Fotgängares fallolycka i trafikmiljö - Varför betraktas den inte som en singelolycka? Monica Berntman Teknik och samhälle, LTH
Kan dessa aspekter inverka? Det är inget fordon inblandat i olyckan De är inget stort problem för samhället Fallolyckor är bara ett problem i de större tätorterna Skadorna är inte svåra De händer bara på vintern vid halka De inträffar bara på gångbanor Enbart kvinnor skadas Bara äldre drabbas Individen måste ta lite ansvar själva Ansvaret för att förhindra fallolyckor fördelas på många aktörer
Dagens uppgift att granska frågeställningen utifrån fotgängarnas situation i Skåne En önskan att starta en diskussion som kan leda till att förändra inställningen till fallolyckor så att de får högre status i trafiksäkerhetsarbetet och att detta kan motivera ett förebyggande arbete
Bakgrundsmaterial STRADAsjukvård i Skåne, åren 2000-04 39 564 har skadats i trafiken 16 435 har skadats i personbil, varav 4 338 i singelolyckor (26,4 %) 10 280 har skadats på cykel varav 6 759 i singelolyckor (65,7 %) 8 391 har skadats som fotgängare varav 6 166 i singelolyckor (73,5 %)
Bakgrundsmaterial, inlagda i slutenvård STRADAsjukvård i Skåne, åren 2000-04 1 324 har blivit inlagda efter att ha skadats i personbil i singelolyckor (30,5%) 1 071 har blivit inlagda efter att ha skadats på cykel i singelolyckor (15,8 %) 1 034 har blivit inlagda efter att ha skadats som fotgängare i singelolyckor (16,8 %)
Bakgrundsmaterial, ISS 9 - STRADAsjukvård i Skåne, åren 2000-04 217 bilister har skadats svårt i singelolyckor 449 cyklister har skadats svårt i singelolyckor 688 fotgängare har skadats svårt i singelolyckor
Vem skadas som fotgängare i singelolyckor i Skåne, åren 2000-04 enl. STRADAsjukvård? n k =4 164 och n m =2 002 1800 1600 Man Kvinna 1400 1200 Antal 1000 800 600 400 200 0 0-24 25-44 45-64 65-79 80+ Åldersgrupp
När skadas fotgängare i singelolyckor i Skåne, åren 2000-04 enl. STRADAsjukvård? n k =4 164 och n m =2 002 1000 900 Man Kvinna 800 700 600 Antal 500 400 300 200 100 0 Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Månad
Var skadas fotgängare i singelolyckor i Skåne, åren 2000-04 enl. STRADAsjukvård? n k =4 164 och n m =2 002 3500 3000 Man Kvinna 2500 Antal 2000 1500 1000 500 0 Kors Sträcka Gcbana Trott Övr Okänd Olycksplats
Vilken vård får fotgängare som skadats i singelolyckor i Skåne, åren 2000-04 enl. STRADAsjukvård? n k =4 164 och n m =2 002 6000 Man Kvinna 5000 4000 Antal 3000 2000 1000 0 Inl Pol Okänd Vård
Några exempel på skador Även oskadade söker vård på akutmottagningen ISS 1-3 Lätta skador Sår, blåmärken, tandskada, fraktur på revben, lindrig hjärnskakning utan medvetslöshet, whiplash-skada ISS 4-8 Måttliga skador Okomplicerade frakturer på händer, armar och ben, hjärnskakning med minnesförlust ISS 9- Svåra skador Lårbensfraktur, kontusion på lunga, skada på hjärnstammen, skada på lever ISS kan anta värden från 1 till 75
Hur svårt skadas fotgängare i singelolyckor i Skåne, åren 2000-04 enl. STRADAsjukvård? n k =4 164 och n m =2 002 3500 3000 Man Kvinna 2500 2000 Anatl 1500 1000 500 0 9+ 4-8 1-3 0 Skadegrad
Några slutsatser i ett Skåneperspektiv Antalet registrerade fotgängare och cyklister som skadas i singelolyckor är ungefär lika många Fallolyckorna bland fotgängarna är inte bara ett problem i de större tätorterna Många skador är svåra Många skadas under vintern, särskilt vid halka, men inte så få heller under andra delar av året Många skador uppkommer på gångbanor men också på sträckor, t ex på väg upp på gångbanan Många skadade är äldre kvinnor
Hur kan vi arbeta vidare med frågeställningen? Fallolyckor bland fotgängare är singelolyckor Fotgängare som skadas i singelolyckor i trafiken bör ingå i den nationella, regionala och lokala skadestatistiken samt behandlas i TS-programmen Politikerna bör anvisa ett mål för arbetet med detta trafiksäkerhetsproblem Det preventiva arbetet bör i först hand inriktas mot äldre kvinnor Promenader är viktig för folkhälsan både bland unga och gamla Miljöeffekterna med korta resor som gående bör inte underskattas
Hur kan vi arbeta vidare med frågeställningen? Vid projektering bör större omsorg läggas ner på att välja lämpliga material och genomföra god kontroll av utförandet på gångbanorna Drift och underhåll av gångbanor måste få högre prioritet i den kommunala väghållningen Fastighetsägarnas ansvar för vinterväghållningen av gångbanorna föreslås omprövas Nuvarande organisationen för vinterväghållningen har många aktörer. Den bör förenklas Vinterväghållningen i tätort bör rutinmässigt utvärderas Uppgifter från STRADAsjukvård bör användas mer för att förbättra kvaliteten i registreringen