Medeltida hus och kolningsverksamhet norr om Motala ström

UV ÖST RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Medeltida hus och kolningsverksamhet norr om Motala ström Gunnarstorp 3:9, Ljungsbro, Vreta klosters socken, Linköpings kommun, Östergötland Dnr 422-1685-2001 Göran Gruber 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel. 013-24 47 00 Fax 013-10 13 24 uvost@raa.se www.raa.se/uv Produktion och layout Britt Lundberg Grafik Lars Östlin Utskrift UV Öst, Linköping 2002 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. 2002 Riksantikvarieämbetet UV Öst, Rapport 2002:2 ISSN 1404-0875 2

Innehåll 5 Syfte och metod 5 Topografi 5 Resultat 6 Område 1 Huslämning 6 Område 2 Kolningsyta 8 Referenser 10 Administrativa uppgifter 10 3

Fig 1. Karta över Östergötland med förundersökningsområdet markerat. 4

Arkeologisk förundersökning Medeltida hus och kolningsverksamhet norr om Motala ström I det bergiga skogslandskapet norr om Motala ström i Ljungsbro, Vreta klosters sn är de fasta fornlämningarna få till antal. Detta behöver inte tyda på att området under för- och tidig historisk tid varit ointressant för människorna. Denna förundersökning vid Gunnarstorp 3:9 visar att det under medeltiden fanns en utlokaliserad bebyggelse norr om Motala ström. Denna ska sannolikt knytas till organiserade verksamheter som kolning och andra skogsnära aktiviteter. På uppdrag av Åtvidabergs Husindustri AB utförde Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, under juli månad 2001 en arkeologisk förundersökning vid Gunnarstorp 3:9, Ljungsbro, Vreta klosters sn, Linköpings kn, Östergötland (fig 1 och 2). Detta med anledning av att Åtvidabergshus planerar en kommande exploatering av området i form av bostadsbebyggelse. Det totala exploateringsområdet är cirka 37 500 m 2. I samband med en arkeologisk utredning, etapp 2, framkom en husgrund och en kolningsgrop samt spår efter äldre odling inom området (Gruber 2001). Lämningarna föranledde följande förundersökning. Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att avgränsa, karaktärisera och datera de lämningar som fanns i området. Undersökningen inleddes med att sökschakt drogs med grävmaskin. Det innebar att matjorden skiktvis avbanades ner till orörd mark eller till anläggningsnivå. Därefter vidtog handrensning av påträffade anläggningar samt att de undersöktes och togs bort. Dokumentationen skedde på handritade planer. Kol för 14 C-analys togs i anläggningarna och fynd samlades in. Topografi Undersökningsområdet är beläget i den norra utkanten av Ljungsbro. Området ligger cirka 400 m från Motala ströms ursprungliga fåra. Landskapet är en övergångsbygd mellan slätten och ett mer höglänt skogslandskap. Området utgörs idag delvis av åkermark vilken inleder en trång uppodlad dalgång som sträcker sig i nordsydlig riktning. Trakten uppvisar endast ett fåtal registrerade fornlämningar. Ca 200 m norr om undersökningsområdet finns fyndplatsen för en spjutspets av järn, RAÄ 124. 400 m västerut ligger resterna efter en domarring, RAÄ 89, vilken tidigare är omtalad som platsen för ett domaresäte (Nordenskjöld 1880). I närområdet står även en rest sten, RAÄ 14. De fåtaliga fornlämningarna indikerar inslag av perioden järnålder i området. Inom exploateringsområdet ligger delar av gården Stora Gammalstorp, Gunnarstorp 3:73. Fastigheten består idag av en mangårdsbyggnad vilken uppfördes på 1880-talet, och ett brygghus. På arealavmätningskartan från 1763 (Ljung 24) omnämns området som ett torp till Gunnarstorp, med en lycka av sämre sandjord. Öster om torpet låg utmarken bevuxen med ung tall och granskog blandat med timmer och sågskog. 5

Fig 2. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 8F 7g Ljungsbro med de båda områdena och schakten markerade. Skala 1:1000. Resultat Förundersökningen bekräftade det som utredningen antydde nämligen att det fanns två områden med fornlämningar inom exploateringsområdet. Område 1 låg vid gården Stora Gammalstorp och där fanns rester efter ett hus. Område 2 låg i åkermarken öster om fastigheten och visade sig bära spår efter kolningsverksamhet. Område 1 Huslämning I område 1 framkom en husgrund. Lämningen låg på ladugårdsplanen cirka 25 meter sydsydväst om den befintliga mangårdsbyggnaden. Huset dateras till medeltid och tolkas som ett uthus eller ekonomibyggnad (fig 3). Husgrunden utgjordes av en väl lagd stenpackning med yttermåtten 4,50x2,80 meter vilket också sannolikt motsvarar husets mått. Längs med den östra långsidan fanns en tydlig syllstensrad. Stenarnas storlek mätte mellan 0,20 0,30 meter. Enstaka syllstenar fanns även längs husets norra och södra gavlar. Innanför syllstenarna låg själva stenpackningen. Packningen följde väggarna och hade en bredd 0,60 1,40 meter. Den var uppbygd av ett skikt av mycket väl lagd sten direkt på undergrunden av sand. Stenmaterialet var mestadels runt men det förekom även skärviga stenar. Storleken varierade mellan 0,05 och 0,10 meter. Enstaka mycket små bitar av bränt ben hittades i stenpackningen. I huslämningens mitt saknades packningen. Innanför husets väggar och packningen hittades enstaka anläggningar i form av mindre gropar och stolphål. 6

/ A1, A3 och A7 är alla grunda gropar med en diameter mellan 0,50 till 0,80 meter. A1 skiljer sig från övriga gropar på så sätt att det i den hittades 32 obrända tänder av i huvudsak häst. I anläggningen förekom också rikligt med sot och kol. Anläggningen har trots det inte tolkats som en härd. 14 C-analys av kolet i anläggningen gav en datering till 1220 1290 AD (Ua-26145). A4, A6, och A10 har tolkats som stolphål trots att de har ett ganska begränsat djup, mellan 0,10 0,15 meter. Alla tre ligger i husets östra del och skulle kunna ses som delar av en eller flera inre konstruktioner. b A4 A6 A2 T A8 A10 A1 A7 A3 a a Mot N b 1 2 3 1 Mörkbrun sotig sand. Enstaka sot och kolstänk. 2 Gul sand, steril. 3 Sand med inslag av grus. Fig 3. Huslämningen, plan och profil. Skala 1:40. 7

Område 2 Kolningsyta Område 2 låg cirka 30 meter öster om husgrunden. Här fanns två kolningsgropar samt en flack grop. Vid utredningstillfället noterades entaka käpphål i området vilka hade en kraftigt sotig fyllning. Med utgångspunkt från de anläggningar som hittats i området har det tolkats som ett kolningsområde. Verksamheten dateras till medeltid, dvs samtidigt med husgrunden. Kolningsgrop 1 Kolningsgrop 1 motsvarar den som framkom redan vid utredningen (fig 4). Anläggningen var i det närmaste cirkelrund i plan med en diameter på cirka 3,50 meter. Gropen hade ett djup på 0,50 meter och ganska raka väggar. I botten fanns ett tjockt och kraftigt kollager. Ett 14 C-prov från botten daterades till 1160 1270 AD (Ua-26146). Att det verkligen eldats i gropen bekräftas av den rödbruna brända sterila sanden som anslöt till kollagret. Ytterligare ett tunnare kollager framträdde i profilen vilket kan tyda på att anläggningen använts ett flertal gånger. För övrigt bestod fyllningen till största delen av brun humusblandad sand. Dränering Rödbränd sand S3 12m A1 mot N 7 4 6c 1 6a 2 5 6b 3 7 1 Brun humusblandad sand med inslag av gul steril sand. Stänk av kol. 2 Brun humusblandad sand med inslag av smågrus. Stänk av kol. 3 Rödbrun sand blandad med stora kolbitar och sotinslag. 4 Grov gul sand, i ytterkant samma rödbruna färg som 3. 5 Fin gulgrå mo. Steril. 6 Kollinser. 7 Rödbränd sand. Fig 4. Kolningsgropen A1, plan och profil. Skala 1:40. 8

A2 S2 2 4 5 6 Pk4 A2 mot N 8 1 3 Block 7 1 Gul sand med inslag av sot. 2 Brun humusblandad sand med inslag av sot. 3 Sotlins med inslag av kolbitar och brun humusblandad sand. 4 Gulbrun sand, stänk av sot. 5 Rödbrun sand med enstaka stänk av sot. 6 Brun humusblandad grusig sand med inslag av kol och sot. 7 Rödbrun grusig sand. 8 Fin gul sand. Steril. Fig 5. Kolningsgropen A2, plan och profil. Skala 1:40. Kolningsgrop 2 Kolningsgrop 2 var till ytan betydligt mindre än kolningsgrop 1 och hade en oval form med måtten 1,90x1,20 meter (fig 5). Anläggningen var dessutom något djupare, 0,90 meter, med tydliga och raka väggar. I botten av anläggningens norra del fanns ett större jordfast stenblock vilket tydligen inte hade påverkat valet av plats för kolningsarbetet. Ett kraftigt kollager samt bränd rödbrun sand fanns i kolningsgropens botten. Ytterligare ett lager med rödbrun sand samt en kollins fanns högre upp i profilen och skulle kunna tyda på att kolningsgropen använts ett flertal gånger. För övrigt bestod fyllningen mest av brun humusblandad sand med inslag av sot och kol. Linköping den 16 oktober 2001 Göran Gruber 9

Referenser Gruber, G. 2001. En husgrund och spår av odling i Stora Gammalstorp. Riksantikvarieämbetet, Rapport UV Öst 2001:39. Nordenskjöld, C. F. 1880. Östergötlands minnesmärken. Manuskript. Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA). Stockholm. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-1685-2001. Länsstyrelsens dnr och datum för beslut: 220-8722-01, 2001-06-29. Projektnummer: 1520359. Undersökningstid: Juli 2001. Projektgrupp: Göran Gruber och Per Nilsson. Exploateringsyta: 37 500 m 2. Undersökt yta: 300 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, Blad 8F 7g Ljungsbro, edition 2 jun 1982, X6488950 Y1481650. Fynd: Fynden tillvaratogs ej. 10