D e t a l j p l a n e p r o g r a m

D e t a l j p l a n e p r o g r a m inre hamnen, bryggan OCH piren UNDER ASFALTEN FINNS EN STRAND PROJEKT SJÖSTADEN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-10-26 D e l 2 GESTALTNINGSPRINCIPER

i n n e h å l l DEL 2 GESTALTNINGSPRINCIPER I. HELHETSPERSPEKTIV PROJEKT SJÖSTADEN... 4 II. GESTALTNINGSPRINCIPER... 7 1. En levande stadsdel 2. En grön, bärkraftig stadsdel 3. En stadsdel vid och i Vänern 4. Värme / intimitet 5. Skala 6. Material III. SAMMANBINDANDE ELEMENT - STRANDPROMENADEN... 23 1. Översikt 2. Muren 3. Golvet 4. Dimensioner 5. Platser 6. Angränsande publika rum 7. Belysning IV. BEBYGGELSETYPOLOGIER... 51 1. Översikt 2. Mezzaninvolymer 3. Magasin 4. Höjdpunkter 5. Stadsradhus 6. Paviljonger (strandpromenaden) V. DELOMRÅDEN... 65 1. Inre hamnen 2. Bryggan 3. Piren VI. EN DAG I OMRÅDET... 75

I. h e l h e t s p e r s p e k t i v X SÄFFLE VÄNERSBORG KARLSTAD ÖREBRO MARIESTAD SKÖVDE LIDKÖPING STOCKHOLM GÖTEBORG JÖNKÖPING I FÖP för Sjöstaden, antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29, presenterades helhetsperspektivet för det centrala hamn- och strandområdet i Mariestad. På detta uppslag presenteras kortfattat huvudprinciperna för hamn- och strandområdets utveckling. Med projekt Sjöstaden förstärker Mariestad framsidan mot Vänern. Planprogrammet för Projekt Sjöstaden visar principer och regler för koncentrerad bebyggelse och tydligt definierade mellanrum som bildar ett sammanhängande vistelsestråk längs Vänerns vattenkant. Förslaget vill inspirera till nya idéer och initiativ för området som gör Mariestad till en av Sveriges mest attraktiva boende-, verksamhets- och rekreationsmiljöer. V Vid Vänern, Sveriges största sjö, med världens största sötvattensskärgård finns ett av Mellansveriges mest attraktiva lägen för boende, arbete och fritid: Sjöstaden i Mariestad.

I FÖP för Sjöstaden antagen av kommunfullmäktige 2007-10-29 presenterades helhetsperspektivet för det centrala hamn- och strandområdet i Mariestad. På detta uppslag presenteras kortfattat huvudprinciperna för hamn och strandområdets utveckling. X Y VÄNERN Z OCH OCH KALLBADHUSET M PIREN PIREN INRE INRE HAMNEN GAMLA STAN STAN ÖSTRA ÖSTRA HAMNEN STADSBADET KATTHAVSHAMNEN KATTHAVETS INDUSTRIOMR SJÖHAGAPARKEN SJÖHAGAPARKEN SJÖHAGAPARKEN P I R E N I INRE INRE HAMNEN STADS- BADET BADET KARLS- KARLS- HOLME HOLME KATTHAVS- HAMNEN SJÖHAGA- PARKEN X Ny bebyggelse och stadsrum förankras med Gamla stan och koncentreras till Inre hamnen och Piren. Befintliga utblickar bevaras och siktlinjer förstärks. Y I kommande etapper flyttas den östra småbåtshamnen för att ytterligare öppna upp staden mot Vänern med ett stadsbad. Den nya placeringen av hamnen ger Katthavet möjlighet att växa ut mot vattnet som ett attraktivt delområde med stor potential. Z En varierad strand- och kajpromenad skapas där man rör sig genom tydliga stads- och landskapsrum.

I I. g e s t a l t n i n g s p r i n c i p e r Inledning Gestaltningsprinciper för Sjöstaden etapp 1 kompletterar de övergripande principerna för hela Sjöstaden. Gestaltningsprogrammet sammanfattar kommunens gestaltningsambitioner för områdets publika rum och bebyggelse. Programmet ska ligga till grund för kommande detaljplaner och för områdets framtida utformning och innehåll. Genom att inspirera till initiativ och drömmar vill gestaltningsprogrammet visa hur Mariestad kan utvecklas till en av Sveriges mest attraktiva boende-, verksamhets- och rekreationsmiljöer. Det vänder sig till dig som vill vara delaktig i projektet genom att bo här, bygga här, arbeta eller vistas här. 7

1. e n l e v a n d e s t a d s d e l A K T I V, I N S P I R E R A N D E, V A R I E R A N D E, H E L A D Y G N E T, A L L A D E L A R A V Å R E T, O C K S Å U N D E R T I D E N S J Ö S T A D E N V Ä X E R F R A M Sjöstadens bebyggelse kopplar direkt an till Gamla stan och skapar nya attraktioner med målpunkter längs Vänern. Sjöstaden kommer att ge centrala Mariestad ökat utbud och fler invånare. I Sjöstaden ska boende med skiftande upplåtelseformer, verksamheter och publika funktioner blandas för att skapa liv i området under hela dygnet och året. Bebyggelsen ska präglas av en varierad och modern arkitektur. Längs pirens västra sida ska det finnas lokaler för publikt och kommersiellt innehåll i kvarterens hörn. Mariestads kommun avser att lägga ner stor kraft på utformningen av de publika rummen och möjliggöra för aktiviteter i området under alla årstider. Sjöstaden kommer att bli Mariestadsbornas och regionens nya vardags- och festrum.

K o m p o n e n t e r : Programmering; skiftande upplåtelseformer, variation, publika bottenvåningar, publika funktioner, evenemang, Gamla stan i Mariestad är ett unikt centrum, beläget på en låg höjd med sammanhållen småskalig bebyggelse med torg, domkyrka, butiker, caféer och restauranger. SNUGGENÄS 9 KALLBADHUSET Stadsradhus med möjlighet att kombinera boende och verksamhet. PIRPLATSEN Segeltävlingar Restauranger med uteserveringar. STADSBADET (etapp2) KULTURPLATSEN KARLSHOLME FOLKETS PARK SJÖHAGAPARKEN Höjdpunkter Mezzaniner skapar förutsättningar för aktiva bottenvåningar. Stadsradhus Mezzaniner Magasin Höjdpunkter < EKUDDEN HAMNPLAN Paviljonger ESPLANADEN Magasin med stora öppna partier i fasaderna. JOHANNESBERG

K o m p o n e n t e r : e n l e v a n d e p r o c e s s temporära rum, tidig etablering av publika rum och aktiviteter, medborgarinflytande 10 Sjöstaden kommer att växa fram under lång tid (10-20 år). För att aktivera området tidigt i processen, redan innan Sjöstaden är klart, ska stor vikt läggas vid att skapa rumsliga kvaliteter längs med Strandpromenaden innan bebyggelsen anläggs. Stadens evenemang kommer att styras mot hamnområdet och det nya stadsområdets parker planteras vid strategiska punkter i ett tidigt skede. Målsättningen är att Mariestadsbor och besökare ska lära känna och se nya potentialer i Sjöstaden. Fickparker kan genomföras i samarbete med Göteborgs universitet/da Capo trädgårdsskola. Sjöstaden som evenemangs- och festplats. Processen ska genomsyras av dialog. Utställning på piren i skala 1:1

K o m p o n e n t e r : p u b l i k a r u m aktiverande rum, kanal, boule, sjöbodar, badbodar, föreningar Sjöstaden är till för alla, inte bara de som bor här. För att förtydliga det krävs att de publika rummen utformas med stor omsorg. Större publika rum som kulturhus, småbåtshamn, kallbadhus, samt det senare planerade Stadsbadet blandas med mindre rum, parker och lokala publika platser med ett brett spektrum av aktiviteter. Strandpromenaden kopplar samman dessa rum. Pizzapiazza 11 PIRPLATSEN KULTURPLATSEN Kulturplatsen Pirplatsen - en plats utformad för att användas dygnet runt och året om. HAMNPLAN Hamnplan Stadsbadet (etapp 2)

2. e n g r ö n b ä r k r a f t i g s t a d s d e l H Å L L B A R T E K N O L O G I, M I N I M E R A D E N E R G I F Ö R B R U K N I N G, F I C K P A R K E R, D A G V A T T E N H A N T E R I N G, G R Ö N A T A K, S O L P A N E L E R, 12 Sjöstaden vill vara ett laboratorium för hållbar stadsplanering och nya bärkraftiga tekniker. Sjöstadens närhet till publika transporter samt omvandlingen från hamnområde till en blandad stadsdel är en bra utgångspunkt som måste fullföljas i alla led i processen; det ställer höga krav på byggherrar och ny teknik, men också på att arbeta aktivt med de boendes beteende. I Sjöstaden ska de bärkraftiga ambitionerna vara tydliga i områdets synliga utformning. Vid exploatering eftersträvas att använda bästa möjliga teknik för att minimera energiförbrukning i alla led. Sjöstaden vill också bygga vidare på Mariestads småskalighet med stora inslag av grönska och mindre parker. På så sätt kan ett bra mikroklimat skapas i området, det utsatta läget till trots. Mikroklimatet är en viktig del för att skapa goda utemiljöer med solorienterad bebyggelse, byggnader och vegetation som dämpar vinden. Vindförhållanden och mikroklimatet kring ny bebyggelse inom Sjöstaden måste i det fortsatta planeringsarbetet studeras noga. Området kommer att rustas för eventuella förändringar i Vänerns vattenstånd. Utformningen av kajkanter, murar och dagvattendammar blir en viktig del i Mariestads nya vattenfront. Acceptera bilen, men prioritera de gående, de cyklande och kollektivtrafiken. Laddningsstationer för elbilar placeras vid alla tvärgator. (A) SNUGGENÄS KALLBADHUSET A B STADSBADET (etapp2) KARLSHOLME FOLKETS PARK SJÖHAGAPARKEN A < EKUDDEN Rent vatten! ESPLANADEN JOHANNESBERG

S L O W F O O D, E N E R G I S Y S T E M, P Å V E R K A I N S P I R E R A B E T E E N D E 13 Strandhusen (etapp 2) Grönt taklandskap Slowfood Parker av olika storlekar och karaktär (B) Minimera energiförbrukningen i alla led - satsa på solfångare Aktiv rening av dagvatten

3. e n s t a d s d e l v i d o c h i V ä n e r n V A T T E N R E F L E K T I O N, E N N Y S T R A N D, V A T T E N U T S I K T I T R E V Ä D E R S T R E C K, S K Ä R G Å R D S - O C H B Å T L I V, A K T I V I T E T E R L Ä N G S 14 Nya publika platser och rum kommer att byggas längs Vänern för att skapa en varierad och upplevelserik stadsmiljö. Det är viktigt för området att mötet mellan stad och vattnet genomförs på skiftande sätt. Stora delar av ny bebyggelse får sjöutsikt åt minst två håll. Strandpromenaden utformas utifrån en sammanhållande gestaltningsprincip som utgår från att utveckla mötet mellan stad och vatten. Ett viktigt element är den låga mur som löper längs hela promenaden och fungerar som sittmöbel, gräns mellan strand och väg och mellan gata och brygga. Strandpromenaden utformas så att den är tillgänglig för alla.

S J Ö K A N T E N. K o p p l i n g a r t i l l v a t t n e t, p l a t s b i l d n i n g a r, r e f l e k t i o n e r a v v a t t n e t, S t r a n d p r o m e n a d e n 15 Utblickar mot Vänern säkerställs. Kajer och Strandlinjer får en varierad, medveten utformning. De vattennära rummen varierar i storlek och karaktär. Bebyggelsens placering ska skapa både intima och väderskyddade rum och ge möjlighet att uppleva storslagenheten i mötet med öppet vatten. Kopplingar skapas mellan stad och vatten och variation i förhållandet mellan vatten- och kajlinje. Utöver de höga kajkanter som krävs för båttrafiken finns många trappor och ramper som möjliggör en nära vattenkontakt också i stadsnära lägen.

4. v ä r m e i n t i m i t e t M A T E R I A L I T E T, T A K T I L I T E T, S K Y D D A D E R U M 16 Sjöstaden ska, liksom övriga Mariestad, utformas med småstadens fördelar samt en rikedom av mindre mötesplatser och rum. Längs med Strandpromenaden kommer en serie av paviljonger att uppföras med olika funktioner och det kommer att vara möjligt att beskåda Vänern på picknick i skydd från vädret också i februari. Muren som följer Strandpromenaden har sittbänkar och väderskydd. SNUGGENÄS KALLBADHUSET B A STADSBADET (etapp2) KARLSHOLME FOLKETS PARK SJÖHAGAPARKEN B Bebyggelsen integreras med grönstruktur och ges naturliga material med varm känsla < EKUDDEN ESPLANADEN JOHANNESBERG

K o m p o n e n t e r : Mindre platser, uppvärmda bänkar, vindskydd, gränder, veranda, fickparker 17 Små, privata rum (såsom fickparker, A) Skyddade rum bildas mellan husen - inspirerat av myllret i Gamla stan. Uppvärmda bänkar integrerade i muren Paviljonger följer Strandpromenaden (B)

5. s k a l a K o m p o n e n t e r : V a r i a t i o n Låg tät varierad bebyggelse, landmärken - navigeringspunkter 18 Den nya bebyggelsen är inspirerad av Gamla stans småskaliga, täta och varierade bebyggelse. De nya bebyggelsevolymerna bryts ner i mindre volymer och utformas med väl genomförda detaljer med hög kvalitet. Den småskaliga bebyggelsen ersätts på strategiska platser av större byggnader som reser sig högre än omgivande bebyggelse och i sin skala relaterar till centrums övriga landmärken: Norra skolan, Länsstyrelsen och Domkyrkan - byggnader som skapar navigeringspunkter i staden. B A B D Variationen i skala längs piren (A-D) C

K o m p o n e n t e r : T a k l a n d s k a p Ett rikt taklandskap, en tydlig silhuett För att ge området en stark identitet, istället för den dominerande nymodernistiska stilen, ska bebyggelsen i Sjöstaden ha varierade och vinklade tak. Bebyggelsen utgörs av enkla volymer utan stora takutsprång. På så sätt kommer området att tolka Gamla stans silhuett, samtidigt som området får en egen modern karaktär. 19 Taken i projekt Sjöstaden ses som en naturlig fortsättning av Gamla stans taksilhuett. Taken blir en användbar yta både för att vistas på samt för omhändertagande av dagvatten och placering av solfångare.

6. m a t e r i a l N ä r p r o d u c e r a d e, t a k t i l a, n a t u r l i g a m a t e r i a l, å t e r h å l l s a m t m o t d e t p u b l i k a g a t u r u m m e t, s t ö r r e k u l ö r - 20 En stor variation i uttryck av bebyggelsen kommer att uppmuntras samtidigt som det eftersträvas en enkel materialpalett för hela området för att hålla samman intrycket av Sjöstadens bebyggelse. I det väderutsatta läget föreslås val av material som har en lång livslängd och åldras på ett vackert sätt. Material som trä, sten och glas kommer att vara genomgående i hela området. I skyddade lägen mot bebyggelsens gårdar har husen en stor färgrikedom. Färgrikedomen framträder där gränder, fickparker och gårdarna möter den Västra och Östra gatan. Strandpromenadens mur kommer tillverkas av betong med en slät ljus utsida, men som visar ett färgrikt inre där den öppnas för passager och sittbänkar. Närproducerade material som minskar energi- och transportanvändning eftersträvas inom Sjöstaden. Kalksten från Kinnekulle kommer att användas som beklädnad på vissa delar av Strandpromenaden. Områdets bärkraftiga ambitioner kommer att styra materialval också mot nya material, solpaneler och sedumtak som kommer att vara viktiga för områdets uttryck. De publika rummen eftersträvar stora kontraster i materialval mellan generella gatumiljöer där den dominerade markbeläggningen är asfalt och områdets platser belagda med sten och trä. Taktila, naturliga material Återhållsamma material som får en naturlig patina Himlen och vattnet reflekteras i fasaden Kontrasterande materialbehandling

v a r i a t i o n m o t g å r d a r 21 Taktila kontraster - natursten Trä Himlen och havet reflekteras i fasaden. Mer kulört och varierat på pirens gårdar Kulörvariation mot gårdarna Materialens naturliga färg mot det publika gaturummet

22

I I I. s t r a n d p r o m e n a d e n 23

1. ö v e r s i k t KALLBADHUSET piren 24 Strandpromenaden sträcker sig från Sandviken och Ekudden i väster till badplatsen vid Snapen i öster. Strandpromenaden kopplar samman befintliga parker längs med Vänern och Sjöstadens nya bostadsområden till ett nytt vardagsrum för alla Mariestadsbor. Längs med promenaden bidrar befintliga parker, det nya Stadsbadet och ytterligare funktioner till en aktiv varierad upplevelse. PIRPLATSEN EKUDDEN STADSBADET (ETAPP 2) KULTURPLATSEN bryggan inre hamnen GAMLA STAN

25 Teckenförklaring Utomhusbassäng Badplats Utsiktspunkt KARLSHOLME SJÖHAGAPARKEN Sjönära naturområde Fiskemöjligheter Campingmöjligheter Spontanidrottsplats Picknickplats Sammanhängande skog/ strövområde Konferensanläggning Lekplats Småbåtshamn Kultur - teater etc Badplatsservice; dusch etc Gästhamn Bar Restaurant Glasskiosk Parkeringsplats

2. m u r e n A t t v i s t a s p å, s k y d d a n d e, l y s a n d e 26 Muren som löper längs med promenaden skapar sittplatser, belyser och samlar olika funktioner. Muren skyddar också Mariestad vid högt vattenstånd, då de öppningar som finns i muren enkelt kan sättas igen. Muren är uppbyggd av betongelement med en tydlig längsgående mönstring. Muren har en slät, len yta av ljus betong och dess insida är färgad mörkröd, vilket uppenbaras där muren är urgröpt, vid genomgående trappor och ramper och i de urgröpningar som finns för belysning i muren. Vid pizzapiazzorna (små platser att sätta sig ner på för en paus) svämmar muren ut i sittplatser som är klädda i röd Kinnekullesten. Nödvändiga funktioner såsom papperskorgar, toaletter, duschar och förråd ska få en tydlig relation till muren. D A Muren längs piren. Där fickparkerna möter muren skapas små pizzapiazzor (A) C B

27 Vid vissa platser växer muren till paviljonger. (B-C) Murens nivåskillnader är anpassade för att vara tilgängliga för alla. (D)

3. g o l v e t r o b u s t, s a m m a n h å l l a n d e 28 Strandpromenadens golv hålls samman av en gemensam palett av material som används i olika kombinationer längs med promenaden. Den befintliga kajen behålls de sträckor där den har utformats med särskilt robusta material. Dessa delar avslutas med en tydligt definierad stålkant mot den nya Strandpromenaden för att det tydligt ska framgå vad som är nytt och vad som är befintligt. De befintliga delarna kompletteras med ett golv av asfalt, trädäck, Kinnekullesten och grus. Mot fickparker och grönytor avslutas golvet med en tydligt definierad kant markerad med järnvägsräls. Materialen är valda för att skapa en robusthet i uttrycket och samspela med kajens ursprungliga uttryck, som åldras vackert och som kontrasterar mot platserna där detaljerna är mer genomarbetade än längs med promenaden. Vid viktiga punkter längs med promenaden finns information skriven i mörkröd skrivstil på golvet. Betong etc Beftintlig kaj Trädäck Fickpark Allmän grönyta Gröna gårdar Platsbildning Stadsbadet (etapp 2)

29 Placering av stolpar, belysning och skyltar Markbeläggning av asfalt på gata Korttidsparkering markeras med i asfalten infälld natursten Ränndal med funktion som taktilt stråk. Avvattning sker i ränndalar. Mur av prefabricerad betong Murkrön av kinnekullesten Brygga av trä

4. d i m e n s i o n e r S m å s k a l i g t, m e d u t g å n g s p u n k t i d e n g å e n d e m ä n n i s k a n 30 Strandpromenaden varierar mellan samlade och utgrenade partier för att anpassa stråket till befintliga förhållanden och för att skapa en varierad upplevelse längs promenaden. Strandpromenadens dimensioner har minimerats längs med hela sträckan för att skapa ett intimt rum som kontrast till det stora angränsande landskapsrummet. a. c. d. b. a.

b. c. 31

32

d. 33

5. p l a t s e r F ö r f i n a d e, l u s t f y l l d a, v i s t e l s e y t o r 34 Längs med Strandpromenaden finns tre platser - Hamnplanen, Kulturplatsen och Pirplatsen - som får särskild vikt vid utformning, detaljering och belysning. Här föreslås att publik konst integreras med platserna. Platsernas högre detaljering står i kontrast till Strandpromenadens robustare uttryck. Platserna ska utformas till naturliga mötesplatser i området under hela dygnet och förstärkas av att publika funktioner finns vid platserna. A. Hamnplanen Längst in i hamnbassängen planteras träd för att skapa ett tak av lövverk och ett golv av grus för att skapa en kontrast mot angränsade stråk. Detta blir en plats att uppleva hamnrummet från ett komprimerat rum angränsande till Vänerns och hamnens storskaliga rum. Vid hamnplan skapar trädkronorna ett tak till platsen och gruset ett taktilt golv. C B PIRPLATSEN KULTURPLATSEN D Referens: Lövverk som tak A HAMNPLAN

B. Kulturplatsen Platsen skapar en entré för den västra gatan och en tydlig siktlinje mot Vänern, där rummet växer mot Vänern samtidigt som det sluttar neråt mot vattnet. Siktlinjen stärks ytterligare av att platsens golv delvis består av vatten som långsamt rinner ner i sjön. Platsen fortsätter in i den publika byggnaden och dess foajé samspelar med rummet utanför. 35 Referens: Schouwburgplein, Rotterdam, Nederländerna Ett sammanhängande golv för platsen och kulturbyggnaden.

36 c. Pirplatsen Placerat på mitten av piren som en tydlig målpunkt på Strandpromenaden med ett golv av sten och trä. Trädäcket längs med pirens västra sida breder ut sig på pirens utbuktning. Trädäcket blandas upp med platsens mera hårdgjorda ytor i öster och skapar en brukszon för båtliv. På trädäcket blir det sittplatser i gradänger ner mot vattnet, paviljonger för föreningsverksamhet och restauranger. Kanalen angränsar till platsen och tillför rörelse till platsen genom sin smitväg för båtar. Kanalens norra sida utformas som en bred trappa ner mot vattnet Referens: New Islington, Manchester, Storbrittanien En bruksyta att vistas arbeta och mötas på

d. Stadsbadet (etapp 2) Stranden mellan Karlsholme och piren är ett nytt publikt rum för alla Mariestadsbor och boende i regionen att vistas på, känna på vattnet, lyssna på konsert, sola, läsa en bok, spela beachvolley, lära sig att simma, pröva isflaken med mera. 37 Referens: Västra hamnen, Malmö Stadsbadet ger centrala Mariestad en ny funktion och attraktion

6. a n g r ä n s a n d e p u b l i k a r u m C y k l a r p r i o r i t e r a s, g r ö n a f i c k p a r k e r, v a r i e r a d p l a c e r i n g a v g r ö n s k a, u p p l y s t a e n t r é e r 38 Längs med Strandpromenaden skapas flera nya stadsrum som påverkar upplevelsen av Sjöstaden och Strandpromenaden. Tidanpiren är redan idag ett fantastiskt rum i staden - en smal landtunga som skiljer Tidan från Inre och Västra hamnen. Tvärgatorna, som i huvudsak rymmer fickparker och publika parkeringsplatser för bilar och cyklar, tar med sig småstadens småskaliga gröna rum ut på piren och skapar tillsammans med gränderna siktlinjer och smitvägar genom området. C KALLBADHUSET B D SNUGGENÄS A STADSBADET (etapp2) KARLSHOLME FOLKETS PARK SJÖHAGAPARKEN D A B C D Tidanpiren Tvärgatorna Gränderna Fickparkerna B < EKUDDEN ESPLANADEN JOHANNESBERG

A. Tidanpiren Piren får genom utvecklingen av Sjöstaden ett nytt sammanhang. Tillgängligheten ökas genom att den befintliga gången lagas och får ett nytt ytskikt av grus. Längs med piren finns mindre platser av sten som ger naturliga pausmöjligheter. 39 Tidanpiren rustas upp och kompletteras med små platser och rum.

l a d d s t a t i o n e r f ö r e l b i l a r, t r ä d p l a n t e r i n g 40 b. Tvärgatorna Tvärgatorna utformas med ett stort inslag av grönska och cykelparkeringar får en prioriterad plats. Vid tvärgatorna skapas det små mötesplatser och här finns laddningsstationer för elbilar. Vid de gator som är förlängningar av tvärgatorna från Gamla stan förs gestaltningselement som trädplantering, detaljer i material och belysning in på befintliga gator, detta för att på ett tydligare sätt väva samman Sjöstaden med befintlig bebyggelse. Utsikt mot vattnet i gatans förlängning Cykelparkering vid en tvärgata

41 Mellan parkeringsplatser finns ytor för planteringar. Markbeläggning av asfalt på gata Tvärgatorna har kantsten av granit som i Gamla stan Kantstöd av järnvägsräls mellan trottoar och planteringar Förgårdsmark med planteringar

s i k t l i n j e r, p a s s a g e r, s m å v i n d s k y d d a d e p l a t s e r 42 c. Gränderna Gränderna skapar siktlinjer och smitvägar genom kvarteren i Inre hamnen och på Hamnpiren. Gränderna fungerar genom sin placering inne i kvarteren som vindskyddade passager ut på piren. Där gränderna korsar varandra skapas små mötesplatser. En vattenbrunn,minimötesplats i en gränd. Träd och vegetation är viktiga för att skapa ett bra mikroklimat. Gränderna skapar smitvägar genom områdena med stadsradhus.

43 Plank av trä mot gränder, stående panel. Förgårdsmark med planteringar Markbeläggning på gångar av smågatsten (knott).

i n t r o v e r t a g r ö n a s t a d s r u m, k o n t r a s t t i l l v ä s t r a g a t a n 44 d. Fickparkerna De grönskande fickparkerna på piren planteras med tydligt olika växter och träd. Parkerna rymmer också lekplatser och viloplatser för de boende och allmänheten, grönskande pauser längs med strandpromenaden. Där fickparkerna möter strandpromenaden ändrar promenaden material i golvet. Varje fickpark ges en unik flora och innehåll.

45 I parken finns lekplats och gemensamma umgängesytor. Planteringar i delar av parkerna Slowfood Markbeläggning av asfalt Östra gatan har kantsten av granit, som i Gamla stan Kantstöd mellan gångar och planteringar görs av järnvägsräls från platsen. Huvudstråk i parkerna: smågatsten (knott) Gatubeläggning av sten i fickparkernas förlänging Mur av prefabricerad betong Murkrön av kinnekullesten Brygga av trä

7. b e l y s n i n g U p p l e v e l s e b a s e r a t, v a r i e r a t, s ä k e r t 46 Belysningsprinciperna ska förstärka upplevelsen av Sjöstaden och dess strandpromenad och till att binda samman Sjöstaden med Gamla stan. Gamla stans befintliga belysningsarmaturer bildar huvudbelysning för hela Sjöstaden. Belysningen längs med tvärgatorna i Gamla stan fortsätter in i Sjöstaden. På samma sätt belyses den västra och östra gatan på piren. Tvärgatorna och gränderna belyses med låga armaturer för att ge en säker miljö nattetid samtidigt som den västra gatan tillåts vara mera upplyst. Fickparkerna och Karlsholmes grönska belyses indirekt genom att trädkronor och buskage accentueras av belysning. Platserna och strategisk placerad bebyggelse belyses särskilt Befintlig armatur i Gamla stan används som generell belysning inom Sjöstaden. Fiber integrerad i mur (2) Indirekt belysning av träd i parker (4) genom ytterligare armaturer, infälld belysning eller belysning som kan varieras. Muren som sträcker sig längs med hela Strandpromenaden har en infälld rödskimrande svag belysning och längs med Stadsbadet är detta den enda belysningen för att stärka upplevelsen av Vänern. Belysning i kranar på kajen och vid pirplatsen. (1) Belysning i broar (3)

47 2. Från Pirplatsens pir söderut 1. 4. 2. 2. Från Kulturplatsens pir norrut. Från Tidanpiren mot bryggan 3.

48 b. a. c. b. a.

c. 49

50

I V. b e b y g g e l s e t y p o l o g i e r 51

1. i n l e d n i n g 52 Sjöstaden vill vara en stadsdel där bebyggelsen har en tydlig relation med gaturummet och det stora landskapsrummet som Mariestadssjön utgör. Därför är bebyggelsen placerad i tomtgräns mot gaturummet. Det är viktigt att entréplan mot väster gestaltas med omsorg och flexibilitet för framtida förändring mot ett innehåll av publika och kommersiella funktioner och verksamheter. Ett varierat taklandskap hämtar inspiration från den småskaliga bebyggelsen i Gamla stan. Inglasade, öppna takterrasser och balkonger ger Sjöstadens invånare en fantastisk utsikt över vattnet och staden. Bebyggelsen är placerad i en kvartersstruktur, där ambitionen är att skapa ett av verksamheter och aktiviteter koncentrerat västvänt stadsrum. Ett stråk som är rumsligt tydligt definierat mellan vattnet och bebyggelsens fasad. Mot öster har bebyggelsen en större öppenhet för att ge luft och ljus till innergårdar och skapa kontrast till den västra gatan. Bebyggelsen i Sjöstaden eftersträvar stor rikedom i skala och variation - på samma sätt som det publika rummet eftersträvar kontraster mellan oömma, råare material och det förfinade. Det skapas med ett tåligt och robust skal mot väder och vind och med färgrika fasader mot kvarterens mer skyddade gårdar. Stor variation i bebyggelsens skala är viktigt för att skapa en ny stadsdel med stor mångfald av upplevelser. Därför är det framtaget exempel på ett antal bebyggelsetypologier som vill inspirera den framtida bebyggelsen i Sjöstaden. Från de små paviljongerna och stadsradhusen som med sin smala gatufasad bryter ner kvarterens skala, mezzaninvolymerna som håller samman kvarteren och förstärker gaturummet till magasinen och höjdpunkterna som ger möjlighet för många att bo och arbeta i Sjöstaden.

mezzaninvolymer magasin höjdpunkter stadsradhus paviljonger 53 (Strandpromenaden) Vy från kulturpiren Vy från kulturpiren Höjdpunkt vid pirplatsen Stadsradhusen längst ut på piren Vy från inre hamnen

2. m e z z a n i n v o l y m e r T r a n s p a r e n s, v e r k s a m h e t e r, h a n d e l o c h p u b l i k a p r o g r a m, e n t r é e r m o t g a t a n 54 Mezzaninvolymerna placeras längs med de viktiga publika stråken och bidrar genom sin utformning och programmering till att förtydliga Sjöstadens gaturum och stadsliv. Mezzaninvolymerna håller samman bebyggelsen till kvarter och dess öppenhet mot gatan genom skyltfönster och entréer är av stor vikt. Markplan i mez- Placering av skyltar zaninvolymerna ska innehålla kommersiella eller publika funktioner. Då fler våningar tillåts kan dessa innehålla bostäder och kontor. Mezzaninvolymerna kan vara fristående byggnader, men också vara en del av ett kvarter kombinerat med andra typologier. Fasaden mot gatan är huvudsakligen av glas, alternativt av en skiva med en reflekterande, högblank yta. Sockel ska vara lägre än en halvmeter över omkringliggande mark, material av betong, sten, tegel, asfalt. Då mezzaninvolymernas tak kommer att synas från övrig högre bebyggelse ska taken gestaltas med omsorg, förslagsvis med takmaterial av sedum eller plåt. Takutsprång mot gata och gård ska minimeras. Dimensioner Sockel, sten, betong, asfalt Övrig fasad i huvudsak av glas, alternativt högblank skiva Tak av sedum, plåt Mezzaninvolymerna ska få ett lätt uttryck, där en smal byggnadsvolym ska eftersträvas, max djup 12 m. Minsta våningshöjd 3,7 m Skyltning för butiker och verksamheter samt skärmtak över entréer bör monteras så att de på ett naturligt sätt upplevs som en del av fasaden.

Vid Kulturplatsen ansluter en mezzaninvolym till ett magasin. 55

3. m a g a s i n E n k e l h e t, r o b u s t h e t, s m å s k a l i g, ö p p e t o c h s l u t e t 56 Magasinen är inspirerade av de sjömagasin som finns och har funnits i Mariestads hamn. De är enkla robusta byggnader, möjliga att försluta vid hårt väder, men också möjliga att öppnas upp genom skjutbara partier vid behov. Då för att ta ut och in båtar, varor och maskiner, nu för att få in solen och utsikten mot Vänern i bostäderna. Gavlar mot Strandpromenaden och den västra gatan ska på första våning gestaltas så att de kan innehålla publika och kommersiella verksamheter. Därför ska dessa utföras med en våningshöjd för entréplan på minst 3,7 meter. Magasinsbyggnaderna har en höjd på två till tre våningar. För att skapa en skala som relaterar till befintlig bebyggelse i Gamla stan eftersträvas smala huskroppar. Fasaderna mot gatan är huvudsakligen av obehandlat, tjärat eller målat trä i en återhållsam färgskala. Det eftersträvas en enkelhet i fasaduttryck mot gatan. Mot gårdarna och i väderskyddade lägen är fasaden rik på färg. Magasinens tak eftersträvar ett varierat uttryck med inspiration från Gamla stans skala. Takmaterial kan vara sedum, plåt och tegel kompletterat med solfångare. Sockel, sten, betong, asfalt Övrig fasad i huvudsak av trä Tak av plåt, trä, tegel