Åtgärdsvalsstudie Cykel Nordost

Åtgärdsvalsstudie Cykel Nordost Kommunerna Danderyd, Norrtälje, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker Mars 2014 Diarienummer: TRV 2012/70323

Titel: Åtgärdsvalsstudie Cykel Nordost Projektnummer: 107320 Utgivningsdatum: 2014-03-12 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Rebecka Tall Författare: Tyréns AB Arbetsgrupp Trafikverket Projektledare: Rebecka Tall Biträdande projektledare: Ulrika Abrahamsson Expertstöd utformning: Hans Ek Expertstöd cykel: Ebba Larsson Kommunikatör: Anna Harnebring Arbetsgrupp konsult Projektledare: Trafikverket, 781 89 Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se Åke Dufström, Tyréns AB Biträdande projektledare: Johan Nilsson, Tyréns AB Utredare: Granskare: Kathrin Nordlöf, Tyréns AB Kristina Glitterstam, Tyréns AB TRAFIKVERKET. JUNI 2010. PRODUKTION:XXX. TRYCKERI: XXX. Foto: xxx. Illustrtation: xxx.

Sammanfattning Stockholms läns nordöstra kommuner saknar idag en sammanhållen cykelinfrastruktur. Avstånden mellan målpunkterna är större än i de centrala delarna av Stockholm, vilket innebär ett behov av sammanhängande, säkra och gena cykelvägar. Syftet med projektet Cykel Nordost är att se cykelresorna i ett större geografiskt perspektiv och att rekommendera åtgärder för att få tillstånd en god cykelinfrastruktur som är anpassad till vardagscykling vilket inbegriper regional arbetspendling. Kommunerna som berörs är Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtälje. Projektets mål är att kommunerna och Trafikverket ska få en gemensam syn på behov och lösningar i regionen. Arbetet med åtgärdsvalsstudien inleddes med en kartläggning av de berörda kommunernas befintliga cykelnät, målpunkter inom och utanför regionen, brister i dagens cykelinfrastruktur och pendlingspotential. Utifrån inventeringen och samråd med kommunerna har regionens behov klarlagts. De förbindelser som är viktiga för nordostsektorn och som det finns ett stort behov av visas i kartan nedan. För att möjliggöra dessa förbindelser rekommenderar åtgärdsvalsstudien en utbyggnad av sju stråk vilka listas på nästa sida. Teckenförklaring N Behov av cykelförbindelser 0 5 10 15 20 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 1: Behov av cykelförbindelser 3

Arninge - Åkersberga Pendlingsstråket följer spåret för Roslagsbanan i höjd med Arninge i Täby kommun upp till Åkersberga i Österåkers kommun. Stråket är viktigt för Österåker då det bland annat anknyter till det framtida resecentret i Arninge samt övriga stråk mot Stockholm. På sträckan finns det idag en möjlighet att cykla men standarden är delvis mycket låg och delar av sträckan sker i blandtrafik med stor andel tung trafik. Arninge - Engarns vägskäl Stråket är viktigt för Vaxholms kommun då det innebär en länk till övriga kommuner i nordostsektorn samt Stockholms län. I dagsläget bedöms sträckan inte vara lämplig för cykelpendling då den saknar utrymme för cyklister samt att vägen är högt trafikerad, särskilt sommartid. Vid Engarns vägskäl tar en kommunal cykelbana vid, vilken leder till Vaxön. Av den anledningen rekommenderas utbyggnad endast fram till vägskälet. Enebyängen Täby kyrkby Stråket är av stor vikt för boende omkring stråket och Vallentuna då det är en länk till Täby centrum samt till/från Stockholm. Stråket föreslås löpa längs Roslagsbanans östra sida. Norr om Visinge föreslås ny cykelbana anläggas på Roslagsbanans banvall då järnvägen kommer att flyttas något västerut. Ett befintligt stråk finns längs sträckan men dock är det bitvis låg standard på grund av smal cykelväg, många korsningar och i vissa fall blandtrafik. Arninge - Vallentuna Mellan Vallentuna och Arninge bedöms ett pendlingsstråk vara nödvändigt då den framtida målpunkten Arninge resecentrum är färdigställt. I södra Vallentuna kommun löper stråket nära Kristineberg som är ett planerat bostadsområde. Dessutom länkar sträckningen till stråk österut mot Rosenkälla och Åkersberga. Arningevägen Rosenkälla Ett pendelsstråk längs med Norrortsleden kan innebära förbättrade möjligheter för cyklister mellan Vallentuna/Arninge och Rosenkälla/Åkersberga. En mer utvecklad samhällsstruktur för Gillinge, strax norr om Rosenkälla, är även omnämnd i Vallentuna kommuns översiktsplan vilket ytterligare talar för att stråket bör utredas. Sträckan Arningevägen Rosenkälla medför ett mer sammanhållet cykelnät inom nordostsektorn. Danderyd - Kista En gång- och cykelbro över Edsviken skulle kunna ge upphov till helt nya resmönster mellan nordostsektorn och Kista, även under sommartid. I dagsläget blir cykelvägen ganska lång då det krävs att man rundar Edsviken. Förslaget är av visionär karaktär men bör utredas vidare. Norrtälje Svanberga Längs med väg 76, Estunavägen, mellan Norrtälje och Svanberga föreslås ett pendlingstråk. Stråket är inte kommunöverskridande men bedöms ha viss potential för cykelpendling. Sträckan är idag relativt högt trafikerad och saknar utrymme för cyklister. Det finns ett behov av fler cykelförbindelser än de ovan rekommenderade. Några av de utelämnade behoven tas dock omhand i andra projekt. I figur 2 till höger visas de cykelstråk som denna studie rekommenderar samt stråk som berörs av andra projekt och planer.

N Teckenförklaring Cykelstråk för fördjupad utredning Stråk ingår i annat projekt Vidare utredning krävs Norrtälje - Svanberga Enebyängen - Täby Kyrkby Vallentuna - Arninge Arningevägen - Rosenkälla Åkersberga - Arninge Engarns vägskäl - Arninge Bro över Edsviken 0 5 10 15 20 km Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 2: Rekommenderade stråk samt stråk som hanteras i andra projekt. 5

Innehåll 1 Inledning 8 1.1 Bakgrund 8 1.2 Syfte 8 1.3 Avgränsningar 9 1.4 Metod åtgärdsvalsstudie och fyrstegsprincipen 10 2. Initiera 12 2.1 Initiativtagare 12 2.2 Samordning med annan planering 12 2.3 Projektgrupp 12 3. Förstå situationen 13 3.1 Transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål 13 3.2 Cykel ur ett regionalt perspektiv 13 3.3 Trafikverkets angränsande projekt 15 3.4 Regional kollektivtrafikplanering 20 3.5 Kommunala förutsättningar 22 3.6 Regionens förutsättningar 24 3.7 Brister och problem 30 3.8 Regionens behov 34 3.9 Nollalternativ 38 3.10 Mål för åtgärderna 38 4. Pröva tänkbara lösningar 39 4.1 Standard på cykelvägar 39 4.2 Alternativa stråk 40

5. Forma inriktning och rekommendera åtgärder 44 5.1 Övergripande inriktning 44 5.2 Urvalskriterier 44 5.3 Rekommenderade cykelstråk 45 5.4 Bedömning av måluppfyllelse och potentiella miljöeffekter 52 5.5 Övriga åtgärder och rekommendation till fortsatt planering 54 6. Kalkyl 55 7. Nästa steg 56 6.1 Prioritering av stråkutbyggnad 56 6.2 Förverkligande av föreslagna åtgärder 57 6.3 Beslut om fortsatt arbete 57 8. Referenser 58 Bilagor: 1. Detaljerade stråkanalyser 1.1 Arninge - Åkersberga 1.2Arninge - Engarns vägskäl 1.3 Enebyängen Täby kyrkby 1.4Vallentuna Arninge 1.5 Arningevägen Rosenkälla 1.6 Danderyd - Kista 1.7 Norrtälje Svanberga 2. Åtgärder inom steg 1-2 3. Samrådsredogörelse 4. Beslut om inriktning och rekommenderade åtgärder

1 Inledning 1.1 Bakgrund Att öka cyklandet är en strategi i linje med regeringens målsättning. Cyklandet i Stockholm har ökat med cirka 80 procent de senaste tio åren och med bättre förutsättningar kan det öka ännu mer. Inom det delvis EU-finansierade projektet SATSA II, Regional Cykelstrategi, har kommuner och regionala aktörer samverkat för att underlätta cykling inom Stockholms län, inte minst med fokus på arbetspendling. En regional cykelplan har utarbetats inom projektet vilken utgör ett underbyggt underlag med gemensam syn på framtida investeringar. 1 Inom projektet Stockholm Nordost samarbetar kommunerna Danderyd, Täby, Vallentuna, Österåker, Vaxholm och Norrtälje med att utveckla regionens näringsliv, transportsystem, stadsstruktur samt regionala tyngdpunkterna Täby centrum och Arninge, utpekad i Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010. Den framtida infrastrukturen är en viktig fråga för kommunerna vilket innebär att god tillgänglighet med cykel är en grundförutsättning, inte minst till regionala knutpunkter. 2 Stockholms läns nordöstra kommuner saknar idag en sammanhållen cykelinfrastruktur. Avstånden mellan målpunkterna är större än i de centrala delarna av Stockholm, vilket ställer höga krav på sammanhängande, säkra och gena cykelvägar men framförallt cykelstråk med hög framkomlighet. Ett bra cykelvägnät ökar möjligheten för cykeltrafik vilket är ett komplement till och en avlastning av bil- och kollektivtrafiken i Stockholm. I samband med infrastrukturutbyggnad de senaste årtiondena har cykelplaneringen fått litet utrymme och har ibland till och med utelämnats från planeringen. Till exempel saknar Norrortsleden och stora delar av Arningevägen åtgärder för cykeltrafik. För att skapa bättre förutsättningar för arbetspendling med cykel krävs en översyn av brister och behov i nordostsektorn samt en samsyn mellan Trafikverket och kommuner kring hur regionens cykelinfrastruktur ska utvecklas. 1.2 Syfte Syftet med projektet Cykel Nordost är att se cykelresorna i ett större geografiskt perspektiv och att visa på möjligheterna att få till stånd sammanhängande cykelstråk i Stockholm Nordost, vilket omfattar följande kommuner: Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Österåker och Norrtälje. Projektet syftar vidare till att berörda kommuner och Trafikverket ska få en gemensam syn på behov och lösningar i regionen. Utöver samsyn finns även möjlighet till samordningsvinster gällande arbeten och investeringar. Åtgärdsvalsstudiens syfte är att ta fram åtgärder för att förbättra förutsättningarna för cykling, bland annat utbyggnad av sammanhängande, trafiksäkra och funktionella cykelförbindelser mellan nämnda kommuner i nordostsektorn. Förbindelser inom och mellan dessa kommuner samt förbindelserna till Stockholm city och andra målpunkter i närliggande kommuner utreds. Fokus ligger på det regionala sammanhanget för att binda samman regionalt och lokala cykelnät. Motivet till att ta fram en gemensam åtgärdsvalsstudie för cykelstråk i ett större geografiskt område är att underlätta planeringsprocessen. 1 SLL, Om projektet. 2 Danderyds kommun, Norrtälje kommun, Täby kommun, Vallentuna kommun, Vaxholms stad, Österåkers kommun, Stockholm Nordost - Vision för tillväxt 2010-2040. 8

Åtgärderna har som syfte att skapa goda förutsättningar för vardagscykling, det vill säga resor mellan hem, arbete, skola och kollektivtrafik. I viss utsträckning möjliggör åtgärderna även förbättrad tillgänglighet till rekreationsområden. 1.3 Avgränsningar Åtgärdsvalsstudien avgränsas geografiskt till nordostkommunerna i Stockholms län, nämligen Danderyds kommun, Täby kommun, Vaxholms stad, Österåkers kommun, Vallentuna kommun samt Norrtälje kommun. Avgränsningen åskådliggörs i figur 3. Anledningen till att dessa kommuner ingår i studien är att cykelnätet i nordostsektorn är bristfälligt samt att de södra delarna har stor potential för arbetspendling med cykel. Detta, tillsammans med en satsning från Trafikverkets sida, varit goda argument för projektets varande samt avgränsning. Stockholm Nordost, avgränsning för åtgärdsvalsstudien Figur 3: Karta över länet och de kommuner som berörs Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 9

Utgångspunkten för studien är den rådande standarden på länets cykelvägar som beskrivs som undermålig i bland annat den regionala cykelplanen. Potentialen för att öka antalet cyklister anses dessutom stor då avstånd mellan bostad och arbetsplats i många fall är lämpade för cykelpendling. Med detta som bakgrund och motivering avgränsas åtgärdsvalsstudien till att enbart söka åtgärder för en god cykelinfrastruktur. Projektets utgångspunkt är att fokus ska ligga på cykelstråk, med andra ord kopplingar mellan målpunkter, varför inventeringen således avgränsats till att behandla dessa. Befintlig infrastruktur såsom cykelparkering, vägvisning etcetera har enbart berörts övergripande under insamling av information. För att utredningen ska vara hanterbar har antalet föreslagna åtgärder inom studien begränsats. Ytterligare en anledning är att åtgärderna ska vara rimliga att rymmas inom väghållarnas budgetramar inom en överskådlig framtid. Parallellt till projektet Cykel Nordost pågår andra studier inom nordostsektorn. Dessa redogörs för i kapitel 3.3. Studierna har beaktats vid rekommendation av stråk, se urvalskriterier i avsnitt 5.2, för att undvika upprepande arbete. 1.4 Metod åtgärdsvalsstudie och fyrstegsprincipen 1.4.1 Ny planläggningsprocess Planering av en väg eller järnväg börjar när Trafikverket eller annan aktör har identifierat brister i transportsystemet. Trafikverket undersöker hur dessa kan åtgärdas genom en så kallad åtgärdsvalsstudie. Studien ska behandla vilka åtgärder som är möjliga för att lösa ett transportproblem och beskriver varför ett väg- eller järnvägsprojekt behövs. Åtgärderna arbetas fram enligt fyrstegsprincipen som beskrivs nedan. Om åtgärdsvalsstudien visar på att en fysisk åtgärd krävs så initieras en planläggningsprocess, vilken leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att ta fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. Resultatet av planläggningsprocessen och utformningen av vägen eller järnvägen beskrivs och redovisas i en väg- eller järnvägsplan. 1.4.2 Fyrstegsprincipen Trafikverket arbetar efter den så kallade fyrstegsprincipen för att få störst nytta av satsade resurser. Principen innebär att man stegvis analyserar vilka typer av åtgärder som behövs. Ibland kan det vara effektivt med en kombination av åtgärder. 1.Tänk om Det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Här avses bland annat informationskampanjer, reglering med mera. 2.Optimera Det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen, exempelvis skulle cyklister kunna utnyttja delar av dagens körbana. 10

3.Bygg om Vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer, såsom trimmning av befintlig vägyta och korsningar. 4.Bygg nytt Det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. Denna åtgärdsvalsstudie har som mål att bidra till en god cykelinfrastruktur. För att detta ska bli verklighet kan det krävas såväl steg 1-åtgärder som steg 3- och 4-åtgärder. Åtgärdsvalsstudien ska dock fokusera på åtgärderna inom steg 3 (trimning och enkla ombyggnader) och steg 4 (nybyggnad). 1.4.3 Arbetsgång inom projektet Cykel Nordost Arbetet med åtgärdsvalsstudien inleddes med att kartlägga de berörda kommunernas befintliga cykelnät, målpunkter inom och utanför regionen, brister i dagens cykelinfrastruktur och pendlingspotential. Utifrån inventeringen och samråd med kommunerna har regionens behov klarlagts. Arbetet resulterade i flertalet stråk som utifrån ett antal bedömningsgrunder reducerats till sju utvalda stråk. De sju stråken har legat till grund för samråd med allmänhet och kommuner för att säkerställa samsyn vad det gäller brister och behov. Under arbetets gång har andra typer av åtgärder som inte innebär i anspråkstagande och hårdgöring av mark (steg 1-2 åtgärder) samlats in och diskuterats. Dessa redovisas i bilaga 2. De stråk som ansetts prioriterade utifrån studien och samråd har därefter utretts ytterligare med avseende på bland annat måluppfyllelse, väghållarskap, juridiskt skyddade områden samt kostnad. En rapport som sammanfattar åtgärdsvalsstudien har författats och remissats till berörda kommuner samt organisationer. Slutgiltig rapport utgör underlag för fortsatt arbete att verkställa åtgärderna. SAMRÅD MED KOMMUN Från kommun: Cykelplaner Cykelmaterial Regionala cykelplaner, info från organisationer? SAMRÅD MED ALLMÄNHET Granskning beställare och kommuner Befintliga nät Behov av Åtgärder Nya Åtgärdsnät stråk Åtgärder / Prioriteringslista ÅVS granskningshandling ÅVS Cykel Nordost Åtgärder i Steg 1-2 Inventering av målpunkter SL-statistik Olycksstatistik Steg 3-4 nya stråk Enkel kalkyl Intern granskning Revidering Figur 4: Schematisk bild av arbetsgången i projektet Cykel nordost. 11

2 Initiera 2.1 Initiativtagare Åtgärdsvalsstudien föregås av en regional cykelstrategi framtagen inom SATSA II som är ett samarbetsprojekt mellan Trafikverket, Stockholms landsting (Tillväxt, miljö och regionplanering) Kommunförbundet i Stockholms län (KSL), AB Storstockholms lokaltrafik (AB SL) och Länsstyrelsen i Stockholms län, 3 för att främja en sammanhållen cykelplanering inom Stockholms län. Med detta som utgångspunkt beslutade Trafikverket att ta nästa steg mot en god cykelinfrastruktur genom att inleda en förstudie avgränsad till kommunerna i nordostsektorn. Efter projektets start bestämdes att projektet skulle ha omfattningen och status av en åtgärdsvalsstudie, i linje med den nya planeringsprocessen enligt väglagen. 2.2 Samordning med annan planering Samordning krävs med andra projekt för att sammanhållna stråk ska uppnås. Framförallt med stora exploateringsprojekt såsom Arninge och Galoppfältet i Täby kommun där man planerar för utökad handel, verksamheter samt bostäder. Exploateringen av centrala Vallentuna och Kristineberg i Vallentuna kommun, bör likaså beaktas då det kommer att innebära ett stort antal bostäder. Inom det geografiska utredningsområdet pågår planering och byggnation av vägar och järnväg i både kommunens och AB SL:s regi. I några av projekten ingår cykelinfrastruktur som en del i projektering och färdigställande. Inom projektet Cykel Nordost har pågående utredningar och planering beaktats och samordnats med åtgärdsvalsstudien i den mån det varit möjligt. 2.3 Projektgrupp Åtgärdsvalsstudien har genomförts av en projektgrupp bestående av projektledare, samhällsplanerare och vägutformare på Trafikverket samt konsulter från Tyréns AB. Inom gruppen ingår personer med stor erfarenhet av planering utifrån ett cykelperspektiv. Nära kontakt har hållits mellan beställare och konsult genom regelbundna projekt- och arbetsmöten. 2.4 Samråd Under arbetets gång har kommunikation och samråd med kommuner varit en förutsättning för studiens utformning och resultat. Varje berörd kommun har besökts enskilt för att klargöra kommunens förutsättningar, framtida planering och behov ur ett regionalt perspektiv. Tre ytterligare samråd har även skett där kommunerna träffats för att gemensamt diskutera vilka stråk som bör prioriteras, diskutera steg 1-2 åtgärder samt finansiering av åtgärder. Utöver dessa har samråd skett med Cykelfrämjandet samt Svenska Naturskyddsföreningen. Samråd med allmänheten har genomförts på Trafikverkets webbplats. Synpunkterna har bidragit till studien då befintliga förhållanden på vissa sträckor har poängterats samt att behov och förslag till åtgärder framkommit. Synpunkterna har beaktats samt inarbetats i rapporten. Samrådsredogörelse finns i bilaga 3. Rapporten Åtgärdsvalsstudie Cykel Nordost var på remiss 2013-09-04-2013-10-25. I bilaga 5 presenteras en fullständig samrådsredogörelse. 3 SLL, Om projektet. 12

3 Förstå situationen 3.1 Transportpolitiska mål och nationella miljökvalitetsmål Regeringen har satt upp transportpolitiska mål som ska visa på de politiskt prioriterade områdena inom transportsystemet och på så sätt vägleda myndigheter då de prioriterar mellan olika önskemål och behov. Utöver det ska det ge stöd till regional och kommunal planering. Det övergripande målet innebär att en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning säkerställs. Två mer specifika mål har även pekats ut. Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska bidra till grundläggande tillgänglighet. Detta innebär bland annat att förutsättningarna för att välja cykel, gång och kollektivtrafik ska förbättras liksom tillgängligheten inom och mellan regioner i Sverige. Resor ska dessutom bli tryggare och mer bekväma. Hänsynsmålet innebär att hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa ska beaktas så att utformning, funktion och användbarhet inte leder till att någon skadas eller dödas. Dessutom ska transportsektorn medverka till att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås samt att folkhälsan förbättras. Särskilt utpekat är målet Begränsad Klimatpåverkan vilket innebär att beroendet av fossila bränslen måste brytas. 4 De uppsatta miljökvalitetsmål som kräver en större ansträngning och utveckling inom just transportsystemet ska även de prioriteras. Ett sådant mål är Frisk luft som fokuserar på utsläpp av luftföreoreningar. Målet är beskrivet som att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. 5 3.2 Cykel ur ett regionalt perspektiv Befolkningen i Stockholms län kommer att öka till 2,6 miljoner år 2030. Ökad befolkning innebär även en ökad belastning på transportsystemet, vilket märks av redan idag då trängseln på spår liksom bland resenärer som reser kollektivt ökat. Detta har skett parallellt med en ökad bilism och förlängd restid. I den regionala utvecklingsplanen, RUFS, beskrivs att framkomligheten måste öka vilket är en utmaning då man samtidigt ska minska transportsystemets klimatpåverkan. Då arbetspendlingen inom Stockholms län är omfattande så är det av stor vikt att resurseffektiva lösningar eftersträvas, vilket bland annat innebär ett behov av att förbättra förutsättningarna för cyklister. Cykeln är ett effektivt, miljövänligt och hälsosamt transportsätt och satsningar på arbetspendling med cykel är ett steg mot att minska bilberoendet. Det är viktigt att planera för möjligheten att kombinera sin resa mellan kollektivtrafik, gång och cykel. Enligt uppgifter från den nationella resvaneundersökningen (2005-2006) görs cirka 5 % av resorna i länet med cykel 6, det är en relativt låg siffra med tanke på bebyggelsetäthet och det egentliga avståndet mellan bostäder och arbetsplatser. I genomsnitt cyklar en cyklande stockholmare cirka 9 kilometer enkel väg. Två av tre arbetspendlare i Stockholms län har 14 kilometer eller mindre till jobbet vilket innebär att det finns en stor förbättringspotential för att öka antalet cykelresor i länet. 7 4 Regeringskansliet, Transportpolitisk målstruktur i sammandrag. 5 Trafikverket, Mål och inriktning. 6 SIKA, RES 2005-2006, Den nationella resvaneundersökningen. 7 Trafikverket, Länsstyrelsen i Stockholms län et al, 2013. Regional cykelplan för Stockholms län, remissversion 2013-03-25. 13

Inom samverkansprojektet SATSA II, Regional cykelstrategi, har man arbetat fram en regional cykelplan med det övergripande målet att resor med cykel ska utgöra 20 % av alla resor inom Stockholms län 2030, inklusive delresor exempelvis till en kollektivtrafikpunkt. Delmålen för projektet är: - Det finns ett regionalt sammanhängande cykelvägnät. - Det är enkelt och tidseffektivt att arbetspendla med cykel. - Det är säkert och tryggt att arbetspendla med cykel. - Det är enkelt att kombinera kollektivtrafikresande med att cykla. - Regional och lokal cykelplanering överensstämmer och samverkar. - Det finns en regional planering för cykelturism. Inom projektet har man pekat ut kopplingar inom regionen som bör hålla god standard för att det ska vara möjligt att uppnå nämnda mål om en ökad arbetspendling med cykel, se figur 5 nedan. Den standard som beskrivs i den regionala cykelplanen berör krav på bredd, siktlinjer, kurvradier, utformningskrav vid passager etcetera. Detta beskrivs närmare i kapitel 4. Den regionala cykelstrategin är ännu ej antagen (maj 2013). Figur 5: Utpekade regionala cykelstråk i den regionala cykelplanen. Källa: Trafikverket, Länsstyrelsen i Stockholms län et al, 2013 14

3.3 Trafikverkets angränsande projekt 3.3.1 Snabbcykelstråk längs med E18 och E4 Trafikverket har initierat en idéstudie där möjligheten att anlägga snabbcykelväg mellan Roslagstull och Arninge samt mellan Norrtull och Kista utreds. Med snabbcykelväg avses ett cykelstråk som håller hög standard, är gent och klarar stora cykelflöden. Idéstudien har inneburit en inventering av dagens förhållanden och kommer att resultera i tänkbara lokaliseringar av cykelstråken. I remissutgåvan till Nationell plan för regional transportinfrastruktur 2014-2025 är snabbcykelstråk för Frescati - Mörby centrum listat för finansiering. VALLENTUNA KN UPPLANDS-VÄSBY KN TÄBY KN ÖSTERÅKERS KN SOLLENTUNA KN DANDERYDS KN VAXHOLMS KN SUNDBYBERGS KN SOLNA KN LIDINGÖ KN STOCKHOLMS KN Í 0 1 2 3 KM NACKA KN Figur 6: Karta över snabbcykelstråkets föreslagna sträckning längs med E18. Källa VAP/Trafikverket 15

N Teckenförklaring Trafikverkets projekt som pågår SL:s projekt som pågår ÅVS Norrtälje-Grisslehamn Väg 76 förbi Norrtälje Väg 77 Rösa- länsgränsen Väg 77 Alhamra Väg 77 Midsjö E18 Norrtälje - Kapellskär Vallentuna planskild korsning Väg 264 Löttingelundvägen Väg 268 - E4 E18 TPL Rosenkälla Väg 276 mot Österåker E18 Arninge bytes-/resecentrum RB: Dubbelspår RB: Dubbelspår Väg 274 Kulla vägskäl Snabbcykelstråk längs E18 ÅVS väg 274 Väg 274 Engarns vägskäl E18 TPL Viggbyholm E18 TPL Roslags Näsby 0 5 10 15 20 km E18 Busshpl Danderyd Figur 7: Trafikverkets och AB Storstockholms lokaltrafiks pågående projekt inom nordostsektorn. 16 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667

3.3.2 E18 Busshållplatser Danderyd. Två motorvägshållplatser byggs i höjd med Danderyds gymnasium, en i vardera riktning. Förslaget i arbetsplanen innebär även nya sträckor för busslinjerna. Utöver det föreslås ökad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter, trafiksäkrare passager och stråk. Busshållplatserna ska ligga i anslutning till Danderyds gymnasium och kommer att förbättra och öka tillgängligheten, särskilt för elever från Vaxholm. Nya cykelparkeringsanläggningar anläggs i anslutning till hållplatserna och efter färdigställandet kommer hållplatserna utgöra en målpunkt för cyklister, framförallt om påstigning kommer vara tillåten på bussar mot Stockholm, samt avstigning i riktning norrut. Planerad byggstart sommaren 2013. 8 3.3.3 E18 Arninge Bytespunkt/Resecentrum Den i RUFS utpekade tyngdpunkten Täby centrum-arninge är ett betydande centrum för hela nordostsektorn och är en av de största handelsplatserna i regionen. Trafikverket tar nu fram en vägplan för E18, Arninge resecentrum. Projektets övergripande mål är att säkerställa tillgången till hållbara kollektiva färdmedel och snabba, säkra och enkla byten för resenärerna. I Arninge finns arbetsplatser, bostäder och handelsområde som utvecklas snabbt och Täby kommun planerar att utveckla området med fler bostäder och arbetsplatser. Avsikten är att Arninge ska gå från ett mindre handelsområde till ett större regionalt handels- och verksamhetsområde. 9 Projektet har stor påverkan på, och påverkas av, cykelbanor och cykelparkering i området. Samordning mellan projekten har påbörjats. 3.3.4 E18 TPL Roslags Näsby och TPL Viggbyholm. Täby kommun planerar för en befolkningsökning i och med ombyggnad av Täby centrum med ökad handelsetablering och ökad bebyggelse inom anslutande område. Det är i första hand trafikplatserna Roslags-Näsby och Viggbyholm som förser dessa områden med trafik. De två trafikplatserna är byggda för vänstertrafik och har båda trafiksäkerhets- och kapacitetsproblem. Stråken för gång- och cykeltrafikanter har låg standard vilket medför brister i trafiksäkerheten. För Viggbyholm genomförs arbeten inför ombyggnad av trafikplatsen. Det innebär att Trafikverket bygger ett bullerskyddsplank längs E18, lägger om ledningar och genomför fasadåtgärder för att minska buller. Trafikplatsen beräknas vara klar 2015. Trafikplats Roslags-Näsby byggs om för förbättrad framkomlighet och ökad trafiksäkerhet för alla trafikslag. Planerad byggstart är 2014 och trafikplatsen ska vara klar 2016. 10 Ombyggnaden av trafikplatserna påverkar cykelstråk längs med E18. 3.3.5 E18 TPL Rosenkälla och väg 276 Trafikverket arbetar med en vägplan för att utreda behovet av en ny trafikplats på E18 och en ombyggd trafikplats i Rosenkälla, Österåker kommun. Bakgrunden till detta är att Österåker kommun arbetar med en detaljplan för ett nytt handelsområde som ligger i anknytning till E18 och väg 276. Trafikverket utreder 8 Trafikverket, E18, busshållplatser på motorväg i Danderyds kommun. 9 Trafikverket, E18, Bytespunkt/resecentrum i Arninge. 10 Trafikverket, E18, Trafikplats Roslags-Näsby och Viggbyholm. 17

hur handelsområdet ska trafikeras med en ny trafikplats. När handelsområdet tas i bruk väntas trafiken öka och den trafikplats som finns i korsningen E18 och väg 276 behöver byggas om och anpassas efter ökade trafikmängder. 11 Cykelbana planeras passera E18 i vägport strax norr om befintlig trafikplats. 3.3.6 Väg 276, Rosenkälla - Åkersberga Trafikverket planerar att i flera etapper förbättra trafiksäkerheten samt öka vägens kapacitet till motorvägsstandard. I arbetsplanen, som utarbetats tillsammans med Österåker kommun, för etapp 1 föreslås en rad åtgärder som ska förbättra framkomlighet för biltrafik, trafiksäkerhet och kringliggande miljö. Ny gång- och cykelväg planeras längs med den nya lokalväg som kommer att löpa parallellt med väg 276, mellan Sjöbergsvägen och Sockenvägen. I samband med projektet planeras även en ny gång- och cykelbro över väg 276 vid Hagby. Finansiering för övriga etapper utreds just nu. 12 3.3.7 Väg 264 Arningevägen - Löttingelundvägen I och med den planerade utvecklingen av Arninge beräknas den lokala trafiken öka med cirka 50 procent till år 2030. För att höja kapaciteten och trafiksäkerheten ska de två trevägskorsningarna i området byggas om till en gemensam cirkulationsplats för Arningevägen, Löttingelundsvägen och Ullnavägen. Entreprenören har påbörjat arbetena med att bygga de kommunala vägarna i området under vintern 2012. Arbetena för cirkulationsplatsen på Arningevägen är planerad att påbörjas under våren 2013 och beräknas vara färdigbyggd våren 2014. 13 3.3.8 Väg 268 E4-Grana samt GC-väg Grana - Vallentuna Trafikverket planerar för vägplan för väg 268 E4-Grana samt vägplan för gångoch cykelväg längs väg 268 Grana-Vallentuna centrum. Väg 268 sträcker sig idag från Trafikplats Glädjen i Upplands Väsby till Vallentuna centrum. Den brister i framkomlighet och trafiksäkerhet, vilket gör att Trafikverket nu utreder hur den nya vägen ska dras. I framtiden kommer den nya vägen avlasta delar av befintlig väg 268 från trafik. I projektet E4-Grana omfattas också en ny gång- och cykelväg mellan Grana och Vallentuna centrum i Vallentuna kommun. Detta för att öka tillgängligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. För gång- och cykelvägen arbetar Trafikverket nu med att ta fram en vägplan. 14 3.3.9 Väg 268 Planskild korsning i Vallentuna I korsningen mellan väg 268 och Roslagsbanan strax söder om Vallentuna Centrum har det tidigare varit flera trafikproblem. Varje gång ett tåg körde på Roslagsbanan stoppades trafiken på väg 268. I dagsläget byggs korsningen om till planskildhet. Genom att bygga om nuvarande korsning till en planskild cirkulationsplats för väg- och järnvägstrafik förbättras kapaciteten och risken för olyckor minskar. En planskild korsning innebär att vägen och järnvägen korsar varandra på olika plan vilket gör att trafiken på väg och järnväg inte påverkar varandra. Förutom att öka trafiksäkerheten och framkomligheten förbättrar ombyggnaden förutsättningarna för en regional bilutveckling. Byggstart var i juni 2010, projektet beräknas vara klart vid årsskiftet 2013/2014. 15 18 11 Trafikverket, E18 och väg 276, ombyggnad av trafikplats Rosenkälla och ny trafikplats. 12 Trafikverket, Väg 276, Rosenkälla Åkersberga. 13 Trafikverket, Väg 264, Arningevägen Löttingelundsvägen. 14 Trafikverket, Väg 268 E4 Grana samt gång- och cykelväg Grana Vallentuna. 15 Trafikverket, Väg 268, planskild korsning i Vallentuna.

3.3.10 Åtgärdsvalsstudie för väg 274 genom Österåkers kommun och Vaxholms stad Trafikverket tillsammans med berörda kommuner samt AB Storstockholms lokaltrafik tar fram en åtgärdsvalsstudie för sträckan mellan Arninge och Östra Rindö, Vaxholm. De olika parterna ser ett behov av att samordna sin planering för berört område samt de utredningar som hittills tagits fram. Målet är att hitta åtgärder som erbjuder goda möjligheter för alla trafikantgrupper att ta sig till viktiga målpunkter. Studien kommer att utgöra underlag för kommunal planering liksom Trafikverkets åtgärdsplanering. Åtgärder vid Kulla vägskäl och vid Engarns vägskäl, som presenteras nedan, ingår i åtgärdsvalsstudiens utredningsområde. Åtgärdsvalsstudien resulterar bland annat i att man föreslår en ny cykelväg utmed väg 274. 3.3.11 Väg 274 och 1004, Kulla vägskäl, Österåkers kommun Vid Kulla vägskäl har det sedan länge funnits brister i trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, och tillgängligheten till kollektivtrafiken har varit otillräcklig. En arbetsplan har tagits fram vilken innebär att hela bytespunkten görs om för att bli mer sammanhållen. En ny bytespunkt skulle kunna förbättra trafiksäkerheten för de oskyddade trafikanter som byter buss eller som infartsparkerar vid platsen. 16 Ingen separat cykelbana planeras i samband med ombyggnaden. Längs väg 1004 mellan Svinninge och Kulla vägskäl kommer GC-väg att planläggas under 2013-2014. 3.3.12 Väg 274 Engarns vägskäl, Vaxholms kommun Trafikverket har genomfört en förstudie för korsningen Engarns vägskäl på väg 274, med syftet att studera olika åtgärder för att förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten i korsningen. Engarns vägskäl är en viktig trevägskorsning mellan väg 274 och väg 1003 i Vaxholms stad. Då det idag finns problem ur både ett framkomlighets- och trafiksäkerhetsperspektiv har ett helhetsgrepp kring Engarns vägskäl tagits av både kommunen, AB Storstockholms lokaltrafik och Trafikverket. I förstudien togs tre alternativ på förbättringsåtgärder fram. 17 Åtgärden i korsningen planeras bli cirkulationsplats. I kommande arbete ska det regionala cykelstråket beaktas. Vaxholms stad kommer bland annat att studera helheten för utformningen av området kring Engarn. 18 3.3.13 Väg 76 förbi Norrtälje, Västra vägen Trafikverket bygger tillsammans med Norrtälje kommun en ny sträckning av väg 76 förbi Norrtälje stad. I dag går den befintliga vägen genom centrala Norrtälje och närmare 20 000 fordon trafikerar sträckan varje dag. Vägen har inte tillräcklig kapacitet för dagens behov, och det finns brister i såväl vägstandard som framkomlighet. Även säkerheten och miljön (luftföroreningar och buller) blir lidande när gående, cyklister, bussar, bilar och tunga transporter trängs på vägen. Bygget är startat. Trafikpåsläpp på hela sträckan beräknas bli 6 juni 2014. 19 Bygget har marginell påverkan på cykelpendling till och från Norrtälje. Ett antal nya broar och planskilda passager längs den nya vägen anläggs. 16 Trafikverket, Väg 274 och 1004, Kulla vägskäl, Österåkers kommun. 17 Trafikverket, Väg 274, Engarns vägskäl, Vaxholms kommun. 18 VAxholms stad (2013B) 19 Trafikverket, Väg 76 förbi Norrtälje, Västra vägen. 19

3.3.14 Väg 77, länsgränsen-rösa förbi Rimbo Väg 77 förbinder Rimbo, Norrtälje och hamnen i Kapellskär med E4 och de inre delarna av Uppland och Bergslagen. På grund av brister i dagsläget vill Trafikverket förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på vägen och samtidigt minska miljöpåverkan. Det övergripande målet med projektet är att förbättra standarden på väg 77 inom Stockholms län med avseende på trafiksäkerhet, framkomlighet, bullerproblem och luftföroreningar. Planerad byggstart för projektet är i februari 2016 och den upprustade sträckan beräknas vara färdig vid årsskiftet 2019/2020. 20 I projektet ingår cykelplanering, men endast till Rösa eftersom motorvägen tar vid och förstudien inte sträcker sig längre än så. 3.3.15 Väg 77 och 1068 Korsningen vid Alhamra Vägutredning genomförd 2007, Väghållningsmyndigheten har ännu inte fattat beslut om vad man ska gå vidare med. Kortsiktiga åtgärder i form av hastighetspåminnare för att uppnå en bättre hastighetsefterlevnad är utförda. 21 Inom vägutredningen har cyklister och fotgängare tagits i beaktande då studien utrett olika alternativ för att möjliggöra en trafiksäker gång- och cykelväg. 3.3.16 Väg 77, Midsjö Rimbo, gång- och cykelbana Trafikverket har tagit fram en arbetsplan för utbyggnad av en gång- och cykelbana på södra sidan om väg 77 mellan Midsjö och Rimbo. På samma sträcka byggs en ny körbana ut på den norra sidan. Syftet är att förbättra säkerheten och framkomligheten, främst för de oskyddade trafikanterna. Väg 77 sträcker sig mellan Knivsta och Norrtälje. Vägen passerar Midsjö strax väster om tätorten Rimbo. Utmed denna vägsträcka saknas idag separerad gång- och cykelbana varför de oskyddade trafikanterna måste ta sig fram tillsammans med övrig trafik på befintlig körbana. Vägrenarna är mycket smala utanför tätorten och vägen går delvis på bank med höga slänter. Arbetsplanen är villkorad med att den nya detaljplanen för Midsjö antas av Norrtälje kommun. Det innebär att Trafikverket kan börja bygga när detaljplanen vunnit laga kraft. 22 3.3.17 E18 Norrtälje Kapellskär Trafikverket tar fram en arbetsplan för ombyggnad av E18 mellan trafikplats Norrtälje och Kapellskär, till i första hand en mötesfri väg, 2+1 väg. Syftet med projektet är bland annat att förbättra trafiksäkerheten för samtliga trafikgrupper, minska risken för mötesolyckor och anpassa vägens kapacitet till den ökade biltrafiken. En plan finns för att bygga ersättningsvägar för cykelväg från Norrtälje till Kapellskär på delvis nya cykelbanor, men även på lokalnätet i blandtrafik. 23 3.3.18 Åtgärdsvals- och idéstudie av kapacitetsstark kollektivtrafik till nordostsektorn Det pågår en åtgärdsvalsstudie för kollektivtrafik i Nordost. Som en del i det arbetet har har två workshops genomförts i åtgärdsvalsstudien där syftet har varit att ta fram alternativa lösningar i steg 1-4 i fyrstegsprincipen. De framkomna åtgärderna sträcker sig från ekonomiska styrmedel och övergripande samhällsplanering, till mer påtagliga åtgärder som attraktiva anslutningar till infartsparkeringar. 24 20 20 Trafikverket, Väg 77, länsgränsen Rösa förbi Rimbo. 21 Trafikverket, Väg 77 och 1068, korsningen vid Alhamra, Norrtälje kommun. 22 Trafikverket, Väg 77, Midsjö-Rimbo, gång- och cykelbana. 23 Trafikverket, E18 Norrtälje Kapellskär. 24 SLL, ÅVS Kollektivtrafik Nordost.

3.3.19 ÅVS Norrtälje - Grisslehamn (väg 76 och väg 283) En åtgärdsvalsstudie för sträckan Norrtälje - Grisslehamn är planerad rörande trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet utifrån fyrstegsprincipen. Åtgärdsvalsstudien kommer att starta under hösten 2013. 3.4 Regional kollektivtrafikplanering AB Storstockholms lokaltrafik utreder just nu möjligheten att förlägga dubbelspår längs Roslagsbanan mellan Viggbyholm Åkers Runö samt Roslags Näsby Lindholmen. Detta sker i etapper enligt figur 8. Målet med utbyggnaden av Roslagsbanan är att man ska öka kapaciteten och år 2018 kunna erbjuda en jämn 10-minuterstrafik. Utbyggnaden kommer inte enbart att innebära dubbelspår utan kan även på vissa sträckor innebära en uträtning av järnvägen för att skapa mer gena passager. 25 I AB Storstockholms lokaltrafiks föreslagna stomnätsstrategi etapp 2 föreslås en kollektivtrafikbro över Edsviken för att förkorta restiden för busslinjer mellan E18 Danderyd och Vällingby, via Kista och Rinkeby. Arlanda ROSLAGSBANAN Ekskogen L27 Kårsta Frösunda Föreslagen mötesstation N SL utreder framtida förbindelse V Ö SIGTUNA KOMMUN S VALLENTUNA KOMMUN Rosersberg Lindholmen Föreslagen tågdepå Molnby Ormsta E18 Väsbyvägen E4 Vallentuna Angarnsvägen Upplands- Väsby UPPLANDS-VÄSBY KOMMUN Bällsta Stockholmsvägen Kragstalund Färdig mötesstation Täby kyrkby Roslagsvägen Norrortsleden Arningevägen TÄBY KOMMUN Täljö Åkers Runö Åkersberga Tunagård SOLLENTUNA KOMMUN Visinge Ensta Tibble Roslags Näsby Bergtorpsvägen Hägernäs Viggbyholm Galoppfältet Täby centrum L29 Näsbypark Arninge Föreslaget resecentrum Rydbo ÖSTERÅKERS KOMMUN L28 Österskär Enebyberg Näsby allé Lahäll DANDERYDS E18 KOMMUN STOCKHOLMS STAD E18 E4 Djursholms Ekeby Altorp Bråvallavägen Östberga Vendevägen Djursholms Ösby Mörby VAXHOLMS STAD Teckenförklaring Spånga Vällingby SUNDBYBERGS STAD SOLNA STAD Stocksund Universitetet LIDINGÖ STAD Befintligt dubbelspår Befintligt enkelspår Färdigt dubbelspår, etapp 1 Planerat dubbelspår, etapp 1 Planerat dubbelspår, etapp 2 L28 Linjenummer, lokalbana E4 E20 L27 L28 Stockholms Östra L29 STOCKHOLMS STAD Karta: www.infabab.se NACKA KOMMUN Figur 8: Kartan visar föreslagen utbyggnad av Roslagsbanan. STOCKHOLM Källa: SL, Roslagsbanans utbyggnad. Södermalm Orminge Boo 25 SL, Roslagsbanans utbyggnad. 21

3.5 Kommunala förutsättningar 3.5.1 Danderyd Danderyds kommun är den sydligaste av de sex nordostkommunerna i Stockholms län. Kommunen har 32 000 invånare och har i snitt ökat med 300 personer per år under de senaste fyra åren. 26 Viss exploatering är på gång i Danderyd exempelvis genom utökning av Enebyberg centrum, bostäder i Charlottenberg/Mörbylund och ombyggnad av Mörby centrum. Inom kommunen har åtgärder genomförts för att åstadkomma ett mer sammanhållet cykelnät. Man har även sökt pengar för åtgärder såsom cykelparkeringar. Under hösten 2012 genomför kommunen en resvaneundersökning bland invånarna vilket bland annat kommer att ligga till grund för en cykelplan 2013. 3.5.2 Täby Täby har omkring 65 000 invånare och har ökat med 700-800 personer per år under de senaste åren. 27 Avståndet till Stockholms innerstad är från Täby centrum cirka 15 kilometer bilvägen. I RUFS beskrivs Täby centrum och Arninge som en viktig regional tyngdpunkt. I Arninge kommer ett resecentrum att byggas för att förstärka kollektivtrafiken i nordost samt den regionala kärnan. I samband med det utvecklas det befintliga handelsområdet i Arninge samt ett bostadsområde om 700 bostäder nordväst om Ullnasjön. På Galoppfältet, Nytorps industriområde, Näsbypark samt Västra Roslags-Näsby kommer ytterligare bebyggelse och omvandling att ske vilket kommer att innebära ett stort tillskott av bostäder. Kommunen har påbörjat arbete med en cykelplan som ska vara klar våren 2014. 3.5.3 Vallentuna Vallentuna kommun har drygt 31 000 invånare och växer stadigt med ca 400-800 personer per år. 28 I kommunens översiktsplan för 2010-2030 pekas områden ut för framtida exploatering. Dessa ligger framförallt längs Roslagsbanan, från den södra kommungränsen upp till Lindholmen. Utöver dessa är Kårsta, Ekskogen, Frösunda, Karby Brottby samt Gillinge utpekade som utvecklingsområden i översiktsplanen. Utvecklingen i Arninge i Täby kommun uppmärksammas i översiktsplanen då man ser det som en kommande regional knutpunkt. Utifrån det resonemanget motiveras tätare bebyggelse i anslutning till Arningevägen och i centrala Vallentuna samt utökad kollektivtrafik, vilket gör vägen till ett viktigt komplement till Roslagsbanan. Kristineberg som angränsar till Arningevägen i väster planeras vara utbyggt med 2000 bostäder samt verksamheter till år 2030. Karby, Brottby och Gillinge är orter i området som kan dra nytta av detta och expandera. 29 I översiktsplanen har man reserverat mark för regionalt cykelstråk längs med Angarnsvägen och Arningevägen eftersom de beskrivs som viktiga för att kunna koppla ihop Vallentuna centrum med Arninge. Arningevägen är idag tungt trafikerad men används även av cyklister trots att den saknar vägren. Kommunen beskriver även att stråket skulle kunna kopplas ihop med det lokala cykelnätet upp mot Lindholmen. 22 26 Statistiska Centralbyrån, Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968-2012. 27 ibid. 28 Vallentuna kommun, 2012. Befolkning. 29 Vallentuna kommun, 2010 Översiktsplan 2010-2030.

Vallentuna kommun och Täby kommun planerar att tillsammans finansiera ett cykelstråk runt Vallentunasjön. Stråket väntas bidra till att fler kan utnyttja sjöns rekreationsvärden samt till ökad motion. 30 Kommunen har påbörjat arbetet med en cykelplan och beräknas vara färdigt till sommaren 2014. 3.5.4 Österåker Omkring 40 000 personer bor i Österåkers kommun idag, en siffra som ökar med cirka 400 personer per år. Under sommarhalvåret befinner sig dock dubbelt så många i Österåker då många har fritidsboende i kommunen samt att kommunen besöks av turister. Österåkers kommun beskriver i översiktsplanen för 2006 att man vill satsa på bebyggelseutveckling i centrala Åkersberga samt väster om Åkersberga, i områden intill Roslagsbanan. 31 Kommunen planerar tillsammans med Trafikverket för en ny trafikplats i Rosenkälla, under förutsättning att området ska exploateras. Platsen är en central knutpunkt då ytterligare två kommuner, Vallentuna och Täby, angränsar till området. Möjligheten att etablera ett större handelsområde, av typen utrymmeskrävande verksamheter och sällanköpshandel, har utretts i anslutning till Rosenkälla. I planprogrammet för Rosenkälla beskrivs det som viktigt att anlägga goda cykelförbindelser mellan handelsplatsen och Åkersberga som ligger cirka 5 km bort. 32 Väg 276 som löper från Åkersberga och passerar Rosenkälla kommer att byggas om till motorvägsstandard. I samband med detta planerar man att lägga cykelstråket vid sidan om vägen, se avsnitt 3.3 om Trafikverkets anknytande planering. Österåkers kommun tog fram en cykelplan 2008 (reviderad 2013) där man beskriver cykelvägarna som relativt bra men att viktiga länkar saknas samt att många väljer att inte cykla då cykelmiljön upplevs farlig och otillgänglig. 33 3.5.5 Vaxholm Vaxholm hade drygt 11 100 invånare 2011. Befolkningen har ökat från knappt 9 300 år 2000, vilket gör Vaxholm till en relativt snabbväxande kommun. Förtätning planeras på Vaxön i kollektivtrafiknära lägen. Vaxholm har färjeförbindelser till öar i Stockholms skärgård. I Vaxholms översiktsplan finns ett önskemål att bygga cykelbana längs väg 274 till Arninge. Stråket är utpekat i den regionala cykelplanen samt i den tidigare beskrivna åtgärdsvalsstudien för väg 274. I kommunens översiktsplan beskrivs även en cykelförbindelse genom Bogesundslandet som önskvärd då det är en viktig rekreativ målpunkt för både vaxholmsbor och övriga i stockholmsregionen. Kommunen har i dagsläget ingen separat cykelplan. Kommunens avsikter vad det gäller planering för cykel behandlas i översiktsplanen. 30 Vallentuna kommun, 2010 Översiktsplan 2010-2030. 31 Österåkers kommun, Fakta och karta. 32 Österåkers kommun, 2007. Planprogram för Rosenkälla. 33 Österåkers kommun, Gång- och cykelplan 2008 reviderad 2013. 23

3.5.6 Norrtälje Norrtälje kommun har en bofast befolkning på omkring 56 000 invånare vilken har ökat med omkring 300 personer per år de senaste tio åren. Norrtäljes befolkning är något äldre än genomsnittet i riket. Befolkningen dubbleras under sommaren då de drygt 23 000 fritidshusen befolkas. Kommunen har, förutom staden, cirka 15 tätorter där Rimbo, Hallstavik och Älmsta fungerar som kommundelscentra, samt en omfattande landsbygd och skärgård. 34 Norrtälje stad växer. De nya stadsdelarna förses med bra cykelförbindelser till centrala Norrtälje. De många sommarstugeområdena är bra underlag för så kallade sommarcykelvägar. Norrtälje kommun har ett gällande cykelprogram från 2004, aktualiserad 2011, som främst fokuserar på cykelförbindelser inom tätorterna. Kommunen har inga egna planer på cykelförbindelser mellan tätorterna då detta är ett statligt väghållaransvar. I den nya översiktsplanen för Norrtälje kommun (väntas bli antagen under hösten 2013) önskar man dock ett sammanhållet cykelnät även mellan tätorterna. 35 3.6 Regionens förutsättningar 3.6.1 Pendlingspotential mellan kommuner Inom arbetet för den regionala cykelplanen har underlagsrapporten Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser 36 tagits fram. Den visar var det finns stora potentiella cykelpendlingsstråk. Tolv pendlingskorridorer har analyserats närmare. De avser ungefärliga, och tänkbara, sträckningar för regionala huvudstråk för cykelpendling. I huvudsak är det stråk som leder mot Stockholms innerstad som har hög användningspotential. Nuvarande pendlingsmönster är ett uttryck för befintlig vägoch spårinfrastruktur och den är i huvudsak radiell. Cykelstråken bör i första hand skapas där de stora potentialerna finns, men nya potentialer kan uppstå med stråk som möjliggör pendlingsrelationer mellan närliggande områden som idag inte har välutbyggda kopplingar. Ovan nämnda underlagsrapport visar pendlingsmönster mellan olika kommuner i faktiska tal. Det är alltså inte cykelpendling som redovisas. De relevanta pendlingströmmarna sammanfattas i figurerna 9-14. Utredningen visar att stråken i de sydliga delarna av regionen har störst potential för cykelpendling, eftersom det är där avståndet mellan bostad och arbetsplatser är kortast. Det är även där som investeringar i cykelinfrastruktur är mest lönsamma tack vare stora pendlingsvolymer. 34 Norrtälje kommun. Kommunfakta 2012. 35 Norrtälje kommun, 2013. Översiktsplan 2040 Norrtälje kommun, utställningsversion. 36 Spolander, K., 2012. Underlag för regionalt cykelvägnät i Stockholms län. Pendlingsrelationer mellan bostäder och arbetsplatser. 24

Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 9: Pendling från Danderyd. Siffran inom parantes visar andel av totala antalet pendlare på utpekad sträcka. Källa: Spolander (2012) N N Figur 10: Pendling från Täby. Siffran inom parantes visar andel av totala antalet pendlare på utpekad sträcka. Källa: Spolander (2012) 25

Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 11: Pendling från Vallentuna. Siffran inom parantes visar andel av totala antalet pendlare på utpekad sträcka. Källa: Spolander (2012) N N 26 Figur 12 Pendling från Vaxholm. Siffran inom parantes visar andel av totala antalet pendlare på utpekad sträcka. Källa: Spolander (2012)

Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Lantmäteriet, dnr 109-2010/2667 Figur 13: Pendling från Österåker. Siffran inom parantes visar andel av totala antalet pendlare på utpekad sträcka. Källa: Spolander (2012) N N Figur 14: Pendling från Norrtälje. Siffran inom parantes visar andel av totala antalet pendlare på utpekad sträcka. Källa: Spolander (2012) 27