunktion i samband med utredningen om ett nytt bibliotek.

Öckerö bibliotek 2013-10-07 Lars Thorsson Biblioteksorganisation, underlag för beslut Bakgrund Kommunreformerna mellan 1952 och 1974 innebar att antalet kommuner minskade från ett par tusen till ett par hundra. Detta bidrog bland annat till en ökad satsning på folkbibliotek. Antalet bibliotek ökade kraftigt och många mindre orter fick ett eget filialbibliotek. Under nittiotalet gavs folkbiblioteken tydligare ramar för sitt uppdrag. 1997 trädde den första svenska bibliotekslagen i kraft. Samtidigt stod biblioteken inför en verklighet som var drastiskt förändrad jämfört med tjugo, eller bara tio, år tidigare. Nittiotalets ekonomiska kris och en ansträngd offentlig sektor hade ändrat kommunernas ekonomiska förutsättningar. Biblioteken, liksom andra offentliga institutioner, ställdes inför nedläggningar och omorganisationer. Under denna period avvecklades filialbiblioteken på Fotö, Hönö, Hälsö och Kalvsund. Mellan 2009 och 2012 minskade antalet filialbibliotek/utlåningsstationer med 73 enheter, vilket motsvarar en minskning med 6 procent. Den registrerade utlåningen minskar också. Totalt registrerades 67,9 miljoner lån under 2012, vilket är en minskning med ca 3 procent under den senaste femårsperioden. Minskningen av registrerade utlån i Öckerö kommun följer landet i övrigt. Den förklaring som ligger närmast till hands är att invånarna har en begränsad mängd fritid och att till exempel internetanvändande tar allt mer tid i anspråk. Dock visar vissa mätningar att läsningen till och med har ökat om man räknar med användningen av ljudböcker och e-böcker Mest oroväckande är att läsförmågan och läsförståelsen bland ungdomar, framförallt pojkar, har försämrats kraftigt. Utvecklingen på IT-området har medfört att det är viktigare än någonsin att kunna filtrera den information som sköljer över oss. För att kunna värdera och tillgodogöra sig informationen krävs god läsförståelse. Den försämrade läs- och skrivkunnigheten märks även vid högre studier. Undersökningar visar att många elever brister i såväl analysförmåga som läs- och skrivförmåga. I Öckerö kommun saknas välutrustade skolbibliotek. Skolbiblioteken saknar också personal med relevant kompetens. E-boksutlåningen har ökat med 289 procent sedan 2009, men ändå är utlåningen av fysiska medier alltjämt helt dominerande på folkbiblioteken. Totalt var 82 procent av utlåningen tryckta medier under 2012. Den absoluta majoriteten, 91 procent, av all utlåning sker via folkbiblioteken, resterande del via nedladdning av olika typer av AV-medier. 1

Den moderna digitala tekniken är i dag en självklar del av bibliotekens verksamhet. Historisk bakgrund Öckerö kommun I Öckerö kommun bildades biblioteksföreningar under 1950-talet. Gemensamt för biblioteksföreningarnas tillkomst var att de bildades genom privata initiativ och på ideell grund. Det vanligaste var att någon upplät en del av bostaden till bibliotek. Undantagen var Nykterhetslogen Hoppets Bölja på Öckerö som redan 1917 startade studiecirkel med tillhörande bibliotek samt ABF som 1938 startade en studiecirkel som resulterade i ett föreningsbibliotek på Hälsö. På samtliga öar utom Grötö - med endast ca 20 bofasta - hade befolkningen vid 50-talets slut tillgång till biblioteksservice. Bokinköpen skedde företrädesvis via bokhandel och antikvariat i Göteborg. Inköpen finansierades genom bidrag från föreningar, lotterier, olika arrangemang samt ett mindre bidrag från kommunen 1955 bildades en centralstyrelse för samordning av biblioteksverksamheten. 1956 skapades den första gemensamma katalogen och personalen genomgick en brevkurs i biblioteksskötsel. Hösten 1956 startade centralbiblioteket i Göteborg verksamhet med bokbåt i Bohuslän. M/S Hafstensfjord angjorde drygt 60 bryggor under sina resor och 2 gånger per år angjordes bryggor i Öckerö kommun. Biblioteken lånade depositioner och kunde härigenom förstärka det egna bokbeståndet, som från början uteslutande bestod av vuxenböcker, främst facklitteratur. 1958 skedde för första gången samordning av bokinköpen via centralstyrelsen 1964 övertog kommunen ansvaret för biblioteksverksamheten med huvudbibliotek på Öckerö och filialer på samtliga öar utom Grötö. Verksamheten lydde under en biblioteksstyrelse. 1972 anställdes kommunens första bibliotekschef. Denne var tillika Öckerös första fackutbildade bibliotekarie. 1980 organiserades biblioteket under den nybildade kulturnämnden. 1989 invigdes det nya huvudbiblioteket på Öckerö 1993 skedde sammanslagning av kultur- och fritidsförvaltningarna och 1994 skedde motsvarande sammanslagning på nämndnivå till nuvarande kultur- och fritidsnämnden Under 90-talet och fram till början av 2000-talet avvecklades biblioteksfilialerna på Fotö, Hönö, Kalvsund och Hälsö. Kvar är huvudbiblioteket på Öckerö samt filialerna på Björkö, Hyppeln, Knippla [entreprenad] och Rörö. 2013 ger kommunstyrelsen kommunchefen i uppdrag att låta utreda byggandet av ett bibliotek i anslutning till kommunhuset och att en fritidsgård anläggs i nuvarande bibliotekslokaler 2

Källa: bibliotekens framväxt i Öckerö kommun 1938-1972 av Anna Svensson Nuläge Bibliotek i Sverige: 290 kommunala folkbibliotek (huvudbibliotek) och drygt 1.000 filialbibliotek. 93 bokbussar med ca 9.000 hållplatser i 112 kommuner Ca 1.800 bemannade skolbibliotek (450.000 elever saknar bemannat skolbibliotek) 71 miljoner böcker, varav 13 miljoner barnböcker vid folkbiblioteken. 3.200 databaser 100.000 prenumerationer på tidningar och tidskrifter Bibliotekslagen Trots att bibliotekslagen säger att alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek sägs ingenting om hur detta ska tillgodoses av kommunerna. Lagen säger ingenting om att filialbibliotek behöver finnas, vilken standard de ska hålla eller vilken roll de ska ha i biblioteksorganisationen. Det finns heller inga bestämmelser om vad som är rimligt avstånd till denna lagstadgade tillgång Ny bibliotekslag Sammanfattning I lagrådsremissen lämnas förslag till en ny bibliotekslag. Förslaget syftar till att anpassa lagen till de omvärldsförändringar som har skett sedan den nuvarande bibliotekslagens (1996:1596) tillkomst och till att tillgodose behovet av uppföljning. I förslaget klargörs vad som avses med det allmänna biblioteksväsendet och vad som ska vara det allmänna biblioteksväsendets syfte och ändamål. Förutom bibliotekens betydelse för det demokratiska samhällets utveckling och deras roll för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning lyfts även deras betydelse för att främja litteraturens ställning fram. Bibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa prioriterade grupper förtydligas och utvidgas. De prioriterade grupperna är personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska och nationella minoriteter. Folkbiblioteken får också i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Av förslaget följer att allmänheten vid folkbiblioteken avgiftsfritt ska få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur oavsett publiceringsform, det vill säga oavsett om den tillhandahålls i fysisk form eller digitalt som till exempel e-böcker. Det föreslås också att folkbiblioteken ska främja kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet. Förslaget innebär vidare att ett grundläggande kvalitetskrav införs när det gäller folkbibliotekens utbud av medier och tjänster. Ansvarsfördelningen mellan olika biblioteks huvudmän tydliggörs. Folkbiblioteken ska även fortsättningsvis vara ett kommunalt ansvar. Förslaget är också att det anges i lagen att en 3

myndighet ska ha nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet. Det är ett uppdrag som Kungliga biblioteket har i dag. Den nya bibliotekslagen träder i kraft den 1 januari 2014. Filialbibliotek en definition Ingrid Atlestam har i en artikel (BIS 1999:4) formulerat ett antal kriterier, t ex angående öppettider, personal och mediabestånd, som ett bibliotek bör uppfylla för att få kallas filialbibliotek. De bibliotek som inte uppfyller dessa bör istället kallas utlåningsstationer. Dessa kriterier är enligt Atlestam: Öppettid minst 30 tim/vecka Lokalyta minimum 200 kvm Personal minst två bibliotekarietjänster Mediabestånd 15.000 aktuella böcker m m och 100 prenumerationer Tre snabba internetuppkopplingar De bibliotek som inte uppfyller dessa krav är utlåningsstationer, bokcaféer eller vad man nu vill kalla det, men inte filialbibliotek. Våra filialbibliotek är inte i närheten av att uppfylla något av dessa kriterier Filialbibliotekets roll i lokalsamhället Ett väl fungerande bibliotek tillsammans med annan service bidrar till att stärka viljan att bo kvar på orten Biblioteket fyller en viktig funktion som offentlig, opartisk mötesplats Lokalen och personalen har stor betydelse för hur bibliotekets roll definieras Biblioteket är en plats för samhällets gemensamma angelägenheter Informationsutbyte invånare emellan och mellan invånare och samhälle Lässtimulans för barn Ett modernt, väl fungerande filialbibliotek bidrar i hög grad till möjligheterna att kunna erbjuda en god biblioteksservice för så många som möjligt Vad ersätter ett nedlagt bibliotek? Är det bättre att lägga ner ett eftersatt bibliotek med begränsade öppettider än att ha det kvar? Är det bättre med färre och starka bibliotek som kan ge bästa möjliga service? När en filial/utlåningsstation blir föremål för diskussion om nedläggning har den ofta redan utsatts för så stora besparingar (förlegade samlingar, inte datoriserad, ingen utbildad personal) att den inte längre har något betydande värde. En förutsättning för att stänga ett bibliotek är att det ersätts med något annat. Såväl politiker som tjänstemän är angelägna om att erbjuda en god biblioteksservice och tillfredsställande alternativ till nedlagda filialer. 4

Biblioteksvision: (ur Biblioteksplan, antagen av kfn 2007-06-12) Öckerö har en väl utbyggd biblioteksservice som når invånare på alla kommunens öar Sedan början av 90-talet har många alternativa drifts- och ersättningsformer för filialbibliotek prövats i Sverige. Några exempel på dessa: Medborgarkontor är ett sätt att samla kommuninformation och andra samhällsresurser under samma tak: bibliotek, kommuninformation, föreningsservice, utställningar, lokaluthyrning, fax, kopiator etc. Ett mindre medborgarkontor byggdes på Kalvsund 1994 och var i drift fram till nedläggningen 2003. I dag återstår endast postsortering. Den före detta bibliotekslokalen har bland annat använts av samhällsföreningen som möteslokal. Entreprenad innebär att kommunen köper en tjänst (biblioteksservice) av ett privat företag. Kommunen har kvar ansvaret för verksamheten och fastställer mål och ersättning genom avtal. Knippla bibliotek drivs i denna form sedan oktober 2003 av Handelsföreningen Centrum mot en årlig ersättning på 79.000 kr. Föreningsdrift förekommer framförallt på små orter med små enheter. Kommunen tillhandahåller och bekostar det som erfordras i form av lokal, media, och utrustning och föreningen erhåller ett verksamhetsbidrag. I Öckerö kommun är det endast Hälsö bibliotek som varit föreningsdrivet (ABF). Redan 1938 startade denna verksamhet och pågick fram till 60-talet då den övergick i kommunal regi. Bokhyllor med fria lån i lokaler där besökarna lånar utan krav på lånekort. Böckerna lånas från bokhyllan och ställs tillbaka i samma hylla inom rimlig tid. Huvudbiblioteket byter böcker en gång per halvår. Partille bibliotek har provat modellen på små orter med goda erfarenheter; ett enkelt och billigt sätt att få ut böcker i kommunen Sverige fick sin första bokbuss redan 1948 i Borås. Bokbussen kan fungera som traditionellt bibliotek och ersätta samtliga filialbibliotek i en kommun. Den kan även användas för att serva skolor och förskolor, för utställningar, kommunal information m m. Biblioteksverksamheten kommer med hjälp av en bokbuss närmare invånarna, vilket speciellt gynnar barn, äldre och funktionshindrade. Beståndet kan lätt bytas ut (omlastning sker på huvudbiblioteket) och därmed alltid hållas aktuellt. En mobil enhet av detta slag kostar ca 4 miljoner (12-meterbuss) i investeringskostnad + årliga drifts- och personalkostnader. Bokbåt är en (hittills) relativt udda företeelse, som i Sverige bara funnits i Göteborg och Stockholm.1956 startade Göteborgs stadsbibliotek bokbåtsverksamhet i Bohuslän. Två gånger per år (sommartid) angjordes bryggor i bl a Öckerö kommun. Verksamheten upphörde i början av 90-talet. I Stockholm får ett tjugotal öar besök av bokbåten Karl Johan en vecka varje vår och höst. Det förekommer också bokbåtar i t ex Finland, Norge, Kanada och Alaska. Bokbåten har alltid fått uppmärksamhet i pressen och är populär i mediesammanhang. I övrigt: se bokbuss Integrerade folk- och skolbibliotek. I Biblioteksplanens handlingsplan för skolbiblioteksverksamheten sägs bl a följande: Vid om- och tillbyggnad bör planering av lokal för skolbibliotek ingå. Integrerade folk- och skolbibliotek har tidigare funnits på Hönö, Hyppeln och Björkö. Hönö bibliotek är numera endast skolbibliotek, på Hyppeln är 5

skolan nedlagd och på Björkö har folkbiblioteket flyttat till Västergårds By. Ny högstadieskola planeras på Hönö. Utökad service på huvudbiblioteket betyder ökad satsning på media, webb, digital delaktighet, workshops och andra tjänster. Låntagarna kan, i hög utsträckning, oberoende av var de bor, själva söka och reservera media, förlänga lån, lämna inköpsförslag m m direkt på nätet (24-timmarsbiblioteket). Utbudet av media och tjänster är så attraktivt, betydande och framträdande att huvudbiblioteket blir ett förstaval för invånarna oberoende var i kommunen man är bosatt. Förutsättningar: Lästips, evenemangskalender och annan information finns uppdaterad och tillgänglig dygnet runt. Generösa öppettider Ett medieutbud präglat av allsidighet och kvalitet Professionell vägledning, marknadsföring Utökade möjligheter för brukarna att påverka utbud och tjänster Medieinköp sker endast till HB Låntagarna reserverar via webben, hämtställe är respektive filial Transporter mellan biblioteken minst 1 gång/vecka Verkligheten som begränsande faktor Finns filialbiblioteken annat än som symbolvärde? Förutsättningarna ser olika ut runt om i landet. Det finns tydliga skillnader mellan stad och landsbygd. I tättbebyggda områden är det lättare att upprätthålla en god biblioteksservice med färre biblioteksfilialer till lägre kostnader än i en kommun som Öckerö Filialbiblioteken får ofta representera invånarnas krav på ett levande samhälle. Ibland är biblioteket den enda service som finns kvar när skola och affär lagts ned, och därför får filialbiblioteken ett slags symbolvärde som skapar ett starkt engagemang bland invånarna vid nedläggningshot. Det användarna anser vara ett biblioteks uppgift är att tillhandahålla böcker, vara en plats för lugn och ro och en symbol för rätten till information och kunskap. Användarna ser biblioteket som en självklar del av vardagslivet, och även för den som inte använder det lokala biblioteket finns alltid möjligheten att göra det. Bibliotekets sociala funktioner är viktiga. Däremot är det osäkert om användarna förstår de krav som måste ställas på ett modernt bibliotek. De har också svårt att se de vinster en nedläggning kan medföra för hela organisationen. I en tid av ökad globalisering där de geografiska avstånden betyder allt mindre för kommunikationen mellan människor, ökar samtidigt avstånden människor emellan när den lokala identitetens förutsättningar förändras. Vid en nedläggning är det främst tillgången och tillgängligheten som hotas, vilket medför att användarna upplever att servicen försämras vilket i sin tur gör nedläggningar svåra att motivera, även om alternativ erbjuds. Här finns naturligtvis också en invand bekvämlighet som ger 6

invånarna i lokalsamhället en form av trygghet och som bidrar till att förändringar möts av motstånd Den bistra verkligheten Vi har under lång tid haft stillastående resurser för biblioteksverksamheten. De senaste tjugo åren har vi haft en ren övervintringsstrategi, d v s vi har hållit filialbiblioteken flytande och hoppats på bättre tider som inte har kommit. Syftet har varit en spridd, decentraliserad verksamhet som ska nå alla med allt. Sympatiskt och tilltalande - javisst - men omsatt i dagens verklighet betyder detta i själva verket allt sämre service till alla biblioteksanvändare. Utifrån detta perspektiv kan och bör man ifrågasätta bibliotek som alltmer blir tomma skal, med ytterst begränsat öppethållande och krympande tillgång till nya böcker och andra media. Övriga faktorer att ta hänsyn till Kommunikationer begränsad kollektivtrafik gör att det är svårt att besöka huvudbiblioteket utan att noggrant planera sin resa. Barn och gamla drabbas. Demografisk utveckling - Öckerö kommun har en begränsad marktillgång. På Björkö finns större delen av utbyggnadspotentialen. På Knippla, Hyppeln och Rörö finns sammanlagt utrymme för ca 75 bostäder (Översiktsplan för Öckerö kommun) Geografisk spridning över kommunen det är inte givet att ETT bibliotek på någon av nordöarna per automatik medför att invånarna från övriga öar väljer detta som sitt bibliotek. Det är lika mycket en mental process (läs närheten till sitt eget bibliotek) som en fråga om tillgänglighet. Biblioteket som samlingslokal går ej att ersätta med något annat Det personliga mötet går ej att ersätta med något annat Acceptabel standard Om organisationen ska vara kvar i nuvarande omfattning krävs följande åtgärder för att uppnå en acceptabel standard/kvalitet på våra biblioteksfilialer: Förstärkning av mediabeståndet innehållet på filialbiblioteken är till stor del föråldrat och otidsenligt, framförallt gäller detta facklitteraturen. Krympande anslag har medfört att bredden och kvaliteten har minskat avsevärt och därmed attraktionskraften och tillförlitligheten. Ökat öppethållande tillgängligheten är starkt begränsad: 4 6 timmar/vecka. Björkö och Rörö har öppet för barn på dagtid; 2 tim/vecka Ökat anslag/tid för personal Ökat öppethållande förutsätter fler personaltimmar Ökad tillgänglighet via webben förutsätter fler/bättre datorer och snabbare uppkoppling Modernisering av bibliotekslokalerna: hyllor, disk och övriga möbler är otidsenliga - med undantag för Björkö Depositioner från HB bör gälla alla typer av media och förutsätter ökat medieanslag för HB Lägesbeskrivning och beslutsunderlag utlåningsstationer Björkö 7

Kostnad 2013: 121.000 (varav personalkostnad 100.000) personal biblioteksassistent 0,25 Lokal: belägen i Västergårds By, centralt på ön, i närheten av skolan Yta: 55 kvm Bokbestånd: barn 3.260, vuxen 3.792 Totalt: 7.052 Mediaanslag: 15.000 Antal utlån 2012: 4.816 Antal invånare 2012-12-31: 1.489 Antal utlån/invånare 2012: 3,2 Hyra: skolans lokal ingen interndebitering Antal öppettimmar/vecka: 6 (tisdag 10-12 & 17-19, torsdag 17-19) Antal aktiva låntagare: 330 varav ca 180 barn/ungdomar under 18 (skattat) Antal besök per öppettimma: 15-20 (besöksfrekvensen högst under tisdagens förmiddagstimma (skolbarn) Fysisk tillgänglighet: God. Inga trösklar eller trappsteg. Trångt när det är många besökare samtidigt Book-It cirkulation: utlån, återlämning, reservationer, skapa användare Internetdator (tunn klient) för besökarna Arbetsmiljö: gammal lånedisk och dålig belysning. Trång barnavdelning. Dålig ventilation: biblioteket blir mycket varmt på sommaren (ÖBO) Efterfrågan: barn- och ungdomsböcker, faktaböcker för barn, skön- och facklitteratur för vuxna, ljudböcker och dvd-filmer. Utökad öppettid både dagtid och kvällstid Boktransport 1 gång per vecka Kommentar: relativt fräsch lokal med begränsad yta (55 kvm) och centralt läge. Ingen möjlighet att utvidga - annat än tillbyggnad. Ingen plats för nya medier kräver gallring. Utveckling/förändring Lånedisk Belysning lånedisk Öppethållande 10 tim/v enl följande: tisdag & torsdag 10-12 & 16-19 (+ 4 tim/vecka) Biblioteksassistent 15 tim/v (+5 tim/v) Medianslag: 25.000 Tillbyggnad, ca 40 kvm (ÖBO) Ökade kostnader för åtgärder enl ovan: Investering: Lånedisk 20.000 Belysning 5.000 Investering totalt 25.000 Ökad driftskostnad Biblioteksassistent (+5 tim/v) 50.000 Mediaanslag:10.000 Ökad driftskostnad totalt: 60.000 8

Hyppeln Kostnad 2013: 88.000 (varav personalkostnad 79.000) personal biblioteksassistent 0.20 Lokal: skolans f d slöjdsal, renoverad av Hyppelns Fiskehamnsförening 2004. Ligger centralt i hamnen tillsammans med övrig service: affär & post Yta: 40 kvm Bokbestånd: barn 1.424, vuxen 2.150. Totalt: 3.574 Antal utlån 2012: 2.603 Antal invånare 2012-12-31: 174 Antal utlån/invånare 2012: 14,9 Hyra: 6.000 kr/år Antal öppettimar/vecka: 4 (måndag & onsdag 17-19) Antal aktiva låntagare: 25 varav ca 15 barn/ungdomar under 18 år (skattat) Antal besök per öppettimma: 10 (flest under sommaren) Internetdator för besökarna Manuell cirkulation; utlån, återlämning, reservationer Fysisk tillgänglighet: God. Ramp finns vid entrén. Arbetsmiljö: Lånedisk och hyllor är gamla. Lokalen är kall/dragig på vintern. Inget vatten, ingen toalett. Luftvärmepumpar har installerats Kommentar: Lokalen är dåligt isolerad; kall på vintern, saknar toalett, vatten och avlopp Barnen har hittat tillbaka till biblioteket öns enda samlingslokal De kommer tillsammans med föräldrarna. Eftersom barnomsorgen är utspridd på andra öar så blir biblioteket en naturlig mötesplats för barn och vuxna. Gallringsbehov. Utveckling/förändring Book-It: cirkulation (utlån, återlämning, reservationer etc) Handskanner Kvittoskrivare Skrivare Depositioner av böcker, cd-skivor, filmer & ljudböcker från HB Lånedisk Öppethållande 6 tim/v enl följande: måndag & onsdag 16-19 (+ 2 tim) Biblioteksassistent 10 tim/v (+2 tim/v) Medianslag: 10.000 Möbler, bokhyllor Vatten, avlopp, toalett (Hyppelns Fiskehamnsförening) Ökade kostnader för åtgärder enl ovan: Investering Book-It 10.000 Handskanner 4.000 Kvittoskrivare 5.000 Skrivare 2.000 9

Lånedisk 20.000 Möbler/bokhyllor 70.000 Investering totalt: 111.000 Ökad driftskostnad Biblioteksassistent (+2 tim/v) 20.000 Mediaanslag:10.000 Ökad driftskostnad totalt: 30.000 Knippla Kostnad 2007: 79.000 Entreprenad genom Handelsföreningen Centrum gällande avtal fr o m 2003-10-01 Personal: anställd av Handelsföreningen Centrum Lokal: centralt belägen i anslutning till hamnen. Affär i samma hus Yta: 42 kvm Bokbestånd: barn 1.313, vuxen 1.876 Totalt: 3.189 Antal utlån 2012: 2.182 Antal invånare 2012-12-31: 344 Antal utlån/invånare 2006: 6,3 Hyra: totalentreprenad 79.000 kr årligen (enl avtal 2003-10-01) Antal öppettimmar/vecka: 3 (måndag & lördag 10.30-11.30, torsdag 16-17) Antal aktiva låntagare: Ej svar Antal besök per öppettimma: Ej svar Kommentar: Ideella krafter verkar för att biblioteket ska fungera enligt avtal. Rörö: Kostnad 2012: personal biblioteksassistent 0,20 (delad tjänst; 70% på HB och 20% på Rörö. Hela kostnaden ligger under HB Lokal: i församlingshemmets källarplan, centralt på ön Yta 50 kvm Bokbestånd: barn 2.074, vuxen 3.094. Totalt: 5.168 Antal utlån 2012: 2.093 Antal invånare 2012-12-31: 270 Antal utlån/invånare 2012: 7,8 Hyra: 15.000 (enl beslut KoF 2011) Antal öppettimmar/vecka: 4 (torsdag 10-12 & 17-19) Antal aktiva låntagare: 192 varav ca 68 barn/ungdomar under 18 år Antal besök per öppettimma: 10 (flest under sommaren) Fysisk tillgänglighet: relativt god. Hiss finns via församlingshemmet Internetuppkoppling (tunn klient) för besökarna Arbetsmiljö: Källarplan Kommentar: Otidsenlig disk, hyllor och möbler, men trots detta är biblioteket rel fräscht och välskött. Rörö bibliotek är vår sista utpost mot norr. Biblioteks- och hembygdsföreningen är fortfarande aktiv och håller öppet på lördagar 10-12. 10

Utveckling/förändring Lånedisk Belysning lånedisk Öppethållande 10 tim/v enl följande: måndag & torsdag 10-12 & 17-19 (+ 4 tim/vecka) Biblioteksassistent 10 tim/v (+2 tim/v) Medianslag: 10.000 Ökade kostnader för åtgärder enl ovan: Investering: Lånedisk 20.000 Belysning 5.000 Bokhyllor 50.000 Investering totalt 75.000 Ökad driftskostnad Biblioteksassistent (+2 tim/v) 20.000 Mediaanslag:10.000 Ökad driftskostnad totalt: 30.000 Frågeställningar Vi står ånyo inför ett vägval. Kan/ska de små enheterna moderniseras eller ska de stanna i utvecklingen, d v s vara de utlåningsstationer de i realiteten är. Hur ska vi skapa resurser för att utveckla samtliga bibliotek? Vi talar om modern biblioteksverksamhet som innefattar Rfid, internet, självbetjäning, meröppet, ett mångfacetterat medieutbud, databas- och informationstjänster, en lustfylld, trivsam, avkopplande och stimulerande miljö kort sagt ett kulturellt centrum. eller Är invånarna/brukarna nöjda med filialbiblioteken som de är; eftersatta, med bristfälliga resurser i form av media och teknik och med ytterst begränsade öppettider i otidsenliga lokaler? Om alternativet till fortsatt drift inte är utveckling utan nedläggning så är det förståeligt om befolkningen värnar om och hellre bevarar sina bibliotek som de är. Hur viktigt är det för kultur- och fritidsnämnden respektive biblioteksorganisationen att bevara och utveckla filialbiblioteken? Vilket värde har filialbiblioteken? Vad krävs ekonomiskt för att uppdatera de små biblioteken till en lägstanivå tekniskt och innehållsmässigt? Se beskrivning av respektive filialbibliotek Hur ska framtidens biblioteksorganisation se ut? Biblioteksvision: (ur Biblioteksplan, antagen av kfn 2007-06-12) Öckerö har en väl utbyggd biblioteksservice som når invånare på alla kommunens öar 11

Är priset för en eventuell upprustning av filialbiblioteken en försämrad service för alla eller måste vi välja väg, d v s fördela befintliga resurser på ett annat sätt och i så fall vilket? Det är hursomhelst många faktorer att ta hänsyn till: kvalitet, innehåll, tillgänglighet, service och inte minst personal. Slutsatser I invånarnas ögon är filialbiblioteket liktydigt med lokalen, personalen och mediebeståndet. Vid en eventuell nedläggning blir huvudbiblioteket det naturliga valet för biblioteksanvändarna. Mycket kan man göra från sin egen hemdator: informera sig via hemsidan, använda bibliotekets katalog för att reservera, omsätta, ladda ner e-böcker och på andra sätt vara delaktig. Men beställd media måste naturligtvis hämtas och lämnas av låntagaren. Förutsättningarna att ta del av utbudet varierar, liksom tillgången till tjänster och media, beroende på var i kommunen man är bosatt. Med dagens teknik kan många ändå orientera sig i utbudet, inspireras att söka och reservera media, och därmed planera sina besök och vara säkra på att få det man vill ha Vi vill, tjänstemän lika väl som politiker, att alla invånare ska få en bra biblioteksservice oavsett var man bor, men tillgången, liksom avståndet till fullgod service (läs huvudbiblioteket) varierar. Kostnaden för att rusta upp våra filialbibliotek (utlåningsstationer) till acceptabel standard är relativt låg. Se beskrivning av respektive filialbibliotek En omfördelning av befintliga resurser i avsikt att behålla organisationen intakt skulle medföra att vi riskerar det som vi under lång tid omsorgsfullt byggt upp. Många undersökningar har visat samma sak: läsning och läsförståelse går ner; barn och unga läser sämre, elevers tillgång till böcker minskar. Trots skollag som tydligt säger att det ska finnas skolbibliotek så är de flesta skolor i Öckerö kommun utan bibliotek. Mot bakgrund av detta så förefaller det rimligt att vi finns närvarande på de öar (utan broförbindelse) som har störst elevantal, läs Björkö och Rörö. Alternativ 1. Äska medel för att utveckla och modernisera filialbiblioteken och samtidigt behålla organisationen intakt 2. Behålla befintlig organisation som den är och därmed befästa de små bibliotekens roll som utlåningsstationer. Smärre förändringar till det bättre går att genomföra utan investeringar eller ramhöjande effekter, bland annat genom cirkulation av boklådor med olika typer av media. 3. Minska antalet filialbibliotek för att kunna modernisera och rusta upp de övriga. 12