VTI notat 50-2005 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN, VST och VN Behzad Koucheki Sven-Olof Lundkvist
Förord Detta projekt har finansierats av Vägverket Region Mälardalen, Vägverket Region Stockholm och Vägverket Region Norr, där Torgny Augustsson, Tommy Jansson respektive Robert Nyhlén har varit kontaktpersoner. Mätningarna har utförts av LG RoadTech AB, där Göran Nilsson har varit ansvarig. Analys och dokumentation har utförts av Behzad Koucheki, VTI, som dessutom varit projektledare och Sven-Olof Lundkvist, VTI. Linköping december 2005 Behzad Koucheki VTI notat 50-2005
VTI notat 50-2005
Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 1 Bakgrund och syfte 7 2 Metod 7 3 Analys 8 4 Beteckningar 11 5 Resultat 11 5.1 Region Stockholm 12 5.1.1 Resultat 2005 12 5.1.2 Resultat 2000 2005 14 5.1.3 Kommentarer Region Stockholm 18 5.2 Region Mälardalen 19 5.2.1 Uppsala län 19 5.2.2 Södermanlands län 24 5.2.3 Örebro län 28 5.2.4 Västmanlands län 33 5.3 Region Norr 37 5.3.1 Västerbottens län 37 5.3.2 Norrbottens län 40 6 Diskussion 43 7 Referenser 46 VTI notat 50-2005
VTI notat 50-2005
Utvärdering av vägmarkeringar tillhörande klass 2 och 3 i VMN, VST och VN av Behzad Koucheki och Sven-Olof Lundkvist VTI 581 95 Linköping Sammanfattning Tillståndsmätningar av vägmarkeringars retroreflexion har gjorts i varierande utsträckning i Sverige sedan år 2000. Företrädesvis har mätningarna gjorts på det högtrafikerade vägnätet, på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, men under senare år har alltfler mätningar gjorts även på vägar med mindre trafik, vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2. Syftet med mätningarna har varit att besvara två viktiga frågor: I vilken utsträckning uppfylls kraven enligt Vägverkets interna föreskrift, Regler för Underhåll av Vägmarkering (RUV)? Hur har vägmarkeringarnas funktion förändrats över tiden? Föreliggande notat redovisar detaljerat resultaten från mätningarna 2005 och sammanfattande resultat för torra vägmarkeringar från hela perioden 2000 2005. För de delobjekt som har våtfunktion (profilerade ytor) 2005 har även denna skattats från mätningar av torrvärdet och texturen. Detta gäller fyra respektive tio delobjekt i Region Stockholm respektive Region Mälardalen. I varje delobjekt har de torra vägmarkeringarnas retroreflexion mätts med mobila instrument av typen Ecodyn 30. Delobjekten indelades i mätplatser om 100 m och man registrerade ett retroreflexionsvärde för varje sådan mätplats. Samtliga mätningar gjordes under augusti september 2005. Grundläggande i de svenska regelverken är att en torr vägmarkering ska ha en retroreflexion på lägst 100 mcd/m 2 /lux. Detta krav är ofta inga problem att uppfylla under den årstid som mätningarna har gjorts under sommaren. I RUV finns emellertid ett tillägg: för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 måste dessutom 90 % av mätplatserna uppfylla detta krav. Med andra ord tillåts högst 10 % underkända mätplatser. Detta kan låta som en obetydlig skärpning av kravet, men har visat sig vara betydelsefullt. Generellt kan sägas att vägmarkeringarnas standard har förbättrats sedan tillståndsmätningarna påbörjades. Detta gäller framförallt i de regioner som tidigare hade en låg standard, Region Norr och Region Stockholm. I Region Mälardalen har standarden fram till 2005 förbättrats på det högtrafikerade vägnätet i Örebro och Västmanlands län, medan man inte ser någon direkt tendens i övriga län eller på det lågtrafikerade vägnätet. I fyra regioner har inte några mätningar gjorts under senare år. Skattningarna av våtfunktion ska detta år (2005) ses som ett förförsök till framtida mätningar. Skattningarna är gjorda från en modell som innebär att man måste känna till två parametrar: vägmarkeringens torrfunktion och textur. Detta har inneburit två mätningar, med två olika mätfordon. I framtiden är det meningen att dessa två mätsystem ska implementeras i en och samma mätbil, vilket i princip kommer att innebära att man får våtfunktionen på köpet när man mäter torr- VTI notat 50-2005 5
funktionen. En ytterligare förhoppning är att man från dessa mätningar också ska kunna skatta vägmarkeringarnas friktion. Oavsett om man vill jämföra utvecklingen över tiden eller regioner eller endast vill veta vägmarkeringsstandarden, är det viktigt att ha kunskap om säkerheten i resultaten. Alla mätningar är behäftade med mätfel, som det är viktigt att hålla kontroll på. De kontroller av mätvärden från Ecodyn 30 och LTL-2000 som har gjorts har visat att de systematiska skillnaderna är små. Att välja hur många objekt som ska slumpas för mätning är en balansgång mellan ekonomi och önskad säkerhet i resultatet. Emellertid vinner man relativt sett mycket i säkerhet om man går från mätning av ett mycket litet antal delobjekt till ett större antal. Det känns därför som att en tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i en geografisk region bör omfatta åtminstone fyra eller fem objekt, dvs. mätning på 12 15 delobjekt. De ytterligare mätningar som då görs utöver mätning på 6 eller 9 delobjekt är mycket kostnadseffektiva. Observera att ovanstående resonemang avser tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas standard i ett helt län eller region. Vill man redovisa funktionen för ett enskilt delobjekt har man endast att ta hänsyn till slumpmässiga skillnader längs mätsträckan, vilka oftast är små. Vägmarkeringarnas standard i Sverige har i de flesta län och regioner förbättrats sedan 2000, vilket sannolikt till en viss del kan tillskrivas tillståndsmätningarna. En fråga som bör aktualiseras är dock tidpunkten för mätningarna. Hittills har de alltid gjorts efter det att säsongens underhållsåtgärder ska vara slutförda, vilket i praktiken har inneburit mätning under juli september. Man kan säga att man har fått ett startvärde inför vintern. Detta värde säger emellertid inte så mycket om kvalitén man har fått ett högt startvärde kan man få genom att lägga en förhållandevis billig färg på hela vägnätet. En mätning våren efter skulle i så fall sannolikt ge ett deprimerande resultat. Erfarenheterna från mätningarna så här långt kan således sammanfattas: Vägmarkeringsstandarden i Sverige har förbättrats över åren Om tillståndsmätningarna avser att beskriva vägmarkeringsstandarden i ett geografiskt område (region eller län), bör mätning göras på åtminstone 4 5 objekt i varje sådant område Man bör överväga att göra tillståndsmätningar även på våren. Eftersom alltmer fokus läggs på vägmarkeringarnas våtfunktion är förhoppningen att man från tillståndsmätningar kommande år kan skatta denna viktiga parameter och att detta kommer att innebära en förbättrad synbarhet av vägmarkeringar i mörker och väta. 6 VTI notat 50-2005
1 Bakgrund och syfte Tillståndsmätningar av vägmarkeringars retroreflexion har gjorts i varierande utsträckning i Sverige sedan år 2000. Företrädesvis har mätningarna gjorts på det högtrafikerade vägnätet, på vägar tillhörande vägmarkeringsklass 3, men under senare år har alltfler mätningar gjorts även på vägar med mindre trafik, vägar tillhörande vägmarkeringsklass 2. I denna rapport kommer fortsättningsvis vägmarkeringsklass att betecknas vmklass. Vägnätet är uppdelat i tre sådana vm-klasser och mätningar har gjorts på vägar tillhörande vm-klass 3 vm-klass 2 vägar med ÅDT >4 000 fordon/dygn vägar med <500 ÅDT <4 000 fordon/dygn På vägar med ÅDT <500 fordon/dygn, vägar tillhörande vm-klass 1 har inga mätningar gjorts. De första tillståndsmätningarna i Sverige utfördes 2000, och därefter har mätningar gjorts varje år i hela landet eller i endast några regioner enligt följande: 2000 vm-klass 3 hela landet 2001 vm-klass 3 hela landet vm-klass 2 Region Mälardalen, Region Stockholm 2002 vm-klass 3 & 2 Region Mälardalen, Region Stockholm 2003 vm-klass 3 hela landet, undantaget Region Skåne vm-klass 2 Region Mälardalen, Region Stockholm 2004 vm-klass 3 & 2 Region Mälardalen, Region Stockholm 2005 vm-klass 3 & 2 Region Mälardalen, Region Stockholm, Region Norr Syftet med mätningarna har varit att besvara två viktiga frågor: I vilken utsträckning uppfylls kraven enligt Vägverkets interna föreskrift, Regler för Underhåll av Vägmarkering (RUV)? Hur har vägmarkeringarnas funktion förändrats över tiden? Föreliggande notat redovisar detaljerat resultaten från mätningarna 2005 och sammanfattande resultat från hela perioden 2000 2005. 2 Metod Samtliga vägar tillhörande vm-klass 2 och 3 har indelats i objekt enligt den metod som beskrivs i VTI meddelande 901 (Lundkvist, 2001a). Urvalet av objekt för mätningar har gjorts på samma sätt som tidigare, med slumpmässigt valda mätobjekt ur en databas. Mätningarnas omfattning i varje region och län har bestämts i samråd med kontaktpersonen på respektive region, vilket innebar att man 2005 slumpmässigt valde följande antal objekt: Region Stockholm vm-klass 3 6 objekt vm-klass 2 6 objekt Region Mälardalen vm-klass 3 14 objekt vm-klass 2 14 objekt Region Norr vm-klass 3 3 objekt vm-klass 2 10 objekt VTI notat 50-2005 7
I samtliga objekt, undantaget motorvägar och 2+1-vägar, mättes samtliga delobjekt (två kantlinjer samt i förekommande fall mittlinjen). På motorvägar och trefältsvägar mättes höger och vänster kantlinje samt körfältslinje i endast en riktning. För de delobjekt som har våtfunktion (profilerade ytor) har även denna skattats från mätningar av torrvärdet och texturen. Detta gäller fyra och tio delobjekt i Region Stockholm respektive Region Mälardalen. I varje delobjekt har de torra vägmarkeringarnas retroreflexion mätts med mobila instrument av typen Ecodyn 30. Delobjekten indelades i mätplatser om 100 m och man registrerade ett retroreflexionsvärde för varje sådan mätplats. Samtliga mätningar gjordes under augusti september 2005. Liksom tidigare år har Ecodynmätningarna kontrollerats mot mätvärden från LTL-2000 genom att ett antal systematiskt utvalda delobjekt mätts med båda instrumenten. Dessa mätningar kunde inte påvisa några systematiska mätskillnader mellan LTL-2000 och Ecodyn 30, vilket redovisas i bilaga 1. Inom ett annat projekt har mätningar av torra vägmarkeringars retroreflexion och textur gjorts på 500-meterssträckor. Från dessa resultat kan våtfunktionen prediceras, vilket redovisas i bilaga 2. 3 Analys Följande analyser av data har gjorts: Från mätningarna med Ecodyn 30 har retroreflexionens medelvärde, R, beräknats ur: R n Ri i= = 1 (1) n där R i är retroreflexionen för mätplats i och n är antalet mätplatser per 100 meter som finns i delobjektet. Från retroreflexionens medelvärde kan vidare varje delobjekts pre-view-time, pvt, skattas som: S pvt = (2) v där S är medelvärdet för synbarheten av vägmarkeringarna i delobjektet och v är den dominerande hastighetsbegränsningen i delobjektet. Synbarheten har skattats med hjälp av det pc-program som utvecklats inom COST 331 (se referenser). Man har då använt den medelsvåra halvljussituationen, men med förarens ålder satt till 60 år. Från ekvation (2) ser man att värdet på pre-view-time blir lägre med ökad hastighet. Dessutom är pvt direkt proportionell mot vägmarkeringens area (bredd och intermittens) och retroreflexion. 8 VTI notat 50-2005
Storheten pre-view-time är inte helt enkel att tolka, men en direkt översättning av COST 331 (se referens) lyder: pvt = 1,8 sekunder ska ses som ett generellt absolut minsta värde på pvt för säker körning i simulatorn. Vid verklig körning måste en kort tid adderas till dessa 1,8 sekunder (simulatorförsök, VTI) pvt = 2,2 sekunder är alltför kort för komfortabel körning (reell körning, VTT). Fortsättningsvis kommer index t och index v att användas för att beteckna torra respektive våta vägmarkeringar. Från retroreflexionens fördelning över de n mätplatserna i delobjektet tilldelas en kvalitetsklass, K t (Lundkvist, 2001b). För vägar tillhörande vm-klass 3 gäller: K t = 0 K t = 1 K t = 2 K t = 3 fler än 10 % av mätplatserna hade R t < 80 mcd/m 2 /lux (säkert underkänt) fler än 10 % av mätplatserna hade R t < 100 mcd/m 2 /lux (sannolikt underkänt) färre än 10 % av mätplatserna hade R t < 100 mcd/m 2 /lux (sannolikt godkänt) färre än 10 % av mätplatserna hade R t < 120 mcd/m 2 /lux (säkert godkänt) För vägar tillhörande vm-klass 2 gäller: K t = 0 K t = 1 K t = 2 K t = 3 fler än 20 % av mätplatserna hade R t < 80 mcd/m 2 /lux (säkert underkänt) fler än 20 % av mätplatserna hade R t < 100 mcd/m 2 /lux (sannolikt underkänt) färre än 20 % av mätplatserna hade R t < 100 mcd/m 2 /lux (sannolikt godkänt) färre än 20 % av mätplatserna hade R t < 120 mcd/m 2 /lux (säkert godkänt) En enkel tolkning av kvalitetsklasserna är att de delobjekt som tillhör klass 0 eller 1 är underkända enligt RUV, medan de som tillhör kvalitetsklass 2 eller 3 är godkända. Vid skattningarna av pvt för torra vägmarkeringar har vägbanans retroreflexion satts till 10 mcd/m 2 /lux. Regelverket ställer krav även på våta vägmarkeringars retroreflexion och man vill kunna kontrollera också denna funktion. Enligt SSEN-1436 görs detta genom att hälla vatten på markeringen, vänta en minut och därefter avläsa ett retroreflexionsvärde med en reflektometer. Denna metod kan anses vara lämplig att använda på vägmarkeringar i provfält eller på en starkt begränsad sträcka med längsgående markeringar. I en tillståndsbeskrivning då sträckor på ca 30 km ska mätas är det nödvändigt att göra mätningarna mobilt, vilket emellertid är svårt på våta vägmarkeringar. Däremot är det möjligt att från torrfunktionen och texturen (vilka kan mätas mobilt) predicera våtfunktionen. VTI notat 50-2005 9
I en tidigare studie (Lundkvist, 2005) har en empirisk modell för våta vägmarkeringars retroreflexion, R v, tagits fram. De variabler som modellen är baserad på är R t, retroreflexionen för torra vägmarkeringar och MPD, texturen för torra, profilerade vägmarkeringar. Modellen kan skrivas: R v = 8 + 014, R + 18 MPD (3) t Osäkerheten i prediktioner vid användandet av modellen är sådan att en vägmarkering som skattas ha R v mellan 35 och 50 mcd/m 2 /lux kan anses vara sannolikt godkänd, medan en som har värde över 50 kan anses vara säkert godkänd. På samma sätt är skattade värden mellan 20 och 35 sannolikt underkända, medan värden under 20 är säkert underkända. För vägar tillhörande vm-klass 3 är det då möjligt att göra följande klassindelning: K v = 0 K v = 1 K v = 2 K v = 3 fler än 10 % av mätplatserna hade R v < 20 mcd/m 2 /lux (säkert underkänt) fler än 10 % av mätplatserna hade R v < 35 mcd/m 2 /lux (sannolikt underkänt) färre än 10 % av mätplatserna hade R v < 35 mcd/m 2 /lux (sannolikt godkänt) färre än 10 % av mätplatserna hade R v < 50 mcd/m 2 /lux (säkert godkänt) På samma sätt kan kvalitetsklasser för vm-klass 2 definieras som: K v = 0 K v = 1 K v = 2 K v = 3 fler än 20 % av mätplatserna hade R v < 20 mcd/m 2 /lux (säkert underkänt) fler än 20 % av mätplatserna hade R v < 35 mcd/m 2 /lux (sannolikt underkänt) färre än 20 % av mätplatserna hade R v < 35 mcd/m 2 /lux (sannolikt godkänt) färre än 20 % av mätplatserna hade R v < 50 mcd/m 2 /lux (säkert godkänt) På samma sätt som för torra vägmarkeringar kan kvalitetsklasserna tolkas så att markeringar tillhörande klass 0 eller 1 är underkända enligt RUV, medan de som tillhör kvalitetsklass 2 eller 3 är godkända. Det bör påpekas att det inte är så vanligt med våtsynbara vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 och några sådana mättes inte 2005. Pre-view-time för våta vägmarkeringar beräknas på samma sätt som för torra markeringar. Emellertid har i detta fall vägbanans retroreflexion åsatts värdet 1 mcd/m 2 /lux. 10 VTI notat 50-2005
4 Beteckningar Följande förkortningar används i tabellerna och i texten: < 7 m 5 7-metersväg 9 m 7 9-metersväg 13 m 10 13-metersväg Mv Motorväg Fyrfält Fyrfältsväg men ej motorväg Trefält Trefältsväg Var. Varierande vägtyp och/eller vägbredd H kant V kant Körfält Höger kantlinje på motorväg, fyrfältsväg eller trefältsväg Vänster kantlinje på motorväg, fyrfältsväg eller trefältsväg Körfältslinje på motorväg Kantlinje i framriktningen på tvåfältsväg Kantlinje i bakriktningen på tvåfältsväg linje på tvåfältsväg AB-län Stockholms län Region Stockholm C-län Uppsala län Region Mälardalen D-län Södermanlands län Region Mälardalen T-län Örebro län Region Mälardalen U-län Västmanlands län Region Mälardalen AC-län Västerbottens län Region Norr BD-län Norrbottens län Region Norr 5 Resultat I tabellerna 1 7 redovisas för varje län kvalitetsklass, retroreflexion och pre-viewtime för torra och våta markeringar. Ett delobjekt kan anses vara underkänt med avseende på torrfunktionen, om K t = 0 eller K t = 1 och har då angivits med rött. På samma sätt anges ett delobjekts våtfunktion med rött om det tillhör kvalitetsklass K v = 0 eller K v = 1. Har ett delobjekt våtsynbara vägmarkeringar endast delvis, avser värdena för våtfunktionen endast denna del. Namnet på objekten anges med en eller två bokstäver för det län som objektet tillhör följt av en siffra för vm-klass (3 eller 2) och ett löpnummer i den lista från vilken objektet har valts slumpmässigt. VTI notat 50-2005 11
5.1 Region Stockholm 5.1.1 Resultat 2005 Resultaten för torra och våta vägmarkeringar i Stockholms län redovisas i tabellerna 1 och 2 samt figurerna 1 2. Tabell 1 Kvalitetsklass, K t, och K v [0 3], retroreflexion, R t och R v [mcd/m 2 /lux] samt pre-view-time, pvt t och pvt v [sek] för vägmarkeringar på vägar tillhörande vm-klass 3 i Region Stockholm, AB-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Delobjekt K t R t pvt t K v R v pvt v AB3:6 E18 Trefält AB3:9 E20 Trefält AB3:10 57 <7 m AB3:13 76 <7 m AB3:17 259 Var. AB3:18 260 Var. Åkersberg (lv 276) tpl Söderhall (lv 978) D/AB-länsgräns Södertälje (E4) D/AB-länsgräns Södertälje (E4) Norrtälje (E18) Söderby-Karl (lv 283) Huddinge (E4) tpl Jordbro (rv 73) Västerhaninge (rv 73) Stockholm, slussen H Kant 3 166 3,5 1 41 2,8 V Kant 3 280 4,2 3 61 3,2 Körfält 3 174 2,4 H Kant 2 179 2,9 1 36 2,2 V Kant 3 336 3,6 2 62 2,7 Körfält 1 152 1,9 3 186 3,0 3 201 3,0 1 132 2,2 1 171 3,7 1 179 3,8 2 149 2,9 0 131 2,1 0 131 2,1 0 120 2,1 0 151 2,8 0 133 2,7 0 122 2,7 12 VTI notat 50-2005
Tabell 2 Kvalitetsklass, K t, och K v [0 3], retroreflexion, R t och R v [mcd/m 2 /lux] samt pre-view-time, pvt t och pvt v [sek] för vägmarkeringar på vägar tillhörande vm-klass 2 i Region Stockholm, AB-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Del objekt K t R t pvt t K v R v pvt v AB2:9 515 <7 m AB2:13 528 <7 m AB2:14 534 <7 m AB2:16 542 <7 m AB2:26 912 <7 m AB2:32 984 < 7 m Järna Södertälje Herrhamra 73 (n. Nynäshamn) Lindholmen 225 (Sorunda) Sorunda (225) Tungelsta (257) C/AB-länsgräns Mariedal Roslags Kulla E18 (tpl Ledinge) 2 138 2,8 1 123 2,7 0 88 2,3 1 137 2,8 1 132 2,7 2 161 2,9 3 165 2,9 1 114 2,4 1 126 2,7 1 133 2,7 0 51 1,9 0 107 2,5 1 114 2,6 0 78 2,2 2 159 2,2 3 172 2,3 0 102 1,8 Resultaten i tabellerna 1 och 2 visas även i figurer 1 3. 450 400 350 R t (mcd/m 2 /lux) 300 250 200 150 100 50 0 H V Körfält H Kant V Kant Körfält AB3:6 (E18) AB3:9 (E20) AB3:10 (RV 57) AB3:13 (RV 76) AB3:17 (LV 259) AB3:18 (LV 260) Figur 1 Retroreflexionen för torra vägmarkeringar, R t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i AB-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd K t = 0 1 (underkänt) och grön K t = 2 3 (godkänt). VTI notat 50-2005 13
450 400 350 R t (mcd/m 2 /lux) 300 250 200 150 100 50 0 AB2:9 (LV 515) AB2:13 (LV 528) AB2:14 (LV 534) AB2:16 (LV 542) AB2:26 (LV 912) AB2:32 (LV 984) Figur 2 Retroreflexionen för torra vägmarkeringar, R t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i AB-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd K t = 0 1 (underkänt) och grön K t = 2 3 (godkänt). 70 60 61 62 R v (mcd/m 2 /lux) 50 40 30 20 41 36 10 0 H V Körfält H Kant V Kant Körfält AB3:6 (E18) AB3:9 (E20) Figur 3 Retroreflexion, R v, för våta vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i ABlän. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd K t = 0 1 (underkänt) och grön K t = 2 3 (godkänt). 5.1.2 Resultat 2000 2005 En jämförelse av torra vägmarkeringars funktion i Stockholms län från 2000 till 2005 för vm-klass 3 visas i tabell 3 och i figurerna 4 5 samt för vm-klass 2 i tabell 4 och figurerna 6 7. 14 VTI notat 50-2005
Tabell 3 Kvalitetsklass, K t, retroreflexion, R t och pre-view-time, pvt t för torra vägmarkeringar på vägar tillhörande vm-klass 3 i Region Stockholm, AB-län, år 2000 2005. n avser antalet uppmätta delobjekt. Region Län År K t R t pvt t n Stockholm AB 2000 0,8 119 30 2001 0,6 129 2,0 12 2002 0,4 109 2,2 15 2003 0,6 141 2,6 36 2004 1,3 163 2,6 18 2005 1,4 172 2,9 18 3.0 2.0 K t 1.3 1.4 1.0 0.8 0.6 0.4 0.6 0.0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Stockholm Figur 4 Kvalitetsklass, K t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Stockholm. Jämförelse mellan åren 2000 2005. VTI notat 50-2005 15
300 R t (mcd/m 2 /lux) 200 100 119 129 109 141 163 172 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Stockholm Figur 5 Retroreflexion, R t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Stockholm. Jämförelse mellan åren 2000 2005. Tabell 4 Kvalitetsklass, K t, retroreflexion, R t och pre-view-time, pvt t för torra vägmarkeringar tillhörande vm- klass 2 i Region Stockholm, AB-län, år 2001 2005. n avser antalet uppmätta delobjekt. Region Län År K t R t pvt t n Stockholm AB 2001 1,1 121 2,2 16 2002 1,3 131 2,5 18 2003 1,2 154 2,5 18 2004 1,1 127 2,4 18 2005 1,1 124 2,5 18 16 VTI notat 50-2005
3.0 2.0 K t 1.1 1.3 1.2 1.1 1.1 1.0 0.0 2001 2002 2003 2004 2005 Stockholm Figur 6 Kvalitetsklass, K t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Stockholm, AB-län. Jämförelse mellan åren 2001 2005. 300 R t (mcd/m 2 /lux) 200 100 121 131 154 127 124 0 2001 2002 2003 2004 2005 Stockholm Figur 7 Retroreflexion, R t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Stockholm, AB-län. Jämförelse mellan åren 2001 2005. VTI notat 50-2005 17
5.1.3 Kommentarer Region Stockholm Torra vägmarkeringar En övervägande andel av delobjekten i både vm-klass 2 och 3 hade 2005 underkänd funktion. De flesta har visserligen ett retroreflexionsmedelvärde överstigande 100 mcd/m 2 /lux, men de faller på att en högre andel än 20 % (i vm-klass 2) eller 10 % (i vm-klass 3) av mätplatserna är underkända, vilket sannolikt kan förklaras av hög trafikbelastning som gör att linjerna slits hårt i t.ex. högerkurvor och i korsningar. Trots detta kan resultatet för objekten i vm-klass 3 anses vara mycket positivt. Medelvärdet för kvalitetsklasserna har ökat från 0,8 år 2000 till 1,4 år 2005. Under samma period ökade retroreflexionens medelvärde från 119 till 172 mcd/m 2 /lux, eller med 45 %. Denna förbättrade funktion innebar att år 2005 hade de flesta delobjekten pvt >2,2 sek. Funktionen för objekten i vm-klass 2 är sämre än för dem i vm-klass 3 och relativt konstant över åren. År 2005 hade emellertid även dessa vägmarkeringar, på det lågtrafikerade vägnätet, i de flesta fall pvt > 2,2 sek. Våta vägmarkeringar Fyra av delobjekten i AB-län har helt eller delvis utförts med våtsynbara vägmarkeringar. Retroreflexionens medelvärde översteg för samtliga dessa delobjekt kravet enligt RUV, på 35 mcd/m 2 /lux, och två av dem uppfyllde också kravet att färre än 10 % av mätplatserna är underkända. 18 VTI notat 50-2005
5.2 Region Mälardalen 5.2.1 Uppsala län 5.2.1.1 Resultat 2005 Resultaten för torra och våta vägmarkeringar i Uppsala län redovisas i tabell 5 och figurerna 8 9. Tabell 5 Kvalitetsklass, K t, och K v [0 3], retroreflexion, R t och R v [mcd/m 2 /lux] samt pre-view-time, pvt t och pvt v [sek] i Region Mälardalen, C-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Del objekt K t R t pvt t K v R v pvt v C3:7 55 9 m C3:10 72 9 m C3:11 255 9 m Var. C3:12 290 9 m C2:10 273 <7 m C2:11 282 <7 m C2:14 290 9 m C2:21 558 <7 m D/C-länsgräns Enköping (E18) Järlåsa (lv 620) Uppsala (rv 55) AB/C-länsgräns Uppsala (E4) Uppsala (E4) Storvreta (lv 703) AB-län 662 (n. 661) Gnusta (lv 656) Knutby Storvreta (lv 695) Österbybruk Enköping (rv 70) Österunda (lv 818) 2 144 2,2 0 122 2,1 3 181 2,4 2 146 2,2 0 27 1,4 1 130 2,1 1 27 1,4 1 133 2,2 2 159 2,4 1 162 2,4 3 169 2,4 0 141 2,2 1 42 1,6 0 91 1,9 0 25 1,3 2 150 2,2 1 125 2,1 0 129 2,1 3 149 2,2 3 166 2,9 3 151 2,8 2 130 2,8 3 156 2,2 3 167 2,3 3 169 2,4 0 71 1,7 0 72 1,7 0 111 1,9 VTI notat 50-2005 19
Rt (mcd/m2/lux) 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 C3:7 (RV 55) C3:10 (RV 72) C3:11 (LV 255) C3:12 (LV 290) C2:10 (LV 273) C2:11 (LV 282) C2:14 (LV 290) C2:21 (LV 558) Figur 8 Retroreflexion, R t, för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 och 2 i Region Mälardalen, C-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd K t = 0 1 (underkänt) och grön K t = 2 3 (godkänt). 70 60 R v (mcd/m2/lux) 50 40 30 20 27 27 42 25 10 0 C3:10 (RV 72) C3:12 (LV 290) Figur 9 Retroreflexion, R v, för våta vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, C-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd K v = 0 1 (underkänt) och grön K v = 2 3 (godkänt). 5.2.1.2 Resultat 2000 2005 En jämförelse av torra vägmarkeringars funktion i Uppsala län från 2000 till 2005 för vm-klass 3 visas i tabell 6 och i figurerna 10 11 samt för vm-klass 2 i tabell 7 och figurerna 12 13. 20 VTI notat 50-2005
Tabell 6 Kvalitetsklass, K t, retroreflexion, R t och pre-view-time, pvt t för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 för Region Mälardalen, C-län, år 2000 2005. n avser antalet uppmätta delobjekt. Region Län År K t R t pvt t n Mälardalen C 2000 2,0 167 21 2001 1,1 143 1,9 12 2002 1,5 174 2,4 12 2003 1,4 161 2,3 18 2004 1,2 129 2,1 12 2005 1,4 144 2,2 12 3.0 2.0 2.0 K t 1.1 1.5 1.4 1.2 1.4 1.0 0.0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Uppsala län Figur 10 Kvalitetsklass, K t, för vägar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, C-län. Jämförelse mellan åren 2000 2005. VTI notat 50-2005 21
300 R t (mcd/m 2 /lux) 200 100 167 143 174 161 129 144 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Uppsala län Figur 11 Retroreflexion, R t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, C-län. Jämförelse mellan åren 2000 2005. Tabell 7 Kvalitetsklass, K t, retroreflexion, R t och pre-view-time, pvt t för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Mälardalen, C-län, år 2001 2005. n avser antalet uppmätta delobjekt. Region Län År K t R t pvt t n Mälardalen C 2001 2,0 144 2,1 14 2002 2,5 195 2,5 15 2003 2,2 162 2,4 15 2004 1,6 132 2,1 18 2005 1,8 133 2,3 18 22 VTI notat 50-2005
3.0 2.5 2.0 2.0 2.2 1.6 1.8 K t 1.0 0.0 2001 2002 2003 2004 2005 Uppsala län Figur 12 Kvalitetsklass, K t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Mälardalen, C-län. Jämförelse mellan åren 2001 2005. 300 R t (mcd/m 2 /lux) 200 100 144 195 162 132 133 0 2001 2002 2003 2004 2005 Uppsala län Figur 13 Retroreflexion, R t, för vägar tillhörande vm-klass 2 i Region Mälardalen, C-län. Jämförelse mellan åren 2001 2005. VTI notat 50-2005 23
5.2.1.3 Kommentarer Uppsala län Torra vägmarkeringar Resultaten 2005 visar att ungefär hälften av delobjekten är godkända med avseende på torrfunktionen, vilket gäller för både vm-klass 2 och 3. Noteras kan att de underkända delobjekten i huvudsak är kantlinjer, medan mittlinjerna i högre grad är godkända. I vm-klass 3 har under perioden 2001 2005 funktionen varit i stort sett konstant, även om en liten förbättring kan skönjas 2005 jämfört med föregående år. Däremot har funktionen i vm-klass 2 försämrats; kvalitetsklassen var som högst 2002, med K v = 2,5, men hade 2005 sjunkit till K v = 1,8. Emellertid kan man även här skönja en något förbättrad funktion från 2004 till 2005. Våta vägmarkeringar Inget av de fyra delobjekt (kantlinjer) som hade våtsynbara vägmarkeringar vid mätningarna 2005 hade godkänd funktion. Tre av dem uppfyllde inte kravet på medelvärde 35 mcd/m 2 /lux och inget hade pvt >2,2 sek. 5.2.2 Södermanlands län 5.2.2.1 Resultat 2005 Resultaten för torra vägmarkeringar i Södermanlands län redovisas i tabell 8 och figur 14. Tabell 8 Kvalitetsklass, K t, och K v [0 3], retroreflexion, R t och R v [mcd/m 2 /lux] samt pre-view-time, pvt t och pvt v [sek] i Region Mälardalen, D-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Del objekt K t R t pvt t K v R v pvt t D3:9 52 13 m D3:12 55 Var. D3:13 55 Var. D2:1 52 D2:7 57 9 m Var. 9 m <7 m D2:12 221 <7 m Stigtomta (lv 613) Nyköping (rv 53) E/D-länsgräns Valla (lv 678) Valla (lv 678) Malmköping (rv 53) Katrineholm Vrena (lv 631) Flen (lv 681) Björnlunda (lv 853) Bettna (rv 52) Flen (rv 55) 1 145 2,2 0 97 1,9 1 123 2,1 0 113 2,0 0 115 2,0 1 125 2,1 1 166 2,3 1 169 2,3 2 152 2,3 3 158 2,2 3 190 2,4 3 191 2,4 3 227 2,5 2 225 2,5 2 169 2,4 3 220 2,5 3 193 2,4 3 175 2,4 24 VTI notat 50-2005
450 400 350 Rt (mcd/m2/lux) 300 250 200 150 100 50 0 D3:9 (RV 52) D3:12 (RV 55) D3:13 (RV 55) D2:1 (RV 52) D2:7 (RV 57) D2:12 (LV 221) Figur 14 Retroreflexionen, R t, för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 och 2 i Region Mälardalen, D-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd K t = 0 1 (underkänt) och grön K t = 2 3 (godkänt). Några resultat för våta vägmarkeringar föreligger inte eftersom det inte fanns några våtsynbara markeringar bland dem som slumpades för mätning i Södermanlands län 2005. 5.2.2.2 Resultat 2000 2005 En jämförelse av torra vägmarkeringars funktion i Södermanlands län från 2000 till 2005 för vm-klass 3 visas i tabell 9 och i figurerna 15 16 samt för vm-klass 2 i tabell 10 och figurerna 17 18. Tabell 9 Kvalitetsklass, K t, retroreflexion, R t och pre-view-time, pvt t för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, D-län, år 2000 2005. n avser antalet uppmätta delobjekt. Region Län År K t R t pvt t n Mälardalen D 2000 1,5 150 21 2001 1,2 168 2,1 9 2002 2,6 247 2,9 9 2003 1,8 154 2,3 9 2004 2,2 212 2,6 9 2005 0,8 134 2,1 9 VTI notat 50-2005 25
3.0 2.6 2.2 2.0 1.5 1.8 K t 1.2 1.0 0.8 0.0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Södermanlands län Figur 15 Kvalitetsklass, K t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, D-län. Jämförelse mellan åren 2000 2005. 300 247 212 R t (mcd/m 2 /lux) 200 100 150 168 154 134 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Södermanlands län Figur 16 Retroreflexion, R t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, D-län. Jämförelse mellan åren 2000 2005. 26 VTI notat 50-2005
Tabell 10 Kvalitetsklass, K t, retroreflexion, R t och pre-view-time, pvt t för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Mälardalen, D-län, år 2001 2005. n avser antalet uppmätta delobjekt. Region Län År K t R t pvt t n Mälardalen D 2001 1,3 132 2,0 15 2002 2,0 173 2,5 14 2003 2,7 201 2,5 15 2004 2,3 177 2,5 9 2005 2,8 194 2,4 9 3.0 2.7 2.8 2.0 2.0 2.3 K t 1.3 1.0 0.0 2001 2002 2003 2004 2005 Södermanlands län Figur 17 Kvalitetsklass, K t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Mälardalen, D-län. Jämförelse mellan åren 2001 2005. 300 R t (mcd/m2/lux) 200 100 132 173 201 177 194 0 2001 2002 2003 2004 2005 Södermanlands län Figur 18 Retroreflexion, R t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Mälardalen, D-län. Jämförelse mellan åren 2001 2005. VTI notat 50-2005 27
5.2.2.3 Kommentarer Södermanlands län Torra vägmarkeringar Beträffande vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 måste resultatet i Södermanlands län 2005 anses vara mindre gott. Detta år registrerades den sämsta funktionen sedan mätningarna inleddes 2000 och alla delobjekt utom ett hade underkänd funktion. Förhållandet var i princip det motsatta tillhörande vmklass 2: Här var funktionen bra 2005 och i stort sett har den förbättrats sedan 2001, då mätningarna började på dessa vägar. Resultaten 2005 ger en klar indikation om att vägmarkeringsunderhållet i D-län har varit relativt sett bättre på det lågtrafikerade vägnätet än på vägar med ÅDT >4000 fordon/dygn. Trots att antalet uppmätta delobjekt är ganska litet, kan detta resultat anses vara ganska säkert. Mer om osäkerheten i resultaten visas i avsnitt 6 (diskussion). Våta vägmarkeringar Inga mätningar på våtsynbara vägmarkeringar har gjorts i D-län. 5.2.3 Örebro län 5.2.3.1 Resultat 2005 Resultaten för torra och våta vägmarkeringar i Örebro län redovisas i tabell 11 och figurerna 19 20. Tabell 11 Kvalitetsklass, K t, och K v [0 3], retroreflexion, R t och R v [mcd/m 2 /lux], samt pre-view-time, pvt t och pvt v [sek] i Region Mälardalen, T-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Del objekt K t R t pvt t K v R v pvt v T3:3 E20 Trefält T3:4 E20 Mv T3:8 50 9 m T2:21 517 <7 m T2:26 623 <7 m T2:28 733 9 m O/T-länsgräns 3 233 3,9 2 50 2,4 Start mv 3 210 3,8 1 46 2,3 (Sandstubbertorp) 3 192 2,6 Start mv H Kant 3 208 3,1 1 39 1,8 (Sandstubbertorp) V Kant 3 193 3,0 1 38 1,8 Marieberg (E18) Körfält 3 189 2,1 Askersund (lv 907) Åsbro (lv 608) Askersund Vretstorp (E20) Kilmo (lv 654) Odensbacken rv 52) Garphyttan Örebro 3 201 2,4 1 33 1,4 3 213 2,4 1 33 1,4 3 160 2,4 0 91 2,4 0 91 2,4 0 77 2,3 1 134 2,7 1 119 2,6 1 111 2,4 3 194 2,4 3 165 2,3 3 168 2,2 28 VTI notat 50-2005
450 400 350 Rt (mcd/m 2 /lux) 300 250 200 150 100 50 0 H Kant V Kant Körfält T3:3 (E20) T3:4 (E20) T3:8 (RV 50) T2:21 (LV 517) T2:26 (LV 623) T2:28 (LV 733) Figur 19 Retroreflexionen, Rt, för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 och 2 i Region Mälardalen, T-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd Kt = 0 1 (underkänt) och grön K t = 2 3 (godkänt). 70 60 R v (mcd/m 2 /lux) 50 40 30 20 50 46 39 38 33 33 10 0 H Kant V Kant Körfält T3:3 (E20) T3:4 (E20) T3:8 (RV 50) Figur 20 Retroreflexion, R v, för våta vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, T-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd K v = 0 1 (underkänt) och grön K v = 2 3 (godkänt). VTI notat 50-2005 29
5.2.3.2 Resultat 2000 2005 En jämförelse av torra vägmarkeringars funktion i Örebro län från 2000 till 2005 för vm-klass 3 visas i tabell 12 och i figurerna 21 22 samt för vm-klass 2 i tabell 13 och figurerna 23 24. Tabell 12 Kvalitetsklass, K t, retroreflexion, R t och pre-view-time, pvt t för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, T-län, år 2000 2005. n avser antalet uppmätta delobjekt. Region Län År K t R t pvt t n Mälardalen T 2000 0,9 138 15 2001 1,2 159 2,2 9 2002 1,6 194 2,7 9 2003 2,6 205 2,7 9 2004 2,1 166 2,3 9 2005 3,0 200 2,9 9 3.0 2.6 3.0 2.1 2.0 1.6 K t 1.0 0.9 1.2 0.0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Örebro län Figur 21 Kvalitetsklass, K t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, T-län. Jämförelse mellan åren 2000 2005. 30 VTI notat 50-2005
300 R t (mcd/m 2 /lux) 200 100 138 159 194 205 200 166 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Örebro län Figur 22 Retroreflexion, R t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, T-län. Jämförelse mellan åren 2000 2005. Tabell 13 Kvalitetsklass, K t, retroreflexion, R t och pre-view-time, pvt t för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Mälardalen, T-län, år 2001 2005. n avser antalet uppmätta delobjekt. Region Län År K t R t pvt t n Mälardalen T 2001 1,6 155 2,3 18 2002 2,0 172 2,4 18 2003 2,5 197 2,7 18 2004 2,2 174 2,5 9 2005 1,3 128 2,4 9 3.0 2.5 2.0 2.0 2.2 1.6 K t 1.3 1.0 0.0 2001 2002 2003 2004 2005 Örebro län Figur 23 Kvalitetsklass, K t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Mälardalen, T-län. Jämförelse mellan åren 2001 2005. VTI notat 50-2005 31
300 R t (mcd/m 2 /lux) 200 100 155 172 197 174 128 0 2001 2002 2003 2004 2005 Örebro län Figur 24 Retroreflexion, R t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Mälardalen, T-län. Jämförelse mellan åren 2001 2005. 5.2.3.3 Kommentarer Örebro län Torra vägmarkeringar Vägmarkeringarnas funktion på vägar tillhörande vm-klass 3 var i Örebro län 2005 utmärkt, med samtliga uppmätta delobjekt i kvalitetsklass 3. Sedan tillståndsmätningarna inleddes 2000, har funktionen förbättrats kraftigt, exempelvis hade vägmarkeringarna i medeltal retroreflexionen 138 mcd/m 2 /lux år 2000, medan den var 200 mcd/m 2 /lux år 2005. På vägar tillhörande vm-klass 2 är förhållandena annorlunda: Här förbättrades funktionen från 2001 till 2003, medan den 2005 har nått den hittills lägsta uppmätta nivån. Bland de nio mätta delobjekten är emellertid spridningen i retroreflexionsdata stor, varför medelvärdet är osäkert (128 ± 31 mcd/m 2 /lux). Mer om osäkerhet i data visas i avsnitt 6 (diskussion). Våta vägmarkeringar I Örebro län uppmättes 2005 sex delobjekts kantlinjer med våtsynbara vägmarkeringar. Endast ett av dessa kan betraktas som godkänt (färre än 10 % av mätplatserna hade R v <35 mcd/m 2 /lux), medan således de fem övriga delobjekten underkändes. Man konstaterar således att dessa sex delobjekt, som alla hade mycket bra torrfunktion, ändå hade svårigheter att upprätthålla funktionen i väta. 32 VTI notat 50-2005
5.2.4 Västmanlands län 5.2.4.1 Resultat 2005 Resultaten för torra vägmarkeringar i Västmanlands län redovisas i tabell 14 och figur 25. Tabell 14 Kvalitetsklass, K t, och K v [0 3], retroreflexion, R t och R v [mcd/m 2 /lux] samt pre-view-time, pvt t och pvt v [sek] i Region Mälardalen, U-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Del objekt K t R t pvt t K v R v pvt v U3:6 53 9 m U3:7 56 13 m U3:9 67 13 m U3:13 250 9 m U2:5 68 <7 m U2:10 233 9 m U2:26 673 <7 m U2:29 693 9 m U/D-länsgräns Dingtuna (E18) Kungsör (E20) Köping (E18) 3 190 2,4 2 188 2,4 3 178 2,4 2 150 2,2 1 153 2,2 3 216 2,5 Skalbergsmotet 3 179 2,3 (Västerås) 2 167 2,3 Sala (rv 70) 3 303 2,8 Köping (E18, tpl Strö) Kolsva (lv 590) T/U-länsgräns Oti (rv 66) Gunnilbo (lv 250) Ramnäs (rv 66) Skultuna V. Ransta (lv 771) Irsta (lv 694) C/U-länsgräns 2 210 2,4 1 230 2,5 3 214 2,5 3 290 2,7 3 284 2,7 3 199 2,5 3 406 3,8 3 339 3,6 3 228 2,6 3 319 2,8 3 305 2,7 3 184 2,2 3 166 2,9 3 175 3,0 0 90 2,3 VTI notat 50-2005 33
450 400 350 Rt (mcd/m 2 /lux) 300 250 200 150 100 50 0 U3:6 (RV 53) U3:7 (RV 56) U3:9 (RV 67) U3:13 (LV 250) U2:5 (RV 68) U2:10 (LV 233) U2:26 (LV 673) U2:29 (LV 693) Figur 25 Retroreflexion, R t, för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 och 2 i Region Mälardalen, U-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd K t = 0 1 (underkänt) och grön K t = 2 3 (godkänt). 5.2.4.2 Resultat 2000 2005 En jämförelse av torra vägmarkeringars funktion i Västmanlands län från 2000 till 2005 för vm-klass 3 visas i tabell 15 och i figurerna 26 27 samt för vm-klass 2 i tabell 16 och figurerna 28 29. Tabell 15 Kvalitetsklass, K t, retroreflexion, R t och pre-view-time, pvt t för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, U-län, år 2000 2005. n avser antalet uppmätta delobjekt. Region Län År K t R t pvt t n Mälardalen U 2000 1,3 157 15 2001 1,7 245 2,4 12 2002 2,3 267 2,7 12 2003 1,8 157 2,5 12 2004 1,6 169 2,4 12 2005 2,3 198 2,4 12 34 VTI notat 50-2005
3.0 2.3 2.3 2.0 1.7 1.8 1.6 K t 1.3 1.0 0.0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Västmanlands län Figur 26 Kvalitetsklass, K t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, U-län. Jämförelse mellan åren 2000 2005. 300 245 267 R t (mcd/m 2 /lux) 200 100 157 157 169 198 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Västmanlands län Figur 27 Retroreflexion, R t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Mälardalen, U-län. Jämförelse mellan åren 2000 2005. VTI notat 50-2005 35
Tabell 16 Kvalitetsklass, K t, retroreflexion, R t och pre-view-time, pvt t för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Mälardalen, U-län, år 2001 2005. n avser antalet uppmätta delobjekt. Region Län År K t R t pvt t n Mälardalen U 2001 1,9 162 2,2 18 2002 1,3 139 2,1 18 2003 2,1 197 2,4 17 2004 2,4 191 2,2 12 2005 2,8 245 2,8 12 3.0 2.8 2.4 2.0 1.9 2.1 K t 1.3 1.0 0.0 2001 2002 2003 2004 2005 Västmanlands län Figur 28 Kvalitetsklass, K t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Mälardalen, U-län. Jämförelse mellan åren 2001 2005. 300 245 R t (mcd/m2/lux) 200 100 162 139 197 191 0 2001 2002 2003 2004 2005 Västmanlands län Figur 29 Kvalitetsklass, K t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 2 i Region Mälardalen, U-län. Jämförelse mellan åren 2001 2005. 36 VTI notat 50-2005
5.2.4.3 Kommentarer Västmanlands län Torra vägmarkeringar Resultaten i Västmanlands län 2005 är mycket bra: Om man undantar en mittlinje på en klass 2-väg, så har samtliga delobjekt retroreflexionsmedelvärde över 150 mcd/m 2 /lux. I U-län gick man över till funktionsupphandling 2001; resultaten åren efter, visar att detta innebar en förbättrad funktion med ett medelvärde på retroreflexionen i både vm-klass 2 och 3 på cirka 200 mcd/m 2 /lux. Våta vägmarkeringar Inga mätningar på våta vägmarkeringar har gjorts i U-län. 5.3 Region Norr 5.3.1 Västerbottens län Resultaten för torra vägmarkeringar i Västerbottens län redovisas i tabell 17 och figur 30. Tabell 17 Kvalitetsklass, K t, och K v [0 3], retroreflexion, R t och R v [mcd/m 2 /lux] samt pre-view-time, pvt t och pvt v [sek] i Region Norr, AC-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Del objekt K t R t pvt t K v R v pvt v AC3:2 E4 Var. AC3:4 E4 Var. AC2:17 45 9 m AC2:31 363 AC2:40 370 AC2:47 651 AC2:51 814 Var. <7 m 9 m <7 m Var. <7 m 9 m Hörnefors (lv 518) Stöcksjö (sv Umeå) 0 129 2,6 0 118 2,5 2 128 1,8 Bureå (lv 821) 1 150 2,3 Skellefteå, Kåge (lv 1 143 2,2 867) 2 183 2,0 Sturoman (lv 992) Lomselenäs (lv 1126) N Vindeln (lv 684) N Stycksele (lv 699) Lövberg (lv 1007) Stensund (lv 1018) Överklinten (lv 681) Sikeå (E4) Skellefteå (E4) Lv 805 1 118 1,7 1 117 1,7 2 117 1,7 3 270 2,6 3 232 2,5 1 111 1,9 1 127 2,1 0 116 2,0 3 149 2,1 3 223 2,5 3 220 2,5 0 96 1,9 0 98 1,9 VTI notat 50-2005 37
450 400 350 R t (mcd/m 2 /lux) 300 250 200 150 100 50 0 AC3:2 (E4) AC3:4 (E4) AC2:17 (RV 45) AC2:31 (LV 363) AC2:40 (LV 370) AC2:47 (LV 651) AC2:51 (LV 814) Figur 30 Retroreflexion, R t, för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 och 2 i Region Norr, AC-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd K t = 0 1 (underkänt) och grön K t = 2 3 (godkänt). 5.3.1.1 Resultat 2000 2005 En jämförelse av torra vägmarkeringars funktion i Västerbottens län från 2000 till 2005 för vm-klass 3 visas i tabell 18 och i figurerna 31 32. Tabell 18 Kvalitetsklass, K t, retroreflexion, R t och pre-view-time, pvt t för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Norr, AC-län, år 2000 2005. n avser antalet uppmätta delobjekt. Region Län År K t R t pvt t n Norr AC 2000 0,3 96 9 2001 1,2 158 9 2002 2003 0,8 149 2,3 24 2004 2005 1,0 141 2,2 6 38 VTI notat 50-2005
3.0 2.0 K t 1.0 1.2 0.8 1.0 0.3 0.0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Västerbottens län Figur 31 Kvalitetsklass, K t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Norr, AC-län. Jämförelse mellan åren 2000 2005. 300 R t (mcd/m 2 /lux) 200 100 96 158 149 141 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Västerbottens län Figur 32 Retroreflexion, R t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Norr, AC-län. Jämförelse mellan åren 2000 2005. VTI notat 50-2005 39
5.3.1.2. Kommentarer Västerbottens län Torra vägmarkeringar Ungefär hälften av delobjekten i AC-län hade godkänd funktion 2005. Standarden varierade emellertid: exempelvis godkändes ingen kantlinje tillhörande vm-klass 3, medan mittlinjerna var godkända. Beträffande klass 3-vägarna innebar resultaten 2005 en kraftig förbättring från första tillståndsmätningarna, 2000. Våta vägmarkeringar Inga mätningar på våta vägmarkeringar har gjorts i AC-län. 5.3.2 Norrbottens län Resultaten för torra vägmarkeringar i Västerbottens län redovisas i tabell 19 och figur 33. Tabell 19 Kvalitetsklass, K t, och K v [0 3], retroreflexion, R t och R v [mcd/m 2 /lux] samt pre-view-time, pvt t och pvt v [sek] i Region Norr, AC-län. Objekt Väg Vägtyp Plats Del objekt K t R t pvt t K v R v pvt v BD3:3 E4 13 m BD2:8 E10 9 m BD2:22 94 BD2:37 356 BD2:48 392 BD2:60 744 < 7 m 13 m Var. 9 m < 7 m 9 m Råneå (lv 601) Töre (E 10, lv 698) Naisjärv (lv 780) Skröven (lv 817.01) 2 187 3,0 1 185 2,9 3 183 2,0 3 243 2,1 3 252 2,1 0 88 1,5 Älvsby (lv 671) 3 200 2,0 Vistträsk (lv 648, lv 3 212 2,0 660) 3 195 1,8 Ö Älvsbyn (rv 94) Fagervik (lv 670) Nybyn (rv 98) Ansvar (lv 835) 0 95 1,9 1 112 2,0 2 158 2,1 3 265 2,1 3 257 2,1 0 71 1,3 Månsbyn (E 4) 3 240 2,6 Morjärv (lv 767, lv 3 204 2,4 356) 3 369 2,7 40 VTI notat 50-2005
450 400 350 R t (mcd/m 2 /lux) 300 250 200 150 100 50 0 BD3:3 (E4) BD2:8 (E10) BD2:22 (RV 94) BD2:37 (LV 356) BD2:48 (LV 392) BD2:60 (LV 744) Figur 33 Retroreflexion, R t, för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 och 2 i Region Norr, BD-län. Staplarnas färg anger kvalitetsklass: röd K t = 0 1 (underkänt) och grön K t = 2 3 (godkänt). 5.3.2.1 Resultat 2000 2005 En jämförelse av torra vägmarkeringars funktion i Norrbottens län från 2000 till 2005 för vm-klass 3 visas i tabell 20 och i figurerna 34 35. Tabell 20 Kvalitetsklass, K t, retroreflexion, R t och pre-view-time, pvt t för torra vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Norr, BD-län, år 2000 2005. n avser antalet uppmätta delobjekt. Region Län År K t R t pvt t n Norr BD 2000 0,7 120 6 2001 1,2 148 6 2002 2003 1,8 187 2,4 12 2004 v 2005 2,0 185 2,6 3 VTI notat 50-2005 41
3.0 2.0 1.8 2.0 K t 1.2 1.0 0.7 0.0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Norrbottens län Figur 34 Kvalitetsklass, K t, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Region Norr, BD-län. Jämförelse mellan åren 2000 2005. 300 R t (mcd/m 2 /lux) 200 100 120 148 187 185 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Norrbottens län Figur 35 Retroreflexion, R L, för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 i Norrbottens län. Jämförelse mellan åren 2000 2005. 5.3.2.2 Kommentarer Norrbottens län Torra vägmarkeringar Resultaten i BD-län 2005 är, med några få undantag, mycket bra: De allra flesta delobjekten har godkänd funktion och en övervägande del tillhör kvalitetsklass 3, dvs. färre än 10 % av mätplatserna hade R t lägre än 120 mcd/m 2 /lux. Funktionen för vägmarkeringar i vm-klass 3 har kontinuerligt förbättrats sedan 2000, men man ska ha i åtanke att resultatet 2005 är något osäkert eftersom endast tre delobjekt i vm-klass 3 ingick i mätningarna. Våta vägmarkeringar Inga mätningar på våta vägmarkeringar har gjorts i BD-län. 42 VTI notat 50-2005
6 Diskussion Systematisk kvalitetskontroll av nytillverkade produkter introducerades på allvar under 60- och 70-talen. I Japan tillverkades mycket billig elektronik som kunde betraktas som skräp, och man ville förbättra sitt rykte genom att höja produkternas kvalitet. Detta lyckades med användning av tillståndsmätningar direkt ur produktionen. Man introducerade en statistisk metod (Bergman, 1986) som har kommit att benämnas acceptanskontroll man kunde endast acceptera att en begränsad andel defekta produkter kom ut på marknaden. Denna metod ligger till grund för de tillståndsmätningar av vägmarkeringar som har gjorts i Sverige med början 2000. Idén är här att man endast ska acceptera en viss andel felaktiga vägmarkeringsobjekt. Detta kan gälla inom ett objekt endast en viss del av sträckan får ha underkänd funktion eller bland objekt endast en viss del av objekten i en entreprenad får ha underkänd funktion. Den enda möjligheten att kontrollera vägmarkeringarnas kvalitet är med tillståndsmätningar enligt den modell som började användas i Japan för nästan 50 år sedan. Och det finns all anledning att tro, att precis som i Japan, kommer kontrollen att innebära högre kvalitet. Vad gäller produkter som direkt påverkar trafiksäkerheten är detta naturligtvis av största vikt. Tillståndsmätningar av vägmarkeringars retroreflexion har nu gjorts i Sverige sex år i rad. Syftet med mätningarna har varit att få en bild av hur vägmarkeringsstandarden i landet är. Uppfylls kraven i regelverken? Finns det regionala skillnader? En förhoppning har dessutom varit att tillståndsmätningarna skulle medföra höjd standard eftersom entreprenörerna nu hade ett incitament att utföra ett bra arbete. Vilka erfarenheter har då gjorts? Grundläggande i de svenska regelverken är att en torr vägmarkering ska ha retroreflexionen lägst 100 mcd/m 2 /lux. Detta krav är ofta inga problem att uppfylla under den årstid som mätningarna har gjorts under sommaren. I RUV finns emellertid ett tillägg: för vägmarkeringar tillhörande vm-klass 3 måste dessutom 90 % av mätplatserna uppfylla detta krav. Med andra ord tillåts högst 10 % underkända mätplatser. Detta kan låta som en obetydlig skärpning av kravet, men har visat sig vara betydelsefullt. Som exempel kan nämnas att i årets mätningar hade 67 av 69 kontrollerade delobjekt i vm-klass 3 ett medelvärde överstigande 100 mcd/m 2 /lux, men endast 38 av dessa uppfyllde kravet i RUV. I vm-klass 2 hade 73 av 87 delobjekt medelvärde på åtminstone 100 mcd/m 2 /lux, medan 50 av dessa uppfyllde kravet enligt RUV (som på dessa vägar är 20 % underkända mätplatser). Det tycks således som att åtminstone kravet på vägar tillhörande vm-klass 3 är svårt att uppfylla. Dessa vägar har mycket trafik och beroende på vägens bredd och geometri, kan slitaget i framförallt högerkurvor vara stort. Mätningarna 2000 gjordes i samtliga Vägverkets regioner, bland annat med syfte att studera eventuella skillnader i vägmarkeringsstandarden mellan regionerna. Meningen var att ett sådant resultat skulle kunna användas kommande år för att fördela medel för vägmarkeringsunderhåll efter behovet. Det är dock tveksamt om detta har fungerat; regionala skillnader fanns och i viss mån har dessa eliminerats. Frågan är dock om detta beror på fördelningspolitik eller att det helt enkelt är enklare att höja sig från en låg nivå till en högre. Tillståndsmätningarna kanske innebar en förbättrad standard, men vissa regioner eller län kanske redan hade så hög standard att den inte kunde höjas mer. VTI notat 50-2005 43
Generellt kan sägas att vägmarkeringarnas standard har förbättrats sedan tillståndsmätningarna påbörjades. Detta gäller framförallt i de regioner som tidigare hade en låg standard, Region Norr och Region Stockholm. I Region Mälardalen har standarden fram till 2005 förbättrats på det högtrafikerade vägnätet i Örebro och Västmanlands län, medan man inte ser någon direkt tendens i övriga län eller på det lågtrafikerade vägnätet. I fyra regioner har inte några mätningar gjorts under senare år. Skattningarna av våtfunktion ska detta år (2005) ses som ett förförsök till framtida mätningar. Skattningarna är gjorda från en modell som innebär att man måste känna till två parametrar: vägmarkeringens torrfunktion och textur. Detta har inneburit två mätningar, med två olika mätfordon. I framtiden är det meningen att dessa två mätsystem ska implementeras i en och samma mätbil, vilket i princip kommer att innebära att man får våtfunktionen på köpet när man mäter torrfunktionen. En ytterligare förhoppning är att man från dessa mätningar också ska kunna skatta vägmarkeringarnas friktion. Oavsett om man vill jämföra utvecklingen över tiden eller regioner eller endast vill veta vägmarkeringsstandarden, är det viktigt att ha kunskap om säkerheten i resultaten. Alla mätningar är behäftade med mätfel, som det är viktigt att hålla kontroll på. Felen är slumpmässiga eller systematiska, varav de förstnämnda kan begränsas genom att göra många mätningar. De systematiska felen däremot, kan vara allvarliga eftersom de kan vara svåra att justera för. Man måste veta sanningen och den är inte alltid lätt att komma åt. Vad gäller retroreflexion brukar man använda LTL-2000 som referensinstrument, eftersom detta instrument är känt och testat. Men om det mäter sanningen är inte helt utrett. I följande resonemang används dock LTL-2000 som referens när mätfelen i tillståndsmätningarna med Ecodyn 30 diskuteras: De kontroller av mätvärden från Ecodyn 30 och LTL-2000 som har gjorts har visat att de systematiska skillnaderna är små, åtminstone under senare år, efter det att vissa modifikationer av Ecodyn 30 har gjorts (tidigare kompenserade man för dessa). Likaså vågar man påstå att de slumpmässiga felen längs ett delobjekt är små vid mätning med Ecodyn 30, eftersom antalet mätvärden är stort: Man medelvärdesbildar retroreflexionen över ca 300 mätplatser (= 300 sträckor om 100 meter). Variationen runt medelvärdet längs delobjektet är således liten, och i den mån den finns är den till största delen sann: vägmarkeringarna är mer slitna i högerkurvor, vid busshållplatser, etc. När man däremot studerar vägmarkeringarnas funktion i ett län eller region har man en större variation runt medelvärdet. Vissa av de slumpmässigt valda objekten har nylagda vägmarkeringar, medan markeringarna i andra objekt kan vara flera år gamla. Den variation i retroreflexion man då mäter upp är till allra största delen sann, men det är viktigt att känna till att den finns och medför en osäkerhet i de värden som är medelvärdesbildade över ett län eller region (t.ex. i figur 5). Eftersom objekten som mäts är valda slumpmässigt kan felet i medelvärdet för en geografisk region betraktas som slumpmässigt. Det innebär att felet blir mindre, ju fler delobjekt som har mätts i regionen (eller länet). Tabell 21 visar en sammanställning av medelvärden, med osäkerhet, från mätningarna på vägar tillhörande vm-klass 3 2005. 44 VTI notat 50-2005