Innehåll Om boken................................................7 Företagsformer............................................8 Företagets organisation....................................13 Löpande redovisning......................................19 Ekonomisk rapportering...................................27 Ekonomiska nyckeltal.....................................59 Budget..................................................90 Beskattning och moms...................................101 Finansiering............................................115 Prissättning............................................124 Företagsvärdering.......................................132 Ekonomiska begrepp.....................................142 Sökordsregister.........................................171
Om boken Bokens målgrupp Ekonomi genomsyrar praktiskt taget allt i ett företag. Inte bara ekonomiavdelningen, utan även produktion, marknadsföring, inköp, försäljning, personal och distribution. Den här boken beskriver de grundläggande ekonomiska begreppen och hjälper dig att förstå och bedöma ekonomisk information. Boken vänder sig främst till icke-ekonomer. Det kan t ex handla om dig som arbetar med produktion eller försäljning eller sitter i ledningsgruppen och behöver förstå ekonomiska rapporter och hur bokslutsposter och ekonomiska nyckeltal ska tolkas. Men även egenföretagare som inte är ekonomer har naturligtvis nytta av boken. Bokens upplägg Boken är indelad i tio kapitel som behandlar de områden vi anser vara de viktigaste för dig som icke-ekonom att ha kunskaper inom. Sist i boken finns en ekonomisk ordlista där du kan läsa kortfattat om de viktigaste ekonomiska begreppen. BL Bok Plus bokuppdateringar, lagtexter, mm På bokens webbplats finns ändringar och kompletteringar som inträffat efter att vi tryckt boken. På så sätt är boken aktuell under mycket längre tid. Du hittar även relevanta lagtexter, t ex bokföringslagen och årsredovisningslagen. Gå till vår startsida www.blinfo.se, välj BL Bok Plus och därefter boktiteln Företagets ekonomi. På www.blinfo.se hittar du också vår faktabank, där du kan hämta aktuell information om t ex socialavgifter, traktamenten, bilförmån, prisbasbelopp och pensionsgrundande inkomst. Tacksamma för tips Det här är den första upplagan av boken. Hör gärna av dig till förlaget med förslag till förbättringar inför kommande upplagor. 7
I det här kapitlet går vi översiktligt igenom reglerna för inkomstbeskattning och moms. Kapitlet avslutas med ett avsnitt om skatteplanering. Inkomstbeskattning aktiebolag Skattesubjekt Aktiebolaget är ett självständigt skattesubjekt. Det betyder bland annat att bolaget självt skattar för sin vinst och lämnar en egen deklaration (inkomstdeklaration 2). Bolagsskatt Aktiebolaget betalar enbart statlig inkomstskatt (bolagsskatt) med 28%. Skatten är proportionell, dvs det är samma procentsats oberoende av hur stor vinsten är. Bolaget betalar skatt på den skattepliktiga vinsten, dvs sedan alla avdrag har gjorts. Genom eget löneuttag kan delägaren inom ganska vida ramar själv styra hur stor vinst som ska vara kvar i bolaget. Bokslutsdispositioner (obeskattade reserver) Innan man kommer fram till vilket slutligt resultat företaget ska beskattas för kan man göra vissa bokslutsdispositioner. Bokslutsdispositioner används främst som ett sätt att skaffa företaget skattekredit, med de kan också användas för att konsolidera företaget. Med konsolidering menas att företaget använder obeskattade reserver som ett slags beredskap för kommande förlustår, då de kan lösas upp för att täcka förluster. Det blir ingen skatt för företaget om reserverna löses upp mot förluster på motsvarande belopp. De bokslutsdispositioner som kan göras är främst: överavskrivningar på inventarier lagerreserv (en skattemässig värdering av lagret till 97% av det totala anskaffningsvärdet) avsättning till periodiseringsfond Du kan läsa mer om obeskattade reserver i kapitlet Ekonomisk rapportering (sid 27) eller i vår bok BOKSLUT & ÅRSREDOVISNING. 101
Lön och utdelning Om du har ett aktiebolag kan du välja mellan att ta ut pengar från bolaget som lön eller som utdelning. Utdelning är inte avdragsgill för bolaget vilket däremot lönekostnaderna är. Å andra sidan är det socialavgifter på lön men inte på utdelning. Aktieägarna skattar för utdelning i sina privata deklarationer. Utdelning från ett fåmansföretag beskattas normalt i inkomstslaget kapital med 20% skatt. Men eftersom delägarna i ett fåmansföretag (vilket de flesta aktiebolag är) själva kan välja mellan att göra uttag från aktiebolaget i form av lön eller utdelning, kan delägarnas utdelning i vissa fall beskattas (hårdare) i inkomstslaget tjänst. Läs om de omfattande fåmansföretagsreglerna i vår bok FÅMANSFÖRETAG. Inkomstskatt på delägarens lön En delägare i ett aktiebolag betalar inkomstskatt på sin lön från aktiebolaget precis som vilken löntagare som helst. På inkomster upp till brytpunkt 1 (ca 318 000 kr inkomståret 2006) blir det enbart kommunal inkomstskatt. Den kommunala inkomstskatten är proportionell, dvs den utgår med samma procentuella andel oavsett inkomstens storlek. Skattesatsen varierar mellan kommunerna, genomsnitt i landet är ca 31,5%. Inkomster som överstiger brytpunkt 1 beläggs även med statlig inkomstskatt: På den del av inkomsten som överstiger brytpunkt 1 tillkommer statlig inkomstskatt med 20%. På den del av inkomsten som överstiger brytpunkt 2 (ca 472 000 kr inkomståret 2006) är den statliga inkomstskatten 25%. Inkomstnivå under året i kronor 317 700 317 700 359 115 359 115 472 300 472 300 Marginalskatt inklusive allmän pensionsavgift 32% 52% 52% 57% Dubbelbeskattning Den så kallade dubbelbeskattningen av aktiebolag innebär att en vinst som uppkommer i ett företag beskattas två gånger, dvs dubbelt först hos företaget och därefter hos företagsägaren. Den svenska bolagsbeskattningen innebär att aktiebolag betalar 28% skatt på den vinst som behålls i företaget. Detta kallas förstaledsbeskattning. När företaget sedan delar ut nettovinsten till aktieägaren drabbas samma vinst, som tidigare beskattats i bolaget, av utdelnings- eller 102
kapitalvinstbeskattning. Alternativt tar aktieägaren ut nettovinsten i form av lön och då blir det skatt och socialavgifter på denna lön. Detta kallas för andra ledet i dubbelbeskattningen. Skattesatsen för andra ledets beskattning kan ligga på allt mellan 0 och 57% beroende på delägarens inkomstnivå och i vilken form vinsten tas ut (som utdelning, lön osv). Ekonomisk förening Skattereglerna för ekonomiska föreningar påminner mycket om de som gäller för aktiebolag. Du kan läsa om dessa i vår bok EKONOMISKA FÖRENINGAR. Inkomstbeskattning enskild firma och handelsbolag All verksamhet som bedrivs i en enskild näringsverksamhet betraktas som en och samma näringsverksamhet. Detta betyder att överskott och underskott från olika verksamheter automatiskt kvittas mot varandra både när det gäller skatten och socialavgifterna. Förutom inkomstskatt betalar näringsidkare även egenavgifter (aktiva näringsidkare) eller löneskatt (passiva näringsidkare) på den skattemässiga vinsten. Egenavgifterna är ca 32% (27% om man räknar med den allmänna nedsättningen av egenavgifterna, det så kallade företagsstödet) och den särskilda löneskatten cirka 24%. Huvudregeln är att du anses ha en aktiv näringsverksamhet om du utför minst en tredjedels årsarbetstid i ditt företag, dvs 500 600 timmar per år. Kräver verksamheten mindre arbete än så betraktas du normalt ändå som aktiv. Egenföretagare som är ålderspensionärer betalar löneskatt. Skatt i enskild firma och handelsbolag Det är den skattemässiga vinsten som inkomstbeskattas när man har en enskild firma. Som delägare i ett handelsbolag skattar du för din andel av den skattemässiga vinsten. Många tror att man betalar skatt på de pengar man tar ut ur företaget men så är det alltså inte. Kommunal och statlig inkomstskatt På den skattemässiga vinsten betalar enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare kommunal och i vissa fall även statlig inkomstskatt. 103
På inkomster upp till brytpunkt 1 (ca 318 000 kr inkomståret 2006) blir det enbart kommunal inkomstskatt. Den kommunala inkomstskatten är proportionell, dvs den utgår med samma procentuella andel oavsett inkomstens storlek. Skattesatsen varierar mellan kommunerna, genomsnitt i landet är ca 31,5%. Inkomster som överstiger brytpunkt 1 beläggs även med statlig inkomstskatt: På den del av inkomsten som överstiger brytpunkt 1 tillkommer statlig inkomstskatt med 20%. På den del av inkomsten som överstiger brytpunkt 2 (ca 472 000 kr inkomståret 2006) är den statliga inkomstskatten 25%. Inkomstnivå under året i kronor 317 700 317 700 359 115 359 115 472 300 472 300 Marginalskatt inklusive allmän pensionsavgift 32% 52% 52% 57% Hur stor den skattemässiga vinsten eller andelen av vinsten blir påverkas av reglerna om räntefördelning, periodiseringsfond och expansionsfond. Periodiseringsfonder Tekniken med periodiseringsfonder kan beskrivas så här. Varje år får man dra av 30% av inkomsten från den enskilda firman eller från andelen av vinsten från handelsbolaget. Avdraget ska återföras till beskattning senast efter sex år. Varje beskattningsårs avsättning till periodiseringsfond bildar en egen fond. Ett företag kan ha högst sex års fonder en viss tidpunkt. Positiv räntefördelning När man räknar ut vinsten från en enskild näringsverksamhet ska man dra av en schablonmässigt beräknad ränta på ett underlag som i princip är det egna kapitalet i verksamheten, dvs tillgångarna minus skulderna. Delägare i handelsbolag använder den justerade anskaffningsutgiften istället för det egna kapitalet. Detta minskar både inkomstskatten och egenavgifterna. I stället skattar du för samma belopp i kapital med bara 30% skatt. Detta kallas positiv räntefördelning. 104
Negativ räntefördelning Om kapitalunderlaget i verksamheten är negativt måste du ta upp ett räntefördelningsbelopp som inkomst i näringsverksamheten. Samma belopp får du dra av i kapital vilket ger en skattereduktion på 30%. Detta kallas negativ räntefördelning. Expansionsfond Genom systemet med expansionsfond får den som är enskild näringsidkare eller delägare i ett handelsbolag möjlighet att fondera (spara) vinster i näringsverksamheten. De fonderade vinsterna enkelbeskattas och kan återinvesteras i verksamheten utan ytterligare beskattning. När du deklarerar näringsverksamhet får du dra av ökningen av posten expansionsfond i din deklaration. På detta betalar du en särskild skatt som kallas statlig expansionsfondsskatt. Skattesatsen är 28% (som bolagsskatten för aktiebolag). Minskning av expansionsfond Om du minskar din expansionsfond tar du upp minskningen som intäkt av näringsverksamhet. Är du aktiv i näringsverksamheten måste du betala egenavgifter på minskningen och får pensions- och sjukpenninggrundande inkomst. Är du passiv i näringsverksamheten eller ålderspensionär måste du betala löneskatt på minskningen. När expansionsfonden minskar får du tillbaka 28% expansionsfondsskatt på minskningen. Detta kommer på ditt slutskattebesked. Du kan läsa om periodiseringsfond, räntefördelning och expansionsfond i vår bok ENSKILD FIRMA. Moms Vad är moms? Moms är en kortform för mervärdesskatt och är en omsättningsskatt som staten tar ut. När en momsbelagd vara eller tjänst omsätts, dvs säljs eller på något annat sätt tas ut ur en näringsverksamhet, ska moms läggas på. Att det heter mervärdesskatt beror på att det bara är det ökade värdet på en vara eller tjänst, mervärdet, som ett företag betalar in moms på. 105
Momsfritt Vissa områden är helt momsfria. Det betyder att den som är verksam inom ett sådant område inte behöver lägga någon moms på priset, men får heller inte lyfta någon moms på det som köps in till verksamheten. Det gör att kostnaderna blir högre för sådana företag. Till helt momsfria verksamheter hör bland annat sjukvård, tandvård och social omsorg, även om du är underentreprenör viss utbildning bank- och finansieringstjänster försäkringar. Ingående och utgående moms På de inkomster företaget har ingår det moms. Denna moms kallas utgående moms. På de flesta utgifter företaget har är det moms, så kallad ingående moms. 106
! För att lättare minnas vad som är vad kan du tänka att på de varor företaget säljer ut är det utgående moms, och på de varor företaget köper in är det ingående moms. Betala eller få tillbaka Är den sammanlagda utgående momsen större än den sammanlagda ingående momsen måste du betala in mellanskillnaden till staten. Är den sammanlagda ingående momsen större än den sammanlagda utgående momsen, t ex vid ett större inventarieköp eller om företaget går med förlust, får du tillbaka mellanskillnaden från staten.! En del företagare tycker att det är bra om de får mycket moms tillbaka vid varje redovisningstillfälle. Men så är det inte. Att ständigt få moms tillbaka tyder oftast på att företaget går med förlust. (men kan även bero på stora investeringar eller en omfattande export). Redovisning och betalning Momsen redovisas månadsvis via skattedeklarationen och betalas via skattekontot. Den som har en omsättning på högst 1 milj kr och EU-försäljning på högst 120 000 kr kan välja att istället redovisa momsen en gång per år i inkomstdeklarationen. Procentsatser Det finns tre momsnivåer: 25%, 12% och 6%. Det mesta som är momsbelagt har 25% moms. På livsmedel och hotell är det 12% moms. Resor (personbefordran), tidningar, bio, böcker, idrott och delar av kulturområdet är det 6% moms på. Det vi pratar om här är det så kallade momspålägget eller momssatsen, den moms som läggs på varan eller tjänsten. Ofta vet man bara priset inklusive moms och då är det bra att veta hur mycket momsen blir baklängesräknat, dvs hur stor del av totalpriset som är moms. Momspålägg Baklängesmoms 25% 20,00% 12% 10,71% 6% 5,66% Att lyfta moms Redovisar du moms får du (med vissa undantag) lyfta all moms som du betalar, dvs du får tillbaka dessa pengar från staten i samband med momsredovisningen. 107
Vi använder uttrycket lyfta moms i stället för dra av moms för att skilja denna rutin från avdragen i den vanliga deklarationen. Observera att du bara får lyfta moms på sådant som har med den momsbelagda verksamheten att göra. Undantag från rätten att lyfta moms På vissa utgifter får du inte lyfta momsen, trots att utgiften hör till företaget. Här är de viktigaste undantagen: Du får inte lyfta någon moms på utgifter för byggnader och delar av byggnader som används för stadigvarande bostad, även om de är näringsfastigheter. Du får inte lyfta moms på representationskostnader som inte är avdragsgilla (överrepresentation). De flesta företag får inte lyfta moms på inköp av personbil, oavsett om den bokförs i näringsverksamheten. Undantag gäller dock för taxiföretag, bilskolor m fl om bilen används direkt i den momspliktiga verksamheten. Handel med EU-länder Handel med varor inom EU räknas inte som export och import utan som gemenskapsintern handel. Reglerna innebär att säljaren normalt inte lägger på någon moms vid försäljningen utan köparen redovisar momsen i sitt hemland i samband med momsdeklarationen. Köper du något från ett annat EU-land deklarerar du själv en förvärvsmoms på köpet. Samtidigt lyfter du av denna moms, precis som all annan ingående moms. Har du enbart momspliktig verksamhet behöver du då inte betala någon moms på EU-förvärven eftersom du samtidigt lyfter den ingående momsen, ett nollsummespel alltså. För att säljaren inte ska behöva lägga på någon moms på sin faktura krävs det att han skriver köparens momsregistreringsnummer (VAT-nummer) på fakturan. Annars måste han lägga på moms och då blir det besvärligt för köparen att få tillbaka momspengarna. Han måste då söka återbetalning hos myndigheterna i säljarens hemland. För att slippa betala italiensk moms på varor företaget köper därifrån är det alltså viktigt att företaget uppger sitt VAT-nummer vid beställningen: Our VATnumber is SE670703771201 (person-/organisationsnummer + SE före och 01 efter). 108
Export och import Om företaget exporterar, dvs säljer till länder utanför EU, lägger du inte på någon moms på priset, export är alltså momsfri. Däremot får du som vanligt lyfta all moms på de utgifter företaget haft och få momsen återbetalad av staten. På importerade varor (och vissa tjänster) från länder utanför EU läggs moms på, inte av säljaren, utan av den svenska tullmyndigheten (kallas införselmoms). Den här momsen får ditt företag lyfta av precis som all annan ingående moms. Skatteplanering Med skatteplanering menas en eller en serie åtgärder inom lagens råmärken för att minska skatten. Begreppet skatteplanering bygger alltså på sådant som lagstiftningen uttryckligen eller underförstått godkänner skattemässigt. Det kan handla om att minska eller senarelägga inkomstskatt och socialavgifter eller någon annan skatt, t ex förmögenhetsskatt. Inkomstskatt och socialavgifter Målen för skatteplanering när det gäller inkomstskatt och socialavgifter kan vara att: Minska marginalskatten genom omfördelning mellan åren. Minska den totala skatten på en inkomst. Skjuta skattebetalningen framåt i tiden så att nuvärdet av betalningen blir lägre. Omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster. Undvika dubbelbeskattningen. Här nedan följer kortfattade genomgångar av dessa olika skatteplaneringsmål. Marginalskatteplanering För aktiebolag, ekonomiska föreningar mfl juridiska personer gäller en rak inkomstskatt (bolagsskatt) på 28%, oavsett inkomstnivå. Någon marginalskatteplanering blir därmed inte aktuell i dessa företagsformer. Här handlar det istället om att skjuta upp eller minska beskattningen (se längre fram). 109
För privatpersoner, enskilda näringsidkare, delägare i handelsbolag och för delägare i aktiebolag fungerar det inte på samma sätt som i aktiebolag eftersom skatten är progressiv (ökar vid högre inkomster). För människor gäller att den del av arbetsinkomsten som ligger över den så kallade brytpunkten för statlig inkomstskatt (ca 318 000 kr för 2006) beskattas hårdare än den del som ligger under. Det beror på att statlig skatt (med 20 25%) bara tas ut på den överskjutande delen. På den del av inkomsten som ligger under brytpunkten är det bara kommunal skatt.! Vitsen med marginalskatteplanering är att du genom olika åtgärder minskar din deklarerade inkomst under år när du ligger över brytpunkten, och istället skattar för pengarna när du senare (eller tidigare) år ligger under brytpunkten. Exempel på åtgärder för att sänka marginalskatten: pensionssparande periodiseringsfond överavskrivning av inventarier kvittning av underskott av näringsverksamhet mot tjänsteinkomster ackumulerad inkomst. Minska den totala skatten En intressant form av skatteplanering går ut på att försöka minska den totala skatten på en inkomst. Med total skatt menar vi då summan av bolagsskatt (expansionsfondsskatt i enskild firma och handelsbolag), socialavgifter och inkomstskatt för företagsägaren (eller för en vanlig anställd). Här handlar det oftast om att hitta regler som gör det möjligt att ta ut medel eller förmåner ur företaget på ett så skattemässigt förmånligt sätt som möjligt, totalt sett. Exempel på åtgärder för att minska den totala skatten: att etablera företag i eller flytta verksamhet till länder med lägre företagsbeskattning än i Sverige att i aktiebolag framkalla skattefria vinster på näringsbetingade andelar istället för skattepliktiga överlåtelser av andra tillgångar, t ex genom förpackning av tillgångar med övervärden i dotterbolag arbete under längre tid (så att t ex sexmånaders- eller ettårsregeln gäller) i ett land med lägre beskattning än Sverige 110
årsskiftesplanering när det gäller inkomstslaget kapital så att förluster kvittas mot vinster i så stor utsträckning som möjligt och så att ett eventuellt underskott i kapital blir högst 100 000 kr skattefria traktamenten och skattefria reseersättningar (avdragsgilla för företaget och beläggs inte med socialavgifter) skattefria förmåner, t ex motion och friskvård, lånedator samt minnesgåvor och julgåvor (gäller endast anställda, t ex ägare till aktiebolag) som dessutom är avdragsgilla för företaget och som inte beläggs med socialavgifter utköp till underpris från ett aktiebolag eller ett handelsbolag för att undvika uttagsmoms skattefria förmåner som inte är avdragsgilla för företaget och som inte beläggs med socialavgifter men som ändå är skattefria för mottagaren, t ex privat sjukvård, utlandsvård och privata sjukvårdsförsäkringar (gäller endast anställda, t ex ägare till aktiebolag) Det blir kanske inte några stora skattevinster på alla exemplen ovan, men sammanlagt kan det nog för de flesta företag handla om en hel del pengar varje år.! Var vaksam med vissa upplägg som i och för sig minskar den totala skatten men där utgifter såsom administration, konsulter mm äter upp den tänkta skattevinsten. Skjuta skatten framåt Att skjuta skattebetalningen framåt i tiden är populärt, oavsett marginalskatt. Och visst är det diskonterade nuvärdet av en uppskjuten räntefri betalning lägre än en betalning direkt. Med dagens låga räntenivåer är vinsten dock liten.! Du måste vara medveten om vad du gör, så att du är beredd att betala skatt när uppskovet har gått till ända. Denna detalj har många en benägenhet att glömma och blir därför helt tagna på sängen när den dag kommer då skatten ska betalas. Många hoppas på att skatten kommer att sänkas rejält tills det år det är dags att betala den framskjutna skatten. Och hoppas och spekulera om det kan man ju alltid; inkomstskatten och socialavgifterna har ju sjunkit successivt de senaste åren. Även för aktiebolag kan man spekulera om en framtida sänkt skatt, kanske redan inom några år. Bolagsskatten verkar vara på väg nedåt inom EU så en sänkt nivå ned till åtminstone 25% är nog inte så avlägset. 111
Exempel på metoder för att skjuta skatten framåt: Uppskovsavdrag vid byte av bostad. Pensionssparande, traditionellt pensionssparande som är avdragsgillt (och som beläggs med särskild löneskatt om det inte görs privat) eller genom kapitalförsäkringar, kapitalpension, Ekmanförsäkringar eller truster. Periodiseringsfonder. Skogskonto (max 10 år), upphovsmannakonto (max 5 år) och skogsskadekonto (max 20 år). Anläggningsreserv = överavskrivning på inventarier (tills inventarierna säljs eller den redovisningsmässiga avskrivningen hinner ifatt). Momsredovisning en gång per år istället för varje månad (vilket är möjligt bara om företaget har en momspliktig omsättning på högst 1 miljon kr per år). Omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster Det lönar sig normalt att omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster, eftersom det inte är några socialavgifter på kapitalinkomster. Ligger du över brytpunkten blir dessutom skatten lägre, eftersom skatten på kapitalinkomster endast är 20 30%. Även om du ligger under brytpunkten, blir skatten något lägre om din kommunalskatt är högre än 30%.! Dessa skatteplaneringsåtgärder har fördelen att skattelättnaden är definitiv, dvs det kommer inte surt efter. En sak kan dock vara negativ kapitalinkomster är varken pensions- eller sjukpenninggrundande. Exempel på sätt att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst: Genom systemet med räntefördelning får du som enskild näringsidkare och delägare i handelsbolag skatta i inkomstslaget kapital för den del av vinsten i företaget som kan ses som avkastning på det insatta kapitalet. Genom systemet med utdelning kan du som delägare i aktiebolag skatta i inkomstslaget kapital för den del av vinsten i företaget som kan ses som en avkastning på ditt satsade kapital. Till denna typ av skatteplanering räknar många också möjligheten att ta ut kapitalbeskattad ränta på inlåning till aktiebolag och kapitalbeskattad hyra vid uthyrning till aktiebolag och handelsbolag. 112
Undvika dubbelbeskattningen I de flesta fall handlar inte skatteplanering om att helt undvika beskattning utan om att minska beskattningen. Oftast går skatteplaneringen ut på att effekterna av systemet med dubbelbeskattning ska lindras. Vad menas då med begreppet dubbelbeskattning? Ja, i korthet kan man säga att en vinst som uppkommer i ett företag beskattas två gånger, dvs dubbelt först hos företaget och därefter hos företagsägaren. Den svenska bolagsbeskattningen innebär att aktiebolag betalar 28% skatt på den vinst som behålls i företaget. Detta kallas förstaledsbeskattning. När företaget sedan delar ut nettovinsten till aktieägaren drabbas samma vinst, som tidigare beskattats i bolaget, av utdelnings- eller kapitalvinstbeskattning. Alternativt tar aktieägaren ut nettovinsten i form av lön och då blir det skatt och socialavgifter på denna lön. Detta kallas för andra ledet i dubbelbeskattningen. Skattesatsen för andra ledets beskattning kan ligga på allt mellan 0 och 57% beroende på delägarens inkomstnivå och i vilken form vinsten tas ut (som utdelning, lön osv). För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag fungerar det på motsvarande sätt genom systemet med expansionsfond för förstaledsbeskattningen (expansionsfondsskatt). Andraledsbeskattningen görs genom kapitalskatt (räntefördelning) och vanlig progressiv inkomstskatt och socialavgifter på resterande del av den uttagna vinsten. Du kan läsa om åtgärder för att undvika dubbelbeskattning i vår bok SKATTEPLANERING. Förmögenhetskatt Målet för skatteplanering när det gäller förmögenhetsskatt är självklart att försöka minimera den och helst helt undvika den. Detta åstadkommer man enklast genom att placera i egendom som är förmögenhetsskattefri, t ex aktier på O-listan eller arbetande kapital i näringsverksamhet. Läs mer om detta i vår bok FÖRMÖGENHET. 113
Arv och gåva I och med slopandet av arvs- och gåvoskatten är det numera väldigt lätt att skatteplanera med exempelvis gåvor. Ett generationsskifte är inte alls besvärligt att genomföra längre ur skattesynpunkt om man är villig att överföra tillgångarna genom arv, gåva, bodelning eller testamente. Det finns dock fortfarande några saker att tänka på, t ex när det gäller risken för uttagsbeskattning för givaren, mottagarens skattesituation när det gäller anskaffningsvärden mm, möjligheten att avskriva gamla vederlagsreverser och möjligheten att upphäva tidigare framskjuten beskattning. 114