Idéer till framtida utveckling

Relevanta dokument
Genomförandeplan - beslutade åtgärder 2014

SAMRÅDSHANDLING - Bilaga 1

Åtgärder, avfall och renhållning inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Vad är hållbar utveckling?

Återrapportering från Kristianstad kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Naturvårdsverkets uppdrag

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Så når vi miljömålen i Jämtlands län! 9-10 februari 2016, Östersund.

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Planering - LPP Fjällen år 5 ht-16

Mål och budget för Tomelilla kommun

BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SIDENSVANSEN 4, DEL AV SIDENSVANSEN 7 OCH DEL AV OSKARSHAMN 3:3

Hur mår miljön i Västerbottens län?

INITIATIVET FÖR MILJÖ ANSVAR

VISION 2030 & ÖVERGRIPANDE MÅL

Miljöanpassad upphandling UPPHANDLA EN HÅLLBAR FRAMTID FÖRUTSÄTTNINGAR OCH DET NATIONELLA STÖDET

Så jobbar VA SYD med Dagvatten i Stadsplaneringen. Annica Lindh VA SYD ( Malmö, Lund och Burlöv)

Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att:

Väg- och trafikfrågor vid planering för ASTA

Vindkraft! Konferens i Piteå, Strömsund, Falkenberg, Söderåkra och Höör.

NYHETER ISO 14001:2015

Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Bilaga 5 Relaterade lagar, fö rördningar öch ma l

Hur påverkar du miljön? Hållbarhetsarbete i bostadsrättsföreningar. Hur många jordklot behövs om alla skulle leva som du?

Hur ska den skyddade skogen förvaltas och skötas? En vision för ekologisk hållbarhet. Per Angelstam Örebro School for Forest Management

Utbildningsnämndens miljöhandlingsplan

Räkna hem ekologiska investeringar - värdering av naturens nyttor i Helsingborg

Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.

Hållbara transporter. Skånetrafiken. Klimatsamverkan Kommunför- Länsstyrelsen, Region Skåne

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Hur kan du söka pengar från landsbygdsprogrammet till bredbandsprojekt?

Barn- och familjeplan

Alingsåshem gör det! Hållbara miljonprogramrenovering

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Budgetpropositionen Stora satsningar för ökad hållbarhet

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Vad är ett miljöledningssystem?

Miljöfrågor en del av verksamheten

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

nternati Strategisk plan för Västerås stad Antagen av Kommunfullmäktige den 10 november 2011 program policy handlingsplan riktlinje

Kommunstyrelsens verksamhetsplan och internbudget Kommunledningskontoret -Strategiskt stöd

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Hållbart förskole- och skolbyggande i Huddinge kommun. Ett utvecklingsarbete

THE EUROPEAN GREENBUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för GreenBuilding Stödjande Företag

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Promenadstaden. The City of Stockholm. Niklas Svensson, Stadsbyggnadsstrateg

Integration i Västerviks kommun

Vattenförvaltning och Miljökvalitetsnormer för vatten. Hans-Erik Johansson Västerbottens beredningssekretariat

Skogsbruk på ren svenska Lektion 4: Mästare på både förnyelse och återvinning. Tema: Återvinning Ämne: Biologi, Kemi Årskurs: 7-9

UNGDOMSVARIANTEN FOLKHÄLSOPLAN Det är vi som gjort Ungdomsvarianten!

Färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Delrapport

Bilaga 2. MSN strategisk mål- och nyckeltalstabell 2014

Ekonomistyrning: förstudie Sollefteå kommun

Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet

Så ställer vi / kommer vi att ställa klimatkrav i Trafikverket

Samhällsbygnadskontoret Laholm

Lokal arbetsplan läsåret

VERKSAMHETSPLAN OCH NYCKELTAL

Ottsjö vattenskyddsområde

2. Detaljerade mål för miljöarbetet i Västerbottens läns landsting

Internkontrollplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbund

Handlingsprogram Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr:

Trygghet och säkerhet

Riktlinjer för medborgardialog

Avfallsprocessen. Processade produkter med förpackningar. Produkter med förpackningar. Kinda kommun med dess näringsliv och medborgare.

Miljöhandlingsplan för Farsta stadsdelsnämnd

ESLÖVS KOMMUN INVESTORS 1/44# IN PEOPLE MOS Miljö och Samhällsbyggnad Anna Mattsson

VETLANDA- DÄR MÄNNISKOR FÅR VÄXA

Vilka bullervärden ska vi ha? FAH Kommunerna och Miljön 2013 Kerstin Blom Bokliden, SKL

Utveckling av en svensk havsplanering

Skolplan för Svedala kommun

Holistiskt angreppssätt för ökad trafiksäkerhet

Alliansens förslag till strategiska mål och budget för Enköpings kommun

Likabehandlingsplan för läsåret

Svar på medborgarförslag om giftfri miljö för alla barn i förskolan

Handlingsplan Boendeplan för äldre

Bild Engelska Idrott

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Delmål. Försurade sjöar och vattendrag Försurad skogsmark Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider. Bara naturlig försurning

Ärende bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Halmstad

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Stockholm

Förslag till parkeringsstrategi. Bilaga 3

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Arbetsplan Jämjö skolområde

Efterbehandling av förorenade områden i Sverige

Planeten ska med. Riksbyggens arbete med ekosystemtjänster

Överenskommelse om samverkan mellan socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen. Mål, utgångspunkter och styrning

Lättläst svenska. Så styrs Västerås

Utredningen om samhällsorientering för nyanlända invandrare. Sverige för nyanlända

Natur och samhälle Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling.

Uppförandekod för vindkraftprojektörer. Tomas Söderlund, TSEM AB 1 december 2010

Livsmedelskontroll. Irina Söderberg och Lise-Lotte Wallin Miljöinspektörer.

Miljöövervakning i ett industriperspektiv. Kenneth Collander, VP Environment Sweden Stora Enso 2 oktober 2013

Nämnd för Trafik, Infrastruktur och miljö 43-54

Transkript:

Bilaga 2 Ekohandlingsprogram 2014-2018 Idéer till framtida utveckling som tillkommit under samrådet anges med citattecken och följs av en förkortning av den instans som föranlett tillägget. Förkortningar som anges (BUF) Barn och ungdomsförvaltningen (BN) Byggnadsnämnden (MH) Miljö och hälsoskyddsnämnden (LBVA) Nämnden för Laholmsbuktens VA (RN) Räddningsnämnden (SE) Servicenämnden (TE) Teknik och fritidsnämnden (DGJ) Den Goda Jorden (HNF) Halmstads naturskyddsförening (HH) Högskolan i Halmstad (KH) Kulturmiljö Halland (LST) Länsstyrelsen i Halland Illustrationer av miljökvalitetsmålen:tobias Flygar HALMSTADS KOMMUN KS 2014 169 Samhällsbyggnadskontoret 2014-05-13 Samhällsbyggnadskontoret Halmstads kommun Box 153, 301 05 Halmstad Besöksadress: Rådhuset Tel 035-13 70 00 Fax 035-13 73 08 www.halmstad.se

2

Idéer till framtida utveckling Här redovisas idéer till nya och kompletterande åtgärder till genomförande av ekohandlingsprogrammets viljeyttring. Åtgärdsförslagen lyfts årligen till kommunstyrelsen för beslut om att överlämnas till verksamhetsberedningen. Flera av åtgärdsförslagen är ett resultat från de synpunkter som kom in under samrådet av ekohandlingsprogrammet februari-mars 2014. Åtgärdsförslagen ska tillsammans med viljeyttringarna i ekohandlingsprogrammet vara ett underlag till kommunfullmäktige, nämnderna och de kommunala bolagen för att de ska kunna sätta upp bra mål inom miljöområdet. Resurser och genomförandebeslut relaterade till programmets ambitioner hanteras inom ramen för planeringsdirektivet. Genomförandeplanen i ekohandlingsprogrammets bilaga 1 redovisar redan antagna beslut om åtgärder som bidrar till att uppfylla miljökvalitetsmålen och den viljeyttring som kommunen uttrycker för att gå mot en miljömässigt hållbar utveckling. 3 Foto: Stefan J Nilsson

Begränsad klimatpåverkan 1. Koldioxidutsläpp från energianvändningen per invånare med ska minska med 50 procent mellan år 1990-2020. Kommunen ska verka för att laddningsmöjlighet för elbilar finns när områden för bostäder byggs ut. (MH) Samverka med regionala aktörer för en ökad etablering av snabbladdare för elfordon. (LST, P) SKLs rekommendation om kommunala energikrav ställs vid anvisning av kommunal mark. (MH) Minska koldioxidutsläppen från kommunens fordon och maskiner med 40 procent mellan år 2014 och 2017. 2. Energianvändningen ska effektiviseras med minst 20 procent under perioden 2009-2020. Energianvändningen i kommunala bostäder och lokaler ska minska med 6 procent mellan år 2014 och 2018. Energianvändningen från kommunens tjänsteresor (med personbilar) ska minska med 10 procent mellan år 2014 och 2018. Kommunen ska ställa krav på energieffektivitet vid upphandling av elektroniska produkter. Rådgivning och information om energieffektivt byggande ska erbjudas i samband med bygglov och till sökande i tomtkön. (BN) 3. Lokal produktionen av förnybar energi och el ska öka under perioden 2010-2020. Arealen solceller på kommunala byggnader ska öka med 1 000 m 2 /år. Kommunicera resultat av energieffektiviseringar och elproduktion från solceller i de fastigheter där åtgärden sker. (BUF) Utveckla metoder för att tillvarata tex tång, park-och trädgårdsavfall och växtmaterial från dammar för algoch tångbiomassa för biogas- och annan energiproduktion. (TE) 4. En ökande andel av den energi kommunen använder ska komma från förnybara energikällor. Fordonsupphandling ska premiera fordon med förnybara bränslen, i första hand biogas och elfordon. (SE) Senast 2020 ska minst 90 procent av kommunens fordon under 3,5 ton ska drivas med förnybara bränslen, i första hand biogas eller el. (SE) Kommunen upphandlar endast el från förnybara energikällor. 5. Biltrafiken ska minska till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik. 4

Sunda livsmiljöer 1. Minska andelen hälsofarliga kemikalier i barns och ungdomars vardag. Öka andelen förskolor och grundskolor med Grön flagg. (BUF) Kartlägga hälsofarliga varor och produkter i kommunens verksamhet där barn och ungdomar vistas. Miljö- och hälsofarliga material ska fasas ut och produkter med låg miljöpåverkan ska alltid prioriteras. Ta fram en utfasningslista för ämnen som inte ska användas eller släppas ut från verksamheten. ( HH) Ta fram specifika kemikaliekrav vid upphandling av varor och produkter som kan innehålla giftiga ämnen. (BUF, HNF, HH) Andelen ekologiska livsmedel som kommunen köper in ska öka till 40 procent senast 2017. 2. Förorenade miljöer ska inte utgöra något hot mot människans hälsa eller miljön. Ställa krav på miljödeklarationer för byggmaterial och kemikalier vid ny- och ombyggnad av kommunens fastigheter. (HH) Mätning och kartläggning av möjliga emissioner av farliga ämnen i kommunens lokaler där människor vistas. (HH) 3. Halterna av kvävedioxid, svaveldioxid, bensen, ozon och partiklar (PM10 & PM2,5) ska inte överstiga de nationella riktvärdena för miljökvalitetsmålet frisk luft. Konsekvenser för luftkvalitet ska alltid beaktas vid fysisk planering och samhällsbyggande. Kontinuerliga mätningar av tätortsluften. Ytterligare åtgärder i syfte att uppnå miljökvalitetsmålen för partiklar i utomhusluft utreds. (MH) 4. Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar i bostaden ska minska. Konsekvenser för buller ska alltid beaktas vid fysisk planering och samhällsbyggande. 5. Förebygga uppkomsten av avfall i linje med kommunens avfallsplan. Alternativa bruk av befintlig bebyggelse ska utredas innan rivning övervägs. (KH) Vid ombyggnation och rivning tas byggmaterial och hantverksmässigt intressanta detaljer av bra kvalitet omhand för återbruk. (KH) 5

God hushållning med mark 1. Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas. Identifiera platser i tätorten som är lämpliga för stadsodling. 2. Vid fysisk planering och samhällsbyggande ska värdet av natur och rekreationsområden vägas in och beaktas på samma villkor som andra intressen. Förbättra kunskapen bland tjänstemän och politiker om hur ekosystemtjänster kan integreras i samhällsbyggandet för positiva effekter för människor och natur. Utemiljöer vid kommunala förskolor ska utformas som säkra och lockande miljöer för lärande utomhus (BUF) 3. Den biologiska mångfalden ska öka och ekosystemens möjlighet att leverera ekosystemtjänster ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt för nuvarande och framtida generationer. Kommunen ska sköta och förvalta sina områden med höga naturvärden så hotade och ovanliga arter kan fortleva där. Informationsåtgärder och aktiviteter för att öka kunskapen om värdet av de ekosystemtjänster naturen försörjer oss med. Varje år nyanlägga våtmarker och dagvattendammar som syftar till att främja biologisk mångfald inom tätorter i Halmstads kommun (TE) En utredning av klimatförändringarnas effekter görs i samband med framtagande av en klimatanpassningsplan för kommunen. Beskrivning av klimatförändringarnas påverkan på livsmedelsproduktionen kan ingå i utredningen. (DGJ) Kommunen ska aktivt arbeta för att långsiktigt skydda höga värden i naturområden som kommunen själv äger. (LST, HNF, HH) Kunskapen om regeringens Handlingsplan för grön infrastruktur och integrering av de nationella åtgärdsprogrammen för hotade arter ska öka i kommunen. (LST) 6

Friska vatten 1. God vattenkvalitet i enlighet med EU-direktiven. Systematisk genomsyn samt utbyggnad av dagvattensystem och åtgärdsarbete av spill- och dagvattensystemet för att säkerställa god badvattenkvalité. (LBVA) Olycksrisker inom vattenskyddsområde och i områden där släckvatten kan påverka ytvattenförekomster ska utredas och en åtgärdsplan ska upprättas för att säkerställa ett långsiktigt skydd av Halmstads kommuns dricksvattenförsörjning och vattenmiljö (RN) Kunskap om påverkan på vattenmiljön i samband med räddningstjänstens insatser vid olyckor ska öka (RN) Samverka med småbåtshamnar så möjligheterna för det rörliga friluftslivet att minska sin negativa påverkan på vattenkvaliteten ökar. (P) 2. Grundvattnet i Halmstads kommun ska skyddas och varken kvalité eller kvantitet försämras. Öka andelen kommunägd mark inom vattenskyddsområde i syfte att skydda vattentäkten. Ta fram riktlinjer angående samhällsplanering inom befintliga vattenskyddsområden samt möjliga framtida vattentäktsområden. 3. Samhällsplanering ska leda till förbättring av vattenkvaliteten så att miljökvalitetsnormerna för vattendrag, sjöar, hav och grundvatten nås. Omhändertagande av dagvatten ska om möjligt ske lokalt. Infiltrationsytor, öppna dagvattensystem och dagvattendammar som höjer rekreation och naturvärden i området ska eftersträvas. (LBVA) Åtgärder för att minska försurning och näringsläckage från kommunal verksamhet ska vidtas. Ta fram en åtgärdsplan för hur underhåll och framtida skötsel av våtmarker och dagvattendammar ska ske så de bibehåller sin funktion för vattenrening och biologisk mångfald. (LBVA) Halmstads kommun ska kartlägga värdefulla grunda bottnar i syfte att höja kunskapen om kustekosystemet och påverkan från kustnära aktiviteter. (TE) 4. Öka andelen kretsloppsanpassade enskilda avlopp för att hushålla med resurser och möjliggöra återföring av näringsämnen. Skapa möjligheter för förvaltningsövergripande arbete med kretsloppsanpassning av enskilda avlopp. 5. Samverkan kring vatten ska utgå från vattendragets avrinningsområde. Samordning av vattenfrågor mellan kommunen och externa organisationer ska ske. Samordning av vattenfrågor internt ska ske förvaltningsövergripande. 7