Det könade landskapet Umeå Reviderad version 2014
Innehåll Förord 3 Inledning 5 JÄMSTÄLLDHET 6 Vad jämställdhetspolitik 6 Hur Jämställdhets integrering 6 Jämställdhet och Intersektionalitet 6 Stödstrukturer för jämställdhet 7 Jämställdhetsminister vid Utbildningsdepartementet 7 Från JÄMO till DO 7 Särskilt sakkunnig i jämställdhet en i varje län 7 Lokalt jämställdhetsarbete 7 Ett jämställt Europa? 8 DELMÅL 3 OBETALT ARBETE 24 Från vaggan till graven ett jämställdhets perspektiv från föräldrapenning till äldreomsorg 24 Förädrapenning 24 Hushållstyp 25 Omsorg om äldre 26 Socialtjänsten jobbar jämt 26 Jämställd hälsa 27 Ohälsotal 27 Sjuk- och aktivitetsersättning 27 Riskfaktorer ohälsa 28 Kultur och fritid 29 Challenging power 29 Vem besöker bibliotek? 29 Vem besöker fritidgårdar? 29 Mönster är möjliga att bryta! 30 Vem idrottar? 30 DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE 9 Kommunfullmäktige 9 Kommunstyrelsen 10 Avhopp i politiken Umeå 2011-2013 11 Förtroendeuppdrag i kommunala facknämnder och kommundelsnämnder 11 Kommunala bolag 13 Egna företagare 13 Ett samhälle för kvinnor och män 14 DELMÅL 4 MÄNS VÅLD MOT KVINNOR 32 s våld mot kvinnor 32 Könsrelaterat våld 32 Förebyggande arbete 34 Centrum mot våld 34 Kvinno- och tjejjourer 35 Prostitution och människo handel för sexuella ändamål 35 DELMÅL 2 EKONOMI 15 Förvärvsarbete 16 Horisontell och vertikal könssegregering 16 Umeås könssegregerade arbetsmarknad 17 Inkomst 18 Lön 19 s och mäns arbets marknadsanknytning 19 Penssionssparande med ett jämställdhetsperspektiv 19 I stormens öga? 20 Utbildning 20 Avslutning 36 Ordlista 37 Omslagsfoto: Copyright Vybild.se/fotograf Henke Olofsson. All rights reserved. 2
Förord Vår ambition har varit och är att Umeå kommun ska vara ledande i världen när det gäller att på riktigt utmana och förändra makten och skapa ett jämställt samhälle. Det är med den utgångspunkten som vi har arbetat och det är delresultatet av det arbetet som presenteras i den här rapporten. Vi vet att jämställdhet är ett aktivt val, det är något som görs. Väljer vi inte att synliggöra, påpeka, kritisera, problematisera så väljer vi ojämställdhet. Vill vi att alla kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar att påverka sitt sammanhang och sitt samhälle såväl som att få bestämma över sina egna liv så måste vi alltid komma ihåg att jämställdhet liksom ojämställdhet är något som görs, det är ett aktivt val att tänka annorlunda, att utmana och att förändra. Att utmana makten handlar också om att utmana oss själva och våra egna positioner och föreställningar kring hur ett jämställdhetsarbete ska bedrivas, vad det är att bryta normer och utmana maktordningar. Det ska vi fortsätta göra. Med denna uppdaterade rapport vill vi visa på det arbete som vi genomfört och som vi är oerhört stolta över men det är framför allt ett kunskapsunderlag som ska fungera som ett verktyg för att lära mer, diskutera och fortsätta jämställdhetsarbetet, hur ser det ut för kvinnor och män i Umeå 2014? Som det stod i den första upplagan av denna rapport som publicerades 2009; Med kunskap, vilja och mod har vi stora möjligheter att nå det av kommunfullmäktige satta målet: Att skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Umeå 1 september 2014 Tamara Spiric ordförande jämställdhetsutskottet Eric Bergner vice ordförande jämställdhetsutskottet 3
4
Inledning Umeå kommun har under lång tid arbetat med jämställdhetsfrågor på ett strategiskt och banbrytande sätt. Umeå kommun har under lång tid arbetat med jämställdhetsintegrering och med särskilda satsningar för att synliggöra och problematisera, omformulera problembeskrivningar och bredda analysen. Bland annat har under de senaste åren den ekonomiska ojämställdheten som råder mellan kvinnor och män och som är synlig såväl lokalt som nationellt synliggjorts, liksom representation av kvinnor och män på scen. Det könade landskapet Umeå beskriver jämställdhetsläget i Umeå kommun utifrån Sveriges jämställdhetspolitiska mål och delmål. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta ska uppnås genom fyra delmål: 1. Makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. s våld mot kvinnor ska upphöra Rapporten visar hur kön spelar roll i det politiska och sociala landskap som Umeå kommun utgör, i Umeås könade landskap, och innehåller resultat och jämförande siffror som belyser kvinnors och mäns situation. Det handlar om att uppmärksamma vem som får vad och på vilka villkor inom kommunen. En jämställd medborgarservice är målet och att vara en attraktiv arbetsplats för kvinnor och män. Det uppnås genom att analysera befintlig statistik med ett jämställdhetsperspektiv och att använda resultatet till att ändra ojämställda villkor. Det är centralt att veta vilka livsvillkor kvinnor och män har i kommunen för att på riktigt kunna skapa förutsättningar för alla medborgare att utvecklas utifrån sina egna förhoppningar och inte styras av stereotypa föreställningar om kön. Umeå har goda möjligheter att vara en jämställd kommun. Det finns ett stort engagemang och en vilja att utmana och bryta maktordningar. Alla verksamheter i Umeå kommun ska arbeta för en jämställd medborgarservice och för att uppnå det av kommunfullmäktige satta målet att Umeå kommun ska skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 5
Foto: Kristina Larsson JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet Vad jämställdhetspolitik Jämställdhet är ett politiskt mål som betyder att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitikens syfte är att omfördela makt och resurser genom att förändra de strukturer som omgärdar och begränsar kvinnors och mäns möjligheter. Det handlar också om att förändra de sociala och kulturella normer kring kön som vi tillskriver kvinnor och män på grund av deras biologiska kön. Forskning med fokus på makt bör ligga till grund för allt jämställdhetsarbete. Det finns en mängd vetenskapliga studier som beskriver och analyserar kön som en strukturerande och starkt kategoriserande variabel i samhället som påverkar fördelningen av makt och resurser. I jämställdhetsarbetet är det samtidigt viktigt att komma ihåg att kvinnor och män inte är homogena grupper. De nationella jämställdhetspolitiska målen som finns i inledningen och återkommer genom hela rapporten fastslogs 2006. 1 Hur Jämställdhetsintegrering Regeringen beslutade redan 1994 att strategin för hur den svenska jämställdhetspolitiken ska genomföras är jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. I praktiken kan det innebära att till exempel uppmärksamma de faktorer som påverkar vilka insatser som erbjuds kvinnor och män när det gäller vård och omsorg eller skillnader i möjligheter och förutsättningar att förena förvärvsarbete och familjeliv. Med hjälp av könsuppdelad statistik kan kvinnors och mäns villkor synliggöras. Analysen bör i sin tur användas för att ta fram förslag på åtgärder för att komma tillrätta med den skeva könsordningen samt för att utforma mål och strategier för ett långsiktigt jämställdhetsarbete. Jämställdhet och Intersektionalitet Kön är en kategori som har en starkt sorterande funktion i samhället men det finns även fler kategorier som spelar in för varje människa. Att kön är utgångspunkt i rapporten beror på att kön är så starkt normerande att det har betydelse i de allra flesta sammanhang. Intersektionalitet är ett begrepp och förhållningssätt som syftar till att påminna om att det förutom kön finns fler andra kategorier som också har betydelse för hur makt och resurser 6
fördelas och återskapas. En intersektionell analys belyser komplexa relationer mellan kön, etnicitet, sexualitet, funktion etc. Genom ett intersektionellt perspektiv ses en situation ur flera aspekter. Ofta används de sju diskrimineringsgrunderna till hjälp för att analysera hur en individ står i förhållande till normen, men många andra normer så som klass, arbete, bostadsort påverkar också maktstrukturer i vårt samhälle. Det går inte att enbart titta på hur en norm påverkar en individ eller en grupp utan flera normer kan samverka på ett sätt som man kanske först inte tänker på. Normer påverkar människors möjligheter och handlingsutrymme i ett visst sammanhang. I olika situationer spelar alltså olika normer olika roll, för samma person. Stödstrukturer för jämställdhet nationellt, regionalt och lokalt De nationella jämställdhets politiska målen Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Under det övergripande målet följer fyra delmål som också ligger till grund för indelningen av denna nulägesrapport: En jämn fördelning av makt och inflytande och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. s våld mot kvinnor ska upphöra och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhetsminister vid Utbildningsdepartementet Jämställdhetspolitiken är organiserad under Utbildningsdepartementet. Där finns en jämställdhetsminister som fungerar som ett stöd i jämställdhetsarbetet för de övriga departementen. Jämställdhetsfrågorna har en budget som används till insatser runt om i landet. Just nu är det t ex 18 myndigheter i Sverige som har ett särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Nationella sekretariatet för genusforskning har fått i uppdrag av regeringen att erbjuda stöd till myndigheterna. I uppdraget ingår att erbjuda stöd i planering och genomförande av jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. Sekretariatet ska också samordna kompetenshöjande insatser, anordna forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter, identifiera och sprida lärande exempel samt sammanställa resultat av de berörda myndigheternas arbete. Portalen jämställ.nu fungerar som en plattform för stödet. Sedan 2010 har regeringen arbetat med att ta fram indikatorer som ska underlätta uppföljning av jämställdhetsarbete. Indikatorerna utgår ifrån jämställdhetsmålen och det finns flera likheter mellan det som efterfrågas där och det material som finns i den här rapporten. 2 Från JÄMO till DO Från och med 2009 finns en Diskrimineringsombudsman för samtliga diskrimineringsgrunder vid en gemensam myndighet 3. Särskilt sakkunnig i jämställdhet en i varje län Vid varje länsstyrelse ska det finnas en särskild sakkunnig för frågor om jämställdhet. Lokalt jämställdhetsarbete Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun Umeå kommuns övergripande jämställdhetspolitiska mål är: Att skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Umeå kommuns strategi 4 för jämställdhetsarbete fastställer de övergripande riktlinjerna för kommunens jämställdhetsarbete och skall fungera som ett verktyg för verksamheterna i deras arbete för att nå det av kommunfullmäktige satta jämställdhetsmålet. Strategin fokuserar framförallt på det externa jämställdhetsarbetet, gentemot brukare och medborgare i kommunen. Jämställdhetsutskott I Umeå kommun finns sedan 1994 ett jämställdhetsutskott, ett utskott direkt under kommunfullmäktige. Ledamöterna är valda av kommunfullmäktige och är kommunfullmäktigeledamöter. Utskottet sammanträder cirka tio gånger per år. Till utskottet finns en tjänsteperson kopplad med ansvar för de strategiska jämställdhetsfrågorna. Projekt Ledningskraft (Umeå kommun, september 2011 november 2013) Projekt Ledningskraft var ett kommunövergripande projekt som syftade till en fördjupning och utveckling av jämställdhetsperspektivet i kommunens verksamheter samt styr- och ledningssystem. Projektet finansierades av Sveriges kommuner och landsting inom program för Hållbar Jämställdhet. En utgångspunkt i projektet var ett genom ett processnära stöd arbeta för att implementera kommunens antagna strategi för jämställdhetsarbete. Detta gjordes genom bland annat utbildningsinsatser i samverkan med Umeå centrum för genusstudier, erfarenhets- 1 Makt att forma samhället och sina egna liv - nya mål i jämställdhetspolitiken prop. 2005/06:155 2 DS 2013:37 Ett uppföljningssystem för jämställdhets politiken 3 www.do.se 4 Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun går att hitta på www.umea.se/jamstalldhet JÄMSTÄLLDHET 7
Foto: Jennie Branden JÄMSTÄLLDHET utbyten och workshops med chefer och nyckelpersoner. De främsta resultaten av utvecklingsarbetet var en ökad tydlighet och styrning av jämställdhetsarbetet som gav avtryck i styrdokumenten, en fördjupad genuskunskap och medvetenhet i organisationen, metodutveckling och förbättrade rutiner samt skapandet av lärandeprocesser och forum för reflektion och samverkan kring jämställdhetsarbete i organisationen. Jämställdhet och hållbar utveckling Hållbar utveckling handlar om att skapa en utveckling där de gemensamma resurserna fördelas rättvist, medvetet och på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Det finns tre olika dimensioner av hållbar utveckling en social, en ekonomisk och en miljömässig. Umeå kommun arbetar med alla tre delar medan jämställdhet framförallt är en del av den sociala dimensionen, samtidigt som det finns tydliga könade aspekter inom både den ekonomiska och den ekologiska dimensionen. De tre dimensionerna är lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra. Först när vi ser helheten och arbetar med alla tre dimensioner kan vi tala om en hållbar utveckling. Ett jämställt Europa? CEMR:s deklaration om jämställdhet CEMR Council of European Municipalities and Regions är de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation. CEMR:s deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå är ett politiskt verktyg för att arbeta med jämställdhet. Umeå kommun undertecknade deklarationen 2008. Deklarationen innehåller sex principer samt råd om hur deklarationen kan tillämpas. Deklarationen omfattar även trettio artiklar som utförligt beskriver jämställdhetsarbete. Tanken är att kommuner och landsting i egenskap av stora arbetsgivare och ansvariga för medborgarservice har ett stort ansvar för jämställdhet. CEMR-deklarationens sex principer är: Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet. För att jämställdhet ska uppnås är det nödvändigt att bekämpa alla former av diskriminering, som kan ha olika grunder. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Att avskaffa stereotypa könsroller är en förutsättning för att uppnå jämställdhet. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla verksamheter i kommuner och regioner är nödvändigt för att uppnå jämställdhet. Tillräckligt finansierade handlingsplaner och program är nödvändiga verktyg för att främja jämställdhet. 8
DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE Foto: Kristina Larsson Makt och inflytande Utgångspunkten för det första delmålet i regeringens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. niskors tillgång till makt och inflytande påverkas av en rad faktorer såsom arbete, utbildning, sociala nätverk och ekonomiska förutsättningar. Sverige har i internationell jämförelse en relativt jämn könsfördelning på beslutande positioner inom framför allt politiken. Samtidigt befinner sig män generellt sett på högre positioner än kvinnor i både politiken och arbetslivet, de har bättre arbetsmiljö, bättre arbetsvillkor, högre löner och således mer makt över samhällets ekonomi och utveckling. Den jämställdhetspolitiska ambitionen inom området makt och inflytande har till stor del handlat om att förbättra kvinnors representation i beslutsfattande organ. En jämn fördelning av kvinnor och män i beslutsfattande positioner är ett viktigt verktyg för att uppnå en jämn fördelning av makt och inflytande. Att enbart fokusera på jämställdhet i form av numerär representation innebär dock en förenklad bild av vad en jämn fördelning av makt och inflytande handlar om. Jämställdhet har både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Medan de kvantitativa aspekterna inom området makt och inflytande handlar om att skapa en jämn könsfördelning så handlar de kvalitativa aspekterna om att både kvinnors och mäns erfarenheter, kunskaper och värderingar behöver tas tillvara och tillåtas påverka samhällsutvecklingen. 1 Kommunfullmäktige Det är viktigt med delaktighet i den lokala politiken. Flera röster behöver höras för att lokalsamhället ska kunna formas så att så många som möjligt trivs där. Det har visat sig att med bredare representation kommer fler frågor och perspektiv på dagordningen. och män har olika erfarenheter av samhället och kan därför bidra med olika kunskaper och erfarenheter. Eftersom Umeå och Sverige har en starkt könssegregerad arbetsmarknad, lyfter kvinnor och män olika frågor. När kvinnor kommer in i politiken blir det också mer ljus på frågor om reproduktiv hälsa, sexualiserat våld, representation, barnomsorg och jämställdhet. tenderar också att betrakta den offentliga sektorn som mer betydelsefull än vad män gör. 2 Andelen kvinnor i kommunfullmäktige, bland såväl ordinarie som ersättare, uppgår 2014 till 40 procent. Det är en minskning med fyra procentenheter sedan 2008. Fördelningen ligger dock fortfarande inom spannet 40 60 procent, vilket definieras som en formellt jämställd könsfördelning. 3 Denna kvantitativa definition av formell jämställdhet har dock problematiserats. I betänkandet Kön, makt och statistik gjordes en genomlysning av könsfördelningen av maktpositioner i Sverige som visar att andelen kvinnor systematiskt ligger nära den undre gränsen på 40 procent medan andelen män med samma systematik ligger nära den övre gränsen på 60 procent. Utredningen tolkar det som en anpassning med minsta möjliga marginal till de politiska kraven på numerär jämställdhet. Utredarna föreslår därför att en jämställd fördelning istället bör definieras som en fördelning där inget av könen är över- eller underrepresenterat. 4 1 SCB, På tal om kvinnor och män, 2012 2 Gustafsson Annette, Könsmakt och könsbaserade intressen, 2008, Göteborg: Göteborgs universitet 3 SCB, På tal om kvinnor och män, 2012 4 SOU, Kön, makt och statistik. Betänkande om kvinnor och män på maktpositioner i det svenska samhället, Statens offentliga utredningar, 2007, Stockholm: Fritze 9
DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE Kommunfullmäktige ordinarie ledamöter Umeå 2013 Antal 16 14 12 10 8 Total könsfördelning 40% 60% 6 4 2 0 S M C V FP MP KD AP Källa: Umeå kommun Kommunfullmäktige ersättare Umeå 2013 Antal 16 14 12 10 8 6 4 2 Total könsfördelning 40% 60% 0 S M C V FP MP KD AP Källa: Umeå kommun Kommunstyrelsen Även i kommunstyrelsen i Umeå kommun är fördelningen formellt jämställd år 2013, med 40 procent kvinnor och 60 procent män både för ordinarie ledamöter och för ersättare. Könsfördelningen i kommunstyrelsen 2013 Antal och könsfördelning (%) 12 10 8 6 4 2 Total könsfördelning 40% 60% 0 Ordinarie ledamöter Ersättare Källa: Umeå kommun 10
Avhopp i politiken Umeå 2011 2013 Det är fler kvinnor än män som hoppar av sina politiska uppdrag i Umeå kommun (lämnar uppdrag under mandatperioden). Mellan 2011 2013 hoppade 22 procent av de förtroendevalda kvinnorna av sina uppdrag medan motsvarande siffra för män var 17 procent 5. Avhoppen behöver utredas. Varför lämnar främst kvinnor sina förtroendeuppdrag? Det finns anledning att se över politikens villkor. Är det möjligt att få ihop arbetsliv och familjeliv med politiska uppdrag? Vad är det som bestämmer när möten ska hållas och så vidare? Varje parti har ett ansvar att granska och utveckla sin verksamhet med ett jämställdhetsperspektiv om ambitionen är att attrahera såväl kvinnor och män till uppdrag. Tidskriften Dagens Samhälle tar upp problemet som ett nationellt bekymmer men skriver också att det ännu inte finns studier om avhoppen. Däremot är det känt från tidigare undersökningar att många slutar av privat skäl: hälsa, ålder, familjeförhållanden, nytt jobb, flytt från kommunen. Artikeln i Dagens Samhälle hänvisar till en rapport från SCB om folkvaldas villkor som visar att politiska skäl varit helt eller delvis avgörande för fyra av tio avhoppare. Den undersökningen gällde avhopp från valet 2010 fram till sommaren 2012. Mönstret att kvinnor och unga hoppar av i större utsträckning än män och äldre har varit tydligt länge. Läget just nu på nationell nivå är att nästan hälften bland de yngsta (under 30 år) hoppat av, jämfört med snittet på 20 procent. I gruppen 50 64 år, som är överrepresenterad i politikerkåren, har bara 15 procent slutat i förtid. Förtroendeuppdrag i kommunala facknämnder och kommundelsnämnder Andelen kvinnor och andelen män varierar mellan olika politiska sakområden. Forskning har visat att representation av kvinnor ofta är högre i nämnder som hanterar sociala frågor som exempelvis vård och omsorg, medan män är överrepresenterade i nämnder med fokus på teknik, miljö, fastigheter och trafik. 6 Det finns en tendens till en könsstereotyp uppdelning där kvinnor dominerar kultur- och sociala nämnder medan män dominerar teknik- och stadsbyggnadsnämnder. 7 Totalt faller könsfördelningen mellan ledamöter och ersättare i facknämnder och kommundelsnämnder i Umeå kommun inom ramarna för en formellt jämställd fördelning då andelen kvinnor är 44 procent, vilket är en ökning sedan 2008. Hur fördelningen mellan kvinnor och män ser ut varierar mellan olika nämnder. Exempelvis finns nämnder där andelen kvinnor bland de ordinarie ledamöterna är så låg som 18 procent, samtidigt som det finns nämnder där andelen kvinnor är närmare 70 procent. I fem av nämnderna är kvinnors del av mandaten under 40 procent och i två nämnder överstiger kvinnors andel av mandaten 60 procent. När det gäller fördelningen mellan könen inom olika politiska sakområden kan det konstateras att könsfördelningen är jämn bland de ordinarie ledamöterna i för- och grund-, kultur-, samt miljö- och hälsoskyddsnämnden medan kvinnor är överrepresenterade i socialnämnden och underrepresenterade i tekniska-, byggnads-, fritids-, överförmyndaroch gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Underlaget visar att det finns könsstereotypa mönster i den politiska arbetsfördelningen mellan kvinnor och män. En förändring som går att se sedan 2008, och som bör noteras, är att i fem av tio nämnder har representationen av kvinnor bland de ordinarie ledamöterna sjunkit märkbart, i vissa fall upp till 22 procent. Det är endast i två nämnder som andelen kvinnor har ökat och där är den högsta ökningen ca nio procent. Underlaget visar att när det gäller ersättare till ledamöter i kommunens nämnder så finns det lika många kvinnor som män medan när det gäller ordinarie ledamöter så är antalet kvinnor precis inom ramen för 40 60 fördelningen där kvinnorna precis når upp till 40 procent. Det betyder att även om representationen av kvinnor blivit bättre så är män fortfarande överrepresenterade vad gäller ordinarie ledamöter. I Umeå kommuns nämnder är det följande fördelning kvinnor respektive män på ordförandeposter: De nämnder där kvinnor är ordförande är: Byggnadsnämnden, för- och grundskolenämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden, valnämnden, Holmsund/Obbola kommundelsnämnd samt Hörnefors kommundelsnämnd. De nämnder där män är ordförande är: Fritidsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, kulturnämnden, tekniska nämnden, Överförmyndarnämnden samt Sävar kommundelsnämnd. Jämställdhetsutskottet består av sju ordinarie ledamöter samt sju ersättare. Bland de ordinarie är fyra kvinnor och tre män och fördelningen av ersättare är fyra kvinnor och tre män. Ordförande för Jämställdhetsutskottet i Umeå kommun är en kvinna. 5 Umeå kommun (2013), egna beräkningar 6 SCB (2011) Förtroendevalda i kommun och landsting 7 SOU (2007) Kön, makt och statistik. Betänkande om kvinnor och män på maktpositioner i det svenska samhället. Statens offentliga utredningar 2007: Stockholm: Fritze 8 Augusti 2014 DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE 11
DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE Förtroendeuppdrag i kommunala nämnder ordinarie ledamöter Umeå 2013 Könsfördelning (%) Valnämnd Överförmyndarnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd För- och grundskolenämnd Socialnämnd Kulturnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Fritidsnämnd Byggnadsnämnd Teknisk nämnd Holmsund-Obbola kommundelsnämnd Hörnefors kommundelsnämnd Sävar kommundelsnämnd 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källa: Umeå kommun Förtroendeuppdrag i kommunala nämnder ersättare Umeå 2013 Könsfördelning (%) Valnämnd Överförmyndarnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd För- och grundskolenämnd Socialnämnd Kulturnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Fritidsnämnd Byggnadsnämnd Teknisk nämnd Holmsund-Obbola kommundelsnämnd Hörnefors kommundelsnämnd Sävar kommundelsnämnd 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Källa: Umeå kommun 12
e 64% Kommunala bolag En del av den kommunala demokratin och verksamheten är de kommunala bolagen. De kommunala bolagen ägnar sig bland annat åt fastighetsförvaltning, kommunal service och kulturell verksamhet. En genomgång av de kommunala bolagsstyrelserna har gjorts. En trend som håller i sig är att männen dominerar i de kommunala bolagen i Umeå som representanter på de exekutiva posterna. Värt att notera är att på vice ordförandeposterna 20% finns det lika antal kvinnor och män inom bolagen. Egna företagare 80% Fler män än kvinnor driver egna företag. Det är också betydligt fler män än kvinnor som driver bolag i aktiebolagsform. Det är vanligare att kvinnor startar företag i mindre skala och börjar som exempelvis enskild firma. Umeå kommun har deltagit i aktiviteter som syftar till att främja kvinnor som företagare och ändra bilden av vem som är företagare/entreprenör. Några insatser har varit mentorprogram, finansieringslösningar och kompetensutveckling. Detta för att skynda på processen att få fler kvinnor som väljer att starta företag. Det finns även exempel på projekt som undersökt företagandets villkor för kvinnor respektive män. Att granska villkoren med ett jämställdhetsperspektiv är en viktig del i arbetet med att hitta möjligheter för kvinnor och män att 50% 50% 21% starta, driva och utveckla företag på lika villkor. Och att möjliggöra företag inom många olika branscher oavsett 79% kön. Det är positivt att andelen kvinnor som är företagare har ökat och stigit några procent men det är fortfarande gruppen män som dominerar. Styrelsordförande Vice ordförande Verkställande direktör DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE Ledningen i de kommunala bolagen Umeå 2013 Könsfördelning (%) Styrelse 36% Styrelsordförande 1% Vice ordförande Verkställande direktör 64% 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 are B Not: De bolag som ingår i redovisningen är: AB Bostaden i Umeå, Kompetensspridning i Umeå AB, Visit Umeå AB, Västerbottens Museum AB, Väven AB, Umeå Vatten och Avfall UMEVA, UKF Software AB, Umeå Parkerings Egenföretagare AB UPAB, Umeå Hamn AB, Hörnefors Företagscentra AB, Umeå Folkets Husförening U.P.A, Umeå Energi AB, Infrastruktur i Umeå AB (INAB), Umeå kommunföretag, Kulturhuvudstadsbolaget i Umeå AB. Källa: Umeå kommun Egna företagare Umeå 2011 Könsfördelning (%) Företagare i eget AB Egenföretagare Styrelse Styrelsordförande 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Vice ordförande Källa: Statistiska centralbyrån, kommunfakta Företagare i eget AB Egenföretagare Verkställande direktör 13
DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE Foto: Copyright Malin Grönborg, All Rights Reserved. Ett samhälle för kvinnor och män självklart eller svårt? Jämställdhet är en central aspekt av samhällsplaneringen, exempelvis när bostadsområden, service och kollektivtrafik planeras. Det handlar om att kvinnor och mäns resmönster ser olika ut vad gäller vem som åker bil och när, nyttjande av kollektivtrafik, i vilken utsträckning kvinnor och män hämtar och lämnar på förskola bland annat beroende på var och när kvinnor och män arbetar och vilka ekonomiska förutsättningar som finns. Det innebär att kvinnor och män har olika erfarenheter av samhällsplanering. Var busslinjer, livsmedelsaffärer, förskolor och arbetsplatser ligger är viktiga frågor att diskutera ur ett jämställdhetsperspektiv. En annan aspekt av samhällsplanering är trygghet. och män upplever det offentliga rummet på olika sätt och kvinnor upplever mer otrygghet än män. 9 Detta begränsar handlingsutrymme och känslan av tillträde till det offentliga rummet. En medvetenhet om kvinnors och mäns olika livsvillkor och erfarenheter är en viktig del i hur staden planeras. Utvecklingsstrategier för hållbar tillväxt I de fördjupade översiktsplanerna för Umeå 2011 finns sex strategiska överväganden för Umeås tillväxt utpekade varav ett är att all planering ska genomsyras av öppenhet, demokrati och jämställdhet. Det offentliga rummet ska utvecklas så att alla, flickor och pojkar, kvinnor och män kan vistas där på lika villkor. Jämställd stadsdelspassage Lev! Umeå kommun har under senare tid genomfört tydliga insatser för jämställdhet i det offentliga rummet. Ett landmärke i dagens Umeå är den passage som binder samman centrala staden med stadsdelen Haga. Passagen är till för gångtrafikanter och cyklister och används av såväl resenärer som Umeåbor. Passagen är närmare 80 meter lång och går under en väg samt några järnvägsspår. Den här passagen har planerats med ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att den blir tillgänglig för kvinnor och män under dygnets alla timmar. Det har resulterat i att passagens gestaltning varit i fokus i alltifrån dess öppningar som är breda med stort ljusinsläpp, möjlighet till uppgång i mitten av tunneln och rundade hörn för att öka överskådligheten genom tunneln med flera konkreta utformningsdetaljer. Gestaltningen av passagen är ett resultat av ett jämställdhetsperspektiv i planeringen. Det könade landskapet guidad busstur i Umeå Umeå har en historia som spelar roll för det jämställdhetsarbete som drivits genom åren. Det finns byggnader, funktioner, organisationer och personer som betytt en hel del för Umeås jämställda utveckling. I syfte att ge en tydlig bild av att historien spelar roll och att den hela tiden kan fortsätta skrivas togs det fram en busstur som tog olika grupper runt till olika betydelsefulla platser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Platserna är alltifrån universitetet, fotbollsarenan, förskolor som jobbar genusmedvetet osv. Den här turen har gett stor effekt och bidrar till att synliggöra vikten av beslut och fysiska platser och staden som spelplats för ojämställdhet och arbete med att utmana normer och strukturer, genomfört arbete och kvarstående problematik. 9 Listerborn, Carina (2002) Trygg stad: Diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Se även trygg väg hem, Umeå kommun. 14