EKOLOGISK VÄXTODLING PÅ RÅDDE GÅRD

EKOLOGISK VÄXTODLING PÅ RÅDDE GÅRD Rapport från ett dokumentationsprojekt inom KULM 3 Västra Götalands län (3.35 2006) kg ts/ha i medeltal per vallår Vallavkastning på Ekelundsskiftet på Rådde 2004-2006.Nötflyt är tillfört med 20 t/ha våren 2005-2006. 8000 6000 4000 2000 0 Med flyt Utan flyt skörd 2 skörd 1 Kalibrist på vitklöver Hushållningssällskapet Sjuhärad December 2006 Jan Jansson 1

2

Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan av sydsvenska höglandet i Tranemo kommun. Gårdens jordbruksareal omfattar 78 hektar åker och ca 50 hektar naturbetesmark. På gården finns en omfattande fältförsöksverksamhet med huvudsaklig inriktning på vallförsök. Den åkerareal som inte används som försöksfält har successivt, huvudsakligen under åren 1995-1997, lagts om till ekologisk drift. Det första skiftet lades om 1989 och det sista 2001. Idag omfattar den ekologiska odlingen 53 hektar åker. Gårdens ekologiska växtodling och djurbesättning är KRAV-godkända. Animalieproduktionen är inriktad på köttproduktion med 45 dikor. Kalvarna vidareuppföds på gården. De flesta djuren vinterhålls i en kall lösdrift med djupströbäddar. Som strömedel användes förutom halm även torv. Tillgång på flytgödsel saknas. Besättningen är en bruksbesättning med korsningsdjur. Jordarten på Rådde är moränmo. Alven består av mo eller mjäla. Jordarna är måttligt kapillära och kaliumfattiga. Växtodlingen är inriktad på vallodling och foderspannmål. Växtföljden har till största delen varit två eller tre åriga vitklöver /rödklöverblandvallar följt av två år med fodersäd. Höstsäd i form av rågvete har odlats vissa år. De flesta vallar skördas två gånger och betas i tredjeskörden. Rådde gård och Sjuhäradsbygden är valldominerad. Dokumentation - arbetssätt Slåttervallarnas avkastning har bestämts genom att antalet rundbalar per skifte och delskörd räknats och vägts. Torrsubstansprover har tidigare tagits ut ur flera delprov från grönmassesträngen strax före pressning. Under 2006 har prover tagits ut genom att borra från ett antal balar från varje fält. Botaniska analyser är uttagna genom att klippa 15-20 delprov utmed en diagonal linje över fältet. Som kemiska prov har tsprovet eller det botaniska provet använts. Energibestämning har skett enligt VOSmetoden, råproteinhalten och fiberhalten (NDF) enligt gängse referensmetoder. Proverna har analyserats vid Analy Cen i Lidköping. Avkastningen av spannmål har årligen registrerats skiftesvis genom vägning och vattenhaltsprover från varje lass. Näringsvärdesanalys för spannmål har skett på grödnivå. Jordproven från åren 1977, 1985, 1993 och 2002 har dels tagits ut som ytkartering. Proven från 1997, 2003-2006 är uttagna genom skiftesvis linjekartering. Observationsrutorna med eller utan tillförsel av inköpt kalium via Biofer Vall 2:1:15 har under 2006 funnits på fyra vallskiften. Dokumentationen har bestått av jordanalys, mineralanalys i grönmassa, botanisk analys och uppskattning av avkastningsnivå. Ett skifte, Ekelund Vall III 2006, har dokumenterats beträffande kaliumstatusen under vallåren 2004-2006. Fältet har delats upp i två delar där halva skiftet gödslats med inköpt nötflytgödsel våren 2005 och 2006. Sammanfattning Den ekologiska odlingen har i ett vägt medeltal under åren 1995-2006 avkastat 3320 kg/ha. Den konventionella odlingen på angränsade arealer på fastigheten har under samma period avkastat 4790 kg/ha, alltså en merskörd på 1470 kg/ha. Några påtaliga skillnader i näringsvärde för korn som odlats ekologiskt eller konventionellt går inte att finna. Vid de medelavkastningsnivåer som redovisas för Rådde är den ekologiska 3

spannmålsproduktionen lönsam vid en prisnivå på 1,25 kr/kg. Då har såväl ekostödet som grundersättningen i gårdsstödet inkluderats. TB3 lämnar dock inget bidrag till arrende eller jordränta. Den konventionella odlingen ger ett underskott på 1200 kr före TB3. Ser man på Råddes vallavkastning i ett vägt medeltal för åren 1997-2006 finner man att med stigande vallålder minskar avkastningen, klöverandelen samt kalium - och magnesiumhalten. Se tabell 3. Andraskörden har i medeltal högre baljväxtandel, råproteinhalt och K- Mg halt men lägre fiber- och energihalt än första skörden. Avkastningen uppgår i medeltal till ca 5900 kg ts/ha för två skördar. Energihalten ligger på 10,9 MJ i förstaskörden och 10,5 MJ i andra skörden. Fiberhalten är 488 g NDF i förstaskörden men så låg som 450 g/kg ts i andraskörden. Klöverandelen är i medeltal 56 % av torrsubstansen i andraskörden. Variationerna i näringskvaliteten för vallfodret är stora. Många återväxtskördar har höga klöverandelar och därmed höga råproteinhalter och för låga fiberhalter. Detta innebär att helsäd och möjlighet att blanda grovfoder nästan är en nödvändighet i ekologisk grovfoderproduktion för att få ett bra foder till växande ungnöt eller mjölkkor. Kaliumhalterna i vallfodret har i ett vägt medeltal uppgått till 25 g K/kg ts för förstaskörden och 28 g för andra skörden. En del fält har visat på låga kaliumhalter i grönmassan, under 20 g/kg ts. Det finns stora skillnader mellan fälten på Rådde hur snabbt kaliumvärdena sjunker med vallåren. Gödsling med en mindre giva Biofer NPK 2:1:15 (200-400 kg/ha), har i genomsnitt för 14 observationer under 2003-2006 gett en årlig avkastningsökning med ca 800 kg ts/ha för två vallskördar. Kalium- och svavelhalterna i fodret har höjts med Biofergödslingen. I vallar med låga K- AL värden har gödslingen i en del fall gett avkastningsökningar på ca 1200-1500 kg ts/ha. Åtgärden har då varit lönsam. Säkra kaliumbrister på främst vitklöver men även på rödklöver har observerats på dessa fält. En flytgödselgiva på 20 t/ha till en andraårsvall 2005 och tredje års vall 2006 på Ekelund har gett en ökad avkastning i vall II med 700 kg ts/ha och 2700 kg ts/ha i vall III. Fodrets kaliumhalt var i den ogödslade fältdelen under 20 g /kg ts i båda delskördarna under 2005. I vall III låg både det gödslade och det ogödslade ledet under 20 g/kg ts i kaliumhalt. I ett läge där de ekologiska vallarna inte årligen kan tillföras stallgödsel, t.ex. där djupströbäddar finns, är inköpt nötflytgödsel ett bra alternativ. I det nya ekologiska stödet 2007 är det tillåtet att gödsla med kalimagnesia (K25 %, Mg 6 %, S 18 %). 300 kg Biofer Vall 2:1:15 motsvarar kostnadsmässigt 370 kg kalimagnesia och ger ca 90 kg K/ha mot Biofer Vall 45 kg K/ha. 4

Resultat Spannmålsavkastning och kvalitet Den ekologiska spannmålsavkastningen på Rådde gård under åren 1995 till 2006 visas i figur 1 nedan. Den årsvisa avkastningen har varierat mellan 2560 kg/ha och 3970 kg/ha. Bakom årsmedeltalen döljer sig betydligt större variationer för enskilda skiften och år, främst beroende på om förfrukten varit vall eller spannmål. Avkastningen skiftesvis har varierat mellan ca 1700 kg/ha upp till ca 5100 kg/ha. Figur 1. Avkastning av ekologiskt odlad spannmål på Rådde 1995-2006. Vägt medeltal för samtliga grödor.tröskad areal totalt 195 ha. 4500 kg/ha 15 % vara 4000 3500 3000 2500 2000 År 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 I tabellen nedan visas meravkastningen för den konventionella odlingen åren 1996-2006. Förhållandevis stor andel svagt gödslat korn med insådd ingår i den konventionella odlingen. Tabell 1. Avkastning för ekologiskt odlad spannmål i jämförelse med konventionell på Rådde 1996-2006. År Ekologiskt odlat Konvent. odling Gröda ha kg /ha Meravkastning kg/ha 2006 12,2 2640 +1495 Vår-höstsäd 2005 18,4 3310 +760 Vår-höstsäd 2004 13,1 3450 +335 Vårsäd 2003 14,3 3680 +1230 Vår-höstsäd 2002 11,8 3920 +90 Vårsäd 2001 14,0 3570 +910 Vårsäd 2000 19,5 2730 +1480 Vår-höstsäd 1999 20,3 3290 +1610 Vår-höstsäd 1998 18,4 2560 +1600 Vårsäd 1997 19,5 3210 +1970 Vårsäd 1996 19,3 3970 +1500 Vårsäd I den separata tabellbilagan finns mer uppgifter om spannmålsavkastningen på Rådde. Vallavkastning Avkastningen för två vallskördar har varierat mellan 7700 kg ts/ha år 1997 (sen skörd) till 4900 kg ts/ha år 2004 (utvintrad rajgräs). Under 2006 var andra skörden mycket låg. Se tabell 2. Fyra år av nio har NDF- värdena i ett vägt medeltal varit under 450 g/kg ts. Se kvalitetsvariationer nedan i figurerna 3-5. 5

Kaliumhalten har i ett vägt medeltal för samtliga år varit över 20 g/kg ts. 1998-1999 låg de över 30 g/kg ts. Kaliumhalterna har varierat inom vida gränser mellan olika skiften och vallåldrar. De äldre vallarna har ofta en kaliumhalt under 20 g/kg ts. Tabell 2. Ekologisk vallavkastning Rådde gård. Vägda medeltal årsvis för totalskörd (sk1+sk2) åren 1997-2006. Skördad Avkastning År Baljv g/kg ts areal ha kg ts/ha i två sk. sk1+2 % Råprot NDF MJ K 1997 11,1 7775 38,5 104 557 10,1 26,4 1998 13,5 5861 43,8 160 488 11,1 34,1 1999 12,2 6289 40,4 134 449 11,0 34,1 2000 16,1 6352 40,9 130 469 10,9 25,1 2001 19,3 6018 46,9 130 476 10,5 25,1 2002 17,5 6299 59,0 169 409 10,8 29,5 2003 24,6 5927 54,3 169 452 10,8 25,0 2004 16,5 4940 49,1 157 432 11,0 21,4 2005 18,9 6190 28,8 115 546 10,5 21,7 2006 23,4 5220 45,1 149 469 11,4 24,9 I tabell 3 visas uppgifter om vallskördarna uppdelat på vallår och delskördar. Vi kan se att med stigande vallålder minskar avkastningen, klöverandelen samt kalium - och magnesiumhalten. Andra skörden har i medeltal högre baljväxtandel, råproteinhalt och K- Mg halt men lägre fiber- och energihalt än första skörden. Tabell 3. Ekologisk vallavkastning på Rådde gård. Vägda medeltal för vall I vall III och delskörd 1-2 åren, 1997-2006 Vall Del Ha Ant kg Baljv Råprot NDF MJ K Mg ålder skörd obs ts/ha % g/kg ts g/kg ts /kg ts g/kg ts g/kg ts Vall I Sk 1 72 18 3290 39 130 470 10,9 27,6 1,7 Vall I Sk 2 69 18 2750 58 159 442 10,4 32,3 2,1 Vall II Sk 1 70 20 3490 39 130 493 10,9 24,6 1,7 Vall II Sk 2 64 16 2630 57 161 449 10,7 25,7 2,2 Vall III Sk 1 41 12 3030 28 128 510 11,0 21,3 1,5 Vall III Sk 2 32 10 1990 43 155 481 10,3 21,5 2,1 Vall I 70 36 6050 48 143 457 10,7 29,7 1,9 Vall II 67 36 6160 47 142 475 10,8 25,1 1,9 Vall III 37 22 5140 33 137 500 10,8 21,4 1,7 Skörd 1 183 50 3310 37 130 488 10,9 25,1 1,7 Skörd 2 165 44 2550 56 159 450 10,5 28,1 2,2 6

I figur 2 visas avkastningen och kaliumhalten vid olika vallåldrar och delskördar från uppgifterna ur tabell 3. Andraskörden har ett högre kaliuminnehåll än förstaskörden speciellt i första vallåret. Figur 2. Vägda medeltal för vallavkastning och kaliumhalt 1997-2006 uppdelat på vallålder och delskördar. kg ts/ha K g/ kg ts 4000 35,0 Kg ts/ha 3500 3000 2500 2000 30,0 25,0 20,0 K g/kg ts 1500 V I sk 1 V I sk 2 V II sk 1 V II sk 2 V III skv III sk 1 2 15,0 Kvalitetsvariationer i vallfodret I figur 3-5 visas variationen för råprotein- och fiberhalten i relation till klöverhalten samt variationen för energihalten för samtliga befintliga analyser från vallskördar åren 1997-2006, ca 150 observationer. Figurerna innehåller data från både första och andra skördar. En del värden visar på låga fibervärden trots låga baljväxtandelar och är då från tidigt skördade förstaskördar. Figur 3: Ekologiska vallskördar på Rådde 2007-2006.Samliga analyserade vallskördar, 151 observationer Råproteing/kg ts 250 200 150 100 50 0 R 2 = 0,4803 0 25 50 75 100 Klöverhalt % av ts 7

Figur 4. Ekologisk vallodling på Rådde 1997-2006. Energi-och fiberhalt.samtliga analyserade vallskördar, 153 observationer MJ/kg ts 12,0 11,0 R 2 = 0,1287 10,0 9,0 8,0 300 350 400 450 500 550 600 650 700 NDF g/kg ts Figur 5. Ekologiska vallskördar på Rådde gård 1997-2006. Fiber-och klöverhalt.152 observationer 700 NDF g/kg ts 600 500 400 300 200 R 2 = 0,304 0 20 40 60 80 100 Klöverhalt % av ts Förändringen av kaliumtillståndet i marken Förändringen, variationerna i markens innehåll av lättlösligt kalium, K- AL, har inte påtagligt förändrats under perioden 1997-2006 om man ser till ett medeltal för 9 numera ekologiska skiften på Rådde. Se tabell 4 nedan. Förändringen mellan åren följer mer växtföljden. Kalium laddas upp i marken under spannmålsåren och förbrukas snabbt under vallåren. En del skiften avviker från andra. Brunnsgärdet har under hela perioden sedan 1977 haft gott kaliumtillstånd. För de flesta skiften märks tydligt en ganska snabb försämring av kaliumvärdena under vallåren. Vi hamnar lätt i ett K- AL -tal på 3-5 i vall II-III. Vid en flerårssammanställning av växtnäringsbalanser för ekoodlingen på Rådde är kaliumtillförseln (via halm) lika stor som bortförseln via stallgödsel. 8

Tabell 4. Förändringen av K- AL - värdena för 9 fält på Rådde 1977-2006 mg K/ 100 g jord Skifte (omlagt år) 1977 1985 1993 1997 2002 2003 2004 2005 2006 Kyrkogärdet (1989) 9 9 18 9 5 4 7 8 13 Palmagårdsl (1997) 9 10 17 9 4 5 7 8 6 Flinkagärdet (1997) 11 9 10 5 8 7 7 8 15 Frulyckan (1995) 13 12 8 4 4 5 6 4 5 Brunnsgärdet (1995) 25 13 11 14 10 19 23 13 11 Kungsängen (1996) 11 9 7 6 8 14 6 4 3 Ekelund (1997) 14 9 4 11 5 8 6 4 3 Mellangärdet (1999) 6 9 14 9 13 7 5 8 11 Prästgården (2001) - 11 8 7 4 5 5 10 5 Medeltal för 9 skiften 12 10 11 8 7 9 7 7 8 Ser i på den svårlösliga delen av kaliumförrådet i marken, K- HCl-, så finns ingen klar tendens till förändring om vi ser i ett medeltal, förutom att värdena för 2005 är avsevärt lägre än tidigare år. Fel i analysen misstänks. Se tabell 5. Mjälafraktionen varierar förmodligen i moränjorden mellan skiftena vilket möjligtvis kan förklara en del skillnader. Tabell 5. Förändringen av K- HCl - värdena för 9 fält på Rådde 1977-2006 mg K/ 100g jord Skifte (omlagt år) 1977 1985 1993 1997 2002 2003 2004 2005 2006 Kyrkogärdet (1989) 45 50 56 84 58 43 57 28 48 Palmagårdslycka (1997) 30 53 56 84 55 44 53 30 40 Flinkagärdet (1997) 35 40 32 52 46 34 38 21 40 Frulyckan (1995) 33 43 42 56 46 37 34 21 30 Brunnsgärdet (1995) 40 50 46 59 56 56 64 32 42 Kungsängen (1996) 40 33 29 46 48 41 26 17 22 Ekelund (1997) 35 30 29 66 36 32 33 16 24 Mellangärdet (1999) 45 50 58 81 82 53 59 32 55 Prästgården (2001) - 55 58 75 79 54 64 36 54 Medeltal för 9 skiften 38 45 45 67 56 44 46 26 39 Observationsrutor med eller utan Biofer NPK 2:1:15 I 14 olika observationsrutor i vallar, åren 2003-2006, har gödslingseffekten av 200-400 kg/ha Biofer NPK 2:1:15 tillfört på våren studerats. Kaliumtillförseln blir alltså 30-60 kg K/ha. Dessutom tillförs med denna Biofer- produkt ca 18-36 kg svavel. Av tabell 6 framgår att en meravkastning för tillförd Biofer kan i en del fall observeras redan i förstaårsvallen. I medeltal under en tre års vallperiod har en meravkastning på 800 kg ts/ha och vallår registrerats. 9

Tabell 6. Effekt av gödsling med 200-400 kg/ha Biofer NPK 2:1:15 till vallar på våren, led B. Avkastning, mineralinnehåll i foder och K- Al på våren. Medeltal för observationsrutor på Rådde 2003-2006 Avkastning Grönmasseanalyser g/kg ts Jord kg ts/ha K Al Ant Ant K S Ant vår obs A B obs A B A B obs A V I sk 1 2 3020 3390 4 22,7 23,4 1,4 1,5 4 6,2 V I sk 2 3 2450 2960 3 27,9 30,8 1,9 2,2 Meravkast. V I 880 V II sk 1 2 3390 3580 5 23,6 24,3 1,9 2,1 5 6,3 V II Sk 2 5 2240 2580 8 22,0 20,5 1,8 2,2 Meravkast VII 530 V III sk 1 5 2800 3450 5 13,7 15,5 1,2 1,6 5 3,6 V III sk 2 9 2040 2340 9 17,8 18,5 1,7 2,1 Meravkast. V III 950 Det är först till tredje vallåret som kaliumvärdena i fodret kraftigt sjunker. Första skörden i vall III ligger på ett kaliuminnehåll på endast 13,7 g/kg ts för ogödslat led. Gränsen för en bristsituation i marken brukar sättas till 20 g/kg ts. Markkaliumet är också lågt på våren i vall III- K Al värde 3,6. Avkastningsökningen är sannolikt en effekt av såväl kalium som svavel. I de flesta fall har halterna av K och S i fodret ökat med gödslingen. I tabellbilagan visas resultaten för varje yta. Vi får komma ihåg att detta inte är någon försöksmässig skörd utan ett försök att uppskatta avkastningen. Kostnaden för gödslingen kan, för en giva på 300 kg/ha, beräknas till 950 kr/ha exklusive spridningen. Kaliumutvecklingen för Ekelundsskiftet I tabell 8 visas jordanalysresultat för Ekelundsskiftet 1997-2006. Del 1 flyt har gödslats med 20 t/ha nötflytgödsel våren 2005 och 2006. Kaliuminnehållet i gödseln var 2005 2,7 kg K/ton och kväveinnehållet 1,6 kg NH 4 + -N/ton och 2006 2,6 kg K/ton och 2,7 kg NH 4 + -N/ton. Tabell 9 visar att den del av fältet som fick 20 t/ha nötflytgödsel 2005-2006 (del 1) under vall år III avkastat ca 2700 kg ts mer än fältdelen utan gödsling. I andra års vallen ligger avkastningsökningen på 600 kg/ha. Kaliumhalterna är högre i del 1. Under 2006 är kalium -halterna under 20 g /kg ts även för den stallgödslade delen. Bortförseln av kalium under vallåren uppgår till 300 kg K /ha för det gödslade delen och 200 kg K för det ogödslade. Tillförseln av kalium via nötflyten uppgår under perioden till 100 kg K/ha. Se Tabellbilagan Tabell 7. 10

Tabell 8. Förändringen av kaliuminnehållet i matjorden på Ekelundsskiftet åren 1997-2006. Höstprovtagning. 1= skiftesdel som gödslats med flytgödsel 2005-2006, 2= utan flytgödsel År ph P- AL K -AL Mg- AL K- HCl 1977 6,5 5 14 5 35 1985 6,4 5 9 6 30 1993 6,2 7 4 6 29 1998 6,3 6 11 12 66 2002 6,0 5 5 5 36 2003 6,1 3 8 6 32 1 2004 6,2 6 6 8 31 2 2004 6,2 3 5 9 35 1 flyt 2005 5,9 4 8 8 18 2 2005 5,9 3 5 9 14 1 flyt 2006 6,0 6 3 8 25 2 2006 6,0 3 2 9 24 Tabell 9. Avkastning och mineralinnehåll i grönmassan för de båda fältdelarna 1 och 2 på Ekelund i vall I - Vall III 2004-2006 1=20 t/ha nötflyt vår 2005 och 2006 Del kg ts/ha Kl % g/kg ts K Mg S Ca 2004 1 flyt Sk1 1930 31 23,7 1,7 8 Vall I 2 Sk1 1930 53 24,0 2,0 11 1+2 Sk2 3715 60 24,0 1,8 9 2005 1flyt Sk1 4390 23 21,7 1,4 1,1 6 Vall II 2 Sk1 3750 20 17,5 1,2 1,0 5 1 flyt Sk2 2410 60 22,5 2,4 1,7 10 2 Sk2 2390 55 19,5 2,2 1,5 10 2006 1 flyt Sk1 4260 15 17,0 1,2 1,0 5 Vall III 2 Sk1 2250 18 13,4 1,3 1,1 5 1 flyt Sk2 1880 42 17,0 2,3 10 2 Sk2 1190 68 15,1 2,7 12 11

Kaliuminnehållet i vallfoder från Ekelundsskiftet på Rådde i medeltal för vallåren 2004-2006. Med flyt har tillförts 20 t/ha nötflytgödsel åren 2005-2006 K g/kg ts i grönmassan 21 20 19 18 17 16 15 14 sk 1 sk 2 Med flyt Utan flyt Kaliumbrist på rödklöver Rapporten har delfinansierats av EU. Den liksom tabellbilagan kan beställas på Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan Jansson tfn. 0325-402 72 0708-29 09 19 E- post: Jan.Jansson@hush.se. Broschyrerna kommer också att finnas på hemsidan www.hush.se/ps 12

13

14

15

16

17